KALLELSE KOMMUNSTYRELSEN

KALLELSE KOMMUNSTYRELSEN VÄLKOMMEN Datum och tid: 2016-11-08, kl 15:00 Plats: Stadshuset, Sessionssalen Ledamot som är förhindrad att närvara vid sammanträdet bör snarast anmäla detta till Niklas Åkerström, niklas.akerstrom@hoganas.se. På grund av uppgradering av utrustning i gruvsalen hålls sammanträdet i sessionssalen. Detta gäller även alliansens gruppmöte som börjar klockan 14:00. Ulf Molin (C) Ordförande HÖGANÄS KOMMUN 263 82 Höganäs 042-33 71 00 kommunen@hoganas.se WWW.HOGANAS.SE Sida 1 av 147

KALLELSE KOMMUNSTYRELSEN 1. Justering 2. Kommunstyrelsens månadsrapport (kompletteras under tisdag) (KS/2016/781) 3. Ändring av beslut om tilläggsanslag för digital skylt vid kvickbadet/hamnområdet i Höganäs (KS/2015/706), s. 6-10 Förslag till beslut Arbetsutskottets förslag: Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med arbetsutskottets förslag att flytta tilläggsanslag i investeringsbudgeten år 2016 med 100 tkr för uppförande av digital skylt vid Kvickbadet/hamnområdet i Höganäs från kommunledningskontoret till teknik- och fastighetsförvaltningen. 4. Beviljande av medfinansiering för leaderprojektet MATspåret (KS/2016/632), s. 11-29 Förslag till beslut Näringslivsutskottets förslag: Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med näringslivsutskottets förslag att bevilja ekonomiska föreningen Matspåret sökt medfinansiering för att möjliggöra leaderprojektet Matspåret, att anslå 243 tkr från kommunstyrelsens anslag för oförutsedda behov till medfinansiering av leaderprojektet Matspåret. 5. Antagande av bostadsförsörjningsprogram för 2016-2020 (KS/2016/37), s. 30-84 Förslag till beslut Planutskottets förslag: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta HÖGANÄS KOMMUN 263 82 Höganäs 042-33 71 00 kommunen@hoganas.se WWW.HOGANAS.SE Sida 2 av 147

KALLELSE KOMMUNSTYRELSEN att anta Bostadsförsörjningsprogram för Höganäs kommun 2016-2020, upprättat den 13 oktober 2016. 6. Svar på motion om att rädda våra svalor (KS/2015/718), s. 85-95 Förslag till beslut Miljöutskottets förslag: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att bifalla motionens två första att-satser, att konstatera att motionens tredje att-sats är besvarad, att avslå motionens fjärde att-sats, att föreslå kommunstyrelsen uppdra åt AB Höganäshem att i sin fastighetsförvaltning ta hänsyn till häckande hussvalor och tornseglare. 7. Svar på motion om sjöpungar (KS/2016/289), s. 96-105 Förslag till beslut Miljöutskottets förslag: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå motionen. 8. Sätt för annonsering av kommunfullmäktiges sammanträden 2017 (KS/2016/604), s. 106-112 Förslag till beslut Arbetsutskottets förslag: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att uppgift om kommunfullmäktiges sammanträden under 2017 ska införas i Hallå Höganäs, att uppgift om kommunfullmäktiges sammanträde även ska innehålla en beskrivning av de ärenden som ska behandlas som fullmäktiges presidium anser mest intressanta för medborgare HÖGANÄS KOMMUN 263 82 Höganäs 042-33 71 00 kommunen@hoganas.se WWW.HOGANAS.SE Sida 3 av 147

KALLELSE KOMMUNSTYRELSEN och företagare i kommunen, sammanfattning av ärenden, inklusive motioner och interpellationer. 9. Fastställande av kommunfullmäktiges, kommunstyrelsens samt kommunstyrelsens utskotts mötesdagar för 2017 (KS/2016/584), s. 113-122 Förslag till beslut Arbetsutskottets förslag: Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med arbetsutskottets förslag att fastställa mötesdagar för kommunstyrelsen och dess utskott 2017 enligt förslag till sammanträdesschema 2017 daterad den 25 oktober 2016, att kommunstyrelsens sammanträden ska börja klockan 15:00. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa mötesdagar för kommunfullmäktige 2017 enligt förslag till sammanträdesschema 2017 daterad den 25 oktober 2016. 10. Revidering av utbildningsnämndens reglemente i syfte att utse nämnden till vårdgivare (KS/2016/805), s. 123-138 Förslag till beslut Arbetsutskottets förslag: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att utbildningsnämnden får i uppgift att fullgöra de uppgifter som ankommer på vårdgivaren för den medicinska och psykologiska delen av elevhälsan i kommunal förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola, att i reglemente för utbildningsnämnden, 1, ta bort lydelsen "utbildning i svenska för invandrare", att ovanstående ändringar och tillägg införs i reglemente för utbildningsnämnden. HÖGANÄS KOMMUN 263 82 Höganäs 042-33 71 00 kommunen@hoganas.se WWW.HOGANAS.SE Sida 4 av 147

KALLELSE KOMMUNSTYRELSEN 11. Beviljande av tiläggsanslag för löneöversyn 2016 (KS/2015/125), s. 139-145 Förslag till beslut Arbetsutskottets förslag: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att öka nämndernas budgetramar 2016 med sammanlagt 4 150 tkr och med fördelning enligt tabell ovan, kolumnen Löneöversyn 2016, att finansiera ovanstående genom ianspråktagande av kommunfullmäktiges reserv för lönejusteringsåtgärder i budget 2016. att öka nämndernas budgetramar 2016 med sammanlagt 4 150 tkr och med fördelning enligt tabell ovan, kolumnen Löneöversyn 2016, att finansiera ovanstående genom ianspråktagande av kommunfullmäktiges reserv för lönejusteringsåtgärder i budget 2016. Ordförandeförslag: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att öka nämndernas budgetramar 2017 med sammanlagt 5 458 tkr och med fördelning enligt tabell ovan, kolumnen Budget 2017, att finansiera ovanstående genom ianspråktagande av kommunfullmäktiges reserv för lönejusteringsåtgärder i budget 2017. 12. Redovisning av beslut fattade i kommunstyrelsens utskott, s. 146-147 HÖGANÄS KOMMUN 263 82 Höganäs 042-33 71 00 kommunen@hoganas.se WWW.HOGANAS.SE Sida 5 av 147

3 Ändring av beslut om tilläggsanslag för digital skylt vid kvickbadet/hamnområdet i Höganäs KS/2015/706 Sida 6 av 147

KALLELSE/PROTOKOLLSFÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN 2016-11-08 KS/2015/706 ÄNDRING AV BESLUT OM TILLÄGGSANSLAG FÖR DIGITAL SKYLT VID KVICKBADET/HAMNOMRÅDET I HÖGANÄS Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen beslutade 1 december 2015, 239, att för uppförande av digital skylt vid Kvickbadet/hamnområdet i Höganäs bevilja kommunledningskontoret tilläggsanslag i investeringsbudgeten år 2016 med 100 tkr. Kommunledningskontoret konstaterar i en tjänsteskrivelse den 31 maj 2016 att eftersom driften av den digitala skylten ska skötas av teknik- och fastighetsförvaltningen bör anslaget flyttas till denna förvaltning Beslutsunderlag Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut den 25 oktober 2016, 129, Kommunledningskontoret, tjänsteskrivelse den 31 maj 2016. Beslut Arbetsutskottets förslag: Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med arbetsutskottets förslag att flytta tilläggsanslag i investeringsbudgeten år 2016 med 100 tkr för uppförande av digital skylt vid Kvickbadet/hamnområdet i Höganäs från kommunledningskontoret till teknik- och fastighetsförvaltningen. Beslutet ska skickas till HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET 263 82 Höganäs 042-33 71 00 kommunen@hoganas.se WWW.HOGANAS.SE Sida 7 av 147

PROTOKOLL KS ARBETSUTSKOTT 2016-10-25 NÄRVARANDE Beslutande ledamöter Ej tjänstgörande ersättare Övriga närvarande Péter Kovács (M) (ordförande) Ulf Molin (C) (vice ordförande) Göran Bengtsson (M) Lennart Nilsson (S) Fredrik Johannesson (KD) ersätter Anders Ståhl (M) Lars-Ivar Kahl (M) Louise Stjernquist (L) kommunchefen Herman Crespin Sammanträdestid kl 08:45-09:40 Paragrafer 129 JUSTERING Utsedd att justera Ulf Molin UNDERSKRIFTER Sekreterare Ordförande Ordförande Martin Fransson Péter Kovács Justerande Justerande Ulf Molin Tillkännagivandet av justeringen har den anslagits på kommunens anslagstavla SIGNATUR Sida Sida 8 av 1 av 1472

PROTOKOLL KS ARBETSUTSKOTT 2016-10-25 KS/2015/706 129 Ändring av beslut om tilläggsanslag för digital skylt vid kvickbadet/hamnområdet i Höganäs Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen beslutade 1 december 2015, 239, att för uppförande av digital skylt vid Kvickbadet/hamnområdet i Höganäs bevilja kommunledningskontoret tilläggsanslag i investeringsbudgeten år 2016 med 100 tkr. Kommunledningskontoret konstaterar i en tjänsteskrivelse den 31 maj 2016 att eftersom driften av den digitala skylten ska skötas av teknik- och fastighetsförvaltningen bör anslaget flyttas till denna förvaltning. Beslutsunderlag Kommunledningskontoret, tjänsteskrivelse den 31 maj 2016. Beslutsgång Ordförande Péter Kovács (M) ställer sitt eget förslag till beslut under proposition och finner att arbetsutskottet beslutar att bifalla förslaget. Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att flytta tilläggsanslag i investeringsbudgeten år 2016 med 100 tkr för uppförande av digital skylt vid Kvickbadet/hamnområdet i Höganäs från kommunledningskontoret till teknik och fastighetsförvaltningen. Beslutet ska skickas till Kommunstyrelsen SIGNATUR Sida Sida 9 av 2 av 1472

TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNSTYRELSEN SLUTLIG INSTANS: 2016-05-31 KS/2015/706 ÄNDRING AV BESLUT OM TILLÄGGSANSLAG Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen beslutade 1 december 2015 239 att för uppförande av digital skylt vid Kvickbadet/hamnområdet i Höganäs bevilja kommunledningskontoret tilläggsanslag i investeringsbudgeten år 2016 med 100 tkr. Eftersom driften av den digitala skylten ska skötas av teknik- och fastighetsförvaltningen bör anslaget flyttas till denna förvaltning. Beslutsunderlag Kommunstyrelsen beslut 1 december 2015 239. Kommunledningskontorets förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta att flytta tilläggsanslag i investeringsbudgeten år 2016 med 100 tkr för uppförande av digital skylt vid Kvickbadet/hamnområdet i Höganäs från kommunledningskontoret till teknikoch fastighetsförvaltningen. Herman Crespin Kommunchef Lars Alvén Budgetstrateg HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET 263 82 Höganäs 042-33 71 00 kommunen@hoganas.se WWW.HOGANAS.SE Sida 10 av 147

4 Beviljande av medfinansiering för leaderprojektet MAT-spåret KS/2016/632 Sida 11 av 147

KALLELSE/PROTOKOLLSFÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN 2106-11-08 KS/2016/632 BEVILJANDE AV MEDFINANSIERING FÖR LEADERPROJEKTET MAT- SPÅRET Sammanfattning av ärendet En ansökan om ekonomisk stöd i form av Leaderprojekt har inlämnats till Leader Nordvästra Skåne av företrädare för den förening som står bakom projektet MAT-spåret. Dessa har även i juli inkommit till Höganäs kommun med en begäran om kommunal medfinansiering i form av 243000 kronor. MAT-spåret är ett projekt som tillkommit utifrån den väl belagda kunskapen om avsaknaden av logistiklösningar mellan odlare/producenter och konsumenter (restauranger, butiker, kommuner och för den delen vanliga konsumenter) när det gäller att knyta det närodlade till konsumenten. Många andra projekt i leaderområdena både under förra perioden samt innevarande period har rört sig inom detta verksamhetsområde, men då bara för delar av problematiken och som projekt. MAT-spårets mål är att bygga en långsiktig e-handelslösning för detta och att lösningen även ska bestå av den fysiska logistiken. Projektet MAT-spåret har vuxit fram genom kontakter mellan aktörer som träffats under de möten som odlare/producenter och kommunen haft om den livsmedelsupphandling som ska göras för kommunens verksamheter nästa år. Mat-spåret kommer att sjösätta en e-handelslösning som kommer att testas i skarpt läge bland odlare/producenter och avnämare i Höganäs kommun. Därefter kan det bli frågan att hela nordvästra Skåne och större områden inkluderas i projektet. En ekonomisk förening har bildats för ändamålet och på så sätt skapas ett nytt mellanled (grossist) ägd av producenter och konsumenter. Även om detta nya mellanled såklart ska ha ekonomisk bärkraft så kommer vinster stanna hos producenter och konsumenter. Projektet MAT-spåret skall öka tillgängligheten till närodlade råvaror och utveckla en lösning för odlare/producenter kring logistiken. Målet är att bygga en långsiktig e-handelslösning (inklusive den fysiska logistiken) för att effektivisera ledet mellan producenter/odlare och konsument men även den kommunala upphandlingen. Vidare handlar MAT-spåret om att hitta försäljningskanaler och logistiklösningar för matproducenter att komma närmare slutkonsument. Det kan också ses från andra hållet att göra det lättare och mer tillgängligt för offentliga kök och privatpersoner att hitta råvaror från närområdet. Projektet kommer att lägga särskild vikt på hur dessa varor effektivare kan distribueras till skolkök och vårdboenden inom Höganäs kommun Målet är att bidra med att stärka bärigheten för regionens bönder/ matproducenter och att de kan marknadsföra/sälja samt få betalt för sina produkter. Målet är också att hjälpa restauranger, saluhallar eller delikatessbutiker att möta kundernas växande intresse för mat som odlas eller uppföds i trakten där man själv lever och bor. Projektet är väl genomarbetat och en ansökan om nödvändig kommunal medfinansiering tillstyrks. Projektet är väl förankrat bland odlare och producenter samt projektupplägget diskuterat med företrädare för kommunala kök, restauranger och butiker. HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET 263 82 Höganäs 042-33 71 00 kommunen@hoganas.se WWW.HOGANAS.SE Sida 12 av 147

KALLELSE/PROTOKOLLSFÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN 2106-11-08 Beslutsunderlag Kommunstyrelsens näringslivsutskotts beslut den 20 oktober 2016, 12, Kommunledningskontorets näringslivsavdelning, tjänsteskrivelse den 14 oktober 2016, Mat-spårets ekonomiska förening, skrivelse, Förfrågan om medfinansiering den 12 juli 2016, Mat-spårets ekonomiska förening, projektbeskrivning den 12 juli 2016. Beslut Näringslivsutskottets förslag: Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med näringslivsutskottets förslag att bevilja ekonomiska föreningen Matspåret sökt medfinansiering för att möjliggöra leaderprojektet Matspåret, att anslå 243 tkr från kommunstyrelsens anslag för oförutsedda behov till medfinansiering av leaderprojektet Matspåret. Beslutet ska skickas till HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET 263 82 Höganäs 042-33 71 00 kommunen@hoganas.se WWW.HOGANAS.SE Sida 13 av 147

PROTOKOLL KS NÄRINGSLIVSUTSKOTT 2016-10-20 NÄRVARANDE Beslutande ledamöter Ej tjänstgörande ersättare Övriga närvarande Péter Kovács (M) (ordförande) Ulf Molin (C) (vice ordförande) Lennart Nilsson (S) Lars Linderot (M) Ros-Mari Paulsson (L) kommunchefen Herman Crespin näringslivschefen Åsa Lundqvist Peyron Sammanträdestid kl 15:00-16:45 Paragrafer 12 JUSTERING Utsedd att justera Ulf Molin UNDERSKRIFTER Sekreterare Ordförande Ordförande Johan Bringle Péter Kovács Justerande Justerande Ulf Molin Tillkännagivandet av justeringen har den anslagits på kommunens anslagstavla SIGNATUR Sida Sida 141 av av 147 3

PROTOKOLL KS NÄRINGSLIVSUTSKOTT 2016-10-20 KS/2016/632 12 FÖRFRÅGAN OM MEDFINANSIERING AVSEENDE MAT-SPÅRET Sammanfattning av ärendet En ansökan om ekonomisk stöd i form av Leaderprojekt har inlämnats till Leader Nordvästra Skåne av företrädare för den förening som står bakom projektet MAT-spåret. Dessa har även i juli inkommit till Höganäs kommun med en begäran om kommunal medfinansiering i form av 243000 kronor. MATspåret är ett projekt som tillkommit utifrån ett den väl belagda kunskapen om avsaknaden av logistiklösningar mellan odlare/producenter och konsumenter (restauranger, butiker, kommuner och för den delen vanliga konsumenter) när det gäller att knyta det närodlade till konsumenten. Många andra projekt i leaderområdena både under förra perioden, men också nu, har rört sig inom detta verksamhetsområde, men då bara för delar av problematiken och som projekt. MAT-spåret siktar på att bygga en långsiktig e-handelslösning (inkl den fysiska logistiken) på detta. Projektet MAT-spåret har vuxit fram genom kontakter mellan aktörer som träffats under de möten som odlare/producenter och kommunen haft om den livsmedelsupphandling som ska göras nästa år. Detta projekt kommer att sjösätta en e-handelslösning som kommer att testas i skarpt läge bland odlare/producenter och avnämare i Höganäs kommun, men kan därefter skalas upp till hela NV-Skåne, och även större områden. En ekonomisk förening har bildats för ändamålet och man kan säga att man på så sätt skapar ett nytt mellanled (grossist) ägd av producenter och konsumenter. Även om denna nya mellanled såklart ska ha ekonomisk bärkraft så blir det ju så att vinster stannar hos producenter och konsumenter. Projektet MAT-spåret skall öka tillgängligheten till närodlade råvaror och utveckla en lösning för odlare/producenter kring logistiken. Målet är att bygga en långsiktig e-handelslösning (inkl. den fysiska logistiken) för att effektivisera ledet mellan producenter/odlare och konsument men även den kommunala upphandlingen. Vidare handlar MAT-spåret om att hitta försäljningskanaler och logistiklösningar för matproducenter att komma närmare slutkonsument. Det kan också ses från andra hållet att göra det lättare och mer tillgängligt för offentliga kök och privatpersoner att hitta råvaror från närområdet. Särskild vikt kommer att läggas vid hur dessa varor effektivare kan distribueras till skolkök och vårdboenden inom Höganäs kommun Målet är att bidra med att stärka bärigheten för regionens bönder/ matproducenter och att de kan marknadsföra/sälja samt få betalt för sina produkter. Målet är också att hjälpa restauranger, saluhallar eller delikatessbutiker att möta kundernas växande intresse för mat som odlas eller uppföds i trakten där man själv lever och bor. Projektet är väl genomarbetat och en ansökan om nödvändig kommunal medfinansiering tillstyrks. Projektet är väl förankrat bland odlare och producenter samt projektupplägget diskuterat med företrädare för kommunala kök, restauranger och butiker. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets näringslivsavdelning, tjänsteskrivelse den 14 oktober 2016, Mat-spårets ekonomiska förening, skrivelse, Förfrågan om medfinansiering den 12 juli 2016, Mat-spårets ekonomiska förening, projektbeskrivning den 12 juli 2016. Förslag till beslut Ordförande Péter Kovács (M) föreslår näringslivsutskottet föreslå kommunstyrelsen besluta att bevilja ekonomiska föreningen Matspåret sökt medfinansiering för att möjliggöra leaderprojektet Matspåret samt att anslå 243 tkr från kommunstyrelsens anslag för oförutsedda behov till medfinansiering av leaderprojektet Matspåret. Beslut Näringslivsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta SIGNATUR Sida Sida 152 av av 147 3

PROTOKOLL KS NÄRINGSLIVSUTSKOTT 2016-10-20 att bevilja ekonomiska föreningen Matspåret sökt medfinansiering för att möjliggöra leaderprojektet Matspåret, att anslå 243 tkr från kommunstyrelsens anslag för oförutsedda behov till medfinansiering av leaderprojektet Matspåret. Beslutet ska skickas till Kommunstyrelsen SIGNATUR Sida Sida 163 av av 147 3

TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNSTYRELSEN SLUTLIG INSTANS: NÄRINGSLIVSUTSKOTTET 2016-10-14 KS/2016/632 FÖRFRÅGAN OM MEDFINANSIERING AVSEENDE MAT- SPÅRET Sammanfattning av ärendet En ansökan om ekonomisk stöd i form av Leaderprojekt har inlämnats till Leader Nordvästra Skåne av företrädare för den förening som står bakom projektet MAT-spåret. Dessa har även i juli inkommit till Höganäs kommun med en begäran om kommunal medfinansiering i form av 243000 kronor. MAT-spåret är ett projekt som tillkommit utifrån ett den väl belagda kunskapen om avsaknaden av logistiklösningar mellan odlare/producenter och konsumenter (restauranger, butiker, kommuner och för den delen vanliga konsumenter) när det gäller att knyta det närodlade till konsumenten. Många andra projekt i leaderområdena både under förra perioden, men också nu, har rört sig inom detta verksamhetsområde, men då bara för delar av problematiken och som projekt. MAT-spåret siktar på att bygga en långsiktig e-handelslösning (inkl den fysiska logistiken) på detta. Projektet MAT-spåret har vuxit fram genom kontakter mellan aktörer som träffats under de möten som odlare/producenter och kommunen haft om den livsmedelsupphandling som ska göras nästa år. Detta projekt kommer att sjösätta en e-handelslösning som kommer att testas i skarpt läge bland odlare/producenter och avnämare i Höganäs kommun, men kan därefter skalas upp till hela NV-Skåne, och även större områden. En ekonomisk förening har bildats för ändamålet och man kan säga att man på så sätt skapar ett nytt mellanled (grossist) ägd av producenter och konsumenter. Även om denna nya mellanled såklart ska ha ekonomisk bärkraft så blir det ju så att vinster stannar hos producenter och konsumenter. Projektet MAT-spåret skall öka tillgängligheten till närodlade råvaror och utveckla en lösning för odlare/producenter kring logistiken. Målet är att bygga en långsiktig e-handelslösning (inkl. den fysiska logistiken) för att effektivisera ledet mellan producenter/odlare och konsument men även den kommunala upphandlingen. Vidare handlar MAT-spåret om att hitta försäljningskanaler och logistiklösningar för matproducenter att komma närmare slutkonsument. Det kan också ses från andra hållet att göra det lättare och mer tillgängligt för offentliga kök och privatpersoner att hitta råvaror från närområdet. Särskild vikt kommer att läggas vid hur dessa varor effektivare kan distribueras till skolkök och vårdboenden inom Höganäs kommun Målet är att bidra med att stärka bärigheten för regionens bönder/ matproducenter och att de kan marknadsföra/sälja samt få betalt för sina produkter. Målet är också att hjälpa restauranger, saluhallar eller delikatessbutiker att möta kundernas växande intresse för mat som odlas eller uppföds i trakten där man själv lever och bor. Projektet är väl genomarbetat och en ansökan om nödvändig kommunal medfinansiering tillstyrks. Projektet är väl förankrat bland odlare och producenter samt projektupplägget diskuterat med företrädare för kommunala kök, restauranger och butiker. Beslutsunderlag Mat-spårets ekonomiska förening, skrivelse, Förfrågan om medfinansiering den 12 juli 2016, HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET 263 82 Höganäs 042-33 71 00 kommunen@hoganas.se WWW.HOGANAS.SE Sida 17 av 147

TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNSTYRELSEN SLUTLIG INSTANS: NÄRINGSLIVSUTSKOTTET 2016-10-14 KS/2016/632 Mat-spårets ekonomiska förening, projektbeskrivning den 12 juli 2016. Förslag till beslut Näringslivsavdelningen föreslår näringslivsutskottet besluta att bevilja ekonomiska föreningen Matspåret sökt medfinansiering för att möjliggöra leaderprojektet Matspåret. Åsa Lundqvist Peyron Näringslivschef Peter Nyström Näringslivsutvecklare HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET 263 82 Höganäs 042-33 71 00 kommunen@hoganas.se WWW.HOGANAS.SE Sida 18 av 147

Kommunledningskontoret Höganäs 2016-07-12 Näringsliv och Marknad Peter Nyström Centralgatan 20 263 82 HÖGANÄS ANSÖKAN OM MEDFINANSIERING TILL LEADER PROJEKT Projektnamn: MAT-spåret 2016 Projketperiod: 2017-02-01 2017-10-01 Sökt belopp: 243 000:- Söker härmed om medfinansierng till Leader projekt MAT-spåret 2016, Jnr:2016-2688. Bifogar budgetmall till Jordbruksverket. Med vänliga hälsningar Mikael Bermhagen MAT-spårets ekonomiska förening Org.nr: 769632-0253 Blåklocksvägen 3B 263 62 VIKEN Sida 19 av 147

Budgetmall - projektstöd Bilaga nummer: Organisationsnummer: 769632-0532 Projektnamn: MAT-spåret 2016 Du behöver inte fylla i bilagenummer om du bifogar budgetmallen med ansökan i e-tjänsten. Budgetmallen är till för att hjälpa dig att få med rätt utgifter i din budget för projektet. Koppla din budget till projektets aktiviteter som du beskriver i kolumn A tillsammans med start och slutdatum. Mallen räknar själv samman dina utgifter, därför är det viktigt att du fyller i mallen digitalt. Innan du fyller i budgetmallen är det viktigt att du läser om det stöd du söker på Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se/stöd. Där hittar du mer information om vilka utgifter som ger rätt till stöd, samt vilka enhetskostnader som gäller. Läs anvisningen till budgetmallen för att fylla i den på bästa sätt. Du ska bifoga budgetmallen med din ansökan om stöd. FPMB12:11 version 2. 2016-01 Ingår moms i utgifterna? Ja x Nej Aktivitet Utgiftstyp Beskrivning Antal Arbetsmöten, intervjuunderlag, intervju med fokusgrupper, enkätsammanställning. Marknadsföring i främst sociala medier samt personliga möten och nätverkande. Enhet (Kan till exempel vara styck, meter, timmar) Utgift/enhet Summa Delsummor utgiftstyp Utgifter för personal Projektledning 10 mån a 150 t x 350:- 52 500 525 000 Administration 10 mån a 75 t x 250:- 18 750 187 500 Media & Kommunikation 10 mån basis 8 000 80 000 Lönekostnadspåslag 42,68% 10 33 823 338 230 1 130 730 Indirekta kostnader Schablon 15% 0,15 procent 169 600 169 600 Faktiska utgifter (framräknad på de tre senaste årsboksluten) 0 Investeringar 0 0 Övriga utgifter 0 Offentliga resurser 0 0 0 0 0 Startdatum (år,månad):2016, oktober 0 0 Slutdatum (år,månad): 2017, april 0 1 300 330 Total summa aktivitet: Delsummor utgiftstyp Aktivitet Utgiftstyp Beskrivning Antal Enhet (Kan till exempel vara styck, meter, timmar) Utgift/enhet Summa Teknikinköp för prototyp till hemsida/webbsida. Utgifter för personal 0 Konsultation för utveckling och programmering. 0 0 Indirekta kostnader Schablon 15% 0,15 procent 0 0 Faktiska utgifter (framräknad på de tre senaste årsboksluten) 0 Investeringar 0 0 Övriga utgifter Hemsida 1 kr 20 000 20 000 Webbsida 1 kr 30 000 30 000 Programmering för demo 1 kr 35 000 35 000 100 000 Koppling mot andra affärssystem, utbetalningslogistik, betallösning 1 kr 15 000 15 000 Offentliga resurser 0 0 0 0 1 Sida 20 av 147

Startdatum (år,månad):2016,november 0 0 Slutdatum (år,månad):2017, april 0 100 000 Total summa aktivitet Delsummor utgiftstyp Aktivitet Utgiftstyp Beskrivning Antal Enhet (Kan till exempel vara styck, meter, timmar) Utgift/enhet Summa Resor i samband med möten, intervjuer samt besök hos Utgifter för personal 0 matproducenter, schablon 30 kr/mil 0 0 Indirekta kostnader Schablon 15% 0,15 procent 0 0 Faktiska utgifter (framräknad på de tre senaste årsboksluten) 0 Investeringar 0 0 Övriga utgifter Resor mil 0 Offentliga resurser 0 0 0 0 0 0 Startdatum (år,månad):2016, oktober 0 0 Slutdatum (år,månad):2017, april 0 0 Total summa aktivitet Delsummor utgiftstyp Aktivitet Utgiftstyp Beskrivning Antal Enhet (Kan till exempel vara styck, meter, timmar) Utgift/enhet Summa Trycksaker, faktablad/flyers,både till allmänheten samt för Utgifter för personal 0 medlemsvärvning. Grafisk profil 0 0 Indirekta kostnader Schablon 15% 0,15 procent 0 0 Faktiska utgifter (framräknad på de tre senaste årsboksluten) 0 Investeringar 0 0 Övriga utgifter Flyers till allmänheten, 1000 st 1 kr 3 000 3 000 Flyers för medlemsvärvning, 1000 st 1 kr 3 000 3 000 Framtagning av grafisk profil 1 kr 10 000 10 000 16 000 Offentliga resurser 0 Startdatum (år,månad):2016, oktober 0 0 Slutdatum (år,månad):2017, april 0 16 000 Total summa aktivitet Aktivitet Utgiftstyp Beskrivning Antal Enhet (Kan till exempel vara styck, meter, timmar) Utgift/enhet Summa Utgifter för personal 0 0 0 0 0 Delsummor utgiftstyp 0 0 Indirekta kostnader Schablon 15% 0,15 procent 0 0 Faktiska utgifter (framräknad på de tre senaste årsboksluten) 0 Investeringar 0 0 Övriga utgifter 0 0 0 2 Sida 21 av 147

Offentliga resurser 0 0 0 0 Startdatum (år,månad):2016, oktober 0 0 Slutdatum (år,månad): 2017, april 0 0 Total summa aktivitet Aktivitet Utgiftstyp Beskrivning Antal Enhet (Kan till exempel vara styck, meter, Utgift/enhet Utgifter för personal 0 Summa 0 Delsummor utgiftstyp 0 0 Indirekta kostnader Schablon 15% 0,15 procent 0 0 Faktiska utgifter (framräknad på de tre senaste årsboksluten) 0 Investeringar 0 0 Övriga utgifter 0 Offentliga resurser 0 0 0 0 0 0 Startdatum (år,månad): 0 0 Slutdatum (år,månad): 0 0 Total summa aktivitet Aktivitet Utgiftstyp Beskrivning Antal Enhet (Kan till exempel vara styck, meter, Utgift/enhet Utgifter för personal 0 Summa 0 Delsummor utgiftstyp 0 0 Indirekta kostnader Schablon 15% 0,15 procent 0 0 Faktiska utgifter (framräknad på de tre senaste årsboksluten) 0 Investeringar 0 0 Övriga utgifter Offentliga resurser 0 0 0 0 0 0 Startdatum (år,månad): 0 0 Slutdatum (år,månad): 0 0 Total summa aktivitet Aktivitet Utgiftstyp Beskrivning Antal Enhet (Kan till exempel vara styck, meter, Utgift/enhet Utgifter för personal 0 Summa 0 Delsummor utgiftstyp 0 0 Indirekta kostnader Schablon 15% 0,15 procent 0 0 Faktiska utgifter (framräknad på de tre senaste årsboksluten) 0 Investeringar 0 0 Övriga utgifter 0 0 0 0 3 Sida 22 av 147

Offentliga resurser 0 0 0 Startdatum (år,månad): 0 0 Slutdatum (år,månad): 0 0 Total summa aktivitet Aktivitet Utgiftstyp Beskrivning Antal (t.ex. styck, meter, timmar) Utgift/enhet Summa Utgifter för personal 0 0 Delsummor utgiftstyp 0 0 Indirekta kostnader Schablon 15% 0,15 procent 0 0 Faktiska utgifter (framräknad på de tre senaste årsboksluten) 0 Investeringar 0 0 Övriga utgifter 0 Offentliga resurser 0 0 0 0 0 0 Startdatum (år,månad): 0 0 Slutdatum (år,månad): 0 0 Intäkter alternativ 1 Beskrivning Total summa aktivitet Belopp Medlemsavgifter 500 kr x 100 personer 0 Sponsor 0 0 Totalt intäkter 0 Intäkter alternativ 2 Beskrivning Belopp Totalt intäkter 0 Totala utgifter Justering efter avdrag av intäkter Utgifter för personal 1130730 1130730 Indirekta kostnader 169600 169600 Investeringar 0 0 Övriga utgifter 116000 116000 Offentliga resurser 0 0 Total summa utgifter: 1416330 1416330 4 Sida 23 av 147

Om det är en tjänst som köps in från person eller företag med F-skattsedel ange "Övrig utgift". Om det är en person som anställs och får lön ange "Utgift för personal". 5 Sida 24 av 147

6 Sida 25 av 147

7 Sida 26 av 147

8 Sida 27 av 147

9 Sida 28 av 147

10 Sida 29 av 147

5 Antagande av bostadsförsörjningsprogram för 2016-2020 KS/2016/37 Sida 30 av 147

KALLELSE/PROTOKOLLSFÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN 2016-11-08 KS/2016/37 ANTAGANDE AV BOSTADSSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR 2016-2020 Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade den 24 april 2014, 46, att anta Bostadsförsörjningsprogram för Höganäs kommun 2014-2018. Samhällsbyggnadsförvaltningen konstaterar i en tjänsteskrivelse den 13 oktober 2016 att under den tid som gått sedan bostadsförsörjningsprogrammet togs fram har situationen på bostadsmarknaden förändrats. En fortsatt kraftig inflyttning till kommunen i kombination med ett större flyktingmottagande har förstärkt det sedan tidigare rådande bostadsunderskottet. Samtidigt har förändringar skett bland de planuppdrag som samhällsbyggnadsförvaltningen genomför. Mot bakgrund av detta gav kommunstyrelsen den 9 februari 2016, 35, samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att upprätta ett nytt bostadsförsörjningsprogram för Höganäs kommun för perioden 2016-2020. I uppdraget ingår också att inventera potentiella områden för billigt byggande av flerfamiljsbostäder. Bostadsförsörjningsprogrammet har under sommaren 2016 varit ute på remiss och yttranden har inkommit från såväl kommunens egna förvaltningar som från externa myndigheter och intresseorganisationer. Yttrandena har föranlett några mindre revideringar av programmet. I bostadsförsörjningsprogrammet behandlas gällande lagstiftning, kommunens övergripande mål, kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen, utvecklingen på bostadsmarknaden och de verktyg kommunen har att tillgå för att påverka den lokala bostadsmarknaden. Avslutningsvis redovisas kommunens projektplan för 2016-2020, det vill säga de bostadsutbyggnadsprojekt som under programperioden avses genomföras inom kommunen. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens planutskotts beslut den 31 oktober 2016, X, Samhällsbyggnadsförvaltningen, tjänsteskrivelse den 13 oktober 2016, Samhällsbyggnadsförvaltningen, Bostadsförsörjningsprogram för Höganäs kommun 2016-2020, upprättat den 13 oktober 2016 Samhällsbyggnadsförvaltningen, Sammanställning av remissyttranden, upprättad den 13 oktober 2016 Beslut Planutskottets förslag: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta Bostadsförsörjningsprogram för Höganäs kommun 2016-2020, upprättat den 13 oktober 2016. Beslutet ska skickas till HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET 263 82 Höganäs 042-33 71 00 kommunen@hoganas.se WWW.HOGANAS.SE Sida 31 av 147

KALLELSE/PROTOKOLLSFÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN 2016-11-08 HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET 263 82 Höganäs 042-33 71 00 kommunen@hoganas.se WWW.HOGANAS.SE Sida 32 av 147

TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNSTYRELSEN SLUTLIG INSTANS: KOMMUNFULLMÄKTIGE 2016-10-13 KS/2016/37 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2016-2020, INFÖR ANTAGANDE Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade den 24 april 2014, 46, att anta Bostadsförsörjningsprogram för Höganäs kommun 2014-2018. Under den tid som gått sedan bostadsförsörjningsprogrammet togs fram har situationen på bostadsmarknaden förändrats. En fortsatt kraftig inflyttning till kommunen i kombination med ett större flyktingmottagande har förstärkt det sedan tidigare rådande bostadsunderskottet. Samtidigt har förändringar skett bland de planuppdrag som samhällsbyggnadsförvaltningen genomför. Mot bakgrund av detta gav kommunstyrelsen den 9 februari 2016, 35, samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att upprätta ett nytt bostadsförsörjningsprogram för Höganäs kommun för perioden 2016-2020. I uppdraget ingår också att inventera potentiella områden för billigt byggande av flerfamiljsbostäder. Bostadsförsörjningsprogrammet har under sommaren 2016 varit ute på remiss och yttranden har inkommit från såväl kommunens egna förvaltningar som från externa myndigheter och intresseorganisationer. Yttrandena har föranlett några mindre revideringar av programmet. I bostadsförsörjningsprogrammet behandlas gällande lagstiftning, kommunens övergripande mål, kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen, utvecklingen på bostadsmarknaden och de verktyg kommunen har att tillgå för att påverka den lokala bostadsmarknaden. Avslutningsvis redovisas kommunens projektplan för 2016-2020, det vill säga de bostadsutbyggnadsprojekt som under programperioden avses genomföras inom kommunen. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningen, Bostadsförsörjningsprogram för Höganäs kommun 2016-2020, upprättat den 13 oktober 2016 Samhällsbyggnadsförvaltningen, Sammanställning av remissyttranden, upprättad den 13 oktober 2016 Förslag till beslut Kommunstyrelsens planutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att anta Bostadsförsörjningsprogram för Höganäs kommun 2016-2020, upprättat den 13 oktober 2016. Jacob von Post Samhällsbyggnadschef Erik Bredmar Planeringsstrateg HÖGANÄS KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN 263 82 Höganäs 042-33 71 00 kommunen@hoganas.se WWW.HOGANAS.SE Sida 33 av 147

2016-10-13 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR HÖGANÄS KOMMUN 2016-2020 Sida 34 av 147

SAMMANFATTNING OCH KONSEKVENSANALYS Höganäs kommun har under de senaste åren upplevt en kraftig befolkningstillväxt. Främst på grund av en stor inhemsk inflyttning, men under senare tid även till följd av oroligheter i omvärlden som lett till en stor migration. Såväl migrationen som den inhemska inflyttningen förväntas fortsätta och rentav öka under de närmaste åren och trots en förhållandevis hög bostadsproduktion i kommunen finns det ett allt större behov av bostäder. Det gäller i synnerhet små hyresrätter med låga boendekostnader. Det är mot denna bakgrund som Bostadsförsörjningsprogram för Höganäs kommun 2016-2020 tagits fram. I programmet behandlas gällande lagstiftning, kommunens övergripande mål, kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen, utvecklingen på bostadsmarknaden och de verktyg kommunen har att tillgå för att påverka den lokala bostadsmarknaden. Avslutningsvis redovisas kommunens projektplan för 2016-2020, det vill säga de bostadsutbyggnadsprojekt som avses genomföras inom kommunen under de närmaste åren. Genomförs projektplanen till punkt och pricka innebär det ett tillskott av drygt 1 600 bostäder för motsvarande 3 000 personer, vilket med god marginal täcker det bostadsbehov den förväntade befolkningsökningen genererar fram till år 2020. Detta utgångsläge är naturligtvis i grunden mycket positivt. Samtidigt är det troligt att en betydande del av de projekt som ryms i projektplanen av olika anledningar försenas, minskar i omfattning eller helt enkelt skjuts på framtiden. Det finns en osäkerhet på bostadsmarknaden i hela Sverige. För exploatörernas del handlar det om att få ekonomi i projekten och för privatpersoner om exempelvis möjligheten till bolån och förändrade regelverk för amortering. Det senare hänger delvis ihop med att dagens bostadsbrist i första hand drabbar de människor som har de sämsta förutsättningarna att betala för nyproducerade bostäder. En ytterligare osäkerhetsfaktor är att de verksamma exploatörerna i kommunen historiskt sett varit förhållandevis få och haft begränsade möjligheter att driva flera projekt samtidigt. Det senaste året har kommunen dock sett ett ökat intresse från en mängd byggherrar, vilket är lovande och i en mening fungerar riskminimerande. Med detta sagt är en rimlig bedömning att projektplanen kommer genomföras till omkring 50 procent, vilket motsvarar 800 bostäder och en befolkningsökning på 1 500 personer till år 2020. Som jämförelse kan nämnas att kommunens befolkningsprognos pekar mot en befolkningsökning på 1 200 personer under samma period. Även ett tillskott på den lite mer återhållsamma siffran 1 500 personer ställer stora krav på den kommunala organisationen, med kraftiga utbyggnadsbehov av förskolor, skolor och övrig infrastruktur. 2 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2016-2020 Sida 35 av 147

INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING OCH KONSEKVENSANALYS 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 3 BAKGRUND OCH LAGSTIFTNING 4 MÅL OCH RIKTLINJER FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNINGEN 6 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH AMBITIONER 6 RIKTLINJER FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNINGEN I HÖGANÄS KOMMUN 6 NATIONELLA OCH REGIONALA MÅL 7 KOMMUNENS VERKTYG 8 PLAN- OCH MARKPOLITIK 8 ALLMÄNNYTTAN 10 LÄGET PÅ BOSTADSMARKNADEN 13 BOSTADSBRIST 13 PRISUTVECKLING OCH TOBINS Q 13 BOENDEMÖNSTER 14 BEFOLKNING 15 BOSTADSBEHOV FÖR SPECIFIKA GRUPPER 17 INSTEGSBOSTÄDER 22 ATT SKAPA ETT BILLIGT BOENDE 23 BEFINTLIGT BOSTADSBESTÅND 26 BOSTADSPRODUKTION 1970-2010 27 BOSTADSPRODUKTION 2011-2015 28 FRAMTIDA BOSTADSPRODUKTION 30 PLANBEREDSKAP 30 PROJEKTPLAN 2016-2020 32 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2016-2020 3 Sida 36 av 147

BAKGRUND OCH LAGSTIFTNING Frågan om bostadsförsörjning har funnits med i lagstiftningen sedan 1947, med ett uppehåll mellan 1993 och 2001, då den nuvarande bostadsförsörjningslagen trädde i kraft. I svensk bostadspolitik ansvarar staten för de rättsliga och finansiella förutsättningarna medan kommunerna ansvarar för planering och genomförande. Lagen (1947:523) om kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens främjande med mera upphävdes år 1993, och utredningen som föregick beslutet att ta bort lagen utgick från att kommunerna självmant skulle ta sitt ansvar för bostadsförsörjningen när staten inte längre reglerade formerna för planeringen. Men avvecklingen av lagen sammanföll med 1990-talskrisen då luften gick ur bostadsmarknaden. De flesta kommuner slutade göra särskilda program för bostadsförsörjningen och boendefrågorna fick en allt lägre prioritet. När lagen upphävdes avvecklades dessutom bostadsförmedlingarna i snabb takt. Detta resulterade så småningom i en ny bostadsförsörjningslag, som trädde i kraft den 1 januari 2001. År 2012 genomfördes en översyn av bostadsförsörjningslagen med målet att förtydliga det kommunala ansvaret för bostadsförsörjningen. Ändringarna i lagen trädde i kraft den 1 januari 2014 och lagen understryker nu än mer behovet av ett regionalt perspektiv på boendefrågorna samtidigt som den tydliggör länsstyrelsens roll. Lagen anknyter dessutom bättre till plan- och bygglagen, där bostadsförsörjningen numera är ett uttalat allmänt intresse. Enligt lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska varje kommun genom framtagande av riktlinjer planera för bostadsförsörjningen i kommunen i syfte att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder samt att underlätta ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen. Minst följande uppgifter ska framgå av kommunens riktlinjer: kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet, kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål, och hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Uppgifterna ska särskilt grundas på en analys av den demografiska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar. 4 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2016-2020 Sida 37 av 147

Riktlinjerna för bostadsförsörjningen ska vara vägledande vid tilllämpning av 2 kap. 3 5 plan- och bygglagen (2010:900). I denna lagstiftning betonas att planläggning ska främja bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet och att detta är att betrakta som ett allmänt intresse. Vidare föreskrivs att ny bebyggelse lokaliseras med hänsyn till möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning, avfallshantering samt samhällsservice i övrigt. I dessa avseenden är riktlinjerna för bostadsförsörjningen tätt knutna till kommunens översiktsplanering. Riktlinjerna för bostadsförsörjningen ska antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Förändras förutsättningarna för de antagna riktlinjerna ska nya riktlinjer upprättas och antas av kommunfullmäktige. Gällande riktlinjer för bostadsförsörjningen i Höganäs kommun antogs av kommunfullmäktige den 24 april 2014, 46. Under de år som gått sedan bostadsförsörjningsprogrammet för 2014-2018 togs fram har situationen på bostadsmarknaden förändrats. En fortsatt kraftig inflyttning till kommunen i kombination med en ökad migration har förstärkt det sedan tidigare rådande bostadsunderskottet. Ett ökat bostadsunderskott föranleder, tillsammans med förändringar i de utbyggnadsprojekt och planuppdrag som samhällsbyggnadsförvaltningen ansvarar för, ett behov av att förnya bostadsförsörjningsprogrammet, i samklang med bostadsförsörjningslagen. Beslut om att upprätta ett nytt bostadsförsörjningsprogram fattades av kommunstyrelsen den 9 februari 2016, 35. I detta program redovisas kommunens befintliga bostadsbestånd och utbyggnadsplanerna för programperioden 2016-2020. I programmet jämförs kommunen återkommande med Sverige, Skåne och Familjen Helsingborg. På så sätt finns det nationella och det regionala perspektivet ständigt närvarande, samtidigt som jämförelserna ger en ökad förståelse för hur förutsättningarna ser ut för Höganäs kommun. BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2016-2020 5 Sida 38 av 147

MÅL OCH RIKTLINJER FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNINGEN ÖVERGRIPANDE MÅL OCH AMBITIONER Höganäs kommuns övergripande mål är att befolkningen år 2025 ska uppgå till 27 500 invånare. I bostäder räknat motsvarar denna befolkningsökning 850 nya bostäder, varav 425 under programperioden 2016-2020. I projektplanen för 2016-2020 ryms småhus och flerbostadshus motsvarande 1 600 bostäder, se Framtida bostadsproduktion. Det finns alltså en viss marginal i planen, vilket kan vara rationellt i flera avseenden. Konjunkturnedgångar och förseningar i byggprojekt är några av de svårförutsägbara faktorer som kan påverka bostadsproduktionen negativt. En av kommunens uttalade ambitioner är att ny bostadsbebyggelse ska koncentreras till de fem serviceorterna - Höganäs, Viken, Lerberget, Jonstorp och Nyhamnsläge. Kännetecknande för dessa orter är att det här finns god tillgång till förskola, skola, kollektivtrafik, livsmedelsbutik och annan offentlig och kommersiell service. RIKTLINJER FÖR BOSTADSFÖRSÖRJ- NINGEN I HÖGANÄS KOMMUN Bostadsproduktionen ska i snitt under programperioden uppgå till minst 150 bostäder per år (se Framtida bostadsproduktion). Bostadsutbudet i kommunen ska bli mer varierat avseende såväl boendeform som upplåtelseform. Det som i första hand ska produceras är hyresrätter i flerbostadshus (se Befintligt bostadsbestånd och Framtida bostadsproduktion). Höganäs kommun ska, genom Höganäshems försorg, arbeta aktivt för att små, billiga och snabbproducerade instegsbostäder etableras inom kommunen under programperioden, bland annat i syfte att möta nyanländas bostadsbehov (se Läget på bostadsmarknaden > Instegsbostäder). Under programperioden bör ett nytt vårdboende byggas i Nyhamnsläge. Ytterligare ett vårdboende i Höganäs bör stå klart till 2022 (se Läget på bostadsmarknaden och Framtida bostadsproduktion). Kommunen ska stimulera tillkomsten av mellanboenden, som exempelvis trygghetsboenden för 70+ och seniorboenden för 55+ (se Läget på bostadsmarknaden > Bostadsbehov för specifika grupper). Kommunen ska arbeta för ökad tillgänglighet i befintligt bostadsbestånd (se Läget på bostadsmarknaden > Bostadsbehov för specifika grupper). Kommunen ska arbeta för att förmå fler fastighetsägare att teckna avtal med kommunen om bostadssociala kontrakt (se Läget på bostadsmarknaden). Det befintliga boendet i Nyhamnsläge för socialt utsatta ska under programperioden ersättas med ett likvärdigt boende på annan plats i kommunen (se Läget på bostadsmarknaden > Bostadsbehov för specifika grupper). 6 6 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2016-2020 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2014-2018 Sida 39 av 147

NATIONELLA OCH REGIONAL MÅL Sveriges riksdag har beslutat om 16 nationella miljökvalitetsmål. För att öka förutsättningarna att nå dessa mål i Skåne har Länsstyrelsen identifierat ett antal utmaningar som ses som särskilt viktiga för miljöarbetet i Skåne. Det handlar bland annat om att utveckla hållbara transporter och att hushålla med Skånes mark- och vattenresurser. Det är främst inom ramen för översiktsplaneringen som Höganäs kommun kopplar an mot dessa utmaningar. Genom att fokusera utbyggnad till de orter som redan har utbyggd kollektivtrafik och genom att förtäta och bygga på redan ianspråktagen mark visar såväl översiktsplan som bostadsförsörjningsprogram på två exempel på hur Höganäs kommun möter dessa utmaningar. Den regionala utvecklingsstrategin Det öppna Skåne 2030 redovisar en gemensam målbild för Skånes utveckling fram till 2030, med prioriterade ställningstaganden om att Skåne ska erbjuda framtidstro och livskvalitet, bli en stark hållbar tillväxtmotor, dra nytta av sin flerkärniga ortstruktur, utveckla morgondagens välfärdstjänster och vara globalt attraktivt. Ett av Region Skånes prioriterade ställningstaganden handlar om att Skåne ska erbjuda framtidstro och livskvalitet och att människor i minskad omfattning ska begränsas av ohälsa, arbetslöshet och utanförskap. I en nationell jämförelse har Höganäs goda förutsättningar att kunna hantera dessa förutsättningar. Riktlinjerna för bostadsförsörjningen har bland annat tagits fram i syfte att förebygga en utveckling där även Höganäs drabbas av omfattande utanförskap. Genom att rent geografiskt blanda olika upplåtelse- och boendeformer i ett och samma bostadsområde kan människor med olika socioekonomiska förutsättningar knytas närmare varandra i sin vardag och därigenom känna en större delaktighet i samhället. Ett annat av Region Skånes prioriterade ställningstaganden är att Skåne ska dra nytta av sin flerkärniga ortstruktur. Här lyfts bland annat Skånes korta avstånd fram och behovet av en god tillgång till bra kommunikationer för att flerkärnighetens mångfald ska kunna användas optimalt. Bostadsförsörjningsprogrammet kopplar väl an till detta ställningstagande i så måtto att kommunens utbyggnadsområden primärt fokuseras till de fem orter där kollektivtrafiken är bäst utbyggd. I synnerhet till orterna längs det intensiva pendlingsstråket Höganäs-Helsingborg. BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2016-2020 7 Sida 40 av 147

KOMMUNENS VERKTYG Kommunen har förhållandevis stora möjligheter att påverka den lokala bostadsmarknaden. Det är dock en politisk fråga att avgöra i vilken utsträckning kommunen ska agera styrande. För detta har kommunen ett antal verktyg till sitt förfogande; dels plan- och markpolitiken, dels det kommunala bostadsbolaget. PLAN- OCH MARKPOLITIK ÖVERSIKTSPLANERING Översiktsplanen pekar ut kommunens långsiktiga mark- och vattenplanering. Det är inom översiktsplaneringen som de övergripande planeringsambitionerna redovisas och det är detta som kommunen har att förhålla sig till när nya utbyggnadsområden planläggs. Under avsnittet Framtida bostadsproduktion presenteras kommunens projektplan. De utbyggnadsprojekt som redovisas här grundar sig på gällande översiktsplan. RIKTLINJER FÖR EXPLOATERINGSAVTAL Exploateringsavtal är ett avtal om genomförande av en detaljplan mellan kommunen och en exploatör avseende mark som inte ägs av kommunen. Bakåt i tiden har det inte funnits några uttryckliga regler för vad ett exploateringsavtal får och inte får innehålla. Den 1 januari 2015 trädde ändringar i plan- och bygglagen (2010:900) i kraft, vilka innebär att varje kommun som har för avsikt att ingå exploateringsavtal är skyldig att anta riktlinjer som anger kommunens utgångspunkter och mål för sådana avtal. Riktlinjerna är till för att alla exploatörer ska kunna konkurrera på lika villkor och ska ange grundläggande principer för fördelning av kostnader och intäkter vid genomförande av detaljplaner samt andra förhållanden som har betydelse för konsekvenserna av att ingå ett exploateringsavtal. Höganäs kommuns riktlinjer för exploateringsavtal, antagna av kommunfullmäktige den 24 september 2015, 103, redogör för i vilka fall kommunen avser att ingå exploateringsavtal samt avtalets upprättande och innehåll. RIKTLINJER FÖR MARKANVISNING Den 1 januari 2015 började lagen om riktlinjer för kommunala markanvisningar (2014:899) att gälla. I enlighet med denna lagstiftning är varje kommun skyldig att anta riktlinjer för markanvisningar om kommunen har för avsikt att sälja kommunal mark för exploatering. Lagstiftningen definierar markanvisning som en överenskommelse mellan kommunen och en byggherre som ger byggherren rätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett kommunägt markområde för bebyggande. Det övergripande syftet med riktlinjer för markanvisningar är att skapa transparens och 8 8 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2016-2020 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2014-2018 Sida 41 av 147

ökad tydlighet i byggprocessens inledande skede. Höganäs kommuns riktlinjer för markanvisningar, antagna av kommunfullmäktige den 24 september 2015, 104, redogör för de markanvisningsförfaranden som är tillämpbara vid bostadsexploatering, principer för markprissättning samt handläggningsrutiner och grundläggande villkor för markanvisning. DEN KOMMUNALA TOMTKÖN Höganäs kommun förfogar över ett tiotal bostadstomter för försäljning och säljer årligen omkring fem stycken. Kommunens långsiktiga ambition är dock att både tomtutbudet och försäljningssiffran ska öka och att kommunen ska kunna erbjuda en variation av tomter i såväl storlek som läge. För att ges möjlighet att köpa en kommunal tomt krävs registrering i den kommunala tomtkön. Reglerna för tomtkön, antagna av kommunfullmäktige den 24 april 2014, 47, redogör för registreringsförfarande, avgifter och fördelningsvillkor. ALLMÄNNYTTAN Att bygga bra bostäder till rimliga kostnader för alla människor oavsett inkomstgrupp eller samhällsklass. Så definierar Boverket allmännyttans ursprungliga och mest grundläggande uppgift. Sedan allmännyttans framväxt, som en del av välfärdsbygget under efterkrigstidens 1900-tal, har dock mycket hänt och det kan idag vara svårt att hitta en allmänt vedertagen beskrivning av vad som är de kommunala bostadsaktiebolagens sociala och allmännyttiga roll. ALLMÄNNYTTANS UPPBYGGNAD Under slutet av 1930-talet växte det privata byggandet kraftigt och det var under denna period som den Bostadssociala utredningen tillkom, med uppgift att kartlägga de svenska bostadsförhållandena. I utredningen, som i mångt och mycket kom att lägga grunden för den svenska bostadspolitiken, drogs bland annat slutsatsen att privata aktörer knappast bygger så mycket att hyror och priser pressas ner eftersom de då själva skulle tjäna mindre. Utredningen påpekade vidare att för varje projekt som byggs blir det mer riskfyllt att bygga ett till - och naturligtvis särskilt riskfyllt om man bygger projekt som vänder sig till hushåll med lägre inkomster. Med detta sagt slog utredningen fast att staten var den enda aktör som kunde ta de stora risker som var nödvändiga för att möta bostadsbehovet. För att få anpassning till lokala förhållanden gällande lokalisering och utformning skulle kommunala bostadsföretag startas för att genomföra den statliga ambitionen. Redan från början betonades att de kommunala bostadsföretagen skulle vara en affärsmässig verksamhet fristående från socialförvaltningen. BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2016-2020 9 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2014-2018 9 Sida 42 av 147

ÖKAD AFFÄRSMÄSSIGHET OCH NY LAGSTIFTNING Sedan 1990-talet har affärsmässigheten i allmännyttan fått en ökad betydelse. Med utgångspunkt i Sveriges nya EU-medlemskap fördes en diskussion om allmännyttans ställning. Frågan ställdes om den svenska allmännyttan var förenlig med EG-rättens regler kring konkurrens och statligt stöd. Regeringen tillsatte 2005 en utredning som kom med betänkandet EU, allmännyttan och hyrorna, vilken låg till grund för propositionen Allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag och reformerade hyressättningsregler. Den 1 januari 2011 började så lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag (2010:879) att gälla. Lagen syftar bland annat till att klargöra att kommunerna har rätt att driva allmännyttiga bostadsaktiebolag men att det måste ske i sådana former att konkurrensen inte snedvrids. I lagen slås fast att de allmännyttiga bostadsbolagen ska verka i ett allmännyttigt syfte och enligt affärsmässiga principer samt åläggas marknadsmässiga avkastningskrav. I och med dessa förändringar i lagstiftningen har en diskussions väckts om hur allmännyttan kan kombinera nya krav på affärsmässighet med ett samhällsansvar. AFFÄRSMÄSSIGHET KONTRA SAMHÄLLSANSVAR Efter den nya lagens ikraftträdande har Sveriges Allmännyttiga Bostadsbolag (SABO) initierat och finansierat forskningsprojektet Nyttan med allmännyttan, i vilket allmännyttan undersöks mot bakgrund av den nya lagstiftningen. Inom projektet problematiseras begreppet affärsmässiga principer. I den proposition som föregick den nya lagen gjordes försök att tydliggöra vad som avsågs med affärsmässiga principer och marknadsmässiga avkastningskrav. Där framgick att allmännyttan ska verka för att långsiktigt uppnå bästa resultat. Hur avkastningen ska mätas definierades inte. Sammantaget konstaterar projektet att det inte finns några absoluta mått på avkastning som anger om bolagen drivs affärsmässigt eller inte. Det finns inte heller en absolut definition av vilka former av samhällsansvar som kan motiveras utifrån ett affärsmässigt förhållningssätt. Det innebär att de allmännyttiga bostadsbolagen har handlingsfrihet att tolka på vilket sätt de bör agera samhällsnyttigt och vad det innebär att agera enligt affärsmässiga principer. I praktiken tolkar kommunerna begreppet affärsmässiga principer på olika sätt. I en del kommuner tolkas begreppet som en begränsning av vad man kan göra, medan andra hävdar att långsiktig affärsmässighet är viktigast. I ytterligare andra kommuner motsätter sig politiker öppet lagstiftningen. Bolagens uppdrag att verka i ett allmännyttigt syfte och enligt affärsmässiga principer är en kombination som, i tider av bostadsbrist och ökad bostadssegregation, ställer kommunerna inför tuffa utmaningar. Det blir helt enkelt svårare att få den affärsmässiga ekvationen att gå ihop när bostäder ska produceras till låga produktions- och boendekostnader. I synnerhet om bostadsproduktionen ska kombineras med 10 10 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2016-2020 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2014-2018 Sida 43 av 147

andra övergripande planeringsambitioner, som exempelvis förtätning och attraktiva boendemiljöer. NYTTAN MED ALLMÄNNYTTAN De allmännyttiga bostadsbolagen har två viktiga uppgifter, att producera på marknadens villkor när andra avvaktar och som bostadspolitiskt verktyg för att uppfylla kommunens bostadsförsörjningsansvar. Allmännyttan ses ofta mer som en självständig aktör än som kommunalt bostadspolitiskt verktyg. Skillnaden mot andra aktörer på bostadsmarknaden är att de allmännyttiga bostadsbolagen inte ska agera efter vinstmaximering och att vinstkravet är långsiktigt. Detta ger utrymme för andra prioriteringar och bedömningar än de som privata företag anser vara lönsamma. Ett betonat vinstkrav gör dock allmännyttan mindre riskvillig, vilket ställre högre krav på ägaren (kommunen) att vara aktiv. Politiska beslut kan också påverka de krav som ställs på hyresgäster vid inflyttning. Exempelvis inkomstkrav och vad som räknas som inkomst. Det tidigare nämnda forskningsprojektet Nyttan med allmännyttan beskriver hur uppbyggnaden av allmännyttan under 1940- och 50-talen inte var föremål för politisk oenighet, men att kommunernas olika utveckling sedan 90-talet skulle kunna tolkas som att synen på allmännyttan har politiserats under de senaste decennierna. Det faktum att några kommuner under senare år valt att sälja ut hela sin allmännyttiga bostadsstock kan tyda på att allmännyttan inte är ett självklart bostadspolitiskt instrument i dagens lokala bostadspolitik och bostadsförsörjning. Som situationen på bostadsmarknaden nu har utvecklats, med en omfattande bostadsbrist långt utanför storstadsregionerna, kan det finnas anledning att på detta sätt påminna om de huvudsakliga ändamålen med de kommunala bostadsbolagen, vilket länsstyrelsen även trycker på i sin rapport Bostadsbehov, planeringsläge och bostadsbyggande i Skånes kommuner (2015). HÖGANÄSHEM - ALLMÄNNYTTAN I HÖGANÄS Det kommunala bostadsbolaget Höganäshem äger och förvaltar ungefär 1 400 lägenheter. Kön till allmännyttans bostäder har under den senaste femårsperioden mer än fördubblats och vid årsskiftet 2015/16 stod drygt 3 000 personer i Höganäshems bostadskö, vilket innebär att kön bara under 2015 ökade med 500 personer. En förklaring till den eskalerande bostadskön är att det idag finns en större medvetenhet kring svårigheterna att skaffa ett nytt boende. Det ska också tilläggas att många av de som står i bostadskön har köat i flera år i syfte att förbättra sin position om och när en bostad i ett visst område ska fördelas. Dessa personer har alltså inget akut bostadsbehov och därför ger antalet köande en något skev bild av hur efterfrågan på bostäder ser ut. Vid sidan av ovanstående finns det ytterligare faktorer som kan förklara Höganäshems allt längre bostadskö. Exempelvis uppförs bolagets nybyggda hyresrätter 3000 2000 1000 0 2011 2012 2013 2014 2015 Antal registrerade personer i Höganäshems bostadskö (2011-2015) (källa: Höganäshem) BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2016-2020 11 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2014-2018 11 Sida 44 av 147

med en standard som till stora delar motsvarar en bostadsrätt. En annan omständighet är antalet hyresrätter i kommunen, som är relativt litet i förhållande till det totala bostadsbeståndet. Dessa båda faktorer minskar incitamenten för hyresgästerna att flytta och kan förklara att omflyttningssiffran i Höganäshems bostadsbestånd är den lägsta någonsin. Under 2015 var det bara tolv procent av de boende i bolagets lägenheter som flyttade. HÖGANÄSHEMS ÄGARDIREKTIV Höganäshem är kommunens främsta instrument för bostadspolitiken. Höganäshems ägardirektiv, beslutade av kommunfullmäktige den 17 december 2013, 173, slår fast att verksamhetens huvudsakliga ändamål är att tillhandahålla goda bostäder och att bolaget ska försöka tillgodose behovet av bostadslägenheter för olika personkategorier som pensionärer, handikappade och ungdomar. I direktiven konstateras att bostadsbehovet för dessa kategorier kan tillgodoses genom att Höganäshem i samverkan med kommunen främjar ett bostadssocialt ansvar. Vidare betonar ägardirektiven att: bolaget ska drivas enligt affärsmässiga principer under iakttagande av det kommunala ändamålet med verksamheten, avsteg från avkastningskravet kan göras vid nybyggnation, men att avkastningskravet ska vara uppnått inom fem år. Växande bostadsbrist och höga byggkostnader riskerar att bidra till en segregerad bostadsmarknad där ekonomiskt svaga trängs undan. Äldre fastigheter med lägre hyror ställs mot nya fastigheter med högre hyror. Marknaden behöver kompletteras med en kategori bostäder dem emellan. För att motverka utvecklingen behöver bostadsbyggandet i kommunen delvis slå in på nya vägar, med fokus på små och billiga bostäder och med en delvis enklare standard och högre prefabriceringsgrad. Ett stort antal grupper i samhället riskerar att exkluderas om inte denna typ av bostäder produceras. Ansvaret för att främja låga produktionskostnader i kommande planprocesser ligger ytterst på kommunen men Höganäshem, med sitt bostadssociala ansvar, har en central roll på den lokala byggmarknaden i att förverkliga denna typ av projekt. 12 12 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2016-2020 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2014-2018 Sida 45 av 147

LÄGET PÅ BOSTADSMARKNADEN BOSTADSBRIST I Sverige råder en stor och eskalerande bostadsbrist. Boverket bedömer att 700 000 nya bostäder behöver byggas under de närmaste tio åren, vilket motsvarar nivåer vi inte sett sedan miljonprogrammets dagar. Årligen skickar Boverket ut en bostadsmarknadsenkät till Sveriges samtliga kommuner. Enkäten ger en tydlig bild av bostadsmarknaden i Sverige 2015. Av Sveriges 290 kommuner uppger 183 att det råder ett underskott på bostäder och det är en siffra som ökat kontinuerligt under flera år. Bostadsbristen är precis som tidigare störst i storstadsregionerna men sprider sig nu längre ut i landet. Mest påtagligt är underskottet på bostäder för nyanlända och ungdomar, men ett ökande antal kommuner uppger också att det råder ett underskott på särskilda boendeformer för äldre. Boverket konstaterar att det framför allt är små och centrala lägenheter som efterfrågas. Av Skånes 33 kommuner uppger 24 stycken ett underskott på bostäder (2015) och bland dessa kommuner återfinns sedan ett antal år Höganäs. 80000 60000 40000 20000 0 0 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 antal färdigställda bostäder 10000000 8000000 6000000 4000000 2000000 folkmängd Bostadsbyggande och befolkningsutveckling i Sverige (1975-2015) (källa: SCB) PRISUTVECKLING OCH TOBINS Q Prisökningen på småhus har de senaste 20 åren varit mycket kraftig över i stort sett hela landet och Höganäs kommun är inget undantag, utan tillhör tvärtom de kommuner där prisökningen varit som störst. Från att vid 1990-talets mitt ha legat i nivå med snittet för Sverige, har småhuspriserna i Höganäs kommun gått till att idag (2014) ligga ca 25 procent över riksgenomsnittet och idag kostar ett småhus i kommunen i snitt fyra gånger mer än 1995. Prisökningen är stor i samtliga nordvästskånska kommuner, men Höganäs tillhör, tillsammans med Båstad och de tre största kommunerna Helsingborg, Landskrona och Ängelholm, de kommuner med det högsta prisläget och också den kraftigaste prisökningen. 3 2 1 0 Sverige Skåne Fam Hbg Fam Hbg exkl Hbgs stad 1995 2000 2005 2010 2015 Genomsnittlig köpeskilling för småhus i mnkr (1995-2015) (källa: SCB) Höganäs kommun Institutet för bostads- och urbanforskning vid Uppsala universitet genomförde tillsammans med Boverket under åren 2009-2012 beräkningar av Tobins q för småhus. Tobins q är kvoten mellan marknadspriset på ett befintligt hus och kostnaden för att bygga ett motsvarande nytt hus. Ju högre värde på Tobins q, desto mer lönsamt bör det vara att bygga. Även här ligger Höganäs kommun högt med en kvot på 1,20 (2012), vilket inom Familjen Helsingborg endast överträffas av Båstad och Helsingborg. Det kan i sammanhanget nämnas att över 200 av landets 290 kommuner år 2012 hade ett Tobins q-värde på under 0,80, vilket rent ekomomiskt innebär sämre förutsättningar för nyproduktion. I de allra flesta kommuner finns dock delområden med Tobins q-värden över 1,00. 1,50 1,00 0,50 0,00 Sverige Skåne Fam Hbg Fam Hbg exkl Hbgs stad 2009 2010 2011 2012 Höganäs kommun Tobins q (2009-2012) (källa: Uppsala universitet och Boverket) BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2016-2020 13 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2014-2018 13 Sida 46 av 147

BOENDEMÖNSTER Efterfrågan på bostäder beror på befolkningstillväxt, köpkraft och de relativa priserna för boende. Dagens befolkningsökning utgörs till stor del av barn och nyanlända, som ofta inte har ekonomiska förutsättningar att betala nyproduktionens hyror. Detta innebär ett ökat bostadsbehov som inte direkt kan mötas med nyproduktion av konventionella bostäder. Flyttkedjor kan dock i förlängningen innebära att äldre och billigare bostäder frigörs. En flyttkedja skapas när ett hushåll flyttar in i en nyproducerad bostad och efterlämnar en vakant bostad på den ordinarie bostadsmarknaden. Till den vakanta bostaden flyttar det sedan in exempelvis två personer som i sin tur lämnar två bostäder, och så vidare. Flyttkedjor visar på att nyproduktion skapar en rörlighet på bostadsmarknaden. Kedjan bryts när en inflyttning i en ledig lägenhet inte längre ger upphov till en vakans; exempelvis när någon flyttar in från en annan kommun eller utlandet, när ungdomar flyttar hemifrån, eller när ungdomar flyttar från studentboendet till den ordinarie bostadsmarknaden. Figuren nedan illustrerar en tänkbar flyttkedja. Forskning vid Uppsala universitet visar att de lägenheter som blir över i slutet av en flyttkedja främst gynnar de samhällsgrupper som redan är en del av bostadsmarknaden och därmed inte de grupper som har svårt att ta sig in. För att de billigaste bostäderna verkligen ska bli tillgängliga för alla bör kostsamma totalrenoveringar, som leder till högre boendekostander, undvikas. Istället bör, vid sidan av tillgänglighetsanpassning av bostäderna, endast sådant underhåll genomföras, som krävs för att upprätthålla en skälig boendestandard. Alternativet att producera nya bostäder för de ekonomiskt mest utsatta kräver att nya vägar prövas. En väg att gå kan vara att bygga så kallade instegsbostäder, se Instegsbostäder. 1. Det byggs ett nytt flerbostadshus. Ett äldre par flyttar dit... 2....och lämnar sin villa. En flerbarnsfamilj flyttar in i villan... 3....och lämnar i sin tur efter sig ett radhus, där sedermera två personer flyttar samman. 4. Det sammanflyttande paret lämnar efter sig två lediga lägenheter i olika flerbostadshus. Lägenheterna besitts av två separata ensamhushåll; 5....dels en som flyttar hemifrån och dels en som flyttar in från annan ort. I detta led frigörs ingen bostad och flyttkedjan bryts. Illustration av en tänkbar fyttkedja (källa: Umeå kommun, bearbetad av Höganäs kommun) 14 14 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2016-2020 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2014-2018 Sida 47 av 147

BEFOLKNING BEFOLKNINGSUTVECKLING Vid årsskiftet 2015/16 uppgick Höganäs kommuns invånarantal till 25 600. Det motsvarar en befolkningsökning på 300 personer under 2015, vilket är en hög siffra i jämförelse med den senaste tioårsperioden. Enligt kommunens befolkningsprognos förväntas befolkningen öka med ytterligare knappt 1 200 personer fram till år 2020, vilket motsvarar en årlig befolkningsökning på i genomsnitt 250 personer. Med utgångspunkt från dagens bostadsstruktur motsvarar det ett behov av 700 nya bostäder fram till år 2020, eller 140 nya bostäder per år. Enligt länsstyrelsens rapport Bostadsbehov, planeringsläge och bostadsbyggande i Skånes kommuner (2015) finns ett årligt behov av 145 nya bostäder i Höganäs kommun fram till år 2030. Denna siffra är baserad på den specialprognos som Statistiska centralbyrån (SCB) i november 2015 tog fram på uppdrag av regeringen. Befolkningsutvecklingen i Höganäs kommun följer samma tendens som landet, länet och nordvästra Skåne i övrigt. En avstannande befolkningsutveckling under 1990-talet följdes av en kraftig tillväxt efter millennieskiftet. De senaste årens starka befolkningstillväxt i Höganäs är jämförbar med många av grannkommunerna, såväl större som mindre. Under de senaste tio åren har den årliga befolkningstillväxten i kommunen legat på strax under en procent. I enlighet med kommunens befolkningsprognos förväntas denna utveckling tillta ytterligare till följd av utbyggnad och migration. Kommunens befolkningsmål är att till år 2025 har vuxit till 27 500 invånare. Det är en målsättning som, om befolkningsprognosen stämmer, kommer att överträffas med råge. Rådande bostadsunderskott, i kombination med en förväntat fortsatt stor befolkningstillväxt, understryket behovet av en kraftig bostadsproduktion de närmsta åren. 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0-1,0-2,0 Sverige Skåne Fam Hbg Fam Hbg exkl Hbgs stad 1991-1995 1996-2000 2001-2005 2006-2010 2011-2015 Höganäs kommun Procentuell befolkningstillväxt per femårsperiod (1991-2015) (källa: SCB) 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 Befolkningsutveckling i Höganäs kommun 1970-2015 samt befolkningsprognos till 2030. Streckad linje avser kommunens befolkningsmål för 2025. (källa: SCB och Höganäs kommun) BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2016-2020 15 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2014-2018 15 Sida 48 av 147

ÅLDERSSTRUKTUR Förändringen av Höganäs kommuns åldersstruktur över tid förklaras till stor del av fyrtiotalisternas flyttmönster. Omkring 1970 var Höganäs befolkning i stort sett helt jämnt spridd över alla åldrar. Kommunens expansion under 70-talet medförde en stor inflyttning av i första hand barnfamiljer, det vill säga fyrtiotalistgenerationen (då i 30-årsåldern) och deras barn. Under de följande decennierna stannade fyrtiotalisterna kvar i kommunen samtidigt som deras barn flyttade ut i 20-årsåldern, vilket förklarar den minskande andelen unga fram till millennieskiftet. Ett par år senare börjar fyrtiotalisterna uppnå pensionsålder och andelen över 65 år växer på bekostnad av 20-64-åringarna. Andelen unga har vi det här laget normaliserats, eftersom denna kategori inte längre omfattar barn till den stora fyrtiotalistkullen. Efter 2015 har samtliga fyrtiotalister nått den övre ålderskategorin och förändringarna mellan de tre åldersgrupperna styrs inte längre av någon enskild stor generation. 100 75 50 25 0 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 0-19 år 20-64 år 65-w år Åldersstruktur i Höganäs kommun 1970-2015 samt prognostiserad åldersstruktur till 2030 (källa: SCB och Höganäs kommun) 16 16 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2016-2020 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2014-2018 Sida 49 av 147

BOSTADSBEHOV FÖR SPECIFIKA GRUPPER Inom ramen för detta bostadsförsörjningsprogram har socialförvaltningen tecknat en nulägesbild av hur bostadssituationen ser ut för förvaltningens primära målgrupper och, i den mån det är möjligt, prognostiserat bostadsbehovet på kort och lång sikt. ÄLDRES BOSTADSBEHOV Med äldre menas huvudsakligen personer som behöver boende utöver ordinärt boende i egnahem eller lägenhet. Generellt är det viktigt att de flerbostadshus som byggs är tillgänglighetsanpassade med exempelvis hiss, stora duschrum och dörrautomatik så att äldre och även funktionshindrade kan bo kvar i dessa i hög ålder med stöd av hemvård. Även anpassning av befintligt bostadsbestånd behövs för att de äldre ska kunna bo kvar. Var fjärde person i åldern 75-84 år har nedsatt rörlighet, vilket ställer till problem om inte bostaden och omgivningen är tillgänglig. Mot bakgrund av detta och den generella bostadsbristen har regeringen beslutat om ett nytt Investeringsstöd till bostäder för äldre, vilket gäller från och med november 2016. Företrädesvis efterfrågar äldre mindre och billiga bostäder, med god tillgänglighet och närhet till samhällsservice. Mellanboenden Myndigheten för vårdanalys lyfter i sin rapport Hemtjänst, vård- och omsorgsboende eller mitt emellan? (2015) fram två områden som de mest angelägna för att kommunerna ska kunna hantera ett ökat antal äldre i samhället; dels måste kommunerna satsa mer på förebyggande och rehabiliterande verksamhet, dels måste de utveckla så kallade mellanboenden, exempelvis trygghetsboenden för 70+ och seniorboenden för 55+, som är anpassade till de äldres behov och skapar trygghet. Fler kommuner förordar idag byggnation av både trygghetsboenden, seniorboenden och vanliga lägenheter i samma fastighet, då en ökad volym av lägenheter ger billigare produktionskostnader. BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2016-2020 17 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2014-2018 17 Sida 50 av 147

Det finns idag två trygghetsboenden i kommunen. Brorsbacke i Höganäs med 34 lägenheter och Lisas trädgård i Viken med 23 lägenheter och kommunen bör medverka till att denna siffra stiger. På kort sikt handlar det om 40-50 mellanbostäder i Höganäs och 20-30 i Jonstorp respektive Nyhamnsläge. I Höganäs planerar Höganäshem för 20-30 mellanbostäder i samband med utbyggnaden av Folkparken och Julivallen. För Nyhamnsläges del tillskapas dessa bostäder om det nuvarande vårdboendet Nyhamnsgården omvandlas till mellanboende när det nya vårdboendet tas i bruk (se nästa stycke). På längre sikt finns troligtvis ett behov av ytterligare mellanboenden, såväl i Höganäs som i övriga orter. Kön till Höganäshem kan ge en fingervisning om hur många som är intresserade av mellanboende i kommunen. Avslutningsvis är en rimlig boendekostnad en förutsättning för att de äldre överhuvudtaget ska vara intresserade av denna boendeform. Idag finns sex vårdboenden i kommunen; Ljunghaga, Sälgen, Vikhaga, Nyhamnsgården, Väsbyhemmet och Revalyckan med sammanlagt 262 lägenheter. Eftersom de äldre i samhället blir fler och lever längre med stora vårdbehov behövs fler vårdboendelägenheter där de kan bo sin sista tid i livet. Socialnämnden har i sin skrivelse Behov av framtida vårdboenden i Höganäs kommun 2015-2035 analyserat behovet av framtida vårdboenden. Ett nytt vårdboende i Nyhamnsläge med drygt 50 bostäder bedöms behöva stå klart under 2018. I samband med detta omvandlas det nuvarande vårdboendet Nyhamnsgården till trygghetsboende. Det är viktigt att uppförandet av nytt vårdboende omvandling till trygghetsboende sker skyndsamt då socialförvaltningen bedömer att det annars finns en risk att brist på vårdboendelägenheter uppstår och att efterfrågan på hemvård då kan öka. I en situation då kommunen enligt gällande regelverk inte kan ta hem vårdtagare från sjukhusen i tid kan kommunen även åläggas betalningsansvar. När det nya vårdboendet i Nyhamnsläge är byggt bedöms det behövas ytterligare ett vårdboende med omkring 50 bostäder i Höganäs, med inflyttning 2022. Från 2022 till 2035 bedöms behovet av nya vårdboendelägenheter vara mellan 10 och 20 stycken beroende på hur befolkningsutveckligen ser ut samt hur väl kommunen lyckas med förebyggande arbete och mellanboenden. 18 18 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2016-2020 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2014-2018 Sida 51 av 147

YNGRES BOSTADSBEHOV Med yngre menas åldersgruppen 18-25 år. Numera är det dock möjligt att ställa sig i Höganäshems bostadskö från den dag man fyller 16 år, med möjlighet till bostad från och med 18-årsdagen. Generellt sett har ungdomar och unga vuxna svårt att komma in på bostadsmarknaden. Efterfrågan på bostäder är stor och det råder brist på mindre och billiga bostäder som är lämpliga instegsbostäder. På grund av höga hyror och begränsade möjligheter att ta lån är nyproduktion och bostadsrätt sällan ett alternativ för denna grupp. En ökad nyproduktion som i sin tur leder till en större rörlighet på bostadsmarknaden skulle möjligtvis kunna innebära att fler mindre och billiga lägenheter i det äldre fastighetsbeståndet blir tillgängliga för ungdomarna och de unga vuxna. Med en fortsatt befolkningsökning i kommunen bedöms det finnas ett fortsatt behov av små lägenheter även i framtiden. I detta sammanhang bör Höganäshems lägenhetskö ge en uppfattning om hur många yngre som söker bostad. Ungdomsbostäder bör även kunna attrahera yngre som exempelvis studerar på Campus i Helsingborg. Det kommer även finnas ett behov av träningslägenheter i kommunen för de ungdomar som behöver stöd för att klara ett eget boende. Såväl socialt och ekonomiskt som juridiskt. FUNKTIONSHINDRADES BOSTADSBEHOV Med funktionshindrade åsyftas människor som har behov som tillgodoses av socialförvaltningens LSS-verksamhet. Behovet av särskilda lägenheter tillgodoses genom servicebostäder som är vanliga bostäder, lokaliserade i det ordinarie bostadsbeståndet. Idag finns 22 servicebostäder och de boende får service från omsorgsverksamheten. Brukare med större behov kan få bostad i något av kommunens gruppboenden. Dessa lägenheter ligger tillsammans med gemensamhetslokaler och idag finns det ett 20-tal gruppboendelägenheter i kommunen. Socialförvaltningen bedömer att det till årsskiftet 2017/18 finns behov av ytterligare ett gruppboende med sex bostäder. Fram till 2035 bedöms det finnas behov av ytterligare ett 20-tal service- eller gruppboendelägenheter. BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2016-2020 19 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2014-2018 19 Sida 52 av 147

SOCIALT UTSATTAS BOSTADSBEHOV Med socialt utsatta menas personer som av olika anledningar har svårt att få och kunna behålla en bostad på den öppna bostadsmarknaden. Man har behov av stöd från kommunens individ- och familjeomsorg för att få ett boende, men även att klara detta. Missbruksproblem eller psykisk sjukdom kan vara en anledning till att ett socialt boende behövs. Behovet av bostäder tillgodoses genom att socialförvaltningen garanterar hyra, så kallade bostadssociala kontrakt. I dagsläget finns det ett 40-tal bostadssociala kontrakt och kommunen arbetar för att förmå fler fastighetsägare att teckna avtal med kommunen om bostadssociala kontrakt. Några av kommunens största privata fastighetsägare har ställt sig positiva till detta, under förutsättning att kommunen kan garantera hyran. Utöver modellen med bostadssociala kontrakt finns även alternativt boende i fastighet som socialförvaltningen disponerar, vilket för närvarande omfattar sex lägenheter belägna i Nyhamnsläge. Boendet i Nyhamnsläge ska avvecklas för att bereda plats åt nytt vårdboende. Detta boende kan inte ersättas med vanliga lägenheter i befintligt bostadsbestånd. Istället behövs en likvärdig fristående lösning för denna målgrupp. Utöver ovan nämnda finns sju jourlägenheter som används i akuta bostadssituationer. Fram till 2020 finns behov av ytterligare 15-20 lägenheter för att kunna tillgodose behovet. Fram till 2035 bedöms behovet till minst 20 lägenheter. FLYKTINGARS BOSTADSBEHOV Det finns en stor osäkerhet gällande det framtida behovet av flyktingboenden, eftersom detta i stor utsträckning är beroende av utvecklingen i framför allt Syrien och hur den framtida flyktingpolitiken i Sverige och EU utformas. Människor fortsätter fly från Syrien och situationen i Turkiet och Grekland är instabil. I skrivande stund (hösten 2016) ansvarar Höganäs kommun för ca 90 ensamkommande flyktingbarn. Det finns boenden i Höganäs, Lerberget, Viken och i Strandbaden. Därutöver finns boende i enskilda hem. 20 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2016-2020 20 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2013-2018 Sida 53 av 147

Det finns även några placeringar utanför kommunen. Antalet ensamkommande barn som kommer till Sverige har minskat och det är mycket svårt att ställa en prognos då kommunen för närvarande inte har något avtal med Migrationsverket och Länsstyrelsen. Behovet av bostäder till nyanlända kommer att öka från mottagande av 81 personer 2016 till mottagande av 101 personer 2017. För att både kortsiktigt men även långsiktigt kunna tillgodose nyanländas behov har socialnämnden föreslagit kommunstyrelsen att det bildas en central samverkansgrupp med berörda förvaltningar med uppgift att lösa boende och mottagande för anvisade nyanlända invandrare. Behovet är inte bara själva bostaden. För att varaktigt klara ett boende behöver de nyanlända få kännedom om hyresvillkor, försäkringsvillkor, praktisk genomgång av hushållsmaskiner, tvättstuga med mera och uppföljning/stöd för att klara boendet. Socialnämnden har beslutat att avsätta resurser för att kunna inrätta denna typ av tjänst. BARNFAMILJERS BOSTADSBEHOV Barnfamiljers behov av bostäder skiljer sig i huvudsak inte från andra gruppers behov i samhället. Alla är beroende av en fungerande bostadsmarknad. I akuta familjesituationer, exempelvis skilsmässa, bör familjens behov i första hand tillgodoses av de bostäder som finns på marknaden. I andra akuta situationer finns möjlighet att nyttja socialtjänstens jourlägenheter, vilka emellertid är hårt belastade när tillgången till bostäder är begränsad på marknaden. När det gäller familjernas bostadsbehov skiftar dessa beroende på familjernas ekonomiska situation och storlek. Ekonomiskt resurssvaga familjer har behov av billiga bostäder vars storlek relateras till familjens storlek. Vanligtvis 3-4 rum och kök. Inom flyktinggruppen kommer socialtjänsten i kontakt med familjer med relativt många barn, 4-6 stycken, vilka har behov av större lägenheter. Även denna grupp har begränsade ekonomiska resurser och därmed svårighet att ta del av dyra nyproducerade lägenheter. Eftersom behovet av bostädernas storlek skiftar är det en fördel om det går att förändra bostädernas storlek utifrån behov. BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2016-2020 21 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2013-2018 21 Sida 54 av 147

INSTEGSBOSTÄDER Boverket och länsstyrelserna genomför årligen regionala bostadsmarknadsanalyser. De senaste årens analyser slår fast att många personer, på grund av svag ekonomi, inte har möjlighet att etablera sig på den ordinarie bostadsmarknaden och heller inte har möjlighet att efterfråga nyproducerade bostäder. Det gäller i första hand unga, studenter och nyanlända. Länsstyrelsen i Skåne skriver; Den ekonomiska utvecklingen har under senare år medfört att många människor fått det bättre, samtidigt som inkomstklyftorna i samhället vuxit. Bostadsmarknaden påverkas av en mängd olika ekonomiska faktorer där inkomst, boendekostnad, möjlighet att få bolån och gentrifiering är några av de som berör de bostadssökande och boende.. Denna utveckling återspeglas även i Höganäs. Till övervägande del riktar sig Höganäs kommuns befintliga bostadsbestånd till människor med en stabil ekonomi och goda sociala levnadsförhållanden. Det är förklarligt mot bakgrund av kommunens befolkningssammansättning i stort. Samtidigt pekar socialförvaltningens behovsbedömning tydligt på att betydande delar av befolkningen inte har de förutsättningar som krävs för att kunna efterfråga dessa bostäder. Mot bakgrund av detta gör samhällsbyggnadsförvaltningen bedömningen att kommunen därför bör initiera en relativt storskalig produktion av små och billiga bostäder, med en delvis enklare standard, som sammanfattningsvis kan benämnas instegsbostäder. Ur ett socialt och ekonomiskt hållbarhetsperspektiv är det viktigt att dessa bostäder integreras väl i den befintliga stadsväven eller ortsstrukturen och inte lokaliseras alltför perifert i orten, lokaliseras till ett flertal orter, i första hand till kommunens serviceorter, riktar sig till kommunens hela befolkningsspektra men där personer med ansträngd ekonomi, exempelvis unga, studerande och nyanlända, ges förtur, utformas med en enklare standard avseende exempelvis materialval och gemensamma utrymmen, uppförs som mindre delar av en större nyproduktionsenhet för den ordinarie bostadsmarknaden. Som ett riktvärde att förhålla sig till; av 30 uppförda bostäder i ett flerbostadshus ska tio utgöras av instegsbostäder. Denna princip är viktig i syfte att minimera risken för att bostadsområden stigmatiseras. 22 22 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2016-2020 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2014-2018 Sida 55 av 147

Samhällsbyggnadsförvaltningen har fått i uppdrag att, inom ramen för arbetet med detta bostadsförsörjningsprogram, identifiera potentiella områden för instegsbostäder. För att byggnation ska kunna påbörjas relativt omgående ska fokus främst ligga på de områden som inte kräver någon ny detaljplan eller omfattande planändring. Mot bakgrund av detta kan nedanstående tänkbara lokaliseringar lyftas fram. Det bör dock påpekas att ett par av lokaliseringsalternativen inte är politiskt beslutade och därför inte ingår i projektplanen (se Framtida bostadsproduktion). Ekgatan, Höganäs Omedelbart väster om vårdboendet Ljunghaga finns ett mindre område som kan lämpa sig för exempelvis modulbyggnation. För detta krävs dock planändring. Kastanjeparken, Höganäs Inom kvarteret är två flerbostadshus uppförda och gällande detaljplan medger byggnation av ytterligare tre. En etablering av instegsbostäder förutsätter en överenskommelse med privat markägare. Sydöstra Höganäs Utbyggnadsprojektet för sydöstra Höganäs är omfattande, men befinner sig ännu tidigt i planprocessen. Det tidiga skedet medger dock att möjligheten att etablera instegsbostäder i området kan utredas. Safiren, Lerberget Möjlighet finns att utan planändring omvandla dagens boende för ensamkommande flyktingbarn till instegsbostad. Gamla bibioteket, Jonstorp Instegsbostäder bedöms kunna etableras till en relativt liten kostnad. För detta krävs dock planändring. ATT SKAPA ETT BILLIGT BOENDE TRE OLIKA SYNSÄTT Region Skåne, Länsstyrelsen i Skåne och Kommunförbundet Skåne har initierat bildandet av Skånskt bostadsnätverk. Nätverket ska agera opinionsbildare genom att samla Skåne och nyttja respektive organisations styrkor, för att på så sätt effektivt arbeta för ett ökat bostadsbyggande i Skåne. I rapporten Detta driver bostadsbyggandet i Skåne lyfts tre olika synsätt på möjligheterna att bo för hushåll med lägre inkomster. Det totala utbudet är avgörande Om bara volymen i det totala byggandet är tillräckligt stor skapas BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2016-2020 23 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2014-2018 23 Sida 56 av 147

möjligheter - detta även om det som byggs bara är relativt dyra nya bostäder. Det motiveras med att flyttkedjor skapas och att totalt sett mindre konkurrens i det befintliga beståndet pressar hyror och priser. Flyttkedjornas effekt i detta avseende är dock omtvistad. Social housing Särskilda hus där en privat ägare får ekonomiskt stöd för att hyra ut vissa eller alla lägenheter till särskilda målgrupper till lägre hyra. En variant är Inclusionary zoning, där kommunen ställer villkor på att det i ett visst område ska finnas ett antal lägenheter som hyrs ut till lägre hyra till hushåll med låga inkomster (som utses av kommunen). Det blir då ingen kostnad för kommunen. Ytterst får markägaren betala, eftersom sådana villkor sänker värdet på marken för bostadsbyggande. Affordable housing Hus byggs med lägre standard, vilket ska ge lägre pris eller hyra. Ofta handlar det om en standardprodukt med stordriftsfördelar av olika slag, i lägen med relativt låga markpriser. Detta beskrivs som grundtanken bakom den strategi som tillämpades i Sverige på 1950- och 60-talen. Genom standardiserade hus i förortslägen, kombinerat med bostadsbidrag och socialbidrag kunde även de med riktigt låga inkomster få tillgång till nybyggda lägenheter. Det är uppenbart att alla tre synsätten har sina förtjänster och brister, kopplade till social och ekonomisk hållbarhet. Det viktiga, för att nå målet, är att föra en konstruktiv diskussion. FYRA KONKRETA EXEMPEL Idag arbetar kommuner, byggföretag och enskilda individer på vitt skilda sätt för att söka nya, innovativa vägar för att kunna möta det utbredda behovet av billiga bostäder. För en kommun som Höganäs finns all anledning att lyfta blicken och ta del av hur denna utmaning hanteras på andra håll. Fyra exempel nedan representerar en del av de projekt och lösningar som det just nu (hösten 2016) arbetas aktivt med runtom i Sverige. Tillfälliga bostäder i Frihamnen, Göteborg I Göteborg planerar det kommunala bolaget Älvstranden Utvecklings AB att bygga temporära bostäder i Frihamnen. Frihamnen är en del av utvecklingsområdet Älvstaden och kommunens strategi för Älvstaden är att utforma en socialt blandad stad med plats för alla. I visionen för den blandade staden ingår bostäder, verksamhetslokaler, handel, kultur och gemensamma ytor och offentliga rum. Området har fördelats till tre olika aktörer för att snabbt få fram inflyttningsklara bostäder och samtidigt skapa en spännande 24 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2016-2020 24 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2014-2018 Sida 57 av 147

stadsmiljö. Projektet omfattar mellan 700 och 900 lägenheter som kommer att fördelas mellan boenden för nyanlända, student- och företagsbostäder. De tillfälliga bostäderna får en arrendetid på 15 år. Kombohus Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag, SABO, är en branschorganisation för 300 allmännyttiga bostadsföretag. För att synliggöra de höga svenska byggpriserna har SABO lanserat Kombohusen, en serie nyckelfärdiga hus till ett fast pris som ligger omkring 25 procent under marknadspris. Konceptet utvecklas efterhand och finns idag i tre olika utföranden med en variation i såväl byggnadshöjd som i bostadsstorlekar. Nästa steg är att ta fram Kombohus i sammanhängande kvartersstrukturer för att på allvar kunna möta det stora behovet av nya bostäder framöver. Kombohus byggs idag i exempelvis Malmö, Ängelholm och Svalöv. Byggemenskaper I Tyskland har så kallade byggemenskaper sedan 1990-talet blivit ett relativt vanligt sätt att producera bostäder och det börjar så smått även dyka upp i Sverige, även om en sorts byggemenskap finns i form av HSB redan sedan tidigt 1900-tal. Byggemenskaper innebär att enskilda individer och familjer går samman för att planera, bygga och senare bo i ett hus som utformas efter deras egna uppfattningar och idéer om sitt boende. Denna produktionsform innebär att vinsten inte tillfaller ett byggbolag utan istället till största del kommer de boende tillgodo i form av lägre hyror. Sedan 2011 samlar Föreningen för byggemenskaper stora delar av den svenska byggemenskapsrörelsen. Snabba och billiga bostäder i Kalmar I Kalmar har kommunen identifierat områden där det, förutsatt bygglov, bara är att sätta spaden i jorden och därefter anordnat en riktad markanvisningstävling kallad Snabba bostäder. Målet med Snabba bostäder är att på kort tid bygga 900 hyreslägenheter med låga boendekostnader. Bland de utvalda exploatörerna finns bland annat fastighetsbolag som söker bidrag ur statliga Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande, vilket är möjligt under förutsättning att årshyran blir maximalt 1 300 kronor per kvadratmeter. För att undvika alltför enhetliga områden, vilket i förlängningen kan leda till segregation, ska en del av områdena kompletteras med villor och radhus. BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2016-2020 25 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2014-2018 25 Sida 58 av 147

BEFINTLIGT BOSTADSBESTÅND Tre av fyra bostäder i Höganäs kommun utgörs av småhus. Det är en, i nationell jämförelse, mycket hög siffra. I Sverige som helhet utgör småhusen inte ens halva bostadsbeståndet. Förklaringen till den stora andelen småhus i Höganäs ligger delvis i att kommunen, vars centralort tidigt kom att präglas av egnahemsbebyggelse, under de senaste decennierna utvecklats till en utpräglad boende- och utpendlingskommun. Rekordårens byggboom under 1960- och 70-talen omsattes här i stora enhetliga villaområden i kommunens sekundära orter. I synnerhet i Lerberget och Viken, orter strategiskt belägna mellan Höganäs och Helsingborg. 50 i småhus i flerbostadshus Bostadsbeståndets sammansättning i Höganäs kommun utifrån boendeform (2015) (källa: SCB) Höganäs bostadsstruktur avspeglas även i att invånarna bor förhållandevis stort. Av de nordvästskånska kommunerna är det bara i Båstad som den genomsnittliga bostadsarean är större. Förklaringen ligger även här i en stor andel småhus och siffrorna påvisar behovet av att bygga många små bostäder. Företrädesvis i flerbostadshus, men också i form av exempelvis mindre radhus. 48 46 44 42 40 Sverige Skåne Fam Hbg Fam Hbg exkl Hbgs stad Genomsnittlig bostadsarea per person i m² (2015) (källa: SCB) Höganäs kommun 600 500 400 300 200 100 0 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 i småhus i flerbostadshus Antal färdigställda lägenheter per småhus och flerbostadshus (1970-2015) samt planerad bostadsproduktion till 2020 (källa: SCB och Höganäs kommun) 26 26 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2016-2020 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2014-2018 Sida 59 av 147

Den stora andelen småhus förklarar också upplåtelsestrukturen. I Höganäs kommun kompletteras en jämförelsevis stor andel äganderätter med förhållandevis små andelar hyres- och bostadsrätter. Denna struktur delar Höganäs med många andra skånska kommuner, som exempelvis Båstad, Klippan, Staffanstorp och Svalöv. BOSTADSPRODUKTION 1970-2010 Historiskt sett har det rått en stor variation i bostadsproduktionen, såväl nationellt som lokalt. De senaste 40 åren utgör inget undantag. Under 1970-talet byggdes stora delar av Höganäs kommuns sekundära orter Viken, Lerberget, Jonstorp och Nyhamnsläge ut, samtidigt som utbyggnaden i Höganäs stad var relativt blygsam. Merparten av de bostäder som tillkom under 70-talet utgjordes av småhus, som en del av miljonprogrammet. I Lerberget var utbyggnaden som allra störst och på ett år (1976-77) fördubblades ortens invånarantal från 735 till 1 500. Under 80-talet minskade bostadsbyggandet i hela kommunen för att under 90-talets andra hälft i princip avstanna helt. Efter millennieskiftet har produktionen åter tagit fart och under 2000-talet har det varit en relativt jämn fördelning mellan småhus och flerbostadshus. äganderätter bostadsrätter hyresrätter Bostadsbeståndets sammansättning i Höganäs kommun utifrån upplåtelseform (2015) (källa: SCB) 600 500 400 300 200 100 0 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 äganderätter bostadsrätter hyresrätter Antal färdigställda lägenheter per äganderätter, bostadsrätter och hyresrätter (1980-2015) samt planerad bostadsproduktion till 2020 utifrån upplåtelseform. För perioden före 1980 saknas uppgifter om upplåtelseform. (källa: SCB och Höganäs kommun) BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2016-2020 27 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2014-2018 27 Sida 60 av 147

8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Sverige Skåne Fam Hbg Fam Hbg exklusive Hbgs stad 2011 2012 2013 2014 2015 Höganäs kommun Antal färdigställda bostäder per 1 000 invånare (2011-2015) (källa: SCB) BOSTADSPRODUKTION 2011-2015 Bostadsproduktionen i Höganäs kommun har under den senaste femårsperioden varit förhållandevis kraftig. Med undantag för 2014 har produktionen legat över snittet för såväl Sverige som helhet som för Skåne och Familjen Helsingborg. Från 2011 har drygt 600 nya bostäder tillkommit inom kommunen. Av dessa har drygt 50 procent uppförts inom centralorten och 30 procent inom någon av kommunens övriga fyra serviceorter, vilket ligger i linje med kommunens ambition. Knappt 15 procent av de nya bostäderna har tillkommit i någon av kommunens mindre orter, såsom Arild, Farhult och Strandbaden. Resterande fem procent har uppförts på landsbygden. Kännetecknande för den tillkommande bostadsbebyggelsen i de mindre orterna är att denna i stor utsträckning sker genom spontanutbyggnad, det vill säga i form av enskilda bostadshus med en många gånger gammal detaljplan. En antagen strategi för Höganäs är att minst hälften av all nybyggnation ska tillkomma genom förädling (läs: förtätning) av befintligt stadslandskap i syfte att spara jordbruksmark och naturresurser. De senaste årens bostadsproduktion har i mångt och mycket följt denna strategi och under perioden 2011-2015 tillkom omkring 70 procent av alla nya bostäder genom förtätning, vilket till stor del förklaras av nybyggda flerbostadshus i Höganäs. Däremot har bostadsutbyggnaden i orter som Viken och Lerberget så gott som uteslutande uppförts på jordbruksmark i orternas utkanter. Flygfoton över kvarteret Linden före......och efter byggnation visar hur en stor del av de gröna värdena gått förlorade i samband med förtätning (foto: Höganäs kommun) Förtätningens baksida kan i vissa fall vara att grönytor reduceras eller försvinner helt. Är dessa grönytor dessutom allmänt tillgängliga och av en viss storlek och kvalitet kan såväl sociala som ekologiska värden gå förlorade. Det kan då finnas anledning att ifrågasätta det sammantagna värdet av förtätningen. En sammanställning av de senaste årens bostadsproduktion visar att omkring tio procent av de bostäder som tillkommit genom förtätning uppförts på bekostnad av grönytor. Kvarteren Oden och Balder är ur denna aspekt goda exempel, där flerbostadshus uppförts inom mark som tidigare nyttjades för parkering. I andra änden av skalan finns de två flerbostadshus inom kvarteret Linden som uppförts i det som tidigare var trädbevuxen parkmark. 28 28 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2016-2020 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2014-2018 Sida 61 av 147

MÖLLE ARILD SKÄRET LERHAMN SVANSHALL NYHAMNSLÄGE STRANDBADEN REKEKROKEN JONSTORP FARHULT VÄSBY NORRA HÄLJARÖD HÖGANÄS INGELSTRÄDE MJÖHULT LERBERGET Låg Hög Bostadsproduktion 2011-2015 VIKEN Bostadsproduktion i Höganäs kommun 2011-2015 (källa: Höganäs kommun) 150 150 ej förtätning 100 50 0 2011 2012 2013 2014 2015 100 50 0 2011 2012 2013 2014 2015 förtätning genom ianspråktagande av grönyta förtätning utan ianspråktagande av grönyta i serviceorter i övriga orter på landsbygden Antal färdigställda bostäder som uppförts i kommunens serviceorter, övriga orter respektive på landsbygden (2011-2015) (källa: Höganäs kommun) Antal färdigställda bostäder genom förtätning med eller utan ianspråktagande av grönyta (2011-2015) (källa: Höganäs kommun) BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2016-2020 29 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2014-2018 29 Sida 62 av 147

FRAMTIDA BOSTADSPRODUKTION PLANBEREDSKAP Under 2014 och 2015 genomförde Länsstyrelsen i Skåne en kartläggning över obebyggda byggrätter i Skånes större orter. Kartläggningen resulterade i rapporten Planberedskap i Skåne. I rapporten framgår att det finns en planberedskap för omkring 750 bostäder i Höganäs kommun. Till detta ska läggas de outnyttjade byggrätter som finns i kommunens mindre orter, som exempelvis Blossalyckan i Arild, samt de detaljplaner som färdigställts efter det att kartläggningen genomfördes. Bland dessa finns bland annat detaljplanen för Folkparken & Julivallen i centrala Höganäs, med byggrätter för drygt 200 bostäder. Sammantaget finns det alltså byggklar mark för en bra bit över 1 000 bostäder runtom i kommunen. En del av denna exploatering är inne i ett aktivt skede med pågående eller närstående byggnation, medan det på andra håll rör sig om byggrätter som fått avvakta i väntan på att andra strategiska frågor ska klarna. Det ska också tilläggas att bostadsmarknaden skiljer sig åt mellan kommunens olika delar. Idag är efterfrågan på bostad som störst i Höganäs, Lerberget och Viken. 30 30 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2016-2020 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2014-2018 Sida 63 av 147

PLANLAGDA BYGGRÄTTER 2011-2015 Under den senaste femårsperioden har kommunen planlagt omkring 600 nya byggrätter för bostadsändamål. Drygt hälften av dessa utgör bostäder i flerbostadshus i Höganäs kopplade till detaljplanerna för Folkparken och Julivallen, kvarteret Flora och kvarteret Lugnet. I övrigt avser så gott som samtliga nytillkomna byggrätter småhus, i första hand koncentrerade till utbyggnadsområden i Viken, Lerberget, Jonstorp och Farhult. MÖLLE ARILD SKÄRET LERHAMN SVANSHALL NYHAMNSLÄGE STRANDBADEN REKEKROKEN JONSTORP FARHULT VÄSBY NORRA HÄLJARÖD HÖGANÄS INGELSTRÄDE MJÖHULT LERBERGET Låg Hög Byggrättsproduktion 2011-2015 VIKEN Planlagda byggrätter i Höganäs kommun 2011-2015 (källa: Höganäs kommun) BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2016-2020 31 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2014-2018 31 Sida 64 av 147

600 400 200 PROJEKTPLAN 2016-2020 I Höganäs kommuns projektplan för 2016-2020 ryms de bostadsutbyggnadsprojekt som planeras färdigställas fram till 2020. Sammantaget rör det sig om drygt 1 600 bostäder och fördelningen mellan bostäder i småhus och i flerbostadshus är relativt jämn. Sett till upplåtelseform utgörs 40 procent av hyresrätter, 35 procent av bostadsrätter och 25 procent av äganderätter. 0 2016 2017 2018 2019 2020 i småhus i flerbostadshus Planerad bostadsproduktion i Höganäs kommun 2016-2020 utifrån boendeform (källa: Höganäs kommun) 600 Statusen på utbyggnadsprojekten kan dock variera kraftigt. I vissa fall finns en färdig detaljplan och byggnationen är påbörjad. I andra fall befinner sig projektet i en utredningsfas och beslut om planläggning har ännu inte fattats. I dessa fall råder det en relativt stor osäkerhet både beträffande tidsplan och antal bostäder. Det är viktigt att dessa osäkerhetsfaktorer beaktas när projektplanen tolkas. Sammantaget ger dock projektplanen en fingervisning om hur många och vilken typ av bostäder som förväntas produceras de närmsta åren samt i vilka geografiska områden de uppförs. 400 200 0 2016 2017 2018 2019 2020 äganderätter bostadsrätter hyresrätter Planerad bostadsproduktion i Höganäs kommun 2016-2020 utifrån upplåtelseform (källa: Höganäs kommun) 32 32 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2016-2020 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2014-2018 Sida 65 av 147

PROJEKTPLAN 2016-2020 FÖR HÖGANÄS I Höganäs planeras merparten av den bostadsbebyggelse som beräknas färdigställas under programperioden tillkomma genom förtätning. De största projekten är Folkparken & Julivallen samt Sågcrona. Utbyggnaderna av Flora, Stora Rydsgatan och Sydöstra Höganäs kräver nya detaljplaner. Strax utanför programmets tidsram finns bland annat ett nytt vårdboende med ett 50-tal bostäder. 2016 2017 2018 2019 2020 Svalan 30 35 Lugnet 35 Sjöcrona 10 Odengatan 10 Flora 50 Kastanjeparken 50 Sågcrona 35 35 85 Folkparken & Julivallen 20 110 35 Månstorp 30 Stora Rydsgatan 20 Kaptenens trädgård 10 Sydöstra Höganäs 150 Spontanutbyggnad 5 5 5 5 5 Total 35 60 210 210 325 840 FLORA LUGNET SVALAN ODENGATAN KAPTENENS TRÄDGÅRD MÅNSTORP FOLKPARKEN & JULIVALLEN KASTANJE- PARKEN STORA RYDSGATAN SJÖCRONA SÅGCRONA SYDÖSTRA HÖGANÄS 300 200 100 0 2016 2017 2018 2019 2020 i småhus i flerbostadshus Planerad bostadsproduktion i Höganäs 2016-2020 (källa: Höganäs kommun) BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2016-2020 33 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2014-2018 33 Sida 66 av 147

2016 2017 2018 2019 2020 Lisas trädgård 25 Vikens byastad 15 20 Potatisåkern 30 30 Stubbarp 39:5 m fl 55 Viken 11:1 m fl 50 Spontanutbyggnad 5 5 5 5 5 Total 30 20 25 35 140 250 PROJEKTPLAN 2016-2020 FÖR VIKEN Viken planeras att under programperioden både förtätas och växa österut. Förtätningsprojektet Lisas trädgård (intill vårdboendet Vikhaga) är genomfört och inflyttning skedde i början av 2016. Detaljplan finns för Vikens byastad och för övriga projekt är detaljplan under framtagande. På längre sikt finns fortsatta utbyggnadsplaner i såväl östra och södra Viken som vid Vikens centrum. 300 200 100 STUBBARP 39:5 M FL 0 2016 2017 2018 2019 2020 VIKENS BYASTAD i småhus i flerbostadshus Planerad bostadsproduktion i Viken 2016-2020 (källa: Höganäs kommun) VIKENS BYASTAD LISAS TRÄDGÅRD POTATISÅKERN VIKEN 11:1 M FL 34 34 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2016-2020 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2014-2018 Sida 67 av 147

PROJEKTPLAN 2016-2020 FÖR LERBERGET Den tillkommande bostadsbebyggelse i Lerberget som beräknas vara färdigställd inom programperioden är förhållandevis blygsam. Ett förtätningsprojekt i Gamla Lerberget är det enda som planeras fram till år 2020. På längre sikt finns utbyggnadsplaner söder om Lantmästarevägen samt öster om befintliga Östra Lerberget. För dessa områden, som redovisas i översiktsplanen, krävs dock planläggning. 2016 2017 2018 2019 2020 Gamla Lerberget 10 Spontanutbyggnad 5 5 5 5 5 Total 5 5 15 5 5 35 300 200 100 GAMLA LERBERGET 0 2016 2017 2018 2019 2020 i småhus i flerbostadshus Planerad bostadsproduktion i Lerberget 2016-2020 (källa: Höganäs kommun) BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2016-2020 35 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2014-2018 35 Sida 68 av 147

2016 2017 2018 2019 2020 Jonstorp 10:18 m fl 10 15 10 Jonstorp 12:20 norra 5 Mellanboende 25 Jonstorp 12:20 södra 5 Kullahusen 5 Spontanutbyggnad 5 5 5 5 5 Total 5 20 40 20 15 100 PROJEKTPLAN 2016-2020 FÖR JONSTORP I Jonstorp planeras för ett hundratal nya bostäder under programperioden. Tyngdpunkten ligger öster om Jonstorps centrum. Samtliga bostäder är detaljplanelagda. På längre sikt finns planer för utbyggnad i den allra nordligaste delen av Jonstorp, vid sidan av förtätning i ortens centrala del. 300 200 100 KULLAHUSEN 0 2016 2017 2018 2019 2020 i småhus i flerbostadshus JONSTORP 12:20 NORRA JONSTORP 10:18 M FL KULLAHUSEN Planerad bostadsproduktion i Jonstorp 2016-2020 (källa: Höganäs kommun) MELLANBOENDE JONSTORP 12:20 SÖDRA 36 36 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2016-2020 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2014-2018 Sida 69 av 147

PROJEKTPLAN 2016-2020 FÖR NYHAMNSLÄGE Ett nytt vårdboende planeras att byggas intill nuvarande Nyhamnsgården, som på sikt är tänkt att omvandlas till mellanboende. Utöver vårdboendet ryms inom programmets tidsram bara ett större utbyggnadsprojekt i Nyhamnsläge, vid idrottsplatsen. Projektet befinner sig i utredningsstadiet och ambitionen är att förtäta området. På längre sikt finns planer på fortsatt expansion österut. 2016 2017 2018 2019 2020 Vårdboende 30 Brunnbyvallen 50 Spontanutbyggnad 5 5 5 5 5 Total 5 5 35 5 55 105 300 200 VÅRDBOENDE 100 BRUNNBYVALLEN 0 2016 2017 2018 2019 2020 i småhus i flerbostadshus Planerad bostadsproduktion i Nyhamnsläge 2016-2020 (källa: Höganäs kommun) BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2016-2020 37 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2014-2018 37 Sida 70 av 147

PROJEKTPLAN 2016-2020 FÖR ÖVRIGA ORTER Även i kommunens mindre orter planeras en förhållandevis omfattande utbyggnad. De största projekten finns i Arild, Farhult och Strandbaden. Utbyggnadsprojekten i dessa mindre orter bedöms dock som mer konjunkturkänsliga och tomtförsäljningen tenderar att gå långsammare här än i serviceorterna. ARILD BLOSSALYCKAN KNAGGESTENSVÄGEN Knaggestensvägen i Arild (foto: Höganäs kommun) STUBBARP 6:32 M FL FARHULT FARHULTS UDDE 38 38 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2016-2020 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2014-2018 Sida 71 av 147

MÖLLE 2016 2017 2018 2019 2020 Farhults udde 5 5 20 30 Blossalyckan, Arild 5 5 10 10 10 Gylleröd, Mölle 5 Stationsområdet, Mölle 15 Knaggestensvägen, Arild 10 Nordvästra Väsby 5 G:a h-trädg, S-baden 50 20 Stubbarp 6:32 m fl, Arild 10 Spontanutbyggnad 15 15 15 15 15 Total 25 30 75 115 45 290 STATIONSOMRÅDET GYLLERÖD 300 200 STRANDBADEN 100 0 2016 2017 2018 2019 2020 GAMLA HANDELSTRÄDGÅRDEN i småhus i flerbostadshus Planerad bostadsproduktion i övriga orter 2016-2020 (källa: Höganäs kommun) VÄSBY NORDVÄSTRA VÄSBY BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2016-2020 39 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2014-2018 39 Sida 72 av 147

40 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2014-2018 Sida 73 av 147

2016-10-13 1 (11) BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR HÖGANÄS KOMMUN 2016-2020 SAMMANSTÄLLNING AV REMISSYTTRANDEN Under remisstiden 1 juni 30 september 2016 har sammanlagt 13 skriftliga yttranden inkommit. Yttrandena och kommentarer framgår enligt nedan. KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN (2016-06-08) Kultur- och fritidsförvaltningen konstaterar att det är ett ambitiöst program som samhällsbyggnadsförvaltningen har utarbetat. Det är viktigt att komma igång med åtgärder som får snabba effekter på kort sikt. Än viktigare är att planera och bygga på lång sikt, att bygga blandat och varierat för att nå ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet. I Sverige saknas 700 000 bostäder för närvarande. För att råda bot på bostadskrisen/bristen bör man, såväl i Sverige som i Höganäs, gå från traditionell planering och byggande till: Våga tänka nytt (Frihamnen i Göteborg) Affordable housing (England) Byggemenskap (läs mer på byggemenskap.se) Kombohus, SABO Samverkan med många aktörer (Örebro) Arbeta med att integrera och inte segregera bostadsområden (Örebro) Byggarbeta i flera skift (Tyskland) Vidare betonar förvaltningen vikten av att områdena kring bostäder är tilltalande och att det planeras för generösa grönområden och möjligheter till spontanidrott. Slutligen saknar kulturoch fritidsförvaltningen ekonomiska analyser, risker och konsekvenser av det ökade bostadsbyggandet i bostadsförsörjningsprogrammet och hur detta påverkar kommunens ekonomi totalt. Kommentar: Bostadsförsörjningsprogrammet kompletteras med ett antal exempel på innovativa bostadsbyggnadsprojekt., med fokus på billiga bostäder. En av kommunens uttalade ambitioner är att fortsätta växa. Denna ambition motiveras delvis av de ekonomiska skalfördelar som ett större invånarantal bär med sig. Sett till den kommunala ekonomin i stort är inriktningen i bostadsförsörjningsprogrammet såtillvida positiv. Till detta kommer de enskilda utbyggnadsprojekten, vilka måste bära sig själv ekonomiskt. Innan beslut fattas om att gå vidare med ett projekt ställer såväl kommun som medverkande byggherrar upp ingående kalkyler. Den kommunala exploateringsekonomin säkras redan i planskedet. HÖGANÄS KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN 263 82 Höganäs 042-33 71 00 kommunen@hoganas.se WWW.HOGANAS.SE Sida 74 av 147

2 (11) LANDSKRONA STAD (2016-06-15) Landskrona stad har inte för avsikt att lämna synpunkter. KLIPPANS KOMMUN (2016-07-01) Klippans kommun har tagit del av handlingen och tackar för möjligheten att lämna synpunkter. Klippans kommun anser att programmet är väl genomarbetat och ger en seriös och mångsidig bild av kommunens förutsättningar och utmaningar. BÅSTADS KOMMUN (2016-08-08) Båstads kommun har inget att erinra mot bostadsförsörjningsprogrammet. KOMMUNINVÅNARE C.N. (2016-08-08) Skulle vilja framföra ett kompletteringsförslag till den del i Jonstorp som benämns jon-715.pdf. Det s k park/allmänna området mellan Görslövsvägen och Norra Kustvägen används i stort sett inte alls idag. Undantag den dagen på året då det finns snö och barnen åker i pulkabacken. I övrigt är området kraftigt eftersatt i skötsel vilket gör att det bara står utan användning. Förr sparkades fotboll på ängen men det kräver att gräset klipps betydligt oftare än vad det gör nu. Hade istället marken använts till bostäder hade kanske en liten lekplats kunnat göras (kanske sparat pulkabacken?), då det inte finns någon lekplats i området. Närheten till cykelbanan hade gjort att det också kunnat bli en hållplats för bussen på denna delen av Jonstorp (finns ingen hållplats här idag), vilket kunde stimulerat fler till att åka buss. Bostäder på detta område skulle få bra mark med fantastisk utsikt över fälten med lantlig känsla. Kommentar: Fler utbyggnadsområden i Jonstorp kommer att behövas och samhällsbyggnadsförvaltningen tackar för förslag och synpunkter. Det område som avses ligger i den sydvästra delen av Jonstorp och det finns omständigheter som talar emot en exploatering. Förutom områdets naturvärden (som närmare beskrivs i Höganäs kommuns naturvårdsplan) ligger området relativt lågt, mellan +2,0 och +2,5 m. Sammantaget gör detta området olämpligt som utbyggnadsområde. Beträffande skötseln av området har yttrandet sänts vidare till teknik- och fastighetsförvaltningen, som för dialogen med Jonstorps vägförening. LÄNSSTYRELSEN I SKÅNE LÄN (2016-08-30) Länsstyrelsen anser att Bostadsförsörjningsprogram för Höganäs kommun är väl genomarbetat och ger en bra bild av kommunens förutsättningar och ambitioner. Här beskrivs många av de aspekter som påverkar bostadsförsörjningen i kommunen och Länsstyrelsen anser att Bostadsförsörjningsprogram för Höganäs kommun utgör ett användbart underlag för arbetet med bostadsförsörjning. Kommunen har en central roll för att planera för bostadsförsörjningen i kommunen. Enligt BFL är syftet med planeringen att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda HÖGANÄS KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN 263 82 Höganäs 042-33 71 00 kommunen@hoganas.se WWW.HOGANAS.SE Sida 75 av 147

3 (11) bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Av riktlinjerna för bostadsförsörjningen ska bland annat framgå: 1. Kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet 2. Kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål, och 3. Hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Enligt BFL ska uppgifterna särskilt grundas på en analys av den demografiska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar. Länsstyrelsen anser att punkterna som utgör riktlinjerna för bostadsförsörjning i Höganäs kommun är väl fångade och motsvarar kommunens förutsättningar och möjligheter att möta sitt lagstadgade ansvar för invånarnas bostadsförsörjning. I riktlinjerna anges målet för bostadsproduktion om minst 100 bostäder årligen. Länsstyrelsen vill uppmärksamma att detta inte möter det behov Länsstyrelsen beräknade för Höganäs kommun i augusti 2015. (Bostadsbehov, planeringsläge och bostadsbyggande i Skånes kommuner Regleringsbrev uppdrag 48, 2015) Samtidigt kan konstateras att projektplanen innehåller drygt 1 700 bostäder för femårsperioden, vilket motsvarar 340 bostäder årligen. I programmet görs bedömningen att projektplanen kommer att genomföras till omkring 50 %, vilket motsvarar 170 bostäder årligen. Bostadsbeståndet i Höganäs kommun utgörs till största delen av småhus. Länsstyrelsen är positiv till att riktlinjerna prioriterar produktion av hyresrätter i flerbostadshus och kommunens arbete för att etablera små, billiga, flexibla och snabbproducerade instegsbostäder. I riktlinjerna anges även att kommunen ska arbeta för att förmå fler fastighetsägare att teckna avtal med kommunen om bostadssociala kontrakt. Höganäshem tar ett stort bostadssocialt ansvar. Länsstyrelsen anser att det är bra att kommunen även ser att andra fastighetsägare kan bistå. Länsstyrelsen anser att den demografiska utvecklingen och olika gruppers bostadsbehov och resonemangen kring hur behoven kan tillgodoses är väl beskrivna. Länsstyrelsen anser dock att riktlinjerna med fördel skulle kunna kompletteras med åtgärder för hur bostadsförsörjningen för nyanlända ska hanteras långsiktigt. Länsstyrelsen vill uppmärksamma att anvisningstalen kommande år med sannolikhet blir högre. Kommentar: I riktlinjerna skrivs målet upp till 150 bostäder per år, vilket ligger i linje med Länsstyrelsens beräknade bostadsbehov för Höganäs kommun. Det är ett högt mål men alltjämt nåbart, sett till projektplanen. Riktlinjerna förtydligas avseende hur bostadsbehoven för nyanlända ska mötas långsiktigt. HÖGANÄS KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN 263 82 Höganäs 042-33 71 00 kommunen@hoganas.se WWW.HOGANAS.SE Sida 76 av 147

4 (11) HELSINGBORGS STAD (2016-08-30) Bostadsförsörjningsprogrammet innehåller en detaljerad nulägesanalys av den lokala bostadsmarknaden och beskriver Höganäs kommuns utmaningar och behov på ett konkret och tydligt sätt. Kommunens övergripande mål tar avstamp i en förändrad situation på bostadsmarknaden, i synnerhet ett växande behov av små hyresrätter med låga boendekostnader. Det löper en röd tråd mellan intentionerna i bostadsförsörjningsprogrammet och Strukturplan för Skåne Nordväst. En av Höganäs kommuns uttalade ambitioner är att ny bostadsbebyggelse ska koncentreras till de fem serviceorterna Höganäs, Viken, Lerberget, Jonstorp och Nyhamnsläge. I dessa orter finns god tillgång till förskola, skola, kollektivtrafik, livsmedelsbutik och annan offentlig och kommersiell service. Till övervägande del riktar sig Höganäs kommuns befintliga bostadsbestånd till människor med en stabil ekonomi och goda sociala levnadsförhållanden. Samtidigt pekar kommunens behovsanalys på att betydande delar av befolkningen inte har de förutsättningar som krävs för att kunna efterfråga dessa bostäder. Därför planerar kommunen att initiera en relativt storskalig produktion av små, enkla och billiga, men också flexibla bostäder, som sammanfattningsvis benämns instegsbostäder. De komplexa utmaningarna på bostadsmarknaden kräver nya lösningar och Helsingborgs stad ser positivt på Höganäs kommuns ambition att pröva nya vägar som syftar till att skapa en bättre balans mellan utbud och betalningsförmåga. Utbyggnaden ska koncentreras till kommunens fem serviceorter. Där finns det redan tillgång till skola, kollektivtrafik, samt annan offentlig och kommersiell service. Störst fokus ligger på Viken, Lerberget och Höganäs de orter som ligger närmast Helsingborg och som är intressanta som utpendlingsorter. De senaste åren har vi kunnat se att ett relativt stort antal unga barnfamiljer har flyttat från Helsingborg till Höganäs kommun. Ur ett regionalt perspektiv är det positivt att det finns attraktiva boendeorter i bra pendlingslägen för dem som arbetar i Helsingborg. Samtidigt blir det intressant att följa vilka effekter satsningen på instegsbostäder kan få på flyttmönster mellan våra två kommuner. Helsingborgs stad stödjer Höganäs strategi att växa i redan befintliga strukturer, samt verka för nya bostäder i Lerberget och Viken för att stärka kollektivtrafikstråken. Vi ser även positivt på att nyproduktion ska leda till mer blandad bebyggelse och bättre användning av ytorna inom befintliga orter. Det är viktigt att öka andelen pendlare mellan Helsingborg och Höganäs som väljer kollektivtrafik och cykel framför bilen. Vi ser fram emot ett fortsatt samarbete kring superbusskonceptet, framtida spårväg och utveckling av kollektivtrafik samt cykelstråk i våra kommuner. Avslutningsvis vill vi ge uttryck för att vi ser mycket positivt på Höganäs kommuns engagemang och aktiva roll i Familjen Helsingborg. Vi ser fram emot ett fortsatt nära samarbete i planeringsfrågor. MODERATERNA (2016-08-31) Programmet är välskrivet, väl genomarbetat och generellt bra, men en belysning av barnfamiljers behov saknas. I stycket bostadsbehov för specifika grupper gås olika gruppers bostadsbehov igenom. Här borde en beskrivning av barnfamiljernas behov finnas. I exempelvis stycket om äldres behov gås kort igenom olika vårdboenden som ska byggas. Vidare nämns HÖGANÄS KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN 263 82 Höganäs 042-33 71 00 kommunen@hoganas.se WWW.HOGANAS.SE Sida 77 av 147

5 (11) en skrivelse författad av socialnämnden om behovet av framtida vårdboenden i Höganäs kommun. Ett liknande stycke om barnfamiljer bör finnas i programmet. I flyttkedjan bör det även räknas in det behov som uppstår vid skilsmässor. Det är viktigt att beskriva de bostadsbehov som uppstår i t ex en barnfamilj vid skilsmässa eftersom det då behövs prisvärda bostadsrätter eller hyresrätter så att hela familjen kan ha råd att bo kvar på orten. I hela kommunen och speciellt i de mindre kommundelarna finns gott om tillgänglig mark som är obrukbar för jordbruk och otillgänglig för naturändamål och som kan användas för utbyggnad. En av anledningarna till att få lägenheter produceras i de mindre kommundelarna är att inga bygglov ges i dessa p g a brister i avloppsnätet. Detta bör åtgärdas under planperioden så att det stora uppdämda behovet att bygga även i de mindre kommundelarna bidrar till tillväxten. Antalet tomter som finns i den kommunala tomtkön är ca 10 varav 5 säljs per år. Detta är en osedvanligt låg siffra och innebär att möjligheten att bygga valfria villor är starkt begränsad, d v s man blir tvungen att köpa en tomt/villa av en byggherre till högt pris. Därtill blir möjligheten att designa sitt eget drömboende begränsad vilket får till följd att vi får stora bostadsområden där alla hus liknar varandra. Valfrihet är viktigt! Förslag är att säkerställa att det finns minst 50 kommunala tomter till försäljning varje år. På så sätt gynnas även små byggfirmor då respektive husbyggare oftast väljer mindre byggbolag. I bostadsförsörjningsprogrammet saknas också byggnation norr om väg 112 och österut, samt korridor för ny väg 112 norrut. En sådan utbyggnad är ekonomiskt fördelaktig p g a korta ledningar och befintlig infrastruktur. Kommentar: Avsnittet Bostadsbehov för specifika grupper kompletteras med ett stycke om barnfamiljer. Den flyttkedja som presenteras i bostadsförsörjningsprogrammet ska endast ses som ett exempel och syftar inte till att täcka in alla tänkbara omständigheter, såsom skilsmässor. Samhällsbyggnadsförvaltningen delar synen på behovet av prisvärda bostadsrätter och hyresrätter. Genom att fokusera på dessa bostadsformer kan bostadsbehoven mötas för flera olika befolkningskategorier, däribland separerade familjer. Samhällsbyggnadsförvaltningen tolkar begreppet de mindre kommundelarna som kommunens mindre orter. Diskussionen om att bygga ut i dessa orter förs i första hand inom översiktsplaneringen. Kommunens uttalade ambition är att fokusera utbyggnadsområden till de större orterna. Bostadsförsörjningsprogrammet redogör enbart för utbyggnadsområden som har stöd i översiktsplanen. I de stora utbyggnadsområden som för närvarande planeras i kommunen föreskrivs företrädesvis tät bebyggelse. I de fall samhällsbyggnadsförvaltningen har föreslagit tomter för den kommunala tomtkön har förslaget fallit till förmån för hyresrätter. Till viss del råder det ett motsatsförhållande mellan en större tomtreserv och de faktiska planeringsambitioner som redovisas i översiktsplan och detaljplan. Det är i detaljplaneprocessen som diskussionen om att avsätta tomter för den kommunala tomtkön förs. HÖGANÄS KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN 263 82 Höganäs 042-33 71 00 kommunen@hoganas.se WWW.HOGANAS.SE Sida 78 av 147

6 (11) REGIONALA UTVECKLINGSNÄMNDEN (2016-09-02) Inledningsvis vill Region Skåne lyfta fram det som lovvärt att Höganäs kommun aktivt arbetar med riktlinjer för bostadsförsörjningen. Kommunen visar på ambition att ta ansvar för bostadsförsörjningen genom att ta fram nytt program utifrån nya förutsättningar och förändringar i omvärlden. Genom målinriktad kommunal planering ökar möjligheten att det kan byggas nya bostäder i Skåne som kan matcha den växande befolkningen. Det innebär också att det ökade befolkningstrycket kan delas av fler kommuner i Skåne. Förslaget är ett intressant och väl genomarbetat program, där ambitionerna för de kommande åren redovisas på ett mycket tydligt sätt genom såväl text som kartor. Förslaget har också en tydlig inriktning på hur bostadsbehovet kan tillgodoses för specifika grupper, som idag har eller förväntas komma att ha särskilda behov på bostäder. Höganäs kommun kommer med konkreta förslag på lösningar och betonar både utvecklingen av det befintliga beståndet och nyproduktion av bostäder. Lösningarna är dels förslag på insatser med kommunens egna verktyg, såsom allmännyttan Höganäshem, dels genom skarp argumentation för bland annat instegslägenheter. I programmet sätts bostadssituationen i Höganäs kommun i relation till den i Sverige, Skåne och Familjen Helsingborg, vilket bidrar med ett nationellt och regionalt perspektiv. Enligt bostadsförsörjningslagen ska kommunerna beskriva hur hänsyn tagits till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. För Region Skånes del handlar det till stor del om att riktlinjerna för bostadsförsörjning då ska ta hänsyn till den regionala utvecklingsstrategin, Det öppna Skåne 2030, trafikförsörjningsprogrammet och andra planer och program som är relevanta. Region Skåne ser även strategier för Det flerkärniga Skåne som tagits fram inom arbetet med Strukturbild för Skåne som ett väsentligt underlag i sammanhanget. Region Skåne ser att bostadsförsörjningsprogrammet i större utsträckning behöver visa hur hänsyn tas till ovan nämnda strategier och målen de innehåller. I den regionala utvecklingsstrategin, Det öppna Skåne 2030, läggs stor vikt vid balansen på bostadsmarknaden. Målsättningen är att 6 000 nya bostäder ska byggas per år och att det ska ske med en allsidig sammansättning av upplåtelseformer, storlekar och huspriser för att matcha en årlig befolkningstillväxt på 1 %. Utöver detta konkreta mål för bostadsutvecklingen, finns i utvecklingsstrategin även andra skrivningar kopplat till bostadsförsörjningen om att till exempel stimulera ett klimatanpassat, kollektivtrafiknära, förtätat, blandat och integrerat byggande med balanserad och hållbar markanvändning. Betydelsen av naturnära områden och utemiljöer nära bostaden för att öka möjligheten till rekreation, trivsel i området och vardaglig fysisk aktivitet lyfts också. Hösten 2015 kom Länsstyrelsens beräkning av bostadsbehovet som då sattes till 7 000 bostäder per år fram till 2030. Detta utan att det senaste tillskottet av flyktingar var medräknat. Behovet är alltså troligtvis avsevärt större. Region Skåne ser att flera av utbyggnadsområdena i förslaget är väl kollektivtrafikförsörjda och att de ligger utmed ett av de utpekade stråken för regionalt superbusskoncept. Att bostäder ska byggas i starka regionala pendlingsstråk med goda förutsättningar att bygga HÖGANÄS KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN 263 82 Höganäs 042-33 71 00 kommunen@hoganas.se WWW.HOGANAS.SE Sida 79 av 147

7 (11) kollektivtrafiknära är riktlinjer som överensstämmer med strategier för Det flerkärniga Skåne. Kommunens ambition är att bebyggelseutvecklingen koncentreras till de fem serviceorterna med tillgång till service och kollektivtrafik. Det definieras dock inte vilken typ av service och kollektivtrafik de olika orterna erbjuder, inte heller närheten till grönstruktur. Att fastställa och definiera ställningstaganden av det slaget ser Region Skåne som viktigt för att underlätta prioriteringar i den framtida planeringen. Kommunen för resonemang om att omkring hälften av all nybyggnation ska ske genom förtätning och ifrågasätter samtidigt det sammantagna värdet av förtätning. Detta då 10 procent av de bostäder som tillkommit genom förtätning i kommunen under de senaste åren uppförts på bekostnad av grönytor. Att ha en ambition om att aktivt arbeta med att förtäta befintliga strukturer ser Region Skåne som eftersträvansvärt. Det är viktigt att marken nyttjas effektivt utifrån ortens förutsättningar, skala och karaktär för att Skåne ska kunna växa med en balanserad och hållbar markanvändning. Att beskriva vikten av relationen mellan bostadsförsörjning och näringslivsutveckling, skulle vara programmet till fördel. Detta då bostadsutvecklingen även är en del i att skapa bättre förutsättningar för företag och andra verksamheter att kunna växa samt öka attraktiviteten för företag att välja Höganäs som etableringskommun. Kopplingen mellan näringslivsutvecklingen och bostadsförsörjningen är viktig för utvecklingen av Höganäs som helhet. Region Skåne saknar den typen av argumentation i programmet. Kommunen räknar med att omkring hälften av det som planeras kommer att genomföras till 2020, vilket skulle innebära 850 bostäder och en befolkningsökning på 1500 personer. Anledning till detta är att kommunen tar höjd för att många projekt som ligger i projektplanen kan försenas, skjutas på eller minska i omfattning. Utfallet vid den försiktiga beräkningen på 50 procent av projektplanen täcker väntat bostadsbehov för befolkningsprognosen, som säger en ökning på 1200 personer till år 2020. Det framgår tydligt vetskap om att även ett sådant tillskott ställer stora krav på den kommunala organisationen, med utbyggnad av skolor och infrastruktur. Förslaget till program tar ett helhetsgrepp om bostadsförsörjningen och kopplar samman bostadsbeståndet med demografiska förutsättningar och behovet för specifika grupper på ett uttryckligt och intressant sätt. Med utgångspunkt i sammansättningen av det befintliga beståndet och de demografiska utmaningar som väntar kan slutsatser dras om hur det behöver kompletteras. Kommunen planerar bland annat att utöka sitt bostadsbestånd med flerbostäder och hyresrätter, då det behövs i flera av orterna i kommunen för att skapa ett mer blandat bostadsbestånd. Detta ser Region Skåne som en lovvärd ambition som ligger väl i linje med ställningstaganden i såväl den regionala utvecklingsstrategin som strategier för Det flerkärniga Skåne. En viktig faktor för att bidra till att öka en kommuns attraktionskraft är människors möjlighet att kunna välja var och hur man vill bo. Kommunen har en ambition att verka för en mångfald upplåtelseformer och bostadstyper som passar såväl små som stora hushåll, människor med funktionsnedsättning, äldre, yngre, nyanlända, och hushåll med varierande betalningsförmåga. Detta synsätt bidrar inte enbart till att tillgodose människors behov av bostad, utan också till att förstärka och sprida bilden av Höganäs kommun som en attraktiv kommun för boende, besökare och verksamheter. Programmet svarar även med förslag på åtgärder i det befintliga HÖGANÄS KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN 263 82 Höganäs 042-33 71 00 kommunen@hoganas.se WWW.HOGANAS.SE Sida 80 av 147

8 (11) beståndet, exempelvis resonemang om tillgänglighetsanpassning. Region Skåne ser positivt på hur Höganäs kommun planerar kort- och långsiktigt för befolkningens och inte minst de specifika gruppernas behov. I förslaget anges tydliga och väl genomarbetade mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen. De följs också upp med bra beskrivningar av kommunens verktyg och hur de ska användas för att uppnå målen. Region Skåne ser det som särskilt intressant att följa hur kommunen avser att använda det allmännyttiga bostadsföretaget och tolkningen av ägardirektiven för att påverka och hantera utvecklingen. Höganäs kommun redovisar ett antal utbyggnadsprojekt i det som benämns som kommunens projektplan för 2016-2020. På ett föredömligt sätt redovisas utbyggnadsområdena i text och kartor. Utbyggnadsområdena överensstämmer med intentionerna i översiktsplanen. Programmet tar också utgångspunkt i vilka förutsättningar kommunen har idag och för resonemang om exempelvis hur flyttkedjor kan göra att bostäder blir tillgängliga för alla, och inte för de som redan är en del av bostadsmarknaden, vilket återgiven forskning i programmet visar på. Programmet testar nya vägar för att tillhandahålla bostäder för de ekonomiskt mest utsatta, en idé är bostadssociala kontrakt, en annan är instegslägenheter. Programmet beskriver även hur kommunen kan möta de behov som den stora och ökande gruppen äldre har. Ett förslag är mellanboenden, det vill säga exempelvis trygghetsboenden för 70+ och seniorboenden för 55+ som är anpassade för äldres behov och trygghet. Detta är lösningar som Region Skåne ser som tänkvärda idéer och följer intresserat Höganäs kommuns arbete i fortsättningen. En förutsättning för att människor ska kunna bo och verka där de vill är tillgången till ett väl utbyggt och väl fungerande bredband, som underlättar och ger möjlighet att göra inköp via nätet, ta del av bland annat arbete, studier, vård och kulturaktiviteter på distans. Ett väl utbyggt bredband bidrar också till miljövinster i form av minskad pendling med egen bil eller kollektivtrafik. Region Skåne ser därför att ett förslag till riktlinjer för bostadsförsörjning även bör ta hänsyn till och integreras med kommunens och andra aktörers planer kring utbyggnad av bredband via fiber såväl i tätorter som på landsbygden. Kommentar: Bostadsförsörjningsprogrammet kompletteras med en beskrivning av hur programmet och riktlinjerna förhåller sig till regionala och nationella mål. Skrivningen om kommunens fem serviceorter förtydligas så att det framgår vad som kännetecknar dessa orter och vad som därigenom definierar begreppet serviceort. Höganäs kommun anser att kopplingen mellan bostadsförsörjning och näringslivsutveckling är en övergripande strategisk fråga som hanteras inom ramen för översiktsplaneringen. Höganäs kommun strävar efter att skapa goda och säkra förutsättningar för det lokala näringslivets tillväxt i ett gott företagsklimat. I detta ligger en öppenhet inför näringslivets behov, som exempelvis bostadsutbyggnad för att stärka förutsättningarna att både bo och verka inom kommunens gränser. HÖGANÄS KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN 263 82 Höganäs 042-33 71 00 kommunen@hoganas.se WWW.HOGANAS.SE Sida 81 av 147

9 (11) Bredbandsutbyggnaden är också den en övergripande strategisk fråga som hanteras inom ramen för översiktsplaneringen samt i kommunens bredbandsstrategi. I enlighet med denna strategi ska 95 procent av alla invånare och företag i Höganäs kommun har tillgång till fibernät år 2020. BJUVS KOMMUN (2016-09-05) Bjuvs kommun framför inga synpunkter på föreslaget bostadsförsörjningsprogram. SPF SENIORERNA HÖGANÄS (2016-09-06) Socialtjänstlagen reglerar hanteringen genom 5 kap 6, citat: Socialnämnden ska göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för äldre människor samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på detta område. Kommunen ska planera sina insatser för äldre. I planeringen ska kommunen samverka med landstinget samt andra samhällsorgan och organisationer. SPF Seniorerna Höganäs konstaterar att när Vård- och omsorgsplanen för 2012-2015 togs fram kämpade vi som pensionärsorganisation förgäves för att få yttra oss och konstaterar att beslut om Vård- och omsorgsplan för 2016-2020 saknas, att arbete för framtagande antingen ej ägt rum samt att vi inte heller denna gång blivit kontaktade för samverkan. Det gör oss förvånade och oroliga över att Höganäs kommun bryter mot gällande lagstiftning och därtill anser sig kunna godkänna ett bostadsförsörjningsprogram utan att ha tillgång till det för framtiden så viktiga dokumentet Äldreomsorgsplan/Vård- och omsorgsplan. Med anledning av de konstaterade allvarliga bristerna i framtagandet av Bostadsförsörjningsprogram för Höganäs kommun 2016-2020 anser SPF Seniorerna Höganäs att detta måste underkännas i sin nuvarande form och omarbetas med underlag av en godkänd Äldreomsorgsplan/Vård- och omsorgsplan. Kommentar: Yttrandet har skickats vidare till socialförvaltningen, som har svarat direkt till SPF Seniorerna Höganäs. Beträffande bostadsbehov för olika grupper för samhällsbyggnadsförvaltningen och socialförvaltningen en nära och kontinuerlig dialog. Dialogen kan röra behovet av nya vårdboenden, trygghetsboenden eller boenden för socialt utsatta. Denna dialog förs såväl tidigt i planeringsprocessen, som exempelvis i framtagandet av bostadsförsörjningsprogrammet, som längre fram i detaljplaneskedet. HÖGANÄSHEM (2016-09-28) Styrelse och VD har synpunkter på sista stycket/sid 12 i programmet med följande innehåll: Med den växande bostadsbristen blir utsatta grupper än mer undanträngda från bostadsmarknaden. För att motverka denna utveckling behöver bostadsbyggandet i kommunen delvis slå in på nya vägar, med fokus på små och billiga bostäder och med en delvis lägre standard. I gruppen med små ekonomiska resurser finns även pensionärer och funktionshindrade med låga pensioner. Dessa efterfrågar billiga bostäder, men har även behov HÖGANÄS KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN 263 82 Höganäs 042-33 71 00 kommunen@hoganas.se WWW.HOGANAS.SE Sida 82 av 147

10 (11) av bostäder med god tillgänglighet. Denna grupp riskerar att exkluderas om inte både låga boendekostnader och tillgänglighetsbehoven kan tillgodoses. Ansvaret för detta arbete ligger ytterst på kommunen men Höganäshem spelar, med sitt bostadssociala ansvar, en mycket central roll. Det är utifrån dessa, delvis nya, förutsättningar som Höganäshems ägardirektiv ska läsas. Styrelse och VD anser att programmet gör en allt för snäv tolkning av begreppet utsatta grupper och hur bolaget kan hjälpa de resurssvaga. Styrelse och VD ser hellre att kommunen och bolaget gemensamt arbetar för lägre hyror till en bredare grupp innevånare som eftersöker denna produkt. Vårt förslag till skrivning blir därför: Växande bostadsbrist och höga byggkostnader riskerar att bidra till en segregerad bostadsmarknad där ekonomiskt svaga trängs undan. Äldre fastigheter med lägre hyror ställs mot nya fastigheter med högre hyror. Marknaden behöver kompletteras med en kategori bostäder dem emellan. För att motverka utvecklingen behöver bostadsbyggandet i kommunen delvis slå in på nya vägar, med fokus på små och billiga bostäder och med en delvis enklare standard och högre prefabriceringsgrad. Ett stort antal grupper i samhället riskerar att exkluderas om inte denna typ av bostäder produceras. Ansvaret för att främja låga produktionskostnader i kommande planprocesser ligger ytterst på kommunen men Höganäshem, med sitt bostadssociala ansvar, har en central roll på den lokala byggmarknaden i att förverkliga denna typ av projekt. Styrelse och VD har förutom ovan inga synpunkter på programmet. Kommentar: Föreslagen skrivning lyfts in i bostadsförsörjningsprogrammet. UTBILDNINGSNÄMNDEN (2016-09-30) Utbildningsnämnden har tagit del av förslag till bostadsförsörjningsprogram. Då byggnation av fler bostäder i hög grad påverkar förutsättningarna för utbildningsnämndens verksamhet gör nämnden en bedömning att kommunen måste ta hänsyn till en utökning av förskoleplatser och grundskoleplatser inom vissa kommundelar. Detta bör framgå i det tänkta programmet som en konsekvens. Om de planerade bostadsutbyggnadsprojekten genomförs fullt ut innebär det drygt 1700 bostäder. Dessa bostäder ger plats för 3000 invånare. Sammantaget bedöms detta med god marginal täcka bostadsbehovet utifrån den förväntade befolkningsökningen som skrivs fram. Å andra sidan beskriver samhällsbyggnadsförvaltningen att en rimlig bedömning utifrån olika antaganden är att 50 % av projektplanen kommer att genomföras. Detta skulle i så fall innebära 850 bostäder motsvarande 1500 invånare. HÖGANÄS KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN 263 82 Höganäs 042-33 71 00 kommunen@hoganas.se WWW.HOGANAS.SE Sida 83 av 147

11 (11) På alla skolområden utom Vikenskolan uppskattas antalet grundskoleplatser räcka till för perioden baserat på utredningen Höganäs kommun utbildar för framtiden Hela barnet hela vägen, den 4 april 2016. I de flesta skolområden kommer det dock att behövas mer plats i förskola. Följande tabell beskriver en uppskattad situation gällande barn- och elevplatser inom förskola och grundskola. Område (antal platser) Höganäs, förskola (363) Höganäs, skola (975) Planerad byggnation 795 bostäder Platsbehov, 50 % utbyggnad Platsbehov, 100 % utbyggnad Behov av nya platser Lediga platser Kommentar Utöver nya Sjöcrona 100 230 100-230 0 förskola behövs dessa platser. 70 140 0 10 Utbyggnad 100 % innebär att det finns 10 lediga elevplatser. Viken, förskola (180) 455 20 130 20-130 0 Utöver nya Norra Hage behövs dessa platser. Viken, skola (565) Lerberget, förskola (180) Lerberget, skola (500) Nyhamnsläge, förskola (126) Nyhamnsläge, skola (450) Jonstorp, förskola (126) Jonstorp, skola (680) 35 65 35-65 0 Skolan har inga lediga elevplatser idag. Fler paviljonger behövs innan skolan är färdigbyggd. 75 10 25 10-25 0 Dessa platser behövs. 3 7 0 0 210 0 30 0-30* 0 16 31 0 40 Vid 100 % utbyggnad har skolan inga lediga platser. *=100 % utbyggnad löses om plan 2 på Eleshults förskola byggs. Vid 100 % utbyggnad har skolan 40 lediga platser. 180 10 40 10-40 0 Dessa platser behövs. 10 20 0 40 Vid 100 % utbyggnad har skolan 40 lediga platser. Kommentar: Samhällsbyggnadsförvaltningen anser att den avslutande skrivningen i bostadsförsörjningsprogrammets konsekvensdel trycker tillräckligt på utbyggnadsbehovet när det gäller förskola och skola. En mer detaljerad analys av utbyggnadsbehovet föreslås göras inom skolstrukturplanen, med stöd av uppgifterna ovan. HÖGANÄS KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN 263 82 Höganäs 042-33 71 00 kommunen@hoganas.se WWW.HOGANAS.SE Sida 84 av 147

6 Svar på motion om att rädda våra svalor KS/2015/718 Sida 85 av 147

KALLELSE/PROTOKOLLSFÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN 2016-11-08 SVAR PÅ MOTION OM ATT RÄDDA VÅRA SVALOR KS/2015/718 Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade den 24 september 2015, 11, att remittera motion om svalor till kommunstyrelsen för beredning. I motionen yrkar Göran Lock (MP) och Barbro Stigsdotter (MP) att a) kommunen inventerar sitt fastighetsbestånd avseende häckande hussvala och tornseglare b) häckningsplatserna skyddas c) hussvalornas häckningslokal på Nyhamnsskolan återställs senast 2016 och att d) Höganäs kommun undersöker möjligheterna att ansöka om medel för denna förstnämnda inventering inför häckningssäsongen 2016. Motionärerna skriver att storskaliga och globala förändringar i jordbruket, i övervintringsområdena och häckningslokaler har medfört en stark tillbakagång av hussvalan och tornseglaren, varför de nu klassats som hotade och listas som sårbara i den nationella rödlistan. I samband med Nyhamnsskolans renovering 2014-2015 byggdes svalornas häckningsplatser bort. Vidare skriver motionärerna att Höganäs kommun är medlem i föreningen Sveriges Ekokommuner, något som förpliktigar extra hänsynstagande till djur- och naturfrågor. Samhällsbyggnadsförvaltningen konstaterar i ett yttrande den 28 september 2016 att teknik- och fastighetsförvaltningen och kommunekologen hädanefter kommer att samråda med varandra innan eventuella förändringar av och i takmiljöerna genomförs. Vidare skriver förvaltningen att fastighetsbeståndens lämplighet som häckningslokal för hussvalan och tornseglaren succesivt kommer att bedömas under några år av kommunekologen och att det inte bedöms behövas ansökas om medel för det. Vidare skriver de att det i samband med fastighetsskötseln sattes hinder mot bobygge under takskägget på Nyhamnsskolans västvända tak och att det efter samråd med kommunekolog monterats bort en dryg tredjedel. Den del som nu är fri för svalornas häckning kommer att följas upp under året. Om åtgärden inte bedöms tillräcklig kommer kvarstående hinder att ses över på nytt. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens miljöutskotts beslut den 11 oktober 2016, 22, Samhällsbyggnadsförvaltningen, yttrande den 28 september 2016, Kommunfullmäktiges beslut den 24 september 2015, 111, Göran Lock (MP) och Barbro Stigsdotter (MP): Motion om svalor, inkommen den 23 september 2015. Beslut Miljöutskottets förslag: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att bifalla motionens två första att-satser, att konstatera att motionens tredje att-sats är besvarad, HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET 263 82 Höganäs 042-33 71 00 kommunen@hoganas.se WWW.HOGANAS.SE Sida 86 av 147

KALLELSE/PROTOKOLLSFÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN 2016-11-08 att avslå motionens fjärde att-sats, att föreslå kommunstyrelsen uppdra åt AB Höganäshem att i sin fastighetsförvaltning ta hänsyn till häckande hussvalor och tornseglare. Beslutet ska skickas till HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET 263 82 Höganäs 042-33 71 00 kommunen@hoganas.se WWW.HOGANAS.SE Sida 87 av 147

PROTOKOLL KS MILJÖUTSKOTT 2016-10-11 NÄRVARANDE Beslutande ledamöter Ej tjänstgörande ersättare Övriga närvarande Margareta Ölwe (M) (ordförande) Göran Bengtsson (M) (vice ordförande) Anders Ståhl (M) Emilie Nilsson (L) Kerstin Björkäng Wirehed (S) Göran Lock (MP) miljöstrategen Annica Owesson kommunekologen Richard Åkesson Sammanträdestid kl 12:30-14:00 Paragrafer 22 JUSTERING Utsedd att justera Anders Ståhl (M) UNDERSKRIFTER Sekreterare Ordförande Ordförande Johan Bringle Margareta Ölwe (M) Justerande Justerande Anders Ståhl (M) Tillkännagivandet av justeringen har den anslagits på kommunens anslagstavla SIGNATUR Sida Sida 881 av av 147 3

PROTOKOLL KS MILJÖUTSKOTT 2016-10-11 SIGNATUR KS/2015/718 22 SVAR PÅ MOTION OM SVALOR Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade den 24 september 2015, 11, att remittera motion om svalor till kommunstyrelsen för beredning. I motionen yrkar Göran Lock (MP) och Barbro Stigsdotter (MP) att a) kommunen inventerar sitt fastighetsbestånd avseende häckande hussvala och tornseglare b) häckningsplatserna skyddas c) hussvalornas häckningslokal på Nyhamnsskolan återställs senast 2016 och att d) Höganäs kommun undersöker möjligheterna att ansöka om medel för denna förstnämnda inventering inför häckningssäsongen 2016. Motionärerna skriver att storskaliga och globala förändringar i jordbruket, i övervintringsområdena och häckningslokaler har medfört en stark tillbakagång av hussvalan och tornseglaren, varför de nu klassats som hotade och listas som sårbara i den nationella rödlistan. I samband med Nyhamnsskolans renovering 2014-2015 byggdes svalornas häckningsplatser bort. Vidare skriver motionärerna att Höganäs kommun är medlem i föreningen Sveriges Ekokommuner, något som förpliktigar extra hänsynstagande till djur- och naturfrågor. Samhällsbyggnadsförvaltningen konstaterar i ett yttrande den 28 september 2016 att teknik- och fastighetsförvaltningen och kommunekologen hädanefter kommer att samråda med varandra innan eventuella förändringar av och i takmiljöerna genomförs. Vidare skriver de att fastighetsbeståndens lämplighet som häckningslokal för hussvalan och tornseglaren succesivt kommer att bedömas under några år av kommunekologen och att det inte bedöms behövas ansökas om medel för det. Vidare skriver de att det i samband med fastighetsskötseln sattes hinder mot bobygge under takskägget på Nyhamnsskolans västvända tak och att det efter samråd med kommunekolog monterats bort en dryg tredjedel. Den del som nu är fri för svalornas häckning kommer att följas upp under året. Om åtgärden inte bedöms tillräcklig kommer kvarstående hinder att ses över på nytt. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningen, yttrande den 28 september 2016, Kommunfullmäktiges beslut den 24 september 2015, 111, Göran Lock (MP) och Barbro Stigsdotter (MP): Motion om svalor, inkommen den 23 september 2015. Förslag till beslut Anders Ståhl (M) föreslår miljöutskottet föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att konstatera att motionens tredje att-sats är besvarad. Beslutsgång Ordförande Margareta Ölwe (M) ställer Anders Ståhls (M) förslag under proposition och finner att miljöutskottet beslutar att bifalla förslaget. Beslut Miljöutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att bifalla motionens två första att-satser, att konstatera att motionens tredje att-sats är besvarad, att avslå motionens fjärde att-sats, att föreslå kommunstyrelsen uppdra åt AB Höganäshem att i sin fastighetsförvaltning ta hänsyn till häckande hussvalor och tornseglare. Sida Sida 892 av av 147 3

PROTOKOLL KS MILJÖUTSKOTT 2016-10-11 Beslutet ska skickas till Kommunstyrelsen SIGNATUR Sida Sida 903 av av 147 3

YTTRANDE KS MILJÖUTSKOTT SLUTLIG INSTANS: KOMMUNFULLMÄKTIGE 2016-10-05 KS/2015/718 YTTRANDE OM MOTION ATT RÄDDA SVALOR Sammanfattning av ärendet Storskaliga och globala förändringar i jordbruket, i övervintringsområdena och häckningslokaler har medfört en stark tillbakagång av hussvalan och tornseglaren, varför de nu klassats som hotade och listas som sårbara i den nationella rödlistan. I motionen uppmärksammas detta och det yrkas på att a) kommunen inventerar sitt fastighetsbestånd avseende häckande hussvala och tornseglare b) häckningsplatserna skyddas c) hussvalornas häckningslokal på Nyhamnsskolan återställs senast 2016 och att d) Höganäs kommun undersöker möjligheterna att ansöka om medel för denna förstnämnda inventering inför häckningssäsongen 2016. Teknik och fastighetsförvaltningen och kommunekologen kommer hädanefter att samråda med varandra innan eventuella förändringar av och i takmiljöerna. Fastighetsbeståndens lämplighet som häckningslokal för hussvalan och tornseglaren kommer succesivt att bedömas under några år av kommunekologen. Det bedöms inte behövas ansökas om medel för det. I samband med fastighetsskötseln sattes hinder mot bobygge under takskägget på Nyhamnsskolans västvända tak. Efter samråd med kommunekolog har drygt en tredjedel monterats bort. Den del som nu är fri för svalornas häckning kommer att följas upp under året. Om åtgärden inte bedöms tillräcklig kommer kvarstående hinder att ses över på nytt. Vad som sagts här bör även gälla det kommunala bostadsbolaget Höganäshem. Beslutsunderlag Barbro Stigsdotter (MP) och Göran Lock (MP), Motion Rädda våra svalor, inkommen den 23 september 2015. Förslag till beslut Stadsmiljöavdelningen föreslår miljöutskottet föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att bifalla motionens tre första att-satser, att avslå motionens fjärde att-sats, att föreslå kommunstyrelsen uppdra åt AB Höganäshem att i sin fastighetsförvaltning ta hänsyn till häckande hussvalor och tornseglare. forts. HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET 263 82 Höganäs 042-33 71 00 kommunen@hoganas.se WWW.HOGANAS.SE Sida 91 av 147

YTTRANDE KS MILJÖUTSKOTT SLUTLIG INSTANS: KOMMUNFULLMÄKTIGE 2016-10-05 KS/2015/718 Sverker Tingdal Stadsmiljöchef Richard Åkesson Miljösakkunnig/Ekolog HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET 263 82 Höganäs 042-33 71 00 kommunen@hoganas.se WWW.HOGANAS.SE Sida 92 av 147

Sida 93 av 147

HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNKANSLIET Till kommunfullmäktige i Höganäs 2015-09- 2 3 MOTION RÄDDA V ÅRA SVALOR Livsvillkoren för våra svalor och seglare är numera oerhört tuffa och antalet tornseglare och hussvalor har sedan 1985 halverats i vårt land, en tragisk utveckling. Mycket av problemen för dessa arter bottnar i landskapsförändringar. Vi människor tar allt större arealer i anspråk och det storskaliga jordbruket har stöpt om landskapet. Jordbrukslandskapet av idag kan liknas vid en vattenfattig kulturstäpp. Detta ihop med att svalors möjliga häckningsplatser hela tiden minskar, gör att deras tänkbara habitat försvinner mer och mer. Öppna diken, kärr, åkerholmar, dammar och gärdsgårdar, det som ofta i jordbrukskretsar benämns som "brukningshinder, odlingshinder och vattensjuk mark", rationaliseras bort. Just våra svalor, är beroende av öppna vatten som diken, bäckar, mindre sjöar och märgelgravar både för att kunna hämta sitt bomaterial (lera) och för att söka föda. Genom att plocka bort och/eller minimera allt detta, försvinner livsutrymmen (ekosystem) som utgör basen i näringskedjan för bl.a. just dessa fågelarter. Sedan Nyhamnsskolan byggdes har den hyst en av vår kommuns hyfsat stora hussvalekolonier. Vid renoveringar 2014-15 byggdes dock svalornas häckningsmöjligheter bort. Någon form av nätklädsel under takutsprången installerades och omintetgjorde i år hussvalornas möjligheter att bygga på sin invanda plats. Det var tragiskt att se dem vid återkomsten från Afrika i april-maj då de upptäckte att favorithäckningsplatsen var totalt förstörd. Det blev flera veckors sorgligt svärmande runt skolan, innan de gav upp. Såhär ska det inte behöva gå till. Höganäs är medlem inom föreningen Sveriges Ekokommuner. Detta medlemskap förpliktigar tilllite extra hänsynstagande till just djur- o naturfrågor, som i detta fall den hotande arten hussvala. Vi anser därför att Höganäs, som den ekokommun vi är, ska hjälpa istället för att stjälpa svalornas möjligheter till häckning. Svalor under häckning skräpar ner. Just på Nyharnnskolan är det markiser och fönster som får sin beskärda del av svalornas träck. Detta är självfallet inget som man ska blunda för men det går att utforma skydd för denna nedsmutsning, utan att för den skull totalt utestänga svalorna. Miljöpartiet de gröna i Höganäs yrkar: -Att kommunen låter inventera de egna fastigheterna f"ör att få en bild av var just hussvalor och tornseglare häckar, lämpligen med hjälp utav någon duktig ornitolog från vår lokala rörening KOF (Kullabygdens Ornitologiska Förening). Sida 94 av 147

- Att beslut snarast därefter tas, att på lämpligt sätt bevara och skydda de häckningsplatser som upptäcks vid inventeringen - Att "den gamla" häckningslokalen på Nyhamnsskolan snarast återställs så att svalorna kommer åt sina gamla häckningsplatser, senast inför häckningssäsongen 2016. -Att Höganäs kommun undersöker möjligheterna att ansöka om pengar för denna inventering och de arbeten som kan bli följden från EU, utifrån FN-konventionen om biologisk mångfald, antagen i Rio de Janeiro 1992, ratificerad av EU 1993. Höganäs 2015-09-21 L!::= 1~-f'~ ~~ ;;;:) Barbro stigsdotter Göran Lock Sida 95 av 147

7 Svar på motion om sjöpungar KS/2016/289 Sida 96 av 147

KALLELSE/PROTOKOLLSFÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN 2016-11-08 SVAR PÅ MOTION OM SJÖPUNGAR KS/2016/289 Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade den 31 mars 2016, 46, att remittera motion om sjöpungar till kommunstyrelsen för beredning. I motionen yrkar Göran Lock (MP) och Barbro Stigsdotter (MP) att Höganäs kommun ska ta initiativ till att undersöka möjligheterna till ett leaderprojekt att odla sjöpungar i Skälderviken. Motionärerna menar att bland annat Görslövsån bidrar till övergödning av Skälderviken. Vidare skriver motionärerna att försöksodlingar med Sjöpungar pågår på svenska västkusten. Sjöpungen tar upp bland annat kväve och fosfor och minskar därmed övergödningen i havet. Genom skörd kan sedan biogas framställas. Samhällsbyggnadsförvaltningen konstaterar i ett yttrande den 28 september 2016 att företagets Marin Biogas odlingsprojekt av sjöpungar har varit framgångsrikt. Vidare skriver samhällsbyggnadsförvaltningen i sitt yttrande att test av odlingsförutsättningarna i Skälderviken har startats upp under hösten 2016 i samarbete med kommunen, men att ett leaderprojekt bör avvakta projektets slutförande varför motionen föreslås avslås. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens miljöutskott den 11 oktober 2016, 23, Samhällsbyggnadsförvaltningen, yttrande den 28 september 2016, Kommunfullmäktiges beslut den 31 mars 2016, 46, Göran Lock (MP) och Barbro Stigsdotter (MP): Motion om sjöpungar, inkommen den 23 mars 2016. Beslut Miljöutskottets förslag: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå motionen. Beslutet ska skickas till HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET 263 82 Höganäs 042-33 71 00 kommunen@hoganas.se WWW.HOGANAS.SE Sida 97 av 147

PROTOKOLL KS MILJÖUTSKOTT 2016-10-11 NÄRVARANDE Beslutande ledamöter Ej tjänstgörande ersättare Övriga närvarande Margareta Ölwe (M) (ordförande) Göran Bengtsson (M) (vice ordförande) Anders Ståhl (M) Emilie Nilsson (L) Kerstin Björkäng Wirehed (S) Göran Lock (MP) miljöstrategen Annica Owesson kommunekologen Richard Åkesson Sammanträdestid kl 12:30-14:00 Paragrafer 23 JUSTERING Utsedd att justera Anders Ståhl (M) UNDERSKRIFTER Sekreterare Ordförande Ordförande Johan Bringle Margareta Ölwe (M) Justerande Justerande Anders Ståhl (M) Tillkännagivandet av justeringen har den anslagits på kommunens anslagstavla SIGNATUR Sida Sida 981 av av 147 2

PROTOKOLL KS MILJÖUTSKOTT 2016-10-11 KS/2016/289 23 SVAR PÅ MOTION OM SJÖPUNGAR Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade den 31 mars 2016, 46, att remittera motion om sjöpungar till kommunstyrelsen för beredning. I motionen yrkar Göran Lock (MP) och Barbro Stigsdotter (MP) att Höganäs kommun ska ta initiativ till att undersöka möjligheterna till ett leaderprojekt att odla sjöpungar i Skälderviken. Motionärerna menar att bland annat Görslövsån bidrar till övergödning av Skälderviken. Vidare skriver motionärerna att försöksodlingar med Sjöpungar pågår på svenska västkusten. Sjöpungen tar upp bland annat kväve och fosfor och minskar därmed övergödningen i havet. Genom skörd kan sedan biogas framställas. Samhällsbyggnadsförvaltningen konstaterar i ett yttrande den 28 september 2016 att företagets Marin Biogas odlingsprojekt av sjöpungar har varit framgångsrikt. Vidare skriver samhällsbyggnadsförvaltningen i sitt yttrande att test av odlingsförutsättningarna i Skälderviken har startats upp under hösten 2016 i samarbete med kommunen, men att ett leaderprojekt bör avvakta projektets slutförande varför motionen föreslås avslås. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningen, yttrande den 28 september 2016, Kommunfullmäktiges beslut den 31 mars 2016, 46, Göran Lock (MP) och Barbro Stigsdotter (MP): Motion om sjöpungar, inkommen den 23 mars 2016. Förslag till beslut Anders Ståhl (M) yrkar bifall till ordförandes förslag. Kerstin Björkäng Wirehed (S) yrkar att motionen ska anses vara besvarad. Beslutsgång Ordförande Margareta Ölwe (M) ställer sitt eget förslag till beslut mot Kerstin Björkäng Wireheds (S) förslag till beslut och finner att miljöutskottet beslutar i enlighet med ordförandes förslag. Beslut Miljöutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att avslå motionen. Beslutet ska skickas till Kommunstyrelsen SIGNATUR Sida Sida 992 av av 147 2

YTTRANDE KOMMUNSTYRELSEN SLUTLIG INSTANS: KOMMUNFULLMÄKTIGE 2016-10-05 KS/2016/289 YTTRANDE ÖVER MOTION OM SJÖPUNGAR Sammanfattning av ärendet Sjöpungar är djur som finns i alla världshav. Totalt finns det 1850 arter. Utmed svenska västkusten finns ungefär 20 arter. Liksom blåmusslan föds de som larver och bosätter sig på fasta föremål, men till skillnad mot musslor bildar de inget skal utan omger sig istället av en mjuk säckliknande mantel. I motionen uppmärksammas detta och det yrkas på att Höganäs kommun ska ta initiativ till att undersöka möjligheterna till ett leaderprojekt att odla sjöpungar i Skälderviken. Bakgrunden till motionen är företaget Marin Biogas odlingsprojekt i Lysekil av sjöpungen Ciona intestinalis, som startades upp 2009. Projektets syfte är att ta upp närsalter ur havet samt att få biomassa till biogasrötning. I maj 2010 beviljades företaget 3 Mkr från Havsmiljöanslaget (Naturvårdsverket) för att undersöka miljöeffekter av storskalig odling av sjöpungar samt för att verifiera närsaltsupptaget. Resultatet av det var så positivt att företaget medgavs 23 miljoner kronor i bidrag och lån från Energimyndigheten och EU för en försöksanläggning under tre år (2015-2018). Vid odling av sjöpungar produceras en stor mängd biomassa. Enligt företagets beräkningar kan ett hektar odling ge 650 MWh per år, samtidigt som de renar havet från 26 ton kväve och två ton fosfor. Det kan jämföras med den mängd närsalter, kväve 80-120 ton och fosfor 1-2 ton, som tillförs havet via Görslövsån per år. Test av odlingsförutsättningarna i Skälderviken har startats upp under hösten 2016 i samarbete med kommunen. I motionen föreslås ett leaderprojekt men investeringar eller initiativ likt detta bör avvakta projektets slutförande varför motionen föreslås avslås. Beslutsunderlag Miljöpartiet de grönas motion Sjöpungar minskar övergödningen av haven och ger biogas samt återför gödsel till jordbruken, inkommen den 23 mars 2016. Ytterligare underlag i ärendet För mer information, se http://marinbiogas.se/ Förslag till beslut Stadsmiljöavdelningen föreslår miljöutskottet föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att avslå motionen. Sverker Tingdal Stadsmiljöchef Richard Åkesson Miljösakkunnig/Ekolog HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET 263 82 Höganäs 042-33 71 00 kommunen@hoganas.se WWW.HOGANAS.SE Sida 100 av 147

Sida 101 av 147

: HÖGANÄS KOMMUN KO MML;NV-ANSLIET sjöpungar minskar övergödningen av haven och ger biogas samt återrör gödsel till jordbruken. Nu startar en ny period med lokalt ledd utveckling (LLU) genom EU:s landsbygdsutvecklingsprojekt Leader 2014-2020. Höganäs ingår i Leader Nordvästra Skåne med Öresund. Fyra EU-fonder samordnas, jordbruksfonden för landsbygdens utveckling, havs- och fiskefonden, socialfonden, och regionala utvecklingsfonden. Höganäs har varit mycket framgångsrik med leaderarbetet vilket bia genererat Kullaleden, Kullaliv, Höganäsgruppen, Höganäs Delikates Original mfl. Höganäs kommun har vid flera tillfällen varit projektägare och då endast stått för 21 o/o av den totala kostnaden. Görslövsån bidrar starkt till övergödningen av Skälderviken. Insatser har gjorts för att minska denna vid källan men trots det hamnar stora mäng der i Görslövsån och senare i Skälderviken. Försöksodlingar med Sjöpung pågår på svenska västkusten. Se bilaga. Det borde finnas förutsättningar att ansluta till detta projekt eller göra ett eget. Sjöpungen tar upp bia kväve och fosfor och minskar därmed övergöd ningen i havet. Genom skörd kan sedan biogas framställas samt återfö ring av gödning till jordbruket. Mp Höganäs iöreslår: att Höganäs kommun ska ta initiativ till att undersöka möjligheterna till ett leaderprojekt att odla sjöpungar i skälderviken. Göran Lock Barbro stigsdotter Sida 102 av 147

Energi från sjöpungar alternativ till vindkraft 17 oktober 2015 En drygt fem kvadratkilometer stor sjöpungsodling skulle generera lika mycket energi som Sveriges största havsbaserade vindkraftpark, menar företaget. Foto: TT/Marin Biogas Snart kan sjöpungen komma att ge sitt bidrag till den svenska energiförsörjningen. Planen är att odla de snabbväxande djuren för att sedan röta dem till biogas som kan driva kraftvärmeverk, bilar och bus sar. På köpet får man gödsel till jordbruket och minskar övergödningen av havet. l november är det dags för den första större skörden i försöksanläggningen utanför stenungsund på västkusten. Sjöpungarna odlas på samma sätt som musslor, det vill säga på långa tygband som hänger ner i vattnet från flytande bojar. Sida 103 av 147