Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Look to Sweden Urban Kärrmarck Expert urban.karrmarck@energimyndigheten.se
Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi (ER 2010:23)* Gemensam förslag från Energimyndigheten Jordbruksverket Naturvårdsverket *Kan laddas ner gratis från www.energimyndigheten.se
Uppdraget från regeringen Öka tillverkning och användning av biogas Så långt det är Konkurrenskraftigt Samhällsekonomiskt lönsamt
10 GWh Stor skillnad mellan teknisk potential och ekonomisk potential 1 Potentialen för Teknisk, biogasutnyttjad och ekonomisk möjligpotential 18000 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 9000 8000 7000 6000 5000 4000 12 3000 100 200 0300 400 500 600 700 800 1000 900 1100 1200 1300 1400 1500 1600 1700 1800 1900 2000 2100 2200 2300 2400 2500 2600 2700 2800 2900 3000 3100 3200 3300 3400 3500 3600 3700 3800 3900 4000 4100 4200 4300 4400 4500 4600 4700 4800 4900 5000 5100 5200 5300 5400 5500 5600 5700 5800 5900 6000 6100 6200 6300 6400 6500 6600 6700 6800 6900 7000 7100 7200 7300 7400 7500 7600 7700 7800 7900 8000 8100 8200 8300 8400 8500 8600 8700 8800 8900 9000 9100 9200 9300 9400 9500 9600 9700 9800 9900 10000 10100 10200 10300 10400 10500 10600 10700 10800 10900 2000 1000 Teknisk potential Utnyttjad Ek. möjlig 0 Avloppsslam Avfall Gödsel Växtrester Biomassa Deponier 11000 11100 11200 11300 11400 11500 11600 11700 11800 11900
Biogas en logistisk mardröm 80% av råvaran utspridd på landsbygden Ekonomin kräver stora anläggningar nära råvaran 80 % av marknaden i tätorter Distributionen kräver stora anläggningar nära marknaden Tätort Råvarutillgång Marknad Tätort Jordbruk Jordbruk
Vårt förslag till strategi är: Slut kretsloppet! Satsa på organiskt avfall Mest konkurrenskraftigt Största samhällsekonomiska vinsterna Biogasgrödor kan inte konkurrera med grödor för livsmedel eller energi
Metoden Konkurrensförmågan Samhällsvinsten Möjligheter att förbättra lönsamheten Ny teknik
Rötrest Biogasens värdekedja Rening av rötslam Transport av rötslam Spridning av rötslam Insamling Transport Förbehandling Process Energi Uppgradering Distribution Tankning Kraft värme
Kr/kWh Kr/l ekv bränsle Kostnadsbilden för biogas Kostnad till kund Pris/kostnad vid pump 2,4 2 1,6 1,2 0,8 Marknadvärde Marknadsvärde 30 25 20 15 10 5 0 Skatter Distribution 0,4 0 Kraftvärme Fordon Diesel Bensin E-85 Biogas bra Biogas nuläge Biogas dyr Råvara inkl. raffinering resp uppgradering Avfall från tätortsmiljöer ger lägst kostnad Biogas konkurrerar även med etanol
De unika samhällsvinsterna med avloppsslam. Reducerar metanläckaget Reducerar läckage av näringsämnen, men föroreningar kan vara problem
De unika samhällsvinsterna med att röta matavfall Reducerar metanläckage, men förbränning är alternativ Reducerar läckage av växtnäringsämnen.
Rötning av gödsel Reducerar metanutsläppen Reducerar läckage av växtnäringsämnen
Växtodlingsrester Reducerar metanläckage, men förbränning är alternativ Reducerar läckage av växtnäringsämnen.
Odlade grödor för biogas Inga unika samhällsvinster
Lönsamhet och samhällsnyttan Samhällsnyttan är i sin helhet kopplad till kretsloppet Lönsamhet och samhällsnytta högst för avfall i tätorter. Lönsamheten låg men samhällsnyttan hög för avfall från jordbruket. Lönsamhet och samhällsnytta lägst för odlade biogasgrödor.
Lönsamheten kan förbättras genom samrötning samarbete mellan aktörerna ökad konsolidering Aktörernas ansvar driftoptimering ökat värde på rötresten teknikutveckling bättre tillgång till el-, gas- och fjärrvärmenät stöd till vallodling och rötning av gödsel Aktörernas och statens ansvar Statens ansvar
Varför bidrag till gödsel? Gödsel är inte lönsamt att röta Men har unika miljövinster Miljövinsterna har uppskattats till 0,20kr/kWh producerad biogas Den som rötar gödsel föreslås full kompensation Uppskattningsvis kan ca 500 gårdsanläggningar byggas och 25 % av all gödsel rötas
Rationalisering i marknaden för fordonsgas är nödvändig. Total volym 800 GWh = Motsvarar 3 dygns försäljning i oljehandeln 20 aktörer jämfört med 8 i oljehandeln 7 biogasmackar säljer lika mycket som en i oljehandeln Diesel
Drivmedel Potentialen är för liten för ett rikstäckande system Av effektivitetsskäl bör tung trafik prioriteras Även miljöskäl talar för tung trafik Omfördela stöd från personbilar till tung trafik Målet för andelen förnybara drivmedel bör höjas Höjda drivmedelsskatter alt. kvotplikt bör övervägas.
Styrmedel Nuvarande Investeringsbidrag Biogasanläggningar Tankställen Distributionssystem Gårdsanläggningar Skattebefrielse (energi- och koldioxidskatt) Ingen fordonsskatt Lägre förmånsvärde företagsbilar Föreslagna Skattebefrielse (energi- och koldioxidskatt) Selektiva bidrag till distributionssystem Klimatersättning för gödselrötning Samma fordonskatt och förmånsregler för alla miljöbilar Nedsatt fordonsskatt för lastbilar och bussar
Strategin Begränsade mängder 100 % 50 % Kraftvärme K 2,5-3 TWh 1,2 TWh Transport 25 % 1-1,5 TWh 0,4 TWh
Den politiska reaktionen till nu?