Framsteg inom forskning och teknik presenterade av IVA

Framsteg inom forskning och teknik presenterade av IVA Världens teknik- och forsk n Här presenteras några utvalda exempel på den spännande forskning och utveckling som bedrivs i vårt land, inom såväl akademi som industri. Sammanställningen baseras på material från Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademiens (IVA) tal Framsteg inom forskning och teknik från IVAs Högtidssammankomst den 26 oktober 2012, som hölls av vd Björn O. Nilsson. Talet är i sin ursprungliga version rikt illustrerat med bilder och filmer. För att ta del av själva talet kan du gå till http://iva.se/hs2012. Talet sändes även i Kunskapskanalen den 17/1 och 27/1 2013 och finns även på SVT Play. s 12-18 björns utblick Annika.indd 12

k ningslandskap förändras N ästa år förväntas Kina passera USA som det land som publicerar flest forskningsartiklar. Vem trodde det för tio år sedan då Kina knappt fanns med på forskningskartan? Kvalitsnivån är lägre, men även denna höjs stadigt. Kina är en stark framtida kunskapsnation, men det är från USA världens bästa forskning kommer att levereras, även under överskådlig tid. Sveriges ekonomi är fortsatt stark även om industrin nu tappar fart i kölvattnet av en minskad internationell efterfrågan. Regeringens budgetoch forsknings- och innovationspropositioner andas dock expansion och satsning och de stegvis ökade investeringarna på forskning ger ytterligare fyra miljarder kronor år 2016. Det finns många positiva detaljer i propositionen. Exempelvis får Livsvetenskaperna ett ordentligt tillskott på nästan en kvarts miljard kronor till VINNOVA:s nya strategiska innovationsområden. Ett frågetecken är dock om vi exempelvis tar tillvara på de möjligheter EU:s forskningsfinansiering erbjuder? EU:s planer är att satsa hela 80 miljarder euro under de kommande sju åren. kommer att hända med regionala högskolor och universitet när excellens är i högsätet? De regionala lärosätena har oftast mycket starka band till näringslivet som bör uppmärksammas mer och ges resurser. För fler innovationer räcker det inte med VINNOVA och innovationskontor. Endast två av tio nya spetsteknikföretag har sin start i en akademisk upptäckt. Hur gynnar regeringens forskningssatsning uppfinnare och entreprenörer utanför den akademiska världen? Forsknings- och innovationspropositionen är i första hand en forskningsproposition. Forskning är angelägen i sig, men istockphoto På närmare håll. Vad s 12-18 björns utblick Annika.indd 13 innovationsområdet kräver fler åtgärder. Dessa kan komma ur regeringens innovationsstrategi som trots att där finns få konkreta förslag kan bli den hörnsten som behövs för att stärka innovationsklimatet. Forskningssamverkan kommer att bli avgörande för att forskningen ska kunna svara på framtidens frågor och komma till ännu större nytta för näringsliv och övrigt samhälle. Därför är forskningssamverkan ett fält som kommer att hitta många nya former under de kommande decennierna. Redan idag finns forskningssamverkan i många olika former, bland annat: Akademisamverkan, grunden för all vetenskap där man samarbetar genom att öppet dela med sig av resultat, metoder och material i hela forskarsamhället. Samverkan för infrastruktur kring stora och dyra forskningsanläggningar. Samverkan mellan akademi och industri, en form som ofta är den underförstådda då behovet av forskningssamverkan påtalas. Ökad internationell samverkan. Satsningar inom EU får ökad betydelse. Samverkan mellan akademisk forskning och industri är oerhört viktig. Här finns en förhoppning om att ny kunskap ska komma till kommersiell nytta och därigenom skapa nya företag, jobb och tillväxt. Nya mekanismer för att bli bättre på att kommersialisera forskningsresultat är ett kärt debattämne och innovationskontor har satts upp vid sex lärosäten nästa år blir de fler. De flesta innovationer kommer dock inte direkt ur akademiska upptäckter, inte ens i högteknologiföretag, utan från idéer nära marknaden. Våra lärosäten är förstås ändå indirekt avgörande för innovationsklimatet exempelvis genom att tillhandahålla välutbildade personer. Hur påverkar då industrisamverkan den akademiska kvalitén? Det uttrycks ofta farhågor om att den går Forskningssamverkan är ett fält som kommer att hitta många nya former under de kommande decennierna. ned. De studier som gjorts visar dock att den vetenskapliga kvalitén inte alls blir sämre. Artiklar som skrivs tillsammans av författare från lärosäten och företag citeras i genomsnitt mer av andra forskare än artiklar som enbart har författare från lärosäten. Motiven till samverkan har många dimen- sioner, såsom kvalitet, kritisk massa, nyttiggörande och synergier. Nya samverkansformer är det viktigaste området för att utveckla forskningen. Helt nya typer av starka forskningsmiljöer kommer att utvecklas. Det finns flera anledningar till det: Forskningen blir allt mer internationell. Forskare över hela världen samverkar allt effektivare tack vare möjligheterna med internet. Stora komplexa frågor kräver också breda grepp med deltagande av forskare över hela världen. Behoven finns inom ett flertal forskningsområden. Ett exempel är sekvenseringen av de 3,1 miljarder basparen i det mänskliga genomet gjordes i ett stort internationellt samarbete. Att nu förstå dess funktion är ännu mer komplext och kommer att ta lång tid och kräva helt nya angreppssätt. Samverkan blir ett nyckelord. Behoven av stora infrastruktursatsningar, typ ESS, CERN och ITER ökar, men det kommer att komma fler och större behov. Slutligen ger samverkan nya möjligheter till nyttiggörande. Vid UC Berkeley i USA utvecklas ett spännande samverkansinstitut, där British Petroleum investerar hisnande 500 miljoner dollar i tidig forskning kring nya gröna drivmedel. Nya samverkansformer med näringslivet, där företagsvärldens behov kryper närmare in i den akademiska världen, kommer att utvecklas. Det finns en god grund för att bygga ut svensk forskning, och att utveckla vår innovationspolitik vidare. Det behövs för att skapa framtida tillväxt, arbeten och välfärd. n SPCI/Svensk Papperstidning Nr 1 2013 13

Den helautomatiska bilen är inte längre Science Fiction. Foto: Volvo IT/Telekom S Foto: Volvo E tt förslag på en helautomatisk bil har utformas av studenter vid designhögskolan i Umeå. Bilen har en hytt om alla reser tillsammans eller skiljeväggar om det är passagerare som samåker och inte känner varandra. Volkswagen finns med bakom projektet. Någon kommer sannolikt att ta fram en helt automatisk bil inom de närmsta decennierna. Den helautomatiska bilen är inte längre Science Fiction. Ett steg på vägen är konvojkörning. Ett EU-projekt som utvecklar tekniken för detta testades i maj för första gången på allmän väg. Först åker en ledarbil med en professionell chaufför. Bilarna efter ansluts till konvojen och förarna kan koppla av. Ledarbilen tar över och håller automatiskt rätt avstånd och hastighet, styr och bromsar och föraren kan läsa tidningen eller jobba med surfplattan. En viktig drivkraft är att öka säkerheten. Till exempel minskar risken med 40 procent att köra på fordonet framför, om bilen har adaptiv farthållare och kollisionsvarnare. Det visar data från Chalmers. Sverige satsar stort på trafiksäkerhet, för såväl fordon som för oskyddade trafikanter. I september påbörjades bygget av en unik testanläggning utanför Borås. Här ska såväl trafikforskare som fordonsindustri testa teknik för avancerad säkerhet. Asta Zero blir den första testbanan av sitt slag i världen och är ett exempel på ett brett samarbete mellan stat, industri och akademi. Ett så kallat public-private partnership. Ett annat exemplen på samverkansprojekt mellan akademi och industri är den testbana för elbilar som invigdes nära Arlanda i våras. Den har räls och kablar nedgrävda i vägbanan. Banans olika sektioner får ström vartefter elbilen passerar. En rörlig arm leder elektriciteten från skenorna till bilen. Effekten vid överföringen blir lika stor som en elbil som kör 90 km/h förbrukar. Så skulle redan dagens elbilar kunna köras långa sträckor utan att behöva laddas. Ännu får vi dock förlita oss på andra drivmedel, som i Volvos nya lastbil som börjar tillverkas under våren 2013. Den är byggd på en helt ny plattform, den första på nästan 20 år. Med lägre bränsleförbrukning klarar den EU:s allt tuffare miljökrav. Nytt inom flyget var provflygningen våren 2012 av Pratt & Whitney s nya motor, monterad på en Boeing 747. Den löser ett problem med dagens motorer. I dessa drivs fläkt och turbin med samma hastighet. Ju större fläkten är i förhållande till resten av motorn, desto högre verkningsgrad och därmed mindre bränsleförbrukning och utsläpp, men med en större fläkt ökar också bullret. Den nya motorn har en växellåda som växlar ner fläktens varvtal. Då kan man ha olika hastigheter på motorns komponenter en snabb turbin, men en långsam fläkt. Bullret minskar, liksom bränsleförbrukningen. Denna högteknologiska innovation har utvecklats av bland andra Volvo Aero i Trollhättan, numera ägt av brittiska GKN Aerospace. n Volvos konvojkörning Tekniken för detta testades våren 2012 för första gången. Först åker en ledarbil med en professionell chaufför. övriga bilar ansluts tlll konvojen och dess förare kan koppla av och istället läsa en tidning. ociala medier gör företagen både bättre och lönsammare. Det visar en forskare vid Handelshögskolan i Stockholm, som studerat användandet i flera länder i världen. Forskningen visar inte bara att sociala medier gör de anställda mer produktiva utan också att produktiviteten faktiskt sjunker i företag som stänger ute de anställda från de sociala nätverken. Vårt sätt att arbeta och kommunicera har fullständigt förändrats av utvecklingen inom IT och Telekom. Mail, facebook, sms, chattar vi har många sätt att kontakta varandra idag. De mobila tjänsterna växer snabbt, särskilt mobilt bredband. Fasta bredband ökar inte lika mycket, men de allra snabbaste abonnemangen blir fler. Det kan vi läsa i Post- och telestyrelsens årliga rapport. Med tillväxten ökar också nätets energiförbrukning, men det finns sätt att minska den med uppåt 70 procent. Det visar EU-projektet EARTH, sammanhållet av Ericsson. De har med såväl simuleringar som prototyper demonstrerat att energieffektiva komponenter i basstationerna och nya funktioner i radiolänk och nät, kan spara energi. Energisparprojektet har drivits inom ramen för EUs sjunde ramprogram. Projektet är ett exempel på internationell forskningssamverkan, GKN Aerospace Foto: GKN Aerospace Transporter in i framtiden Fläktstruktur till en flygmotor från GKN Aerospace i Trollhättan. Fläktstrukturen har en diameter på cirka två meter och är den största delen i en jetmotor. Stora delar av komponenten tillverkas i komposit, exempelvis de aerodynamiska ledskenorna. Med nya tillverkningsmetoder för strukturerna i titan har även metalldelarnas vikt kunnat minskas kraftigt. För den yttre delen har man lyckats få ner vikten med närmare 30%. 14 SPCI/Svensk Papperstidning Nr 1 2013 s 12-18 björns utblick Annika.indd 14

som sker i en allt större utsträckning. I dag är det enkelt för forskare att samarbeta och i realtid dela data och kommunicera över internet över hela jordklotet. Det bidrar förstås till att trafiken i mobilnäten ökar. inom områden som vi inte trott varit möjliga. Enligt forskare vid Imperial College i London kan IT till och med ersätta kompositörer. Forskarna har skapat ett datorprogram som kan utveckla musik genom en sorts digital evolution. Programmet Darwintunes skapar korta snuttar av ljud och mänskliga lyssnare får sedan bedöma vilka som låter bäst. De kopplas ihop och skapar nya ljud. Webben kan även förutspå framtiden, enligt söktjänsten Recorded Future som sorterar sökresultat efter en tidsskala. Den hittar information på webben, bloggar, twitter med mera. Om man exempelvis testar tjänsten med att fråga vad som sker inom Astra Zeneca det kommande året får man upp flera händelser. Till exempel börjar magsårsmedicinen Nexium att säljas receptfritt i USA. Läkemedlet utvecklades i Sverige, där forskningen minskats kraftigt och nu helt läggs ner i Södertälje. Beskedet har skakat om svensk livsvetenskap. n Kemi V äxter intresserar forskare från olika ämnesområden. Inte minst deras sätt att med enkla råvaror bilda energirika produkter. Vid bland annat Uppsala universitet och KTH använder man kemi för att efterlikna processen. Med bara vatten, koldioxid och solljus gör växterna energi, oftast i form av kolhydrater, enkla råvaror men en komplicerad process fotosyntesen. Ett sätt att härma den är att an s 12-18 björns utblick Annika.indd 15 Foto: Xioaodong Zou IT kan även användas vända kemiska föreningar för att fånga in solenergin och bilda vätgas. Ett problem är då att sönderdela vatten. Nu har dock forskare vid KTH lyckats göra en molekyl som kan snabba på reaktionen. De tror att vi inom tio år, på detta sätt kommer att kunna producera vätgas för bränsleceller som kan driva bilar. På Chalmers satsar forskarna istället på bilbränslet metanol. De gör metanol av koldioxid med hjälp av solenergi. Tekniken finns redan och nu ska en stor nordisk satsning göra att processen blir så billig och enkel att den är tänkt att börja användas i stor skala. En artikel i en vetenskaplig tidskrift fick särskilt mycket uppmärksamhet i år. En av medförfattarna Linus Hovmöller Zou är nämligen bara är elva år. Men han har redan kunnat hjälpa sin pappa Sven, professor i strukturkemi vid Stockholms universitet, att lösa ett problem Linus Hovmöller Zou är bara 11 år men har hjäpt sin pappa, Sven Hovmöller, professor i strukturkemi vid Stockholms Universitet att lösa ett problem han brottats med gällande den tredimensionella strukturen hos en kvasikristall. som han har brottats i flera år den tredimensionella strukturen hos en kvasikristall. Efter att ha fått stryk i Sudoku bad pappan sonen att komma och titta. Linus då endast nio år hjälpte till att hitta lösningen i elektronmikroskopbilderna. enbart vid universiteten. På företaget BIM Kemi har doktorander varit involverade i att hitta en lösning på ett av massaoch pappersindustrins stora problem avsättningar och biofilmer som bildas till exempel på pappersmaskinens inloppslåda och ger såväl sämre produktion som papper. BIM Kemi har utvecklat en metod som hindrar detta på ett miljövänligt sätt. BIM Kemi är pionjärer inom företagsforskarskolor med forskarstudenter som har en handledare inom akademin och en i industrin. Deras första doktorander har följts av många fler i andra företag. n Kemiforskning bedrivs inte SPCI/Svensk Papperstidning Nr 1 2013 15

Det förnybara är på frammarsch. Massa- och papper Foto: Michael Melanson I år har femton nya industridoktorander gjort entré i massa- och pappersindustrin. De femton doktoranderna är alla vetenskapligt inriktade mot cellulosa, längs hela kedjan från vedråvara till färdig produkt. De ingår i företagsforskarskolan VIPP, som drivs av Karlstads universitet, KK-stiftelsen och skogsindustrin. Ännu ett lysande exempel på samverkan. Flera doktorander studerar material ur så kallade sidoströmmar en del av ett nytänkande som är högaktuellt inom industrin. T.ex ska man vid Wargön i Vänersborg nästa år börja bygga en demonstrationsanläggning för att återvinna cellulosa ur gamla tyger. Bakom tekniken finns nybildade bolaget Renewcell. Med beprövade lösningsmedel och nya processteg utvinns cellulosan. Renewcell Det röda blasket innehåller cellulosa från en bomullströja. KTHprofessornerna Gunnar Henriksson (tv) och Mikael Lindström vill omvandla gamla trasor till nya tyger. Vid tillverkning av specialcellulosa bildas slam, tusen ton varje år enbart vid massafabriken i Domsjö. Idag lagras det i stora cisterner. Men i stället kan man utvinna nanofibrer ur slammet. Det behövs bara en lätt malning för att få fibrer i rätt storlek, visar forskare i Luleå som har gjort sina försök i Domsjö. Nanofibrerna kan användas till mycket, exempelvis som armering i kompositer. n Energi C Chalmers leder den svenska delen av projektet liksom i arbetet kring forskningsreaktorn Jules Horowitz som nu byggs i Frankrike. Där ska forskare kunna undersöka vad som sker i ett åldrande verksamt kärnkraftverk. De svenska forskarna deltar bland annat i härdsimuleringar som visar var flödet av neutroner är som störst. Det finns många sätt att producera el. Till exempel av skal som blir kvar efter att ris förädlats i fabriker. Forskare från Luleå planerar att bygga en anläggning i Vietnam, som ur biomassan kan producera både el och värme. Idag dumpas risskal ofta i floderna och bidrar till övergödning, eller så bränns de upp. assandra Oil utvinner olja och gas ur uttjänta däck och plastsopor. Nu bygger de två pilotfabriker där oljan ska utvinnas i en kontinuerlig process. Finrivet avfall skickas in i en reaktorkammare där en virvelbädd skapas. En katalysator snabbar på och på bara några tiondels sekunder har polymererna i däcket brutits i bitar och man får lätta fraktioner av olja. Tio kilo däck ger 4,5 liter olja. på sikt kunna återvinnas. Nästa generation kärnreaktorer kan drivas med använt kärnbränsle. Tekniken ska testas i demonstrationsreaktorn Astrid som utvecklas i ett svensk-franskt samarbete med byggstart 2017. Astrid blir världens första reaktor av den nya, fjärde generationen, som kommer att drivas med kärnavfall. Även kärnavfallet ska Foto: Scanpix/Marcelo del Pozo Solenergi från Sahara I ABBs nya nätsimuleringscenter testar man sin vision att skicka solkraftsel från norra Afrika. på frammarsch. En klar majoritet av nyinstallerad elproduktion i Europa 2011 är förnybar. En snabb förändring på bara några få år. Särskilt utbyggnaden av solenergi har ökat under den senaste femårsperioden. Även vinden blåser fortsatt starkt. Utvecklingen ger jobb åt ABB som bygger ut forsknings- och testlabb i såväl Ludvika som Västerås. Kraften ska överföras från källan in till städer och industrier och avstånden kan vara långa. I nya nätsimuleringscentret testar ABB visionen att skicka solkraftsel ända från norra Afrika och vindenergi från Nordsjön. n Det förnybara är 16 SPCI/Svensk Papperstidning Nr 1 2013 s 12-18 björns utblick Annika.indd 16

KONSTEN ATT SKÄRA I FRYST STÅL. Seco Tools, ett dotterbolag till Sandvik, är bland annat välkända för sina verktyg för skärande bearbetning. Material Av malmen kan så småningom bli stål, som ska bearbetas. Skär man i stål kommer ytan efter eggen att skapas genom plogning. För att kunna konstruera det optimala skärverktyget måste man förstå sambandet mellan det tunnast möjliga material som kan avverkas och den kvalité man får på den skapade ytan. Seco Tools, dotterbolag till Sandvik, har tillsammans med forskare i Lund klarlagt mekanismerna. I år är det hela hundra år sedan det första patentet kom på rostfritt s 12-18 björns utblick Annika.indd 17 Foto: Boliden Foto: SECO Tools L stål. Nu, ett sekel senare är det kapplöpning för att hitta nya material. man dragit igång ett stort initiativ för att ta fram nästa generation material för vindkraft, fordon, belysning, batterier med mera. Kina och Japan följer efter med stora materialsatsningar. Motsvarande förbereds även i Europa. I Sverige utlovas i forskningspropositionen särskilda satsningar på gruv-, mineral och stålforskning. Materialforskarna gynnas även av synkrotronen Max IV som nu byggs i Lund och som kommer att ge unika möjligheter att göra studier på atomnivå. Samtidigt förbereds det intill för byggstarten av European Spallation Source, ESS, år 2014. Under hösten går förhandlingarna om finansiering med de 17 partnerländerna in i ett slutskede. I USA har infrastruktur kan kanske verka självklar. Man satsar gemensamt i dyr utrustning för att spara pengar. Men vi är dåliga på det nationellt. Varje universitet och institut verkar vilja ha sin egen dyra utrustning istället för att samverka med en annan institution i närheten. Riktigt dyr infrastruktur byggs ofta i internationella samarbeten då det är uppenbart att de annars inte går att genomföra, som exemplet ESS i Lund där andra länder satsar pengar Samverkan för just Djupa gruvor. Ett industrigemensamt projekt i Luleå ska undersöka hur de brytningsmetoder som LKAB och Boliden använder idag kan utvecklas för de allt djupare gruvorna. Foto: ESS uleå tekniska universitet är bäst i Sverige på industrisamverkan. Lärosätet har allt sedan starten samarbetat främst med gruvindustrin och får idag 20 procent av de externa medlen från industrin. Även Chalmers och KTH ligger högt, kring tolv procent. De industrigemensamma projekten i Luleå finns inom metallurgi och gruvforskning och de närmsta fyra åren i ett stort europeiskt projekt kring en gigantisk utmaning för gruvbranschen de allt djupare gruvorna. De behövs för att Europa ska bli mer självförsörjande på mineralråvaror. Men det kommer att krävas nya, lönsamma och säkra metoder. Projektet ska bland annat undersöka hur de brytningsmetoder som LKAB och Boliden använder idag kan utvecklas för de ökande djupen. Även designhögskolan i Umeå är engagerade i att ta fram koncept för malmutvinning. De föreslår att gruvmaskiner byggs i moduler så att de blir flexibla. En särskild modul sköter el- och vattenförsörjning. Maskinen kan sedan sköta många olika uppgifter, till exempel inspektion, laddning och skotning eller borrning. Till grund för konceptet ligger fältstudier i Sveriges djupaste gruva, Renströmgruvan utanför Skellefteå. ESS i Lund ett internationellt samarbete. European Spallation Source ESS AB ska konstruera, bygga och driva världens mest kraftfulla neutronkälla för materialforskning i Lund. Anläggningen kommer att öppnas 2019 och har planerad byggstart 2013. i Sverige. Sverige bidrar å sin sida till fusionsreaktorn ITER i Frankrike och CERN i Schweiz. Där har forskare i år hittat vad som sannolikt är Higgs partikel, som fysiker har sökt efter i 40 år. Omkring 50 svenska forskare har deltagit i experimenten i Atlasdetektorn där partiklar har kolliderat och omvandlats till nya. Higgspartikeln kan bekräfta den så kallade standardmodellen från 1960-talet enligt vilken elementarpartiklar får sin massa genom att växelverka med Higgs-partikeln nu återstår förstås att förklara hur den får sin massa. Den brittiske fysikern Peter Higgs är en het kandidat till ett Nobelpris, möjligen tillsammans med teoretikern Francois Englert som faktiskt var först med att förutspå partikeln. Resultatet är kanske 2012 års största forskningsnyhet alla kategorier. n SPCI/Svensk Papperstidning Nr 1 2013 17

Rymdforskning Upptäckt i data från svenskt solteleskop på La Palma: istockphoto Magnetiska virvelstormar transporterar energi från solens yta till dess yttersta atmosfär. Det kan förklara varför solen är så het. Fysik/Nanoteknik Från sol- till laserljus och världens hittills minsta optiska skivresonator från KTH. Det är en tunn cylinder En grupp forskare vid Chalmers lyckades med något som fysiker har väntat på i decennier att skapa ljus ur vakuum. Fotonikkomponenter. Kan ge lägre effekt förbrukning i stora datacenter. Foto: Scanpix/Bob Sacha/Corbis år sedan handlade det mycket om ämnet grafen, ordnade monolager av kol. Upptäckten belönades med Nobelpriset i fysik och forskare i Linköping kunde visa en ny metod att framställa ämnet. Nu har de dragit igång tillverkningen i kommersiell skala i Sveriges första och världens andra grafenfabrik. Samma grupp har ännu en innovation på gång, material för solceller. De gör kubisk kiselkarbid som teoretiskt kan fånga in solljus så effektivt att det skulle kunna ge solceller med en verkningsgrad som är två till tre gånger bättre än dagens. Solcellens kontakter kan med fördel tillverkas av just grafen, som leder ström extremt bra. För ett par Foto: Scanpix/NASA F ör snart ett år sedan gjorde bland andra Per Delsing och hans grupp vid Chalmers ett experiment som kom att rankas som ett av det årets stora genombrott. De lyckades med något som fysiker har väntat på i flera decennier att skapa ljus ur vakuum. För vakuum är inte alls tomma intet. I själva verket är det fullt av olika partiklar som hela tiden pendlar mellan att vara och inte vara. De uppstår, existerar ett kort ögonblick och försvinner sedan igen. Nästan som trolleri! Forskarna har i ett experiment lyckats fånga in några av fotonerna, fått dem att lämna det virtuella tillståndet och bli mätbart ljus. Virtuella fotoner studsar mot en spegel som vibrerar med en hastighet som är nästan lika hög som ljusets. Då uppstår riktiga fotoner parvis i vakuum. Nyheten blev årets mest lästa på sajten Nature News och experimentet rankades som ett av de största fysikgenombrotten 2011 av tidskriften Physics World. där ljuset leds runt längs med cylinderväggarna och det blir resonans när våglängden är sådan att ljusfältet biter sig självt i svansen. Skivan är kopplad till en optisk vågledare. Ljus kopplas in från vänster och transmitteras antingen förbi, eller absorberas i skivan, beroende på våglängd. Vad ska man då ha den till? Målet är att tillverka fotonikkomponenter som är mindre än en mikrometer, för att kunna få mer komplexa system och lägre effektförbrukning, till exempel i stora datacenter. Genom att koppla ihop mikroprocessorer optiskt på detta sätt, i stället för elektriskt, kan man öka bandbredden. Det är inte alltid lätt att se til lämpningar av forskning på en gång. Och det är inte heller alltid meningen. Ofta är de ökade kunskaperna målet med ny forskning. n Rymdforskning F ör tänk om det finns andra som vi i universum? Ny forskning antyder att det sannolikt finns fler jordlika planeter i Vintergatan än tidigare känt. Planeterna kan bildas kring alla typer av stjärnor, inte bara kring vissa med hög andel tunga grundämnen som man har trott hitintills. Det visar resultat från bland annat Lund. På vår närmaste planet Mars har det mobila laboratoriet Curiosity landat efter åtta månaders resa. Labbet ska under två år förflytta sig på planeten och undersöka bland annat geologi och förutsättningar för liv. Den har redan hittat spår av strömmande vatten. I bilen finns ett instrument som med laser kan analysera sten och grus på avstånd, och hitta intressanta platser att styra bilen mot. Vi lär oss även mer om solen. I juni rapporterade forskare från bland annat Sverige i Nature om att de i data från svenska solteleskopet på La Palma upptäckt magnetiska virvelstormar. Studien visar att stormarna transporterar energi från solens yta till dess yttersta atmosfär. Det kan förklara varför den är så het. n 18 SPCI/Svensk Papperstidning Nr 1 2013 s 12-18 björns utblick Annika.indd 18