Tvätt, avfall och städ Vårdhygien Uppsala län 2015
Smutstvätt Smittrisk vid felaktig hantering, temperatur Förorenar omgivningen (golvet) Återsmutsar ren tvätt Vassa föremål i fickor? Kräver kunskap och nedskrivna rutiner
Hantera smutstvätt Förvaras i korg eller påse aldrig golvet Skyddskläder handskar vid behov Handdesinfektion Tvätta varmt helst i 60 C Underkläder, handdukar, sänglinne, draglakan, skyddsrockar tvättas alltid i 60 C Under 40 C skilj tvätt mellan vårdtagare Torkskåp eller torktumla direkt Städmaterial tvättas i 80-90 C
Smittförande smutstvätt Infekterad vårdtagare, allmänt grovt förorenad Förvaras i vårdtagarens hygienutrymme Tvättas snarast Tvättas separat från övrig smutstvätt Tvättas varmt helst i 60 C Dynor till rullstolar tvättas i 60 C innan användning till någon annan Särskild rutin till tvätteri
Personalens smutstvätt Personalkläder byts dagligen SOSFS 2015:10 Tvättas i 60 C på tvätteri/arbetsplatsen Torktumla eller torkskåp direkt
Tvättstugan enligt BoV Utrustad med tvättmaskin, torktumlare, torkskåp, bänk med ho, plats för korgar, skåp till tvättmedel mm Skilda utrymmen/ytor (gärna olika rum) för hantering av rena och smutsiga textilier Tvättställ med tillhörande utrustning Städrutiner - dagligen
Hantera ren tvätt Avskilj ren och smutsig tvätt (flödet i lokalen) Hanteras med desinfekterade händer Sorteras och viks ihop på ren bänk Smutsig tvättkorg får inte användas för att bära tillbaka ren tvätt Tvättstugan är ingen förvaringsplats
Avfall Regleras genom Avfallsförordningen SFS 2001:1063 Personal ska ha kunskap om avfallshantering Basal hygien Förutsättningarna för avfallshantering förändras ofta (nya metoder, tekniker) Det mesta jämförs med hushållsavfall - liten risk vid rätt hantering
Hushållsavfall Blöjor, stomipåsar, gamla förband, tömda urinpåsar lägg i påse som knyts ihop direkt. Kastas i avfallskärl brännbart/hushållsavfall Stänk och spill punktdesinfektion
Farligt avfall (fd Riskavfall) Avfall med farliga egenskaper t.ex. giftigt, explosivt, brandfarligt, cancerframkallande Smittförande avfall Skärande/stickande/smittförande avfall
Skärande/stickande/smittförande avfall Avfall med smittrisk och fara för människors hälsa (orsakar infektion) Vassa föremål i kontakt med kroppsvätskor - sprutor m fast kanyl, engångskanyler, lansetter, agraffer, rakblad, läkemedelsampuller Godkända, tåliga förpackningar fylls max 2/3 Förpackning i rumstemperatur max 3 år Hembesök förvaring hos vårdtagaren eller transport mellan vårdtagare
Städning - Varför städa? Avlägsna smuts, damm (synligt rent) Spill och stänk upptäcks lättare i städade lokaler Minska mängden mikroorganismer Smittöverföring genom indirekt kontakt via tagställen (väggar och golv har mindre betydelse) En god hygienisk standard
Vårdgivarens ansvar Städinstruktion ska finnas - När ska det städas? - Var ska det städas? - Vem ska städa? - Vilka städmetoder och kemikalier? Alla ska känna till städinstruktionen och fördelning mellan personal och entreprenör
Hur ska man städa Vem vistas i lokalen, vad gör man och finns där risk för smittspridning? Regelbundet och med rätt metod Tag-ställen i hygienutrymmen förorenas städas oftare Rengöring med fuktig metod och rena dukar/moppar ger bäst resultat Rutinmässig ytdesinfektion gör ingen nytta (ytan återsmutsas snabbt)
Vad är rätt metod? Metoden ska lösgöra fånga upp transportera bort förorening Ytan ska torka snabbt och vara synligt ren Basal hygien och rena redskap!
Utbildning Alla som utför städmoment (städ- och vårdpersonal) ska ha grundläggande kunskap om städmetoder och vårdhygieniska rutiner Alla som utför rengöring ska ha grundläggande kunskaper om metoder och kemikalier (vårdpersonal)
Bakterier finns på tagställen Lindbom 1961
Bakterier lever länge i miljön Kramer et al, BMC Infectious Disease, 2006
Svårigheter att rengöra och städa Ytskikt, trasig utrustning, dålig städutrustning, fel kemikalier, vårdtagares hem, behovsanpassat, särskilda smittämnen, sällan = fasttorkning...