WELLNESS TEORETISKA ASPEKTER Monica Eriksson, PD, Docent Centrum för Salutogenes Institutionen för hälsovetenskap Högskolan Väst monica.eriksson@hv.se
Redan 1947 definierade WHO hälsa i termer av wellness: physical, mental, and social well-being, not merely the absence of disease (WHO, 1958) och senare optimal hälsa som a state of complete physical, mental, and social well-being, not merely the absence of disease or infirmity (WHO, 1964). Wellness kan definieras som an integrated method of functioning which is oriented toward maximizing the potential of which the individual is capable (Dunn, 1961).
Wellness is the optimal state of health of individuals and groups. It is about the realization of the fullest potential of an individual physically, psychologically, socially, sprititually and economically. And the fulfilment of one s role expectations in the family, community, place of worship, workplace and other settings. Smith, Cho Tang & Nutbeam, (2006). WHO Health Promotion Glossary: new terms. Health Promotion International, 21 (4), 340-345.
Wellness detsamma som well-being? Teorier om well-being är 1) Hedonistiska teorier well-being är detsamma som njutning, nöje 2) Teorier om behovsuppfyllelse, lust och begär ekonomi och filosofi 3) Lyckoteorier (happiness och eudaimonia) ligger nära det subjektiva välbefinnandet och livstillfredsställelse 4) List-teorier listar goda ting i livet t.ex. kunskap, vänskap, njutning Subjective Well-Being består av tre distinkta komponenenter: Life satisfaction (cognitive domain based on beliefs/attitudes) Positive and Negative affect (affective domain reflects dthe pleasant and unpleasant feelings that people experice in their lives) (Diener, 1984)
Hälsa som livsrytm: livskraft i form av rörelse och stillhet Rörelse i form av fysisk kapacitet men även rörelse i form av intellektuell förmåga t.ex. förflyttning, motion, aktiviteter och fart. Men rörelse kan också uppfattas i form av bråk, liv, oro, alarm, uppståndelse och livlighet och refererar då till existentiella innebörder av hälsa. Exempel på känslomässig rörelse är gripenhet och sentimentalitet. Livskraft skapas även i form av stillhet. Ord som beskriver stillhet är tystnad, lugn, ro, vila, fred, frid(fullhet), tillbakadragenhet, ostördhet. Mening och sammanhang ger hälsa och det motsatta avsaknad av mening och sammanhang påverkar upplevelsen av hälsa.
Health literacy represents the cognitive and social skills which determine the motivation and ability of individuals to gain access to, understand and use information in ways which promote and maintain good health (Nutbeam, 1998) Health literacy is the ability to make sound health decisions in the context of everdyday life. It is a critical empowerment strategy to increase control over health, an ability to see out information and their ability to take responsibility (Kickbusch & Maag, 2005). Health literacy is linked to literacy and entails people s knowledge, motivation and competences to access, understand, appraise, and apply health information in order to make judgements and take decisions in everday life to maintain and improve quality of life during the life course (Sørensen et al. 2012) Health literacy fokuserar inte bara på individens förmåga att ta till sig hälsokommunikation utan också på hälsans sociala bestämningsfaktorer (Tillgren, Ringsberg & Olander, 2014, s. 40)
Känsla av sammanhang och Generella och Specifika motståndsresurser mot stress. En stark känsla av sammanhang samvarierar med god upplevd hälsa och livskvalitet. Salutogenes är mer än Antonovsky och mer än att mäta känsla av sammanhang Det salutogena paraplyet många olika begrepp och teorier där fokus ligger på människors styrkor: inre styrka, vilja till mening, inlärd optimism, inlärd rådighet, coping, välbefinnande, livskraft (resilience osv.)
Physical, Mental, Social, Spiritual (WHO, 1964) Health as a rythm of life (motion and calm) (Dahlberg & Segesten, 2010) Health literacy (Ringsberg, Olander & Tillgren, 2014) Health literacy (Mårtensson & Hensing, 2012) Health Wellbeing Life satisfaction, Positive & Negative Affect (Diener, 1984) Sense of coherence, hardiness, meaning, resourcefulness, hopefulness, empati, inlärd optimism, livskraft (resilience), inre styrka. (Eriksson, 2015) Contextually related mening of wellness despite illness athomeness (Öhlen et al. 2014 The Salutogenesis WELLNESS Quality of life Wheel of WN Sense of worth, sense of control, realistic beliefs, emorional awareness and coping, problem solving and creativity, sense of humor, nutrition, exercise, self care, stress management, gender identity, cultural identity (Hattie et al., 2004) Hedonistic theories, theories of life satisfaction (fulfilment of goals), theories of happiness, mixed theories of happiness (Brülde, 2003)
SAMMANFATTNING Begreppsförvirring wellness/healthyness/fitness. Wellness förefaller åtminstone ha olika dimensioner av hälsa, livskvalitet och välbefinnande (wellbeing) överlappande funktioner Wellness som motsats till illness? Wellness används särskilt inom omvårdnadsforskning medan wellbeing används mer inom beteendevetenskaperna Wellness och wellbeing används ofta som synonymer Oklart hur wellness skiljer sig från wellbeing samma fenomen? Wellbeing används synonymt med hälsa healthyness Wellness kan tillämpas på olika systemnivåer individ, grupp (familj), organisation och samhälle Wellness beskrivs som ett kontinuum och inte som ett tillstånd. Behov av att klargöra wellness som begrepp och hur detta kan relateras till andra hälsobegrepp och vidare hur sjuksköterskor uppfattar och beskriver wellness som begrepp ett potentiellt forskningsprojekt inom ViS.
Referenser Brülde, B. (2003). Teorier om livskvalitet. Lund: Studentlitteratur. Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa & vårdande i teori och praxis. Stockholm: Natur och Kultur. Dunn, H.L. (1961). High-level wellness. Arlington, VA: Beatty. Eid, M. & Larsen, R.J. (Eds.). (2008). The science of subjective well-being. New York: The Guilford Press. Eriksson, M. (Red.). (2015). Salutogenes om hälsans ursprung. Från forskning till praktisk tillämpning. Stockholm: Liber. Hattie, J.A., Myers, J.E. & Sweeney, T.J. (2004). A factor Structure of Wellness: Theory, Assessment, analysis, and Practice. Journal of Counseling & Development, 82, 354-364. Kickbusch, I. & Maag, D. (2005). International Encyclopedia of Pub lic Health, 3, 204-211. Mårtensson, L. & Hensing, G. (2012). Health literacy a heterogeneous phenomenon: a literature review. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 26(1), 151-160. Nutbeam, D. (1998). Health Promotion Glossary. Geneva: WHO. Ringsberg, K.C., Olander, E. & Tillgren, P. (Red.) (2014). Health literacy. Teori och praktik i hälsofrämjande arbete. Lund: Studentlitteratur. Smith, Cho Tang & Nutbeam, (2006). WHO Health Promotion Glossary: new terms. Health Promotion International, 21 (4), 340-345. Sørensen, K., Van den Broucke, S., Fullam, J., Doyle, G., Pelikan, J., Slonska, Z & Brand, H. (2012). Health literacy and public health: A systematic review and integration of definitions and model. BMC Public Health, 12, 80. World Health Organization (1958). Constitution of the World Health Organization, Annex. Geneva: Switzerland. World Health Organization (1964). Basic documents (15th ed.). Geneva, Switzerland. Öhlén, J., Ekman, I., Zingmark, K., Bolmsjö, I. & Benzein, E. (2014). Conceptual development of at-homeness despite illness and disease: A review. Qualitative Studies on Health and Well-being, 9, doi:10.3402/qhw.v9.23677