Om skyldigheten att ordna småbarnspedagogisk verksamhet och grundläggande utbildning för invandrare

Relevanta dokument
LukiMat Informationstjänst

Sekretessbestämmelsen i nya gymnasielagen

Elevens rättigheter. Vasa Thomas Sundell. Jurist Svenskspråkiga serviceenheten för undervisningsväsendet

Hörande, beslut, verkställande, sekretess vad säger lagen om processerna?

Nya lagen om småbarnspedagogik

Grundrättigheter och religionsfrihet i skola och daghem

Vad en förtroendevald bör veta om bildningskommunen. Ett infopaket om bildningssektorn för förtroendevalda

Grundrättigheter och diskriminering i skola och daghem

NYKARLEBY STAD INSTRUKTION FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN

Anvisning 1/ (6)

Lagen om elev- och studerandevård Anordnande av elevhälsa definitioner, ansvar och organisation

Lag. om ändring av lagen om småbarnspedagogik

RP 120/2015 rd. Propositionen hänför sig till den budgetproposition för 2016 som ska kompletteras och avses bli behandlad i samband med den.

Förlängd läroplikt. Vem omfattas av förlängd läroplikt?

Statsbudgeten Statsandelar och statsunderstöd för driftskostnader för allmänbildande utbildning (förslagsanslag)

Vad är skolans ansvar?

Samarbetsmöjligheter ur ett juridiskt perspektiv

Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning och undervisning 2015

Elever med annan språk och kulturbakgrund

Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning och undervisning 2011

RP 322/2010 rd. Enligt 1 5 mom. i dagvårdslagen kan behövlig transport också anordnas för dagvårdsbarn.

Individuellt inriktad elevhälsa

Lagen om klienthandlingar inom socialvården

Aktuellt inom småbarnspedagogiken. CLL:s Kick-offdag i Tammerfors

Anordnare av förskoleundervisning INDIVIDUELL PLAN FÖR HUR UNDERVISNINGEN SKA ORDNAS (IP)

Tystnadsplikt inom ungdomsverkstäder och uppsökande ungdomsarbete

ANSÖKNINGMEDDELANDE / FÖRSÖK SOM GÄLLER DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET I DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN /FÖRLÄNGNING AV ANSÖKNINGSTIDEN

LAGSTIFTNING GÄLLANDE SPECIALUNDERVISNING

Den trygga inlärningsstigen. Information till vårdnadshavare och till dem som arbetar med barn

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av socialvårdslagen

Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2017 och avses bli behandlad i samband med den.

Kommun- och Stadsdirektörsdagar

Nya elev- och studerandevårdslagen vad innebär den i praktiken?

RP 116/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om elev- och studerandevård

RP 162/2017 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2018 och avses bli behandlad i samband med den.

Enkät om hemkommunsersättning inom förskoleundervisning och grundläggande utbildning (6)

Utlåtande angående Landskapslag om barnomsorg och grundskola

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

ÄNDRINGAR I LAGEN OM SMÅBARNSPEDAGOGIK OCH FÖRORDNINGEN OM BARNDAGVÅRD 2016

Eleven studerar enligt verksamhetsområde

RIKTLINJER FÖR BEVILJANDE AV SKOLSKJUTS OCH RESEUNDERSTÖD

Aktuellt om elev- och studerandevårdslagen. Minna Antila, jurist Finlands kommunförbund, undervisning och kultur

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Lag. om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

Individuellt inriktad elevhälsa

RP 135/2014 rd. för 2015 och avses bli behandlad i

RP 336/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 45 i lagen om främjande av integration

Informationspaket för hemmet om stödet för barnets lärande och skolgång. Vad är bra att känna till som förälder om barnets inlärning och skolgång?

Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Ny lagstiftning om arbetsro och elevhälsa

Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning och undervisning 2017

2. Antal elever under 18 år i den grundläggande utbildningen

Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning och undervisning 2018

RP 161/2013 rd. som har arbetat i Finland under sin

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Vad är integration? - Termer om invandring och integrationsarbete. Emine Ehrström Regionalkoordinator Finland mitt hem projektet (ESF)

Elever och studerande på läroanstaltsnivå 2016

Val av alternativ till religionsundervisning

RP 52/2015 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2016.

Kommunerna och språklagstiftningen

Lag. om ändring av lagen om studiestöd

Lag. RIKSDAGENS SVAR 47/2005 rd

Användning av fostrande samtal och disciplinära åtgärder

INFORMATIONSMÖTE Helheten statsunderstöd för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik 2019

EOAK/1990/2017. Beslutsfattare: Justitieombudsman Petri Jääskeläinen. Föredragande: Referendarieråd Mikko Sarja

Principer för skolskjutsar till förskolor och grundskolor i Lojo från

Beslut 1 (5) Kommunförbundets framställan (KA/27317/ /2017) till Riksarkivet

OM ANVISANDE TILL KOMMUN OCH FRÄMJANDE AV INTEGRATION

Utbildningspolitiskt ställningstagande

Aktuellt inom bildningen

2. Antal elever under 18 år i den grundläggande utbildningen

Enkät om finansiering av förskoleundervisning och grundläggande utbildning

Vilken fråga gällande elev- och studerandevård skulle du vilja ha svar på idag? För kunskap och bildning

BILAGA 1 (4) ORIENTERANDE OCH FÖRBEREDANDE UTBILDNING FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare

Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen 2010.

Skolstadga. Godkänd av stadsfullmäktige , 125

Svenskan och språkundervisningen i flerspråkiga klassrum Gun Oker-Blom

Kund. Integrationsporten - Inledande kartläggning (de som inte är TEbyråns

Medborgare i andra länder än Finland har samma rätt som finska medborgare att använda finska eller svenska hos myndigheterna.

RP 35/2019 rd. I denna proposition föreslås det att lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

Esbo stad Protokoll 15. Nämnden Svenska rum Sida 1 / 1

1 (5) Nämnden Svenska rum Ändringarna träder i kraft

Klaganden bad justitieombudsmannen utreda Skatteförvaltningens förfarande. Klagomålet gällde på vilket språk besluten fattas inom arvsbeskattningen.

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FÖRSLAG TILL FÖRFARINGSSÄTT I BORGÅ STAD BRÅDSKANDE SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD FÖR PERSONER SOM VISTAS OLAGLIGT I LANDET

1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Skola och daghem som aktörer i integrationsarbetet

Esbo stad Protokoll 5. Nämnden Svenska rum Sida 1 / 1

7. ELEVVÅRD. Elevvården i den grundläggande utbildningen och planerna som anknyter till den regleras i lagen om elev- och studerandevård (1287/2013).

Juridik i eftermiddagsverksamhet

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Framtiden för den jämlika småbarnspedagogiken

Svensk författningssamling

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna

Transkript:

Om skyldigheten att ordna småbarnspedagogisk verksamhet och grundläggande utbildning för invandrare Tammerfors 14.3.2016 Thomas Sundell Jurist Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet / Thomas Sundell 16.3.2016 1

Rätten till grundläggande utbildning 16 1 mom i Finlands grundlag: Alla har rätt till avgiftsfri grundläggande utbildning. Bestämmelser om läroplikten utfärdas genom lag. Rätten är subjektiv = utbildningsanordnaren har ingen prövningsrätt Alla innebär att det inte krävs någon särskild status (medborgarskap, uppehållstillstånd osv.) Enligt RP 309/1993 ska grundläggande utbildning förstås som den utbildning som faller inom läroplikten 2

Skyldigheten att ordna undervisning GrUL 4 1 mom: Kommunen är skyldig att för barn i läropliktsåldern som bor på kommunens område ordna grundläggande utbildning samt förskoleundervisning året innan läroplikten uppkommer. Enligt GrUL 6 2 mom ska kommunen anvisa läropliktiga och andra som får undervisning enligt GrUL en närskola eller annan lämplig plats där utbildningen sker på elevens eget språk, om kommunen är skyldig att ordna utbildning på det språket 3

Hemkommun Lagen om hemkommun ställer vissa krav på när en hemkommun ska fastställas för en person som flyttar in från utlandet detta är knutet till bland annat: medborgarskap i Finland eller vissa andra länder permanent uppehållstillstånd familjeband till en person som har en hemkommun tillfälligt uppehållstillstånd i kombination med arbete Asylsökande har inte (ännu) något uppehållstillstånd och därmed inte heller någon hemkommun 4

Barn som bor på kommunens område Eftersom rätten till avgiftsfri grundläggande utbildning är en subjektiv rättighet som är grundlagsstadgad har det inte någon avgörande betydelse vad som står i befolkningsdatasystemet, utan det är det faktiska boendet som avgör Boendets tillfälliga karaktär har inte någon betydelse eftersom det inte finns något att falla tillbaka på Enligt GrUL 25 1 mom är läroplikten knuten till varaktigt boende i Finland asylsökande har alltså en rätt men inte en skyldighet att gå i skolan 5

Förberedande undervisning Anordnande av förberedande undervisning är frivilligt för kommunerna, men finansieringen är högre per elev än för elever i vanlig undervisning Det finns inga minimi- eller maximigränser för antalet elever, men UBS rekommendation är 8 10 elever/grupp Enligt GrUF 3 3 mom är längden minst 900 timmar för 6 10-åringar och 1000 timmar för äldre elever, men eleven kan flytta över till grundläggande utbildning eller förskoleundervisning tidigare om han eller hon har förutsättningar för det 6

Undantagsfinansiering för 2016 Under perioden 1.1.2016 31.12.2016 gäller en temporär lagändring som gör det möjligt att vid följande beräkningsdag räkna med en elev som har varit i förberedande undervisning i mer än fyra månader i följd utan att man har hunnit få finansiering för det < 4 månader = 0 % 4 8 månader = 50 % > 8 månader = 100 % Det är inte möjligt att få finansiering för mer än ett år av förberedande undervisning per elev 7

Undervisning i språk och religion Undervisningen i modersmål kan ordnas i form av svenska eller finska som andra språk (S2-språk) Det är också möjligt att ordna undervisning i elevernas hemspråk, liksom att ordna en del av undervisningen i övrigt på ett annat språk än skolans språk Om det finns minst tre elever med en annan religion än majoritetsreligionen och vårdnadshavarna begär det är utbildningsanordnaren enligt GrUL 13 3 mom skyldig att ordna undervisning i den religionen 8

Rättigheter och förmåner i utbildningen Enligt GrUL 46 tillämpas inte alla bestämmelser i GrUL då man ordnar grundläggande utbildning för andra än läropliktiga Bland annat skolreseförmåner, stödundervisning och specialundervisning faller bort, liksom en del av utbildningsanordnarens disciplinära befogenheter Av regeringspropositionen (RP 86/1997) kan utläsas att man närmast har avsett vuxenstudier inom den fria bildningen att neka asylsökande barn dessa förmåner skulle sannolikt innebära diskriminering 9

Anordnande av elevvård Den kommun där skolan är belägen ska ordna elevhälsotjänster (skolhälsovård samt kurators- och psykologtjänster) också för asylsökande som går i skola Asylsökande har annars inte rätt till social- och hälsovårdstjänster i samma utsträckning som personer med hemkommun i Finland Lagen om elev- och studerandevård tillämpas också på elever i förberedande undervisning 10

Rätt till småbarnspedagogisk verksamhet 4 i lagen om småbarnspedagogik: Kommunen ska se till att det ordnas barndagvård för kommuninvånarna med det innehåll och av den omfattning som föreskrivs i denna lag. Med kommuninvånare avses i denna lag den vars hemkommun kommunen i fråga är enligt lagen om hemkommun (201/1994). Den som inte har hemkommun enligt lagen om hemkommun betraktas som invånare i den kommun där han eller hon vistas. I brådskande fall eller när omständigheterna annars kräver det ska kommunen se till att barndagvård ordnas även för andra personer som vistas i kommunen än kommuninvånarna. Det finns olika tolkningar av huruvida kommunen har prövningsrätt gällande asylsökande (2 eller 3 momentet) Förutsättningarna för heldagsvård borde bedömas jämlikt 11