Skog Klimat Miljö. Tillväxt eller förråd Skogsskötsel Kretslopp skog-samhälle

Relevanta dokument
Skogen Nyckeln till ett framgångsrikt klimat- och energiarbete Nils-Olov Lindfors

Skogliga koldioxidkrediter

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Olika uppfattningar om torv och

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

Tommy Lennartsson. Biobränsle och klimat

Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto. Åsa Kasimir Klemedtsson

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt.

Implication of the Selfoss declaration for regeneration

Swedish International Biodiversity Programme Sida/SLU

Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON

Regeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket

skogsbränsle för klimatet?

Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det?

klimatneutral? Konsekvenser Finlandshuset 24 jan 2013

Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014

Näringsförluster från svenskt skogsbruk begränsad åtgärdspotential i ett havsperspektiv. Göran Örlander Södra Skog

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten

Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers

Gräs till biogas gör åkermark till kolsänka LOVISA BJÖRNSSON

Ökat nyttjande av skoglig biomassa Är det bra för klimatet?

Arbetstillfällen

Att avverka eller låta stå Hur kan skogens målkonflikt lösas? 13 september 2018 Lena Ek Ordförande Södra

Contortan i SCAs skogsbruk

Skogens roll för klimatet - Att bidra med material och energi i ett hållbart samhälle. Hillevi Eriksson, klimat- och bioenergispecialist

Tillgång och tillgänglighet vid olika tidsperspektiv

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?

Är passivhus lämpliga i fjärrvärmeområden?

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel

Protected areas in Sweden - a Barents perspective

Rolf Björheden Seniorforskare. Skogsbruket och klimatet en fråga om fotosyntes

Forest regeneration in Sweden

Klimatmål, fossila bränslen och CCS

Bioenergi och hållbarhet Örebro

Regional Carbon Budgets

Klimatnyttan av att använda bioenergi - hur ska vi se på källor och sänkor?

Visst finns det mark och vatten för biobränslen!

Dokumentnamn Order and safety regulations for Hässleholms Kretsloppscenter. Godkänd/ansvarig Gunilla Holmberg. Kretsloppscenter

Produktionshöjande åtgärder

ARCTIC BOREAL CLIMATE DEVELOPMENT

Vad orsakar brunifieringen av svenska vatten detta vet vi idag Lars J. Tranvik Núria Catalan Anne Kellerman Dolly Kothawala Gesa Weyhenmeyer

Klimatsmart utfodring Kol i mark sänka eller utsläpp i foderproduktionen? Christel Cederberg, SIK/Chalmers Greppa Skövde 24/1 2013

Lösningar på klimatfrågan - värderingar och försanthållanden

Värdera metan ur klimatsynpunkt

Åkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON

Att analysera företagsdynamik med registerdata (FAD) Martin Andersson

Enerwoods. Världens primärenergianvändning 2007 ( 500 Exajoul)

Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet

Future Forests: Forskning, Fakta, Fantasi

The ICA perspective on labelling with focus on organic food. Anna Karin Lindberg

Kunskapsintensiva företagstjänster en förutsättning för en konkurrenskraftig industri. HLG on Business Services 2014

Isolda Purchase - EDI

Träets betydelse för ett bättre klimat EN SAMMANFATTNING AV ARGUMENTEN

Markberedning privata Vännäs kommun

Finns det klimatfördelar med att bygga i trä?

Jorderosion, fosforupptag och mykorrhizasvampar som kolsänka. Håkan Wallander, Professor i Markbiologi, Biologiska Institutionen, Lunds Universitet

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö Pathways to Sustainable European Energy Systems

Bioenergi Sveriges största energislag!

Konsten att nå både klimatmål och god tillväxt

Samhällsnyttan med biogas en studie i Jönköpings län. Sara Anderson, 2050 Consulting

Skogens kolbalans ur ett klimatperspektiv

Västsvenskt nätverk för hållbar utveckling i Europa. Activities in Western Sweden for Sustainable Development

Kursplan. NA1032 Makroekonomi, introduktion. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1. Introductory Macroeconomics

Minskad klimatbelastning för cement genom elektrifiering av tillverkningsprocessen

Botnia-Atlantica Information Meeting

1

Guide DHL GOGREEN TJÄNSTER. DHL Express erbjuder dig ett leveransalternativ som tar ansvar för miljön.

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat

Kritiken mot klimatneutralisering

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas?

Ekosystemtjänster i svenska skogar. Micael Jonsson, institutionen för Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet

Hållbara biodrivmedel

Kontinuerligt Skogsbruk

Soil Security - Ett seminarium om markens värde

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

BECCS in Nordic Countries The Nordic Countries have excellent condition for Bio-CCS. Anders Lyngfelt

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

Transporters samhällsekonomiska nytta och kostnader - Kan detta mätas i monetära medel? Magnus Swahn

Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency

Varje land ska bidra efter sitt ansvar och sin förmåga. Det lovade världens länder när de skrev på FN:s klimatkonvention. iv

Preschool Kindergarten

hållbar affärsmodell för framtiden

Interreg and The European Regional Development Fund Cecilia Nilsson

CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL

JUNE 2013 ABSORPTION REPORT

Gnagarcykler i Fennoskandien: När, var, varför? Bodil Elmhagen & Heikki Henttonen Stockholm University Finnish Forest Research Institute

Internationell utblick och trendspaning om värdering och hantering av mark och jord

Klimatanpassning bland stora företag

Hardwoods are good Supporting entrepreneurs of the *Forestry Hardwood Chain in the South Baltic Region -

OMVÄRLDS BEVAKNING PÅGÅENDE INITIATIV & FORSKNING KRING MIKROPLAST & TEXTIL. Göteborg 15 mars 2018

GÄVLE Anna Ryymin Salla Salovaara

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

Bioenergi, klimat och biologisk mångfald

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012

Fråga Klimatnytta från skogen. X. Koldioxidkrediter från skogen. 2. CCS (Carbon capture and storage)

VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster Antonia Nyström Sandman

Möte med klimatutredningen

Transkript:

Skog Klimat Miljö Tillväxt eller förråd Skogsskötsel Kretslopp skog-samhälle

BIOAVFALL KOLDIOXID BARN SYRE BIOMASSA

Opinion of the EEA Scientific Committee on Greenhouse Gas Accounting in Relation to Bioenergy European Environment Agency Scientific Committee 15 September 2011 Typ av biomassa Omvandling av skog som binder kol till bioenergigrödor Avverka växande träd för bioenergi och låta skogen föryngra sig Byta grödor eller producera bioenergigrödor på högproduktiv jordbruksmark Rester från jordbruket Plantera högproduktiva energigrödor på obrukade invasiva grässlätter Använda avverkningsrester Använda organiskt avfall som annars deponeras i landfills Risk för felräkning Mycket hög Hög Hög Varierande Låg Liten eller ingen Liten eller ingen

Energiökning Koldioxidupptag Tillväxt Tillväxt Skog 0 Tid Energiminskning Koldioxidutsläpp Nedbrytning

Sammanlagd tillvنxt, m 3 /ha Skogsskötsel och skogstillväxt - i ett långsiktigt perspektiv 1600 1400 1200 1000 800 600 Tillvنxtoptimering Slutavverkning 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 0 50 100 150 200 250 300 إr År Traditionell skötsel Ingen slutavverkning 400 200 0

CO 2 -kvot Kväveeffektivitet i boreal skog 60 55 50 41 42 40 28 32 30 21 30 20 15 22 10 Stam+grenar+rot (1,3 ton) 0 Stam+grenar (1 ton) 10 m3sk 15 m3sk Tillväxtökning 20 m3sk Stam (0,7 ton CO2/m3sk)

Askgödsling i Finland Ogödslad Gödslad

Utgångspunkter - Kretslopp skog-samhälle - Långt tidsperspektiv - Analysera hela skogen - Tillväxt större än uttag - Öka tillväxten

Åtgärder för att öka tillväxten (2010-2012) Föryngring Bättre markberedning Ökat stamantal Rätt trädslag Röjning Tidig röjning Ökat stamantal Näringstillförsel I yngre skogsbestånd Upprepat ABCD (Arctic Boreal Climate Development) Areal (ha) 680 2310 2220 Provytor (antal) 1020 250 940 Totalt: Privata 320ha och 380 provytor, Sveaskog 4890ha och 1830 provytor

BioSociety Biobased Economy Carbon Footprint Earth Overshoot Day (20 August) Ecosystem Services

Bränsle, utsläppsreduktionsfaktor = 0,75 kg C/kg C i biomassan Produkter, utsläppsreduktionsfaktor = 2,0 kg C/kg C Minskade utsläpp, ton C/ha Bränsle Produkter Samhällets kollager 23 5 18 14 28 18 70 ton C/ha Total utsläppsminskning = 260 ton CO 2 /ha eller 575 kg CO 2 /m 3 avverkning 36 ton C/ha +130 ton CO 2 /ha eller 300 kg CO 2 /m 3 i samhällets kollager

First signs of carbon sink saturation in European forest biomass Naaburs et al 2013, Nature Climate Change Conserve high carbon-stock densities in old forests that are not at a high risk of disturbance, and allow them to turn into naturally developing forest. As older forests contain more deadwood and habitat niches than intensively managed forests, this would protect existing carbon stocks and benefit biodiversity, while constraining the average rates of increment. Harvest mature forests that are at high risk of disturbance and already have low productivity. This intensifies the carbon sink only in the long term, but society should realise that these forests temporarily need to go through a net emission phase in the forest biomass. Conserve high carbon-stock forests on sensitive sites, high soil carbon sites and steep slopes. Improve the management and protection of fire-prone forests to safeguard their carbon stocks. Switch to continuous-cover forest management, if economic and forest management conditions allow. This favourably adjusts the ratio of productive to unproductive timespans in the management cycle. Optimize silvicultural techniques (such as planting, tending and harvesting) to arrive at a carbon-efficient management scheme in forests that are grown primarily for timber, and stimulate the recycling of forest raw materials and wood products. Shorten forest management cycles and intensify management where the primary goal is biomass for bioenergy. Continue afforestation schemes in Europe particularly in less forested parts while concomitantly curbing gross deforestation. The latter would deliver immediate gains by avoiding emissions.