GIS för forskning om miljöförändringar Y THYDROLOGI GRÖNLANDS I N LANDSIS, VEGETATIONSUCCESSION FALU GRUVA, S TRUKTURMARK ABISKO E LIN H ÖGSTRÖM, UPPSALA UNIVERSITET
Ythydrologi, sydvästra Grönlands inlandsis
Om glaciärer och inlandsisar Smältvatten till botten reducerar friktion snabbare flöde och destabilisering av isen
Frågeställning, mål med studien Trend i avsmältning, 2003-2009? Berggrundstopografi avgörande för isytans form Issjöars uppkomst och dräneringsområden?
Analysmetoder och material Material: satellitbilder (Landsat7, SPOT5), DEM (Digital Elevation Model), radarprofil Kartering av supraglaciala sjöar manuellt och automatiskt från 2003-2009, Area & volym Berggrundens form vs. isytans Sjöars överlappning Dräneringsområden för varje sjö Profil med istjocklek (radar) och höjddata för isytan (DEM)
Volume (km3) Automatically mapped lakes Manually mapped lakes 0,08 0,07 0,06 0,05 0,04 0,03 0,02 0,01 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Time (year) Total smältvattenvolym från Automatiskt karterade (röd) och manuell kartering (gul) och utvecklingen av denna över tid.
Number of lake overlaps (mean manual and automatic) 5 9,5 39,5 123 417,5 227,5 6 5 4 3 2 1 0 305,5 Sjöars statiska karaktär: Antal överlappningar mellan sjöar. Samtliga sjöar från 2003-2009 inkluderade. Noll (mörkgrå) motsvarar ensamma sjöar utan överlappning, ett (beige) motsvarar två sjöar som överlappar varandra, etc.
Height above sea level (m) 0 400 800 1200 1600 800 1000 1200 1400 1600 Height abovesea level (m) Basal (ground) topography Ice thickness Watersheds dividing points Surface (ice) topography 0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 70,0 Distance (km) Tvärprofil över studieområdets vattenavrinningsområden, från ackumulations- till ablationområdet nära iskanten (öst till väst).
Slutsats Svagt negativ trend v.g. smältvattnet på isytan 2003-2009 (lokala variationer, tidpunkt månad, dränerade/frusna sjöar etc.) Bottentopografi avgörande för isytans former Sjöars statisk karaktär bekräftas. Ingen observerad förflyttning (up-glaciärs) Automatisk kartering en effektiv metod, tillämpningsbar i större studier.
Vegetationsutveckling kring Falun
Bakgrund Falun ovan från Falun under Från förhistorisk tid och framåt: opåverkad myrmark gruvverksamhet världsarv (2001) Sediment-, pollenanalys, historiska arkiv mm. Gruvverksamhet, syrafabrik mm. miljöpåverkan som avspeglas i vegetationen? Gruvan stängdes 1993.
Gravel from mining activity
Gravel from mining activity
Pilotstudie Flygbildstolkning, IRF Skillnader död/levande materia, intensiteten i fotosyntes Lämpligt för vegetationskartering, och miljöanalyser. Vegetationskartering i bred transekt över gruvområdet. Material: IRF flygbilder 2006 Tolkning: digital stereoskop Kartering och kvantifiering: ArcGIS Fältkontroll.
Klassifikationssystem Class Sub class Code Mayor indicators Forest Coniferous 1.1 Grey-blue, sharp tips of crowns. Open Decidous 1.2 Red, cotton shaped or wide crowns. Mixed 1.3 Mix (30 50% each) Open grassland /agricultural /parc Semi-open/wooded grassland 2.1 Open areas, anthropogenic or natural. 2.2 < 20% tree cover Clear-cut forest 2.3 No vegetation or very low, sharp edges towards forest, blue-green. Shrubs 3 Low vegetation Urban Mine/acid factory and related 4.1 Mine/acid factory and rest material from related activities (exposed sediment) General 4.2 Houses incl. gardens, other buildings, infrastructure etc. Water 5 Open water or wetland.
Vegetation/land use classification map
Percentage of vegetation type for different buffer sizes 70% 60% 50% 40% 30% 100m 200m 300m 400m 500m 20% 10% 0% 1,1 1,2 1,3 3
Utkomst och fortsättning Kartering av landanvändning/vegetation, buffertzoner för ev. succession från gruvan/syrafabriken. God överensstämmelse med fältkontroll och jordartskartor. Tillämpningsbart klassificeringssystem, kan anpassas till olika detaljnivåer och syften. Fortsättning: Historiska analoga IRF flygbilder; succession över tid. Sätta i perspektiv till historiska händelser; produktion, stängning
Strukturmark i Gohpassvagge, Abisko Geometriska mönster i marken, s.k. Non Sorted Stripes.
Bakgrund, mål med studien Om strukturmark Frågor att arbeta med Geometriskt mönster i marken Sorterat/osorterat (material) Polygoner/utdragna former (sluttningsgrad) Non sorted stripes = osorterad strukturmark i sluttning. Asymmetri (tvär brant öster, läsida), Vegetationens betydelse för uppkomst/bibehållan de?
Asymmetri Tvär brant östsida (lä), mjukare sluttning väst Hypotes: vindrelaterat, Drivs av frostcykler (frosthävning, cirkulation) Isolering genom snö, vegetation
Data att jobba med Geomorfologisk kartering, PCA (Principal Component Analysis) för diverse parametrar. Temperatur (yta, djup) vegetation vs avskalat 2 Grids (10*10 m): Vegetation (andel, typ) Temperatur, fukthalt (yta) 2 Profiler tvärs över landform: Loggers temperatur (yta, djup) Vegetation (andel, typ) Material (stl, fördelning)
Fältarbete Gohpassvagge
Användning av GIS Morfologisk kartering (olika närbesläktade landformers läge) Grids (T, veg., material), profiler. Utökad kartering av landformer på landskapsskala, flygbilder.
Tack för mig! Tack för mig!