Sammandrag inspirationsdag för ökat brukarinflytande på verksamhets- och organisationsnivå, av Sofia Wange. 6 oktober 2016 i Wilandersalen

Relevanta dokument
Sammanfattning från inspirationsdagen om ökad patient- /brukarmedverkan, av Sofia Wange. 20/4 2016

Rätten till inflytande och medbestämmande

Om att kunna påverka de demokratiska processerna i maktens korridorer! Mitt eget perspektiv! Elisabet Norlinder Föreningen Stjernan

Handlingsplan för ökad patient-/brukarmedverkan

Att utveckla brukarinflytandet om makt och demokrati Ing-Marie Wieselgren, psykiatrisamordnare, SKL.

Från ord till handling

Lyssna för att förändra. Hur tar man bäst tillvara brukares erfarenheter och kunskaper i sitt kommunala förbättrings - och utvecklingsarbete?

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna

satsning från kunskap till praktik Brukare utvecklar missbruksoch beroendevården

Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län

Vi verkar för ökad delaktighet i vård och stöd.

PRIO-satsning för ökat brukarinflytande i Västra Götaland

Hur tillvaratas brukares röster? NSPH:s Kvalitetsdokument och idéer om framtida kvalitetsarbete

Handlingsplan för ökad patient- /brukarmedverkan i vård och omsorg för personer med psykisk funktionsnedsättning

Brukarinflytande KARLSTADS UNIVERSITET FOU VÄLFÄRD VÄRMLAND. (Civildepartementet 1991)

Koordinatorer för att stärka Brukarmakten

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Samarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Överenskommelser Marie Gustafsson

Regional kvalitetsregisterkonferens

Samordnad individuell plan (SIP)

Patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Jag lever mitt liv mellan stuprören. Brukarrevision av Samordnad Individuell Plan (SIP) i Västra Götaland 2018

VISA VÄGAR. 28 maj 2015 ABF-huset,Stockholm

Uppföljning och inventering av behov - psykisk hälsa. Hösten Charlotta Wilhelmsson, processledare

m e d s t a r k a r e r ö s t s t u d i e m a t e r i a l ➌ Att representera Att föra någons talan är en förmån. Tillsammans får vi en starkare röst.

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Projekt Brukarrevision. Den samlade handikapprörelsen i Göteborg tillsammans med Göteborgs Stad

Utveckling av evidensbaserad praktik inom området personer med funktionsnedsättning

Kvalificerat stöd för implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks-och beroendevården.

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Friskvårdsklubben Social resursnämnd

Brukarinflytande - NSPHiG i samverkan med VG-regionen

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård

PRIO psykisk ohälsa Kommunerna och Landstinget i Kalmar län

VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014

Samordnad individuell plan - SIP. Charlotte Agnevik Jonsson

Individuell plan enligt SoL och HSL Till nytta för brukarna?

PRIO - UPPFÖLJNING och handlingsplan 2016 Bilaga till Överenskommelse

Lokal handlingsplan enligt Måldokument (lokal överenskommelse) 2016

Anna delar in i grupper om fem st (räknar1-5) och 10 minuter ägnas åt diskussion i grupperna med frågeställningen:

Nämnden för Folkhälsa och sjukvård 76-87

NSPH. Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa

Handlingsplan för psykisk hälsa (inkl. arbete kring ärendeberedning) och Resurscentrum för psykisk hälsa i Västra sjukvårdsregionen

GRUNDKRAV 1, SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE: LOKAL HANDLINGSPLAN Datum 30 oktober 2014

Länsgrupp Psykisk hälsa

Slutrapportering Myndighetsgemensam brukarsamverkan

Peer Support. Personlig egenerfaren resurs inom psykiatri och socialpsykiatri

Sammanställning 1. Bakgrund

Angående regionövergripande analys och handlingsplan, PRIO 2016 Skåne

Närsjukvårdsberedningen

Uppdrag psykisk hälsa Huddinge

Sammanställa en enkät som besvaras av trepartsgrupperna. (Koordinator/Arbetsgrupp) Tidsplan: februari Tidsplan: mars augusti 2015.

Brukarrörelsens synpunkter 2015

Brukarinflytande. Håkan Blom KF Länken Älvsborg och ordförande Brukarrådet för Missbruksfrågor Västra Götaland

~ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 9 (20) Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSENS BILDNINGS- OCH SOCIALA UTSKOTT

Handlingsplan Regional utvecklingsgrupp/vuxenpsykiatri

Projektplan; Inventering av behov hos personer med psykisk funktionsnedsättning

Regional överenskommelse. kommunerna i VG Charlotta Wilhelmsson, VästKom Malin Camper, Enhet Kunskapsstöd för psykisk hälsa i VGR

Underlag för diskussion om brukarrörelsen uppfattning om hur Socialstyrelsens arbete med Nationella riktlinjer bör utvecklas

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa

B r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v

Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2014 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2013

Till dig som är förtroendevald OCH ARBETAR MED FRÅGOR RÖRANDE SOCIALTJÄNST OCH HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Samverkansöverenskommelse om personer med psykisk funktionsnedsättning, psykisk ohälsa i Kronobergs län

Brukarinflytandet i Örebro har lyft både människor och kvalitet i vården

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Brukarinflytande. Emma Ekblom Representant för Brukarrådet för Missbruksfrågor Västra Götaland NBV Väst. 31 augusti 2016, Göteborg.

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Friskvårdsklubben Social resursnämnd

Minnesanteckningar Utvecklingsgrupp psykisk hälsa och missbruk torsdagen den 26 november 2015

Ett helhetsperspektiv på brukare uppföljning och överenskommelser. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys berättar om två rapporter

Brukarnas medverkan i kunskapsprocessen genom brukarrevision - fallgropar och möjligheter

Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Ny webb och inrapportering av redovisning

SKÅNES LÄNSGEMENSAMMA HANDLINGSPLAN

På väg. Delrapport om genomförandet av lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvården. Seminarium om Nära vård, Kfsk och Region Skåne

PRIO-nätverket Resurscentra och Programområde Psykisk Hälsa. Stockholm

Antagen av Samverkansnämnden

Nytt lagförslag: Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (prop. 2016/17:106)

Lokal närsjukvårdsgrupp psykiatri

Handlingsplan Regional utvecklingsgrupp/vuxenpsykiatri

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

En missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus gunborg.brannstrom@skl.se

PEER support i Stockholms stads socialpsykiatri- utvärdering år två och inriktning för arbetet 2020

Närsjukvårdsberedningen

Samverkansöverenskommelse med landstinget. med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

PRIO psykisk ohälsa. Regeringens satsning på psykiatrin - vad händer med miljarderna? Kerstin Evelius, ämnessakkunnig, PRIO. Socialdepartementet

DOKUMENTATION AV WORKSHOP 14/6 2016

Lokal handlingsplan enligt Måldokument (lokal överenskommelse) 2017

Handlingsplan Regional utvecklingsgrupp/vuxenpsykiatri

N Y T T F R Å N SIKTA

Lokal överenskommelse för Trepartssamverkan

FRAMTIDENS PSYKAITRI ur ett patient-, brukar- och anhörigperspektiv

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Brukarcoach! IPS Individual Placement Support

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (7)

Transkript:

Sammandrag inspirationsdag för ökat brukarinflytande på verksamhets- och organisationsnivå, av Sofia Wange 6 oktober 2016 i Wilandersalen

Moderator Elisabet Norlinder

Välkomsttal av Marie-Louise Forsberg Fransson, regionråd, Region Örebro län Viktigt med brukarrevisioner Förr såg man på patienten, nu lyssnar man på patienten Om vi inte vet hur patienten eller den anhörige upplever vården kan vi inte förändra den åt rätt håll När brukare och anhöriga är med och tar beslut så är flera med och står för maktbesluten. Därmed stärks makten! Vården måste bli bättre på att vara tydlig med vad och hur brukarorganisationerna kan påverka. Brukarna bör vara med i en dialog om budget

Introduktion utifrån aktuella styrdokument, Susanne Rydéhn och Örjan Andersson Viktiga dokument som kan vara bra att känna till Överenskommelse mellan Region Örebro län, kommunerna i Örebro län och NSPH avseende samarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Ska öka möjligheterna att få en säker evidensbaserad vård och förhindra att patienten/brukaren hamnar mellan stolarna. Handlingsplan för ökad patient- och brukarmedverkan i vård och omsorg för personer med psykisk funktionsnedsättning. Styrdokument om hur man ska öka brukardelaktigheten. Exempel på aktiviteter.

Introduktion utifrån aktuella styrdokument, Susanne Rydéhn och Örjan Andersson, fortsättning Överenskommelse om brukarråd i psykiatrin, utformad av psykiatrin tillsammans med NSPH. Beskriver hur brukarråden ska arbeta. Värderingar och riktlinjer för brukarråd. Öppen dialog. Ett forum för ömsesidigt erfarenhetsutbyte. Leda till konkreta resultat med positiva effekter för brukarna.

Att utveckla brukarinflytandet om makt och demokrati, Ing-Marie Wieselgren, psykiatrisamordnare SKL Finns rädsla hos chefer och personal att förlora den makt och kontroll som styr hur man arbetar, om brukarinflytandet ökar Mycket som påverkar den psykiska hälsan Bättre psykisk hälsa hos inrikes födda än hos utrikes födda Olika inkomstnivåer påverkar den psykiska hälsan Hur stort inflytande individen har i samhället påverkar den psykiska hälsan Ju mer tillit och hopp, desto bättre mående i samhället och desto bättre hälsa

Att utveckla brukarinflytandet om makt och demokrati, Ing-Marie Wieselgren, psykiatrisamordnare SKL, fortsättning Förändringar i samhället har lett till ökad psykisk ohälsa Förr passade man i samhället om man var stark, nu viktigare med teoretisk kunskap Etiska samtal är viktiga; Är det människan eller rutinerna som ska få bestämma hur vi gör/vad vi ska göra? Viktigt för brukarorganisationerna är att få med sig politikerna i sitt arbete att förbättra psykiatrin SKL har ett positionspapper om patient- och brukarmedverkan: Patient- och brukarmedverkan- Positionspapper För ökad kvalitet och effektivitet i hälso- och sjukvård och socialtjänst SKL:s delaktighetstrappa beskriver olika typer av delaktighet

Att utveckla brukarinflytandet om makt och demokrati, Ing-Marie Wieselgren, psykiatrisamordnare SKL, fortsättning Viktiga begrepp att tala om: MAKTRELATIONER: våga tala om. Utrymme för partnerskap bör finnas. Inte bara ges information och rådgivning. FÖRANKRING: Brukarorganisationer bör vara med i tidigt skede i bland annat utvecklingsarbeten. Besluten måste förankras på alla nivåer. RESURSER: Ekonomiskt stöd för brukarinflytande måste finnas. DELAKTIGHET: Man måste öka graden av medverkan. Anställa personal med egen erfarenhet.

Att utveckla brukarinflytandet om makt och demokrati, Ing-Marie Wieselgren, psykiatrisamordnare SKL, fortsättning Det finns krav på att redovisa hur man arbetar med brukardelaktighet, detta ska kunna gå att se på öppna jämförelser. Gäller för socialtjänsten. Socialstyrelsen har gett ut vägledning om hur brukarinflytandet ska kunna ökas: Att ta ordet och lämna plats.

Hjärnkollsambassadör och föreningsaktiv, Elisabet Norlinder Viktigt förändra attityder! Förhindra att människor diskrimineras på grund av psykisk ohälsa. Föreläser ur anhörigperspektivet, dotter med psykisk problematik, två barnbarn. Integrerad psykiatri och SIP, Samordnad Individuell Planering, är viktiga för att förbättra för patient och anhörig. Sekreterare i föreningen Stjernan som ingår i NSPH i Örebro län.

Hjärnkollsambassadör och föreningsaktiv, Elisabet Norlinder, fortsättning Vägen till påverkansmöjligheter: Under psykiatrisamordnare Anders Miltons tid (2003-2006) uppmanades huvudmän, myndigheter och chefer på alla nivåer att samarbeta med brukar- och anhörigorganisationer. NSPH bildades, Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa. NSPH skrev Så vill vi ha det, krav på hur kunskaper från NSPH ska tas till vara. NSPH i Örebro län bildades 2009. Fortfarande svårigheter i många frågor.

Hjärnkollsambassadör och föreningsaktiv, Elisabet Norlinder, fortsättning Flera aktiviteter hjälper till att förbättra delaktigheten: Koordinator för brukardelaktighet anställd av psykiatrin. Studiecirklar, utbildningar, konferenser. Dokument har skapats som har som syfte att förbättra brukardelaktigheten. Bland annat Handlingsplan/strategi för ökad kvalitet i brukarsamverkan och ökad delaktighet (10- punktsprogrammet). Behöver arbetas mer med! Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa. Bästa sättet att kunna påverka: Vara med i NSPH-nätverket

Brukarstyrd brukarrevision enligt Verdandimodellen, Ann-Mari Wulfstrand Byhlin projektledare Brukarkraft och 1:e ombudsman Verdandi Brukarmedverkan leder till empowerment (egenmakt) Brukarmedverkan kan ge kvalitetsutveckling, kostnadseffektivitet och positiv feedback för både politiker och verksamhet Brukarstyrda brukarrevisioner kompletterar andra revisioner, ersätter inte En brukarstyrd brukarrevision är både brukarstyrd och brukarägd Revisorerna är brukare med egna erfarenheter Revisorerna får utbildning i att göra revisioner

Brukarstyrd brukarrevision enligt Verdandimodellen, Ann-Mari Wulfstrand Byhlin projektledare Brukarkraft och 1:e ombudsman Verdandi, fortsättning De som svarar på enkäterna är alltid anonyma Verdandi har tagit hjälp av Per Sandén, utvecklingsledare på Välfärd och Folkhälsa, Region Örebro län, för att få hjälp att utforma mätbara frågor till enkäterna

Workshop Sammandrag Fråga 1. Vilka faktorer/vilka aktiviteter hindrar för att få inflytande på verksamhets- och organisationsnivå Avsaknad av kunskap och information om hur arbeta med brukardelaktighet i verksamheterna. Kommuner och psykiatri känner inte till varandras verksamheter. Vem som gör vad i en organisation ändrar sig ofta, brukarna får inte kännedom om detta. Brist på föreningar som kan hjälpa patienten/brukaren då denne behöver kraft och ork för att kunna påverka, och föreningar kan hjälpa till med detta. Ensam röst är ofta skör Personalen saknar vanan att bjuda in brukarorganisationer.

Workshop Sammandrag Fråga 1. Vilka faktorer/vilka aktiviteter hindrar för att få inflytande på verksamhets- och organisationsnivå, forts. Forum saknas för samverkan med brukarorganisationer. Inbjudningar till brukarorganisationer att medverka kommer för sent. Till exempel om att delta i anställningsintervjuer. När brukarorganisationerna inte får vara med från start. När brukarorganisationernas medverkan begränsas till projekt. Ingen långsiktighet. Till exempel vad gäller brukarrevision så ser man på vad det kostar nu, inte vad det kan ge för förbättringar i framtiden

Workshop Sammandrag Fråga 1. Vilka faktorer/vilka aktiviteter hindrar för att få inflytande på verksamhets- och organisationsnivå Information som inte är anpassad till brukare och patienter. Tidsbrist. Till exempel en anledning till att brukarorganisationer inte alltid får vara med från början. Delaktighet kräver tid. Ledning som inte är tillåtande. Till exempel vad gäller utbildningar som kan ge kunskap om brukardelaktighet, eller att det kostar med viss brukardelaktighet. Att arvode inte alltid betalas till brukarföreningarna.

Workshop Sammandrag Fråga 1. Vilka faktorer/vilka aktiviteter hindrar för att få inflytande på verksamhets- och organisationsnivå Dålig dagsform hos representanter från brukarföreningar Avsaknad av information om ökad brukardelaktighet. Både för personal och brukare Brukarorganisationer som inte blir tagna på allvar Att man ofta talar om vi och de. Sker både från brukarorganisationernas och kommunernas/psykiatrins håll Många led som frågorna ska igenom, tar tid vilket ibland minskar viljan att arbeta för frågorna. Eller tar bort orken, frågan glöms bort. Eller kanske inte är aktuell när den väl tas upp.

Workshop Sammandrag Fråga 1. Vilka faktorer/vilka aktiviteter hindrar för att få inflytande på verksamhets- och organisationsnivå Hierarkier och prestige. Som till exempel rädslan att bli av med sin makt om brukarna får mera att säga till om. Dålig information om vilka rättigheter man har som brukare Dålig kunskap från brukare/brukarorganisationer om vad som beslutas på olika nivåer. Brukarna får bara information, vilket inte är något egentligt inflytande. Ojämn maktbalans.

Fråga 2. Vilka faktorer/vilka aktiviteter underlättar för att få inflytande på verksamhets- och organisationsnivå? Att brukarorganisationerna alltid får arvode vid uppdrag i psykiatri/kommuner. Höjer statusen. Använda rutiner och tydlighet i samverkan mellan brukarorganisationer och psykiatri/kommuner. Följa upp utbildningar och handlingsplaner, ha med brukarrepresentanter. Ge information på APT:n om brukarinflytande och brukarorganisationer. Brukarorganisationer som får delta på APT:n.

Fråga 2. Vilka faktorer/vilka aktiviteter underlättar för att få inflytande på verksamhets- och organisationsnivå? fortsättning Klarhet i vad delaktighet innebär, både för personal och brukare. Klara riktlinjer om vad brukaren/patienten kan vara delaktig/medbestämmande i. Mer utbildning i SIP, Integrerad psykiatri och PRIO för all personal. Brukarrevisioner. Utbildning för personal och brukare i delaktighetsfrågor, lagar, samverkan etc. Krav på att cheferna arbetar med bemötandefrågor i sina verksamheter

Fråga 2. Vilka faktorer/vilka aktiviteter underlättar för att få inflytande på verksamhets- och organisationsnivå? fortsättning Krav att dokumentera delaktighet. Utbildning och anställning av peer support. Brukarråd. Husmöten och dialogträffar i kommunerna. Ökad samverkan mellan Region Örebro län och kommunerna. Tillåta att delaktighet tar tid.

Fråga 2. Vilka faktorer/vilka aktiviteter underlättar för att få inflytande på verksamhets- och organisationsnivå? fortsättning Flera dialogmöten. En gemensam strävan mot högre patient- och brukardelaktighet. Tålamod Långsiktighet Förståelse varför man bör ha brukardelaktighet Återkoppla resultat av delaktighet. Visar att delaktighet kan fungera Samla in tips och råd om hur man har gjort på andra ställen, inte uppfinna hjulet på nytt

Fråga 2. Vilka faktorer/vilka aktiviteter underlättar för att få inflytande på verksamhets- och organisationsnivå? fortsättning Ge plats åt diskussioner i brukarråden Förarbete/riskbedömning om vad olika beslut innebär. Använda brukare i detta arbete. Anpassa språk till brukare Kontinuerliga träffar för anhöriga och brukare, för diskussion om hur verksamheten ser ut. Ge brukare grundläggande information och kunskap om verksamheterna/organisationerna. Uppföljning. Vad har gjorts? Vad har hänt? På till exempel brukarråden.