Handlingar till Socialnämndens sammanträde den 25 april 2013

Handlingar till Socialnämndens sammanträde den 25 april 2013

Sidan 3 av 202 Ärende 1

Sidan 4 av 202

Socialkontoret TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Vår beteckning Christina B. Embretsen 2013-03-21 Dnr 2013-7066 Kvalitetsutvecklare Sidan 5 av 202 1 Socialnämnden Rätten att få åldras tillsammans parboendegarantin Förslag till beslut Socialnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta följande: 1. Kommunfullmäktige antar taxa för medboende i särskilt boende för äldre i samband med parboende i enlighet med socialkontorets tjänsteskrivelse daterad den 21 mars 2013. Socialnämnden beslutar följande för egen del: 2. Parboendegaranti införs i Upplands-Bro kommun i enlighet med ändringen i socialtjänstlagen. 3. Socialkontorets förslag på reviderade riktlinjer för handläggning och verkställighet av äldre- och handikappomsorg antas. 4. Socialkontorets förslag till tillämpningsanvisningar avseende parboende antas och börjar gälla omgående. Sammanfattning Utifrån regeringens proposition Rätten att få åldras tillsammans en fråga om skälighet, värdighet och välbefinnande i äldreomsorgen har ändringar i socialtjänstlagen beslutats som slår fast att äldre människor, som varaktigt har levt och bott tillsammans, inte ska behöva skiljas åt under sin sista tid i livet utan ska kunna fortsätta att sammanbo även när den enes behov kräver boende i en särskild boendeform för service och omvårdnad för äldre människor, särskilt boende. Enligt beslutet som trädde i kraft den 1 november 2012 ska det för den enskilde som har beviljats särskilt boende ingå i en skälig levnadsnivå att kunna fortsätta att sammanbo med sin make eller sambo oavsett om maken eller sambon har behov av ett sådant boende. Socialkontoret har utrett hur denna parboendegaranti ska införas i kommunen och tagit fram förslag på reviderade riktlinjer för handläggning och verkställighet av äldre- och handikappomsorg, samt förslag på tillämpningsanvisningar för parboende. Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse daterad 21 mars 2013.

2(8) Sidan 6 av 202 Begrepp I regeringens proposition Rätten att få åldras tillsammans en fråga om skälighet, värdighet och välbefinnande i äldreomsorgen benämns särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor, som regleras i 5 kap. 5 socialtjänstlagen (SoL), vanligtvis som särskilt boende eller särskild boendeform och med äldre avses personer som är 65 år eller äldre. Med den enskilde avses den person som på grund av sitt behov av omvårdnad är beviljad insatsen särskilt boende. Vid ansökan om parboende benämns partnern make (ett könsneutralt ord som innefattar maka och registrerad partner), eller sambo, (med sambor menas två personer som stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har gemensamt hushåll). Medboende är den person som flyttar med till ett särskilt boende utan att själv ha beviljats den insatsen. Denna skrivelse följer dessa benämningar. Bakgrund Utifrån regeringens proposition (2011/2012:147) Rätten att få åldras tillsammans en fråga om skälighet, värdighet och välbefinnande i äldreomsorgen har ändringar i socialtjänstlagen (2001:453) (SoL) beslutats som slår fast att äldre människor, som varaktigt har levt och bott tillsammans, inte ska behöva skiljas åt under sin sista tid i livet utan ska kunna fortsätta att sammanbo även när den enes behov kräver boende i en särskild boendeform för service och omvårdnad för äldre människor, särskilt boende. Enligt beslutet som trädde i kraft den 1 november 2012 ska det för den enskilde som har beviljats särskilt boende ingå i en skälig levnadsnivå att kunna fortsätta att sammanbo med sin make eller sambo oavsett om maken eller sambon har behov av ett sådant boende. Regeringen bedömer att efterfrågan inte kommer att bli stor. Vid enkät till landets kommuner 2010 angav majoriteten, 137 av de 213 svarande kommunerna, att det var 1-4 par som under det senaste året hade framfört önskemål om gemensamt boende när bara den ena maken hade behov av särskilt boende. Regeringen ger i sin proposition stort utrymme för kommunerna att själva utforma hur lagförändringen ska implementeras. Socialstyrelsen har fått i uppdrag att utveckla riktlinjer för hur parboendegarantin ska hanteras i kommunerna men dessa riktlinjer kommer inte att vara färdiga förrän efter sommaren 2013. Kontoret kan därför behöva ändra sina tillämpningsregler och handläggningsrutiner utifrån dessa rekommendationer och utifrån de tolkningar av lagen som rättsinstanserna kommer att göra framöver. Förutsättningar för parboende Skälig levnadsnivå En förutsättning för biståndsbeslut enligt SoL är att den enskilde behöver den sökta insatsen för att uppnå en skälig levnadsnivå. Enligt den nya förändringen i SoL om parboende är utgångspunkten att fortsatt sammanboende ingår i en skälig levnadsnivå för äldre som har beviljats särskilt boende. Om den enskilde klart uttrycker uppfattningen att han/hon behöver fortsatt sammanboende med sin make/sambo för att uppnå skälig levnadsnivå så är det avgörande vid prövningen av detta kriterium. Detta innebär att fokus vid bedömning av skälig levnadsnivå endast ligger på den enskildes behov och att hänsyn inte ska tas till makes/sambos ålder eller till huruvida han/hon har behov av omvårdnad eller inte.

Sidan 7 av 202 3(8) Varaktigt sammanboende Den andra förutsättningen för parboende är att paret, innan flyttning till särskilt boende aktualiseras, varaktigt har bott tillsammans eller, om den enskilde redan bor i särskilt boende, om paret dessförinnan har sammanbott varaktigt. Regeringen anger ingen minimitid för sammanboendeperioden. Socialkontoret kommer därför att behöva göra bedömning i varje ärende om parets sammanboende kan anses vara varaktigt. Det faktum att kravet om varaktighet inte är närmare specificerat i lagtexten kommer med all säkerhet att leda till lagliga prövningar längre fram. Båda parternas vilja Den tredje förutsättningen för parboende är att det är båda parternas uttalade vilja att fortsätta sitt sammanboende när den ena parten behöver särskilt boende. Så långt det är möjligt ska det säkerställas att full frivillighet råder. Socialkontoret anser att det vid demensdiagnos, där osäkerhet kan råda avseende den enskildes vilja, ska krävas intyg från en juridisk företrädare för den demenssjuke för att samtycket ska kunna godtas. Parterna bör enligt regeringen också ges möjlighet att ändra sig efter en tid angående fortsatt sammanboende. Beslut om parboende Beslut om parboende ska fattas enligt 4 kap. 1 SoL, och den enskilde är part, dvs. den medboende kommer inte att få något beslut om boende utan bor endast som hyresgäst i det särskilda boendet. Det kan vara svårt att förutse vilka påfrestningar det kan innebära att dels bo tillsammans i begränsade utrymmen och dels bo inom ett äldreboende. Socialkontoret föreslår därför att möjlighet ska ges till provboende i tre månader. Detta kan utformas som ett förbehåll i den enskildes beslut om parboende. Om den medboende har behov av stöd för egen del skrivs separat beslut om detta enligt 4 kap 1 SoL efter sedvanlig hemtjänstutredning och de beslutade insatserna utförs av boendet. Erbjudande om parboende Olika former I propositionen fastslås att par inte har någon rätt att kräva ett visst boende eller en viss boendeform för sitt sammanboende. Socialstyrelsen har tidigare, i 2 kap 2 socialtjänstförordningen, SOF, definierat samma boende med samma rum, samma lägenhet eller samma boende. Parboendelösningarna kan därför erbjudas i olika former. Redan idag erbjuds parboende i kommunens servicehus som består av två- och trerumslägenheter. På kommunens övriga äldreboenden finns det endast enkelrum. På Allégården är rummen 35 kvm och verksamhetschefen anser därför att det är möjligt för ett par att dela ett rum och ändå beakta arbetsmiljöverkets krav på goda arbetsförhållanden för personalen. Det är dock att föredra att ett par delar på två separata rum. Rummen på Norrgården, Kungsgården och Hagtorp är något mindre, varför par bör ha tillgång till två separata rum. Regler för arbetsmiljö och brandskydd måste iakttas.

4(8) Sidan 8 av 202 Kö till särskilt boende Det är viktigt att i tillämpningsreglerna fastställa vad som gäller om det är kö till särskilt boende. Det är socialkontorets uppfattning att verkställighet av beslut för dem som behöver insatsen särskilt boende måste prioriteras framför parboende. Den enskilde kan därför komma att erbjudas plats först, och den medboende i ett senare skede, om det inte är möjligt för dem att dela en lägenhet/ett rum och på så sätt kunna flytta in samtidigt. Kvarboende Det måste också tydliggöras vad som händer om parboendet upphör, t ex om den ena parten avlider eller den medboende ångrar sig och flyttar ut, eller på grund av ökade behov får ett eget beslut om särskilt boende. Om det är den medboende som är efterlevande ska han/hon flytta ifrån det särskilda boendet, då särskilt boende är till för personer som behöver denna insats. Besittningsskydd för andrahandsboende inom det särskilda boendet regleras i samband med att parboende inleds. För att den medboende ska ha en rimlig möjlighet att ordna en egen bostad i händelse av utflyttning från det särskilda boendet ska han/hon vid ansökan om parboende visa upp intyg om köande till egen bostad eller om att den tidigare bostaden är uthyrd i andra hand. Vid handläggning av parboende ska biståndshandläggaren rekommendera den medboende att behålla parets tidigare bostad under minst tre månader, under den så kallade provboendetiden. Om den medboende har avyttrat sin tidigare bostad kan personen, efter beslut från Socialnämndens arbetsutskott, få förtur till kommunens trygghetsboende eller till annan lägenhet inom Upplands-Brohus. Om den medboende under boendetiden har fått eget behov av särskilt boende, klargjort efter ansökan och sedvanlig utredning, ska han/hon få bo kvar i det särskilda boendet. Om paret delar ett rum ska den medboende i första hand erbjudas ett eget rum på samma enhet. Om det i framtiden kommer att finnas lägenheter i kommunen som är specialanpassad för parboende föreslår socialkontoret att den efterlevande parten får lämna denna lägenhet eftersom den måste frigöras till nya ansökande par. Om det är brukaren som är efterlevande ska han/hon erbjudas annan plats. Avgifter Kostnaderna för alla personer som bor i särskilt boende innefattar idag betalning för hyra samt avgifter för mat, service och omvårdnad till boendet. Utredning görs angående högkostnadsskydd, så att var och en har ett förbehållsbelopp. Boendekostnad Vid parboende erläggs hel hyra per person när den enskilde och den medboende har varsitt eget fristående rum. De par som delar på en lägenhet eller ett större rum delar på hyran. Serviceavgift Kommunerna får själva besluta om den medboende ska få ta del av servicen på boendet och därmed betala avgift för detta, eller om han/hon ska sköta matlagning, tvätt och städning m.m. på egen hand. De särskilda boendena i kommunen är inte utrustade så att de som bor där kan sköta matlagning, tvätt och städning på egen hand. Socialkontoret anser därför att det ska vara obligatoriskt för den medboende att ta del av serviceinsatserna tvätt, städning

Sidan 9 av 202 5(8) och tillgång till larm och till lagad mat och betala avgift enligt taxan för serviceinsatser inom hemtjänsten och taxan för mat på särskilt boende. Motsvarande serviceinsatser inom hemtjänsten skulle kosta 422 kr per månad 1, trygghetslarm inom hemtjänsten kostar 175 kr per månad och kostnaden för mat för brukare på särskilt boende är 2430 kr per månad. Det blir en total avgift på 3027 kr per månad år 2013. Avgiften för medboende regleras i enlighet med avgifterna för hemtjänst och särskilt boende, vilka beslutas av Kommunfullmäktige. Högkostnadsskydd gäller inte för medboendes avgift som inte grundar sig på ett beslut om insats. Om den medboende beviljas hjälp enligt 4 kap 1 SoL med serviceinsatser utöver det som ingår som ett obligatorium, och/eller hjälp med personlig omvårdnad, erläggs avgift också för dessa insatser enligt hemtjänsttaxa. Högkostnadsskydd gäller för denna avgift. Ersättningar Samtliga särskilda boenden i kommun är anslagsfinansierade. Det innebär att utföraren får lika mycket pengar oavsett om det finns medboenden i något eller några rum som inte nyttjar några omvårdnadsinsatser. Det innebär även att boendet inte får någon ytterligare ersättning om ett par delar på ett större rum och boendegruppen därmed utökas. Efter utvärdering av hur parboendegarantins införande påverkar bosättningen inom kommunens särskilda boenden har kommunen möjlighet att vid nästa budgetarbete ändra ersättningsmodellen. För upphandlade äldreboenden (Hagtorp) har kommunen möjlighet att skriva om avtalet i samband med ny upphandling av driften. Om den medboende får beslut enligt 4 kap 1 SoL om hjälp med serviceinsatser utöver det som ingår som ett obligatorium i medboendet och/eller om personlig omvårdnad får boendet ingen särskild ersättning för dessa tillkommande insatser utan det täcks av ersättningen som de redan får. Hälso- och sjukvård Kommunen har inte hälso- och sjukvårdsansvar för den medboende eftersom det ansvaret endast gäller den som har beslut om insatsen särskilt boende. Den medboende får söka sjukvård som andra i samhället. Positiva effekter av parboendegarantin Socialkontoret anser att det är av vikt att lyfta fram de positiva effekter som parboendegarantin kan generera. För det äldre paret innebär ett fortsätt sammanboende säkerligen hälsofrämjande effekter för båda parter. Regeringens främsta skäl för lagändringen är den sociala och psykologiska aspekten med åldriga makars reaktion inför att behöva skiljas åt den sista tiden i livet, vilket kan leda till ett ökat hjälpbehov hos båda. Den medboende kan med stor sannolikhet underlätta det vardagliga livet för den enskilde utan att för den skull utföra uppgifter som den anställda personalen har ansvar för. Det kan också vara positivt i stort för det särskilda boendet att få in mer aktiva personer, både för dem som bor där och för personalen. 1 Städning var 3:e vecka 1 timme per tillfälle blir 1,27 tim/mån. Tvätt varannan vecka 0,45 timmar per tillfälle blir 1,37 tim/mån. Totalt 2,64 tim/mån * 160 kr = 422 kr

6(8) Sidan 10 av 202 Omvärldsbevakning Socialkontoret har under utredningens gång gjort en omvärldsbevakning för att få reda på hur några andra kommuner i Stockholms län valt att hantera införandet av parboendegarantin. Former för parboende När det gäller vilka former av parboende som erbjuds så varierar det i olika kommuner. I Sundbyberg får den enskilde och den medboende oftast bo i varsitt rum inom samma boende, medan man i Nacka ofta erbjuder sammanboende i anpassad lägenhet. I Stockholm och Sollentuna har man ett mera varierat utbud inom olika former av boenden. Där erbjuder man också provboende i tre månader. Sollentuna erbjuder inte parboende i boende med demensinriktning eller boende för personer med psykisk funktionsnedsättning. Möjlighet till kvarboende I Stockholms avtal gällande parboendegaranti framgår det att en lägenhet som är särskilt anpassad för parboende måste lämnas om någon av makarna inte bor kvar. Det innebär att brukaren måste flytta till ett enkelrum om den medboende avlider eller flyttar ut. Om brukaren avlider ska stadsdelsförvaltningen erbjuda ett alternativt boende för den medboende om dennes tidigare bostad har avyttrats. I Sollentuna måste den medboende flytta om brukaren avlider. Kommunen kan vid dessa tillfällen erbjuda en pensionärslägenhet. Avgifter Kommunerna skiljer sig åt även när det gäller avgifter och ersättningar. I vissa kommuner betalar den medboende endast för hyra och mat medan andra kommuner även tar ut en serviceavgift. Att avgifterna skiljer sig åt kan till viss del bero på hur formen för parboende ser ut. Om paret delar på en lägenhet där det finns egen tvättmaskin och plats för egna städredskap finns det möjligheter för den medboende att sköta dessa servicetjänster själv och därmed inte nyttja boendets tjänster. Det är dock inte möjligt i de kommuner som endast kan erbjuda två separata rum eller ett större rum där dessa faciliteter inte finns att tillgå. Om den medboende har egna omvårdnadsbehov betalar han/hon avgift enligt hemtjänsttaxan. SKL anser att eftersom det är den enskildes, inte den medboendes, behov som styr bör den medboende inte åläggas vårdavgift utan endast betala för hyra, mat, förbrukningsvaror, tvätt och annan service. Ersättningar Avseende ersättning till det särskilda boendet så betalar kommunen full ersättning per person i Nacka medan ersättningen är lägre både i Solna, Sollentuna och i Stockholm. Framtida utveckling Det är i dagsläget svårt att förutse hur stor efterfrågan av parboende kommer att bli i Upplands-Bro kommun. För tillfället bor det ett par på Kungsgården och någon kö till parboende finns inte.

Sidan 11 av 202 7(8) Socialkontoret kommer kontinuerligt att studera och utvärdera hur den införda parboendegarantin utvecklas inom kommunen. Vid nybyggnation av särskilda boenden kan hänsyn tas till parboendegarantin om efterfrågan ökar. Ekonomiska konsekvenser Parboendegarantin kan medföra att fler personer kommer att ansöka om bostad med särskild service än vad som annars skulle ha varit fallet. Om så sker, och om personer därmed också i högre grad blir beviljade plats inom särskilt boende, kommer kommunens kostnader för ny- och ombyggnationer av särskilda boenden att öka i framtiden. Detta innebär totalt en ökad kostnad för äldreomsorgen, inte minst genom att de särskilda boendena enligt nuvarande avtal får samma ersättning för den medboende som för den enskilde. Efter utvärdering av parboendegarantins effekter kan det vid framtida upphandlingar/ budgetarbeten finnas möjlighet att ändra ersättningsnivån. Socialkontorets förslag avseende avgifter från medboende innebär att verksamheten erhåller hyra om den medboende får eget rum, serviceavgift enligt taxa för motsvarande insatser inom hemtjänst samt matavgift. Kommunen erhåller eventuell hemtjänstavgift för tillkommande service- och omvårdnadsavgifter om den medboendes behov så kräver. Slutsatser Regeringen ger i sin proposition stort utrymme för kommunerna själva att utforma hur den nya lagändringen av Socialtjänstlagen kring parboendegarantin ska implementeras i kommunerna. Till följd av detta ser införandet av parboendegarantin olika ut i olika kommuner. Socialkontoret har genom de föreslagna tillämpningsreglerna försökt att skapa riktlinjer som gynnar de äldre i kommunen som önskar parboende samtidigt som handläggarna får tydliga regler att arbeta utifrån. De föreslagna bestämmelserna avseende avgifter och ersättningar torde också underlätta förändringen för kommunens särskilda boenden. Tillämpningsreglerna kan komma att behöva förändras framöver i och med att parboendegarantin verkställs i praktiken och rättspraxis och fortsatt omvärldsbevakning ger nya förutsättningar, t ex genom de väntade rekommendationerna från Socialstyrelsen. Sammanfattning av innehållet i socialkontorets förslag till tillämpningsregler/ändring av tillämpningsregler Parboendegaranti gäller från och med den 1 november 2012 och tillämpningsreglerna ska därför börja gälla omgående. Parboende avser par som har sammanbott varaktigt och där båda parter önskar fortsatt sammanboende inom särskilt boende när bara den ena parten, som är över 65 år, har behov av insatsen särskilt boende. Den enskildes behov av fortsatt sammanboende för att uppnå en skälig levnadsnivå är avgörande vid prövningen av ansökan. Beslut till den enskilde angående parboende skrivs enligt 4 kap 1. Den medboende får inget eget beslut om boende. Vid kö till särskilt boende kan den enskilde få flytta in först och den medboende i ett senare skede om de inte kan dela ett rum/en lägenhet. Service i form av städning, tvätt och tillgång till larm och lagad mat för den medboende ingår i parboendebeslutet och avgiftsbeläggs enligt

8(8) Sidan 12 av 202 hemtjänsttaxa för motsvarande insatser samt enligt taxa för mat på särskilt boende. Högkostnadsskydd gäller inte för denna avgift. Eventuellt tillkommande insatser för den medboende, utöver det som ingår i medboendeskapet, beslutas enligt 4 kap 1, utförs av boendet och avgiftsbeläggs enligt hemtjänsttaxa. Högkostnadsskydd gäller för denna avgift. Den medboende betalar hyra om han/hon disponerar ett eget, fristående rum. Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård i särskilt boende gäller inte den medboende utan bara den som har ett beslut om särskilt boende. Kvarboendeprincipen i särskilt boende gäller inte för den medboende. Vid ansökan om parboende ska intyg visas upp om köande till egen bostad alternativt om att den tidigare bostaden är uthyrd i andra hand. Om den egna bostaden avyttrats kan förtur beviljas till kommunens trygghetsboende eller annan lägenhet inom Upplands-Brohus bestånd, efter beslut av Socialnämndens arbetsutskott. Provboende på tre månader ska vara möjligt för den medboende. Utförarna får samma ersättning för alla personer som bor i det särskilda boendet i enlighet med nuvarande avtal och därmed inget extra om den medboende också har omvårdnadsbehov. Barnperspektiv Ärendet bedöms inte ha någon särskild påverkan utifrån ett barnperspektiv. SOCIALKONTORET Eva Folke Socialchef Birgitta Dickson Avdelningschef för myndighet/beställare Bilagor: 1. Förslag på reviderade riktlinjer för handläggning och verkställighet av äldre- och handikappomsorg (utdrag). 2. Förslag på tillämpningsanvisningar parboende. Kopia av beslut till: Kommunstyrelsen Enhetschefen för biståndsenheten Enhetschefen för Allégården och Norrgården Enhetschefen för Hagtorp Enhetschefen för Kungsgården

Sidan 13 av 202 Socialförvaltningen Förslag till revidering, april 2013 Fastställd, SoL och LSS, juni 2010 Reviderad SoL, januari 2004 Reviderad SoL, januari 2002 Fastställd SoL, december 1999 Reviderad LSS, januari 2008 Fastställd LSS, juni 2006 RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING OCH VERKSTÄLLIGHET AV ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORG 1. Insatser enligt SoL 2. Insatser för personer med psykisk funktionsnedsättning enligt SoL 3. Handläggning av bistånd enligt SoL 4. Insatser enligt LSS 5. Handläggning av insatser enligt LSS 6. Avgifter och ersättningar 7. Gemensamt för biståndsenheten och utförarenheterna 8. Utförarens ansvar 9. Anhörigstöd 10. Förenklad biståndshandläggning 11. Uppsökande verksamhet 12. Finskt förvaltningsområde 13. Kvalitetsarbete 14. Övriga riktlinjer som styr äldre- och handikappomsorg 1(92)

Sidan 14 av 202 RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING OCH VERKSTÄLLIGHET AV BISTÅND OCH INSATSER FÖR ÄLDRE OCH PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Inledning Handläggning och utförande av bistånd och insatser ska ske enligt gällande lagstiftning, praxis, socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd samt utifrån socialnämndens riktlinjer för verksamheten. I detta dokument anges socialnämndens riktlinjer för handläggning och verkställighet/utförande av bistånd/insatser och användas som komplement till gällande lagstiftning, praxis, socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för verksamheten. I handläggning av bistånd/insatser ska handläggarna alltid utgå utifrån den enskildes behov och önskemål vid tillämpning av gällande lagstiftning, praxis, föreskrifter, allmänna råd och nämndens riktlinjer. Lagar, föreskrifter och allmänna råd som styr verksamheten Socialtjänstlagen (SoL) Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Förvaltningslagen (FL) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS (SOSFS 2006:5) Handläggning och dokumentation, Socialstyrelsen, Artikel nr: 2008-101-1 Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM, och LSS (SOSFS 2006:11) Anmälan av allvarliga missförhållanden i kommunala verksamheter (SOSFS 2008:10 (S) och SOSFS 2009:24 (S) samt SOSFS 2008:11 (S) och SOSFS 2009:25 (S) Disposition Dessa riktlinjer är uppdelade i fyra delar enligt följande: DEL 1 Insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) DEL 2 Insatser för personer med psyksiska funktionshinder SoL DEL 3 Handläggning av bistånd enligt SoL 4(92)

Sidan 15 av 202 DEL 4 Riktlinjer, kriterier och definition av insatser enligt LSS DEL 5 Handläggning av insatser enligt LSS DEL 6 Avgifter och ersättningar DEL 7 Gemensamt för biståndsenheten och utförarenheterna DEL 8 Utförarens ansvar DEL 9 Anhörigstöd DEL 10 Förenklad biståndshandläggning Del 11 Uppsökande verksamhet DEL 12 Finskt förvaltningsområde DEL 13 Kvalitetsarbete DEL 14 Övriga riktlinjer som styr äldre- och handikappomsorg 5(92)

Sidan 16 av 202 DEL 1 INSATSER ENLIGT SOCIALTJÄNSTLAGEN (SoL) Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodåsedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjlighet att leva ett självständigt liv (SoL 4 kap. 1 ). Begreppet livsföring i övrigt rymmer alla de olika behov som den enskilde kan ha för att tillförsäkra en skälig levnadsnivå. Det är inte möjligt att ange vilka insatser eller behov som ska ingå. En individuell bedömning måste göras i varje enskilt fall. Socialnämnden får ge bistånd utöver vad som följer av 4 kap. 1 om det finns skäl för det. Bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL) handläggs av biståndsenheten inom äldre- och handikappomsorgen i Upplands-Bro kommun. Biståndsenheten utreder även färdtjänstbehov och beslutar om riksfärdtjänst. Hemtjänst SoL Enligt socialtjänstlagen kan hemtjänst delas in i uppgifter av omvårdnad och uppgifter av service. Med omvårdnad avses bl.a. de personliga insatser som behövs för att tillgodose fysiska, psykiska eller sociala behov. Det kan handla om hjälp för att kunna äta och dricka, klä sig, förflytta sig och sköta personlig hygien. Med serviceuppgifter avses bl.a. praktisk hjälp med hemmets skötsel såsom städning, tvätt, inköp och att få hem färdiglagad mat (matdistribution). Landstinget har ansvaret för hälso- och sjukvårdsinsatser samt rehabilitering i ordinärt boende. I det följande presenteras de vanligaste hemtjänstinsatserna för äldre och personer med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen. Socialnämndens riktlinjer för insatsen hemtjänst Hemtjänst med omvårdnadsuppgifter Personlig omvårdnad Personer som inte på egen hand kan sköta sin personliga omvårdnad kan beviljas bistånd för detta. Insatsen personlig omvårdnad kan bestå bl.a. av hjälp att äta, tillsynsbesök, trygghetsringning, personlig hygien, på- och avklädning, förflyttning, stiga upp, gå och lägga sig, toalettbesök och egenvård. Hjälp att äta: Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen äta ingå: - hjälp att äta vid alla måltider - hjälp att inta dryck - finfördela maten - vid behov förflyttning till och från vid matbordet Tillsyn vid måltid: Om inget annat anges i beslutet ingår att personalen försäkrar sig att brukaren får mat 6(92)

Sidan 17 av 202 Särskilda boendeformer SoL Med särskilda boendeformer menas servicehus och äldreboende med heldygnsomsorg. Insatsen beviljas när en skälig levnadsnivå bättre tillgodoses i en särskild boendeform. I regel handlar det om mycket stora vårdbehov med omfattande insatser från hemtjänsten och hemsjukvården. Utöver vårdbehov måste även den nuvarande bostadens tillgänglighet och standard vägas in i en bedömning. I särskilda boendeformer ska socialtjänsten erbjuda en god vård, som beaktar den enskildes behov av självbestämmande, integritet och trygghet. Boende i servicehus SoL Boende i servicehus innebär att den enskilde har egen lägenhet och tillgång till kommunens hemsjukvård. Trygghetslarm och hemtjänst ska den enskilde ansöka separat. Hemtjänstpersonalen som oftast är lokaliserade i servicehuset utför hemtjänst utifrån beslutade insatser. Socialnämndens riktlinjer för insatsen boende i servicehus Kriterier för boende i servicehus: - Servicehus är normalt till för personer som har fyllt 65 år - Normalt ska insatser i det egna hemmet ha prövats innan servicehusboende beviljas. - Personer som har stort omvårdnadsbehov, har svårt att klara vardagen i ordinärt boende trots hemtjänstinsatser och trygghetslarm samt att omvårdnadsbehovet bättre kan tillgodoses i servicehus. - Personer som p.g.a. fysisk svaghet och social isolering känner otrygghet i ordinärt boende. - Principen om kvarboende gäller även boende i servicehus. I insatser servicehus ingår: Om inget annat anges i beslutet ingår: - egen lägenhet på servicehus - tillgång till hälso- och sjukvård till och med sjuksköterskenivå - hemtjänstinsatser som ansöks och beslutas separat utifrån behov Boende med heldygnsomsorg SoL Boende i äldreboende med heldygnsomsorg innebär att den enskilde har tillgång till kommunens hemsjukvård samt omvårdnads- och serviceinsatser utifrån behov och önskemål. Personalen finns i boendeenheten. Samtliga måltider serveras i boendeenheten. Den enskilde har egen lägenhet och tillgång till gemensamhetsutrymmen på enheten. Socialnämndens riktlinjer för insatsen boende med heldygnsomsorg Kriterier för boende med heldygnsomsorg - Boende med heldygnsomsorg är normalt till för personer som har fyllt 65 år - Normalt ska insatser i det egna hemmet ha prövats innan boende med heldygnsomsorg beviljas - Personer som har omfattande omvårdnadsbehov alla tider på dygnet, har svårt att klara vardagen i ordinärt boende trotts hemtjänstinsatser och trygghetslarm samt att omvårdnadsbehovet bättre tillgodoses i boende med heldygnsomsorg - Principen om kvarboende gäller även särskilt boende med heldygnsomsorg 17(92)

Sidan 18 av 202 I insatsen boende med heldygnsomsorg ingår: - egen lägenhet i särskilt boende möblerat med en säng - måltider (frukost, förmiddagskaffe, lunch, mellanmål, middag och kvällsmål) - personlig omvårdnad utifrån behov - sociala och kulturella aktiviteter - tillgång till hälso- och sjukvård till och med sjuksköterskenivå. Landstingets läkare ansvarar för läkarinsatserna. - rehabilitering och tekniska hjälpmedel - vid behov ledsagning till och från olika aktiviteter - städning av rum - tvätt - tillgång till personal dygnet runt Parboende SoL Enligt SoL ska det för den enskilde som har beviljats särskilt boende ingå i en skälig levnadsnivå att kunna fortsätta att sammanbo med sin make eller sambo oavsett om maken eller sambon har behov av ett sådant boende. Socialnämndens riktlinjer för parboende Kriterier för parboende i boende med heldygnsomsorg - Den enskilde, dvs. den som beviljats särskilt boende pga. sitt behov av omsorg, ska tydligt uttala att han/hon behöver fortsatt sammanboende för att uppnå skälig levnadsnivå. - Paret ska ha sammanbott varaktigt, på samma folkbokföringsadress och med gemensamt hushåll, innan den enskilde flyttade in i särskilt boende eller ansökan om särskilt boende görs. - Båda parter ska skriva under på sin uttryckta vilja till fortsatt sammanboende. Om den enskilde lider av demens krävs intyg angående den personens viljeinriktning från legal företrädare. Beslut om parboende - Beslut om parboende fattas enligt 4 kap 1 SoL. Part är den enskilde. Den medboende ska inte ha ett eget beslut om boende. - Den medboende ska ha möjlighet till provboende i tre månader. - Det ska av beslutet framgå att parboendet upphör om den enskilde avlider, den medboende efter tre månaders provboende eller i ett senare skede flyttar ut eller den medboende får ett eget biståndsbeslut om särskilt boende. - Service i form av tvätt, städning och tillgång till larm och till lagad mat ska ingå i medboendeskapet och avgiftsbeläggas enlig gällande taxa. - När parboendebeslutet upphör ska den medboende flytta ifrån det särskilda boendet. Ev. besittningsskydd för andrahandsboende inom det särskilda boendet regleras i samband med att parboende inleds. - För att den medboende ska ha en rimlig möjlighet att ordna en egen bostad i händelse av utflyttning från det särskilda boendet ska han/hon vid ansökan om parboende visa upp intyg om köande till egen bostad eller om att den tidigare bostaden är uthyrd i andra hand. Förtur hos Upplands-Brohus kan ges efter beslut i socialnämndens arbetsutskott. - Om den medboende under parboendetiden får ökade behov och önskar äldreboende för egen del hanteras ansökan i vanlig ordning. - Om den medboende under parboendetiden får behov av hemtjänstinsatser ska ansökan hanteras i vanlig ordning. Boendets personal utför insatserna och den medboende betalar enligt hemtjänsttaxan. 18(92)

Sidan 19 av 202 Korttidsboende SoL Syftet med korttidsboende kan vara att avlasta anhöriga eller under planering av annat boende om behovet inte kan tillgodoses i ordinär bostad. Korttidsboende avser boende i bostad med särskild service under en bestämd period eller i form av växelboende under återkommande perioder. Socialnämndens riktlinjer för insatsen korttidsboende Korttidsboende Minst ett av följande kriterium ska vara uppfyllt för att korttidsboende/växelboende ska beviljas: - den enskilde har ett uppenbart och tydligt behov av tillsyn, omsorg och omvårdnad i väntan på annat boende som inte kan tillgodoses med hjälp av hemtjänstinsatser - anhörig/närstående, som vårdare den sjuke med stort omvårdnadsbehov, har behov av stöd och avlastning och behovet av avlastning kan inte tillgodoses i ordinärt boende. I insatsen korttidsboende ingår: - korttidsboende på särskilda boendeformer (möblerat rum) - måltider (frukost, lunch, mellanmål, middag, och kvällsmål) - personlig omvårdnad utifrån brukares behov - sociala och kulturella aktiviteter - hälso- och sjukvård till och med sjuksköterskenivå. Landstingets ansvarar för läkarinsatserna. - vid behov ledsagning till och från olika aktiviteter - rehabilitering och tekniska hjälpmedel - städning av rummet - tvätt av kläder - tillgång till personal dygnet runt 19(92)

Sidan 20 av 202

Sidan 21 av 202 1 Handläggning av parboende TILLÄMPNINGSANVISNINGAR Antagen av socialnämnden 2013-xx-xx

Sidan 22 av 202 2 Olika former av parboende Parboende kan tillgodoses på olika sätt och i olika boendeformer, exempelvis i samma lägenhet i ett särskilt boende, i sammankopplade parlägenheter eller i separata lägenheter inom samma boende/byggnad. Makar och sambor som så önskar ska få hjälp att hitta en lämplig boendelösning enligt deras önskemål och förutsättningar. Även personer med demenssjukdom har rätt att ansöka om och beviljas att få sammanbo med sin make eller sambo. Parboende är dock oftast inte lämpligt inom ett vård- och omsorgsboende med demensinriktning, om inte båda makarna eller samborna har behov av ett sådant boende. Bland annat skulle det medföra en ökning av antalet personer i gruppboendet om paret delar på en lägenhet. Man bör i dessa situationer försöka hitta flexibla lösningar. Om endast den ena maken eller sambon har behov av ett sådant boende är ett alternativ att hitta olika lägenheter inom samma boende/byggnad där den medboende med fördel placeras på en omvårdnadsenhet. En helhetsbedömning, i samråd med utföraren, av vilken boendeform som bäst kan tillgodose behoven får göras i varje enskilt fall. Exempelvis kan det ibland fungera att makarna eller samborna bor tillsammans på en somatisk avdelning. Ovan sagda gäller även för parboende inom ett boende avsett för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Biståndsbeslut Utgångspunkten är att en person som beviljas, eller tidigare har beviljats, bistånd i form av boende i vård- och omsorgsboende ansöker om att få bo tillsammans med sin make eller sambo. Eftersom SoL är utformad så att det inte finns någon begränsning för vem som kan ansöka eller vilka biståndsinsatser man kan ansöka om kan det emellertid inträffa att även en person som inte har beviljats särskilt boende ansöker om att få sammanbo med sin make eller sambo som har beviljats denna insats. Om så sker bör det leda till att den som beviljats särskilt boende tillfrågas, eller att man så långt som möjligt försöker utreda den personens vilja. Vill den personen, efter en ansökan eller på annat sätt, samma sak ska det prövas utifrån den personens skäliga levnadsnivå. Vid demensdiagnos, där osäkerhet kan råda avseende den enskildes vilja, krävs intyg från en juridisk företrädare för den demenssjuke för att samtycket ska kunna godtas. Om den medboende har, eller får, egna behov av hjälp kan han eller hon beviljas hemtjänst som då utförs av boendets personal. Om det efter en tid visar sig att den medboende har så stora hjälpbehov att han eller hon själv skulle ha rätt till boende i vård- och omsorgsboende ska detta prövas. Den medboende får då ett eget beslut enligt 4 kap 1 SoL. Biståndshandläggaren utreder om paret tidigare varaktigt har bott tillsammans och om det är båda makarnas eller sambornas önskan att få fortsätta bo tillsammans. Om så är fallet ska det anses ingå i skälig levnadsnivå för den som beviljats särskilt boende och skrivas in i hans eller hennes beslut enlig 4 kap 1 att ansökan om att få bo tillsammans beviljas. Om en sådan ansökan avslås på grund av att lagens kriterier inte bedöms vara uppfyllda, så är det ett överklagbart beslut. Regeringen anger ingen minimitid för sammanboendeperioden. Biståndshandläggaren kommer därför att behöva göra bedömning i varje ärende om parets sammanboende kan anses vara varaktigt. Bedömningen bör vara välvillig. Förslag till beslutsformulering: NN har beviljats boende i vård- och omsorgsboende/servicehus och enligt 4 kap 1 SoL ansökt om att där få sammanbo med sin make/maka/sambo. Ansökan beviljas eftersom det bedöms ingå i skälig levnadsnivå för NN att sammanbo med sin make/maka/sambo.

Sidan 23 av 202 3 Förslag till formulering vid avslagsbeslut: NN:s ansökan enligt 4 kap 1 SoL om att få sammanbo med sin make/maka/sambo i särskilt boende avslås. Då paret inte tidigare sammanbott varaktigt bedöms sammanboende inte vara nödvändigt för att NN ska uppnå skälig levnadsnivå. Av ett bifallsbeslut ska framgå att det dock kan komma att omprövas vid väsentligt förändrade förhållanden, t.ex. att den person som har beviljats särskilt boende inte längre bor i sådant boende. Förslag till skrivning om återkallelseförbehåll: Beslutet om sammanboende kan komma att återkallas eller omprövas vid väsentligt förändrade förhållanden, t.ex. att den person som har beviljats särskilt boende inte längre bor i sådant boende. Kö till särskilt boende Verkställighet av beslut gällande särskilt boende måste först prioriteras dem som behöver insatsen. Den enskilde kan därför komma att erbjudas plats först, och den medboende i ett senare skede, om det inte är möjligt för dem att dela en lägenhet/ett rum och på så sätt kunna flytta in samtidigt. Provboende Det kan vara svårt att förutse vilka påfrestningar det kan innebära att dels bo tillsammans i begränsade utrymmen och dels bo inom ett äldreboende. Den medboende ska därför ges möjlighet till provboende i tre månader. Detta kan utformas som ett förbehåll i den enskildes beslut om parboende. Vid handläggning av parboende ska biståndshandläggaren rekommendera den medboende att behålla parets tidigare bostad under minst tre månader, under den så kallade provboendetiden. Med tanke på att den medboende kan bli tvungen att flytta ifrån det särskilda boendet i det fall maken eller sambon som beviljats särskilt boende inte längre bor kvar ska den medboende vid ansökan om parboende visa upp intyg om köande till egen bostad eller om att den tidigare bostaden är uthyrd i andra hand. Om den medboende har avyttrat sin tidigare bostad kan personen, efter beslut från socialnämndens arbetsutskott, få förtur till kommunens trygghetsboende eller till annan lägenhet inom Upplands-Brohus. Avgifter Eftersom kommunens särskilda boenden (undantaget servicehus) inte är utrustade så att de som bor där kan sköta matlagning, tvätt och städning på egen hand är det obligatoriskt för den medboende att ta del av dessa insatser samt tillgång till larm och till lagad mat och betala en avgift för detta. Taxan för medboende utgår från taxan för serviceinsatser inom hemtjänsten samt taxan för mat på särskilt boende, vilka beslutas av kommunfullmäktige. Den totala avgiften utgör 3027 kr per månad år 2013. Den som flyttar med till ett särskilt boende utan egna biståndsinsatser omfattas inte av avgiftsbestämmelserna i SoL och därför gäller inte högkostnadsskyddet för den medboendes avgift. Om den medboende beviljas hjälp enligt 4 kap 1 SoL med serviceinsatser utöver det som ingår som ett obligatorium, och/eller hjälp med personlig omvårdnad, erläggs avgift också för dessa insatser enligt hemtjänsttaxa. Högkostnadsskydd gäller för denna avgift.

Sidan 24 av 202 4 Social dokumentation Reglerna i SoL för dokumentation under genomförande av beslutade stödinsatser avser inte den medflyttande maken eller makan, såvida inte den personen för sin del också har beslutade biståndsinsatser som utförs i det särskilda boendet. I sådana fall ska dokumentationen ske i en egen personakt och en egen genomförandeplan upprättas. Hälso- och sjukvård Kommunen har inte hälso- och sjukvårdsansvar för den medboende eftersom det ansvaret endast gäller den som har beslut om insatsen särskilt boende. Den medboende får söka sjukvård som andra i samhället. Ersättning till utföraren Samtliga särskilda boenden i kommun är anslagsfinansierade. Det innebär att utföraren får lika mycket pengar oavsett om det finns medboenden i något eller några rum som inte nyttjar några omvårdnadsinsatser. Det innebär även att boendet inte får någon ytterligare ersättning om ett par delar på ett större rum och boendegruppen därmed utökas. Om den medboende får beslut enligt 4 kap 1 SoL om hjälp med serviceinsatser utöver det som ingår som ett obligatorium i medboendet och/eller om personlig omvårdnad får boendet ingen särskild ersättning för dessa tillkommande insatser utan det täcks av ersättningen som de redan får. Hyresavtal vid parboende Den medboende ska teckna eget hyreskontrakt med Upplands-Brohus om personen bor i ett separat rum. Bor makarna/samborna i samma rum så har i normalfallet maka/make eller sambo rätt att överta den gemensamma lägenhet efter separation eller dödsfall, även om de inte tillhör den kategori som har rätt till boendet. Eftersom den kvarvarande hyresgästen också har besittningsrätt till lägenheten kommer hyresavtalet i normalfallet att förlänga även om uppsägning sker från kommunens sida. Hyreslagens bestämmelser gällande besittningsskydd m.m. gäller även för lägenheter inom ett särskilt boende. Biståndshandläggaren ska informera den medboende vid ansökan om parboende att det är preciseras i hyreskontraktet att det är frågan om ett kategoriboende och att avtalet kan komma att sägas upp i det fall hyresgästen inte tillhör kategorin eller inte är i behov av bostad för parboende. Det åligger biståndshandläggaren att skicka över Bilaga till hyreskontrakt avseende parboende i kategoriboende till kontraktskrivaren hos Upplands-Brohus vid varje aktuellt tillfälle! I vissa fall kommer parterna dock inte att kunna komma överens. För att få tillgång till lägenheten i ett sådant fall måste kommunen säga upp hyresgästen för avflyttning till hyrestidens utgång och om hyresgästen inte flyttar senast en månad efter hyrestidens utgång överlämna tvisten till hyresnämnden för prövning. Hyresnämnden får sedan göra en prövning om det föreligger något skäl för att bryta hyresgästens besittningsskydd i det enskilda fallet. En kontraktstext enligt ovan innebär inte att besittningsskyddet har avtalats bort, men det innebär att parterna är överens om att det är frågan om ett kategoriboende och denna omständighet väger tungt vid en eventuell förlängningstvist i hyresnämnden. Om den medboende har avyttrat sin tidigare bostad kan personen, efter beslut från socialnämndens arbetsutskott, få förtur till kommunens trygghetsboende eller till annan lägenhet inom Upplands-Brohus. Den medboende ska dock ha visat upp intyg om köande till egen bostad eller om att den tidigare bostaden är uthyrd i andra hand, vid tillfället för ansökan om parboende.

Sidan 25 av 202 1 BILAGA TILL HYRESAVTAL AVSEENDE PARBOENDE I KATEGORIBOENDE Bostaden får endast innehas av person som erhållit beslut om bistånd, eller på grund av beslut om rätt till sammanboende med maka/make eller sambo, och som har sin maka/make eller sambo boende i samma bostad eller annan bostad i anslutning till denna bostad. Om behov av parboende inte längre föreligger, och hyresgästen därmed inte längre tillhör rätt boendekategori, kan hyresavtalet komma att sägas upp. Kommunen åtar sig att erbjuda ersättningsbostad om den enskilde inte kan ombesörja detta på egen hand. Ort och datum Ort och datum ------------------------- ------------------------- Hyresvärden Hyresgästen

Sidan 26 av 202

Sidan 27 av 202 Ärende 2

Sidan 28 av 202

Socialkontoret TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Christina B. Embretsen 2013-03-15 Dnr 2013-7039 Kvalitetsutvecklare Sidan 29 av 202 1 Socialnämnden Revidering av förfrågningsunderlag för upphandling av hemtjänst, avlösarservice och ledsagarservice enligt lagen om valfrihetssystem (LOV) Förslag till beslut Socialnämnden godkänner Socialkontorets förslag till reviderat förfrågningsunderlag och tillika ansökningsformulär för att bli godkänd som leverantör av hemtjänst, ledsagarservice och avlösarservice i Upplands-Bro kommun. Sammanfattning Socialnämnden beslutade den 19 september 2012, 51 om förfrågningsunderlag för upphandling av hemtjänst, avlösarservice och ledsagarservice enligt lagen om valfrihetssystem (LOV). Valfrihetssystemet trädde i kraft den 1 februari i år. Enligt nämndens förfrågningsunderlag omfattar valfriheten inom hemtjänst även kommunens två servicehus. Servicehus är dock ett särskilt boende, även om brukarna som bor där har beslut om hemtjänstinsatser. Från den 1 januari 2014 kommer Socialstyrelsen med bindande regler om bemanning på särskilda boenden, vilket även kommer att gälla för servicehus. Från början avsåg Socialstyrelsens regler endast att gälla för personer med demenssjukdom, men Socialstyrelsen arbetar nu för att vidga reglerna till att omfatta alla personer som bor på särskilt boenden för äldre. De nya reglerna innebär att det ska finnas personal på boendet dygnet runt, vilket medför att det måste finnas en ansvarig utförare på servicehuset som ansvarar för heldygnsbemanningen. Det är därför inte möjligt att ha valfrihet på servicehus. Med anledning av Socialstyrelsens nya regler föreslår Socialkontoret att Socialnämnden reviderar förfrågningsunderlaget för upphandling av hemtjänst, avlösarservice och ledsagarservice enligt LOV, i enlighet med bilaga 1 till kontorets tjänsteskrivelse, och undantar servicehusen från valfrihetssystemet. Eftersom servicehuset i Kungsängen är under omvandling till ett trygghetsboende kommer det att finnas möjlighet, för den brukare som vill, att omvandla sitt biståndsbeslut om särskilt boende i servicehus till ett hemtjänstbeslut. Brukarens lägenhet omvandlas då till trygghetsboende och brukaren kan bo kvar med hemtjänst och omfattas då av valfriheten. Brukarna på servicehuset i Bro har möjlighet att efter beslut i Socialnämndens arbetsutskott få förtur till trygghetsboendet i Kungsängen, för att på så sätt få del av valfriheten inom hemtjänsten. Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse daterad 15 mars 2013 med bilaga.

2(4) Sidan 30 av 202 Ärendet Socialnämnden beslutade den 19 september 2012, 51 om förfrågningsunderlag för upphandling av hemtjänst, avlösarservice och ledsagarservice enligt lagen om valfrihetssystem (LOV). Valfrihetssystem trädde i kraft den 1 februari i år och vid starten hade kommunen godkänt två privata utförare, utöver kommunens egenregi. Därefter har ytterligare några privata utförare tillkommit. Enligt nämndens förfrågningsunderlag omfattar valfriheten inom hemtjänst även kommunens två servicehus i Bro och Kungsängen. Servicehus är dock ett särskilt boende även om brukarna som bor där har beslut om hemtjänstinsatser. I Upplands-Bro kommun är chefen för hemtjänsten även chef för servicehusen och hemtjänstpersonalen utför insatserna för de boende. Det innebär att servicehusen idag inte har någon fast personal i huset. Från den 1 januari 2014 kommer Socialstyrelsen med bindande regler om bemanning på särskilda boenden, vilket även kommer att gälla för servicehus. Från början avsåg Socialstyrelsens regler endast att gälla för personer med demenssjukdom men Socialstyrelsen arbetar nu för att vidga reglerna till att omfatta alla personer som bor på särskilt boenden för äldre. De nya reglerna innebär att det ska finnas personal på boendet dygnet runt. Socialstyrelsens nya regler medför att det måste finnas en ansvarig utförare på servicehuset som ansvarar för heldygnsbemanningen. Det kommer därför inte vara möjligt att erbjuda valfrihet för brukarna på servicehus. Socialkontoret har varit i kontakt med såväl Socialstyrelsen som Sveriges kommuner och Landsting (SKL) som bekräftar att så kommer bli fallet. I vissa kommuner, t.ex. Solna, har servicehusen omvandlats till trygghetsboenden. Ett trygghetsboende är inte ett särskilt boende eftersom det inte krävs ett biståndsbeslut för att få bo där och kommunen har därför inte hälso- sjukvårdsansvaret i denna boendeform. Personerna som bor i ett trygghetsboende har inte nödvändigtvis några insatser alls från kommunen, men eftersom de är äldre har flertalet av dem ofta insatser från hemtjänsten och omfattas då av kommunens valfrihetssystem. I andra kommuner, t.ex. Stockholms stad och Sollentuna, drivs servicehusen som egna enheter med egen personal i likhet med övriga äldreboenden. Driften av servicehusen upphandlas då på entreprenad enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) eller drivs av kommunens egenregi. Kommunernas valfrihetssystem inom hemtjänst omfattar då inte brukarna på servicehusen. Att Upplands-Bro valde att erbjuda valfrihet inom hemtjänst till brukarna på servicehus var innovativt utifrån de förutsättningar som rådde när förfrågningsunderlaget beslutades. Socialstyrelsen gick först i november 2012 ut med information om att föreskrifterna om dygnet-runt-bemanning skulle gälla samtliga särskilda boenden, vilket kommer att medföra förändrade förutsättningar för servicehus. Socialkontorets synpunkter Med anledning av Socialstyrelsens bindande regler kring dygnet-runtbemanning som träder i kraft den 1 januari 2014 anser Socialkontoret att Socialnämnden ska revidera förfrågningsunderlaget för upphandling av hemtjänst m.m. enligt LOV, och undanta servicehusen från valfrihetssystemet. För brukarnas del är det viktigt att beslutet om att undanta servicehusen från valfrihetssystemet kommer så fort som möjligt. Det vore olyckligt om några brukare skulle hinna byta till en privat utförare, för att efter några månader åter