1 (7) Datum 2011-05-11 Identitet TN 1105-121 SL 2011-04034 Trafiknämnden Förslag avseende biljettautomater för zonbiljetter Sammanfattning Biljettautomater för zonbiljetter (Cale-automater) installerades i samband med kontantstoppet i busstrafiken 2007. Under 2010 omsatte denna försäljningskanal knappt 12 Mkr vilket motsvarar 2 promille av SL:s totala försäljning. Bankerna har 2010 infört hårdare krav gällande betalningsskyldighet ifall SL skulle utsättas för hackning eller skimming. Bl a innebär detta att SL genom inlösenavtal med Swedbank har en obegränsad skyldighet att ersätta Visa och Mastercard för eventuell skada som detta kan medföra. Bankerna ställer därför krav på att utrustning och processer skall möta krav gällande teknisk och organisatorisk säkerhet enligt PCI-DSS (Payment Card Industry Data Security Standard). Cale-automaten är genom sin placering i obevakad miljö och magnetbaserad kortläsare det område där risken bedöms vara störst, och därför behöver dessa läsare uppfylla de nya säkerhetskraven. Mot bakgrund av ovan kostsamma krav och de höga försäljningsomkost-naderna bör SL överväga en avveckling av Cale-automaterna. Detta motiveras bland annat av: att det är det mest affärsmässiga alternativet, att försäljningen i kanalen är mycket marginell (2 promille av SL:s totala försäljning), att endast 3% av busshållplatserna har en Cale-automat samt att drygt hälften av alla Cale-automater har ett alternativt försäljningsställe inom en 200 meters radie. En avveckling bedöms ha mycket låg påverkan på SL:s målsättning att underlätta Stockholmarnas vardag och underlätta arbetspendling. Bakgrund Biljettautomater för zonbiljetter (Cale-automater) installerades i samband med kontantstoppet i busstrafiken 2007. Efter hand har automater även installerats i övriga trafikslag. Totalt finns ca 435 automater i drift varav 330 st i busstrafiken. Cale-automaten säljer zonbiljetter på papper och accepterar mynt och kreditkort som betalmedel. Under 2010 omsatte denna försäljningskanal knappt 12 Mkr vilket motsvarar 2 promille av SL:s totala försäljning.
2 (7) Cale-automaten har sedan starten haft höga försäljningsomkostnader per såld biljett. Under 2010 gick 76 % av intäkterna åt till att driva automaten som en försäljningskanal. Höjda säkerhetskrav från betalkortsföretagen och bankerna gör att det krävs en investering i nya kreditkortläsare som accepterar chipkort (EMV) för att dessa automater fortsatt skall kunna acceptera betalkort. Om investeringen genomförs beräknas kostnaderna för att driva kanalen hamna i nivå med intäkterna som kanalen genererar. Beskrivning Höjda säkerhetskrav Bankerna har infört hårdare krav gällande betalningsskyldighet ifall SL skulle utsättas för hackning eller skimming som resulterar i att kreditkortsinformation hamnar i orätta händer. Bl a innebär detta att SL genom inlösenavtal med Swedbank har en obegränsad skyldighet att ersätta Visa och Mastercard för eventuell skada som detta kan medföra. Bankerna ställer därför krav på att utrustning och processer skall möta krav gällande teknisk och organisatorisk säkerhet enligt PCI-DSS (Payment Card Industry Data Security Standard). En viktig del för att möta kraven gällande PCI-DSS är att byta från magnetavläsning till s.k. chipkortsläsare enligt EMV-standard (Eurocard/Mastercard/Visastandard). Cale-automaten är genom sin placering i obevakad miljö och magnetbaserad kortläsare det område där risken bedöms vara störst, och därför behöver dessa läsare uppfylla de nya säkerhetskraven. SL har fått dispens från Swedbank att använda magnetläsare till sista juni 2011. Det bör dock klargöras att dispensen inte ger SL immunitet mot eventuella skadestånd till följd av skimming eller dataintrång. Biljettförsäljningen i Cale-automaten minskar Försäljningen i Cale-automaten nådde sin högsta nivå 2008 med 508 000 sålda biljetter. Sedan 2008 har försäljningen minskat med 16 % per år och under 2010 såldes 330 000 biljetter. En bidragande orsak till detta är att fler resenärer använder SMS-biljetten. Ökad kunskap om kontantstoppet i busstrafiken är sannolikt också en förklaring samt resenärernas kunskap generellt om att biljetten skall köpas i förväg innan resan påbörjas. Nedanstående graf jämför SMS-biljettförsäljning med försäljning i Caleautomaten.
3 (7) 10 000 000 9 000 000 8 000 000 7 000 000 6 000 000 5 000 000 4 000 000 3 000 000 2 000 000 1 000 000 0 2007 2008 2009 2010 CALE SMS Kostnader Nuvarande kostnader (2010) Driftkostnad inkl avskrivningar : 8,8 Mkr/år Intäkter: 11,7 Mkr/år Försäljningsomkostnader: 76 % Snitt antal köp per dygn och automat: ca 2,7 st Alternativa försäljningsställen Drygt hälften av Cale-automaterna har ett alternativt försäljningsställe inom en 200 meters radie. Analysen tar inte hänsyn till öppettider eller till eventuella hinder som exempelvis ett korsande spår, vilket måste passeras för att nå det alternativa försäljningsstället. Det verkliga avståndet, ur en kunds perspektiv, kan därför i vissa fall överstiga 200 meter. Antal Cale Antal med fsg.ställe Andel inom 200m Roslagsbanan 6 5 83 % Nockeybybanan 9 0 0 % Tvärbanan 7 5 71 % Saltsjöbanan 5 3 60 % Lidingöbanan 12 2 17 % SPV City 11 9 82 % Delsumma lokalbana 50 24 48 % Obemannade pendeltågsstationer 11 5 45 % Buss 330 191 58 % Totalt* 391 220 56 % *) exklusive bemannade stationer i T-bana- och pendeltågstrafiken.
4 (7) Alternativanalys Alternativ 1: Genomför investeringen Investeringen för att uppgradera läsarna till EMV-standard uppgår till ca 8,6 Mkr. Det innebär att förutom löpande driftskostnader tillkommer en kostnad för avskrivning av EMV-läsarna under 5 år: Driftkostnad inkl avskrivningar: Försäljning: Försäljningsomkostnad: 10,5 Mkr* 11,7 Mkr/ år (troligtvis lägre då försäljning i Cale sjunker kontinuerligt) ca 90 % eller högre * (efter 2013 är grundinvesteringen i automaterna avskriven och årlig driftskostnad därefter uppskattas till 7 Mkr/år) Med hänsyn till ledtiden för uppgraderingen är bedömningen att samtliga Cale automater inte kommer hinna uppgraderas innan dispensen går ut vid halvårsskiftet. Denna situation löses antingen genom att förhandla om en förlängd dispens eller genom att kreditkortsfunktionen tillfälligt stängs i väntan på EMV-anpassning för dessa automater. Fördelar: Tillgängligheten av biljetter påverkas inte, förutom under den period som kortbetalningsfunktionen eventuellt behöver stängas av i ännu inte uppgraderade automater. Nackdelar: Alternativet ger ännu högre försäljningsomkostnader än idag. Alternativ 2: Erbjud enbart myntbetalning Cale-automaten erbjuder idag förutom kortbetalning även försäljning med mynt. I snitt är 30 % av alla köp i dessa biljettautomater myntköp ( ca 3,1 Mkr). Att behålla automaterna, men att kortbetalningsfunktionen tas bort, skulle troligtvis innebära att en stor del av försäljningen minskar, men att försäljningen med mynt ökar nominellt. Ett antagande är att försäljningen blir marginellt överstigande dagens 30% då ett köp kräver mynt i storleksordningen 18 kr till 60 kr. Beräkningen nedan baseras på 40 % försäljningsvolym jämfört med idag. Driftkostnad: 8,6 Mkr/år Försäljning: 4,7 Mkr/år Försäljningsomkostnad: ca 183 % Fördelar: Tillgängligheten av biljetter påverkas inte avseende kontantbetalning. Den finansiella risken kring kreditkortstransaktioner försvinner i denna kanal. Nackdelar: Alternativet ger högre försäljningsomkostnader än intäkter. En försämring avseende möjligheten att betala med kort, eftersom enbart myntförsäljning erbjuds.
5 (7) Alternativ 3: Avveckla Cale-automaterna och hänvisa till andra försäljningskanaler Mot bakgrund av de höga försäljningsomkostnaderna innebär detta alternativ en avveckling av Cale-automaterna. Det innebär att SL så fort som möjligt stänger ner och påbörjar nedmontering av samtliga Cale-automater. Avvecklingskostnaden uppskattas till 3-4 Mkr. Restvärdet för den ursprungliga investeringen är 3,5 Mkr som i så fall skulle kostnadsföras under 2011. Denna kostnad kan till viss del balanseras av minskade underhållskostnader redan 2011. Det kan vara möjligt att sälja automaterna vidare, t ex till parkeringsföretag. Fördelar: Affärsmässigt alternativ. Alternativet medverkar till effektivisering av kostnader, systemflora och förvaltning. Den finansiella risken kring kreditkortstransaktioner minskar i takt med att automaterna successivt avvecklas under innevarande år. Nackdelar: Minskad tillgänglighet med avseende på biljettköp på de platser där automaterna står idag. Med tanke på snittet av antalet köpta biljetter per automat samt total omsättning, så kan påverkan anses vara av liten omfattning. Däremot kan det påverka de resenärer som vant sig vid att använda denna försäljningskanal. Konsekvenser vid en avveckling av Cale-automaten Påverkan bedöms vara relativt låg i busstrafiken eftersom endast 3 % av hållplatserna i busstrafiken har Cale-automater. Dessutom finns alternativa försäljningsställen vid stor del av de hållplatser som idag har Cale-automater (se ovan). Cale-automaterna längs med lokalbanorna säljer i genomsnitt drygt 3-4 biljetter per dygn. Konduktörerna ombord på lokalbanorna säljer biljetter mot kontant betalning. Vid en avveckling av Cale-automaten bör ett antal SL Accessautomater omfördelas till hållplatser med många påstigande. Elva stationer längs med Nynäs- och Gnestalinjen, som saknar bemanning, har idag Cale-automater. Tre av dessa stationer har även en SL Access-automat. Vid en avveckling av Cale-automaten skulle åtta stationer bli utan automat. (Mölnbo, Gnesta, Krigslida, Tungelsta, Hemfosa, Segersäng, Nynäsgård och Gröndalsviken). Påverkan på biljettillgängligheten för dessa stationer bedöms ändå som låg, då dessa automater i snitt säljer 0,5-1,5 biljetter per dygn. Cale-automaten tilltalar genom sina placeringar och sitt sortiment tillfälliga besökare och turister. Här föreslås därför en omfördelning av SL Accessautomater till några turistintensiva platser. För att underlätta en avveckling kan information om SMS-biljetten lyftas fram. SMS-biljetten är genom sin höga tillgänglighet och låga instegströskel ett bra alternativ till Cale-automaten, vilket också visas med försäljningsutvecklingen. Det finns dock två huvudgrupper av resenärer som trots att de har mobiltelefon inte kan nyttja SMS-biljetten:
6 (7) Abonnemang som är spärrade för premiumtjänster - ca 20 % av mobiltelefonabonnemangen är spärrade för betaltjänster via SMS, merparten av dessa är företagsabonnemang. När den nya betaltjänstlagen träder i kraft kommer detta även gälla oregistrerade kontantkort för mobiltelefoner. Utländska turister Den nya betaltjänstlagen trädde i kraft den 1 augusti 2010 men SL, som redan hade pågående verksamhet, fick en tidfrist till 30 juni 2011 att införa förändringarna. Enligt lagen måste de som använder SMS-biljetten ha ett mobilabonnemang eller ett registrerat kontantkort. Mobiloperatörerna arbetar för närvarande med att säkerställa att oregistrerade kontantkort enkelt går att registrera. SL hålls uppdaterade om progress via bl a Samtrafiken. Det skulle även vara möjligt att utveckla SL:s plattform för mobiltjänster (sl.se/mobil) så att det går att koppla ett mobilnummer till ett betalkort, för att möjliggöra för resenärer med företagsabonnemang eller utländska besökare att betala för en SMS-biljett. Ytterligare ett sätt att kompensera för en avveckling av Cale-automaterna är att genomföra omflyttning av SL Access-automater. Försäljningsanalyser visar att ett 40-tal automater kan bli aktuella för omflyttning. Utvärderingen är baserad på platser där två eller fler automater finns placerade och där samtidigt försäljningsfrekvens och volym är i storleksordningen att det är hanterbart även om någon eller några automater omplaceras. Att erbjuda möjlighet att betala med betal- eller kreditkort på bussar och i konduktörsutrustning skulle ge mycket god biljettförsäljningstillgänglighet i trafiken. Utmaningen vad gäller konduktörsutrustningen är att hitta utrustning som både kan hantera alla önskade funktioner och som samtidigt är lätt att bära. Vid en eventuell modernisering av bussflottans utrustning bör möjlighet till kortbetalning utredas. Rekommendation SL bör överväga en avveckling av Cale-automaten, d.v.s. alternativ 3, vilket motiveras av att det är det mest affärsmässiga alternativet och att försäljningen i kanalen är mycket marginell. Resenärerna hänvisas till andra försäljningskanaler och biljettyper, i första hand förköpsremsa, SMS-biljett och zonbiljetter i SL Access-automaten. Enskilda sällanresenärer kan uppleva en försämrad service när de inte kan köpa biljett på samma sätt som förut. De resenärer som påverkas bedöms vara väldigt få i förhållande till SL:s totala antal resenärer baserat på följande fakta: Cale-automaten står för 2 promille av SL:s totala försäljning Endast 3 % av busshållplatserna har en Cale-automat Drygt hälften av alla Cale-automater har ett alternativt försäljningsställe inom 200 m radie Ytterligare utplacering av SL Access-automater längs med lokalbana och vissa turistintensiva platser kompenserar för minskad biljettillgänglighet.
7 (7) En avveckling bedöms ha mycket låg påverkan på SL:s målsättning att underlätta Stockholmarnas vardag och underlätta arbetspendling. Konsekvenser för personer med funktionsnedsättning Bedömningen är att en avveckling av automaterna inte påverkar personer med funktionsnedsättning. Konsekvenser för miljön En avveckling av automaterna innebär minskade utsläpp eftersom transporterna för att underhålla och tömma mynt sker med bil. Förslag till beslut Trafiknämnden föreslås besluta att att avveckla biljettautomater av typen Cale, samt påbörja avvecklingen snarast så att ingen försäljning med magnetkortsläsare sker efter 30 juni 2011. Göran Gunnarsson Verkställande direktör Ragna Forslund Trafikdirektör