Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 5 Den här veckan kommer vi att fortsätta jobba med ordklassen verb. Den här gången ska vi titta på hjälpverb, partikelverb, konjunktiv och imperativ, aktiv och passiv, samt transitiva och intransitiva verb. Målet med denna veckas arbete är följande: läsa om hjälpverb och hur man använder dem fundera på partikelverb lära dig om svenskans tre modus, dvs. indikativ, konjunktiv och imperativ lära dig skillnaden mellan aktiv och passiv diates fundera på begreppet transitivitet 1. Hjälpverb Läs avsnitt 6.3 Några vanliga hjälpverb s. 44-45 i SGS. Läs s. 77 i övningsboken. Uppgift 1
1. Vilken betydelse har hjälpverbet får i övning A II, exempel 5-8 på s. 77? Vilken betydelse har hjälpverbet ska i exempel 1-4 på samma sida? Verbet får anger tillåtelse och i fall 5 är det faderns tillåtelse, i 6 omständigheternas tillåtelse, i 7 min tillåtelse, i 8 tiden som tvingade en. Och 7 och 8 kan ses som omskrivningar för 7 ska, jag vill att, och 8 var man tvungen. 2. Gör övning C på s. 79-80 och övning D på s. 80-81. 2. Partikelverb Läs avsnitt 9.17 Partikelverb på s. 98-99 i SGS. Uppgift 2 1. Hur känner man igen verbpartiklar? 2. Ge exempel på verbpartiklar som också förekommer som prepositioner. 3. Gör övning B i avsnittet Partikelverb i övningsboken (s. 91-102). Skicka in svaren till mig! 3. Modus Svenskan har tre modus: indikativ, konjunktiv och imperativ. Isländskan och svenskan skiljer sig åt vad det gäller grammatisk modus. Medan de flesta isländska verb fortfarande kan böjas i konjunktiv använder endast ett fåtal svenska verb denna form (t.ex. var vore). I stället använder man i svenskan konditionalis som bildas genom hjälpverbet skulle. Jämför följande exempel: isl. sv. sv. Það væri skemmtilegt. Det vore roligt. (konjunktiv) Det skulle vara roligt. (konditionalis)
isl. Færir þú í dag ef þú kæmist? Läs om konditionalis i övningsboken på s. 75. Gör övning C, D och E på s. 75-76. Läs avsnitten Uppmaningar. Imperativ och Uppmaningar och artighet på s. 45-47 i SGS. Uppgift 3 1. Hur kan modus uttryckas i svenska? 2. Vad är en verbkedja? Ge exempel och ange vilka former det rör sig om! 3. Hur bildar man imperativ av verb? 4. Varför vill man ibland undvika att använda imperativformen? Ge exempel på hur man kan göra det! 4. Diates aktiv och passiv Läs om s-passiv i övningsboken på s. 62-63. Läs om passiv i SGS på s. 94-97. (Börja på sida 94 där det står Subjektet anger som vi tidigare sett ) Uppgift 4 1. Hur markerar man den som gör något i passiva satser? 2. Vad är en deponensform? 3. Gör övning E, F, H och J på s. 62-67 i övningsboken. Skicka in svaren till mig! 5. Transitiva och intransitiva verb
Läs avsnittet om transitiva och intransitiva verb på s. 81 i övningsboken. Uppgift 5 1. Titta på orden i B på s. 82. 2. Gör övning C på s. 83-85. 6. Sammanfattning Uppgift 6 Följande artikel är hämtad ur Aftonbladet. 1. Markera alla partikelverb i artikeln. 2. Markera passiva satser, både s-passiv och passiv bildat med particip. 3. Finns det exempel på konditionalis i artikeln? Vi är inga mjukisar! Kvinnliga chefer tror inte på nya forskarrön. Mjukare, svagare och mindre nyttiga. Så beskrivs kvinnliga företagare - även av forskarna. - Man tycks göra allt för att rädda föreställningen om den mjuka kvinnan, säger Helene J Ahl, forskare på högskolan i Jönköping. Helene J Ahl har i sin doktorsavhandling ur ett könsperspektiv granskat 81 forskningsartiklar om kvinnliga företagare, i huvudsak amerikanskor men även svenskor. Enligt forskaren är resultatet paradoxalt. Alla artiklar vill lyfta fram vilken resurs kvinnorna är - samtidigt väljer man att beskriva kvinnorna på ett sätt som leder till att deras ställning som underordnade män snarare stärks. Tar till knep
- Föreställningen om en företagare liknar en beskrivning av en amerikansk vilda västern-hjälte - tuff, modig, smart, oberoende, beslutsfast, bestämd, aktiv och inriktad på att slåss och vinna. Föreställningen om hur kvinnor är tycks vara den motsatta. Forskarna tar till flera knep för att förklara skillnaderna, hur små de än är. - Skillnaderna tycks störa forskarnas världsbild. Man bortförklarar resultaten och gör ett berg av en mullvadshög. Om en av tio punkter visar på en skillnad mellan könen så väljer man att skriva en rapport om just den. Blir en stämpel Enligt Helene J Ahl leder det till att man bevarar den traditionella könsordningen och stämplar kvinnor som något mindre och svagare och mer etiska och relationsinriktade. - Och sedan talar man om kurser i självförtroende, om att kvinnor måste lära sig förhandla, säger forskaren som har en bakgrund på mansdominerade arbetsplatser. - Vi är ju himla lika egentligen. Men myten om den starke mannen och den mjuka kvinnan är så kär att forskarna inte vill släppa den. Britt Peruzzi Publicerad: 2002-09-09 Skulle ni nu vilja vara så vänliga att skicka in svaren till mig på mar@hi.is så vore jag tacksam! Lars-Göran Johansson 2005