Riktlinje för brand- och utrymningslarm

Riktlinje för brand- och utrymningslarm Skapad: 2008-10-15 Senast ändrad: 2014-12-12 R 7.5

Saija Thacker Magnus Eriksson Karin Sjöndin 2008-10-15 2014-12-12 2014-12-12 2(26) INNEHÅLL 1 Inledning... 3 2 Brandlarm... 5 2.1 Brandlarmanläggningens omfattning... 5 2.1.1 Normalfall...5 2.2 Val av detektortyp... 5 2.3 Larmknappar... 6 2.4 Typ av system... 7 2.4.1 Normalfall...7 2.4.2 Accepterade avvikelser...7 2.5 Centralutrustning/Strömförsörjning... 7 2.5.1 Centralutrustning - CU...7 2.5.2 Brandförsvarstablå för insatspersonal BFT...7 2.5.3 Manöveranordning för brandgasventilation...7 2.5.4 Överordnat larmhanteringssystem...8 2.5.5 Extern strömförsörjning...8 2.5.6 Larmöverföring...9 2.6 Styrningar... 9 2.6.1 Brandgasventilation (rökluckor, specifika brandgasfläktar etc.)...9 2.6.2 Brandlarmstyrning av ventilationsanläggningar via ventilationens styrsystem...10 2.6.3 Styrning för stopp av tilluftsfläkt vid rök i tilluftsaggregat...10 2.6.4 Stängning av brand-/brandgasspjäll direkt från brandlarmcentralen...11 2.6.5 Hissar...12 2.6.6 Rulltrappor...12 2.6.7 Branddörrar...13 2.6.8 Larmdon för vägvisning för räddningstjänsten...13 2.6.9 Upplåsning av dörrar...14 2.6.10 Utlösning av släckanläggningar...14 2.7 Skyltar och märkning... 15 2.7.1 Adressmärkning för detektorer och larmknappar...15 2.8 Dokumentation och färdigställandekontroll... 15 2.8.1 Orienterings- och serviceritning...15 2.8.2 Ritningar för överordnat larmhanteringssystem...16 2.8.3 Dokumentation vid centralutrustning...16 2.8.4 Provning och färdigställandekontroll...16 2.8.5 Samordnat funktionsprov...16 3 Brandlarmsignalering till personal... 17 3.1 Akustiska och optiska larmdon... 17 3.1.1 Larmpelare i korridorer/kommunikationsvägar...17 3.1.2 Akustiska larmdon i personalutrymmen och i liknande utrymmen...19 3.1.3 Larmselektering för akustiska och optiska larmdon...19 3.2 Informationstablå för verksamheten... 21 3.3 Larmlagringsfunktion för verksamheten... 21 4 Utrymningslarm... 23 4.1 Allmänt... 23 4.2 Täckningsområde... 23 4.2.1 Normalfall...23 4.2.2 Accepterade undantag...24 4.2.3 Aktiveringssätt...24 4.3 Larmtryckknappar för aktivering av utrymningslarm... 24 4.4 Signaltyp... 24 4.5 Utrymningsselektering... 25 4.5.1 Publika toaletter...25 BILAGA 1: Utförandespecifikation Brandlarm... 26 BILAGA 2: Utförandespecifikation Utrymningslarm... 26 R7 5

Saija Thacker Magnus Eriksson Karin Sjöndin 2008-10-15 2014-12-12 2014-12-12 3(26) 1 Inledning Där det bedrivs hälso- och sjukvård skall det finnas den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att god vård skall kunna ges1. Standardisering av lokaler, rumsfunktioner och tekniklösningar medför effektivare och säkrare vård, samt långsiktigt hållbara, robusta och ändamålsenliga vårdfastigheter. De byggnadstekniska riktlinjerna är ett styrmedel för att säkerställa lokaler för god vård att lagkrav följs, att krav avseende patientsäkerhet uppfylls och att arbetsmiljön i lokalen är god en gemensam standard som ska gälla för fastigheter förvaltade av Locum. Riktlinjerna kan även tillämpas för inhyrda lokaler. Vänligen kontakta Locums specialister vid frågor gällande de byggnadstekniska riktlinjerna. 1) 2 e Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) Riktlinjerna gäller som minimikrav för byggnader där Locum AB har förvaltningsuppdraget. Riktlinjerna har tagits fram av Locum AB för att ge klarhet i hur Locum AB vill utforma brandlarmanläggningar i samband med renovering, ny-, till- och ombyggnadsprojekt. Brandlarmanläggningar har till syfte att upptäcka en begynnande brand så tidig att: Personalen har förutsättning att utföra en släckinsats i ett tidigt skede. brandspridning till närliggande brandceller/byggnader kan begränsas. utrymning kan ske på ett säkert och kontrollerat sätt. Då en brandskyddsdokumentation upprättas skall hänvisning alltid göras till dessa riktlinjer beträffande utformning av brandlarm och utrymningslarm. Locums riktlinjer för brandskydd omfattar i sin helhet följande kategorier: R.7.1 - Riktlinjer för byggnadstekniskt brandskydd. R.7.2 - Riktlinjer för systematiskt brandskyddsarbete. R.7.5 -. R.7.6 - Riktlinjer för vattensprinkler och fasta släcksystem. R.18 - Riktlinjer Styr och övervakning med projekteringsanvisningar. R7 5

Saija Thacker Magnus Eriksson Karin Sjöndin 2008-10-15 2014-12-12 2014-12-12 4(26) Externt inhyrda lokaler från annan ägare omfattas inte formellt av dessa riktlinjer. I dessa fall regleras brandskyddsåtaganden genom avtal. Informationen i riktlinjerna kan dock i dessa fall, i tillämpliga delar, generellt nyttjas som ett underlag vid brandtekniska frågor. Vid frågor kring riktlinjen kontakta Locums specialist brandteknik, telefonnummer: 08-123 170 00 (Vxl). R7 5

Saija Thacker Magnus Eriksson Karin Sjöndin 2008-10-15 2014-12-12 2014-12-12 5(26) 2 Brandlarm Brandlarmanläggning skall utföras enligt aktuell utgåva av SBF 110 och med de preciseringar som anges i dessa riktlinjer. Material ingående i brandlarmanläggning skall uppfylla samtliga krav som anges i aktuell utgåva av SBF110. Utförandespecifikation för brandlarm (se bilaga 1 till dessa riktlinjer) skall alltid upprättas när brandlarm skall installeras. Utförandespecifikationen skall upprättas av brandkonsult eller av brandlarmsprojektör i projektet och bifogas som en bilaga till brandskyddsdokumentationen eller projekteringshandlingarna. Blanketten finns även i digital form i Advantum (Word-formulär). 2.1 Brandlarmanläggningens omfattning 2.1.1 Normalfall Byggnad eller byggnadsdel som skall förses med automatisk brandlarmanläggning skall ha fullständig detektorövervakning enligt de krav som beskrivs i SBF 110. 2.2 Val av detektortyp Rökdetektor av optisk typ skall väljas förutom i följande fall: I utrymmen med exempelvis matlagning, avgaser, rök och ånga väljs en detektotyp som inte avger onödiga larm vid normal verksamhet i utrymmet men som ändå ger ett tidigt larm vid ett eventuellt brandtillbud i utrymmet. I utrymmen med mycket svår miljö exempelvis utomhus under skärmtak samt i rum där detektorn kan vattenbegjutas eller utsättas för mycket fuktig miljö skall värmedetektorer med erforderlig kapslingsklass användas. I rum med dieseldrivna reservkraftaggregat skall både rök- och flamdetektor (IR/UV-typ) användas. Rökdetektorerna skall automatiskt förbikopplas vid reservkraftskörning samt under en viss fastställd tid efter det att reservkraftsaggregat har stannat. Detektorer som placeras inne i luftbehandlingsenhet ska alltid utgöras av rökdetektor (flerkriteriedetektor t.ex. dubbeloptisk detektor). Detektorn skall vara placerad i ventilationsmätkammare som installeras i luftströmmen efter elmotor och elvärmebatteri. Alternativt kan samplingdetektor användas. Detta gäller t.ex. detektorer som krävs i tilluftsmotorutrymme enligt SBF110. Samtliga dragskåp skall förses med detektor. R7 5

Saija Thacker Magnus Eriksson Karin Sjöndin 2008-10-15 2014-12-12 2014-12-12 6(26) Anm. Värmedetektorer kan inte klassificeras som en detektor för tidig upptäckt av brand. Därför får värmedetektorer endast användas i fall där det inte finns några andra alternativ. 2.3 Larmknappar Larmknappar skall placeras på följande platser: vid brandförsvarstablåer. vid larmlagringstablåer. i expeditioner på vårdavdelningar och liknande. i receptioner, kundmottagningar, informationsdiskar och liknande. i vaktlokaler, rum för bevakningspersonal och liknande. Larmknappar skall placeras på 1,2 meters höjd över golv. Skylt vid larmknapp Skylt placeras i direkt anslutning till larmknapp. Skylt utförs i form av graverad skylt med röd bakgrund och vit text. Skylt skall vara fastsatt på underlaget med skruv. Skylt skall ha dimensionen 90 mm x 60 mm. Fig 4. Skylt vid larmknapp R7 5

Saija Thacker Magnus Eriksson Karin Sjöndin 2008-10-15 2014-12-12 2014-12-12 7(26) 2.4 Typ av system 2.4.1 Normalfall Adresserbara brandlarmsystem, som uppfyller kraven i gällande utgåva av SBF110, skall väljas vid nyinstallation. Systemen skall vara utformade så att både sektionsangivelse och kompletterande larmadress visas samtidigt vid brandindikering. Ett mätvärde för nedsmutsningsnivå skall kunna avläsas i centralutrustningen för varje enskild rökdetektor på anläggningsskötarnivå. 2.4.2 Accepterade avvikelser Avvikelser från normalfallet accepteras endast i samband med mindre om- eller tillbyggnadsprojekt där det redan finns ett befintligt icke adresserbart brandlarmsystem. En förutsättning är i sådana fall att övriga delar av dessa riklinjer kan uppfyllas för brandlarmanläggningen. 2.5 Centralutrustning/Strömförsörjning 2.5.1 Centralutrustning - CU Beträffande val av system se avsnitt 2.4. Brandlarmanläggningens strömförsörjning skall uppfylla kraven i SBF 110 och SS-EN 54-4. I de fall batterikapacitet dimensioneras för kortare reservtid än 24 timmar (med hänvisning till att det finns dieseldrivet reservelverk) måste det säkerställas att strömförsörjningen för brandlarmet fungerar under minst 24 timmar vid ett strömavbrott. 2.5.2 Brandförsvarstablå för insatspersonal BFT Vid placering av BFT skall samråd ske med Locum AB:s brandsäkerhetsspecialist eller av denna utsett ombud. Kundspecifik klartext skall normalt inte visas i BFT. Klartextvisning skall normalt endast ske i informationstablåer och eventuella larmlagringstablåer. 2.5.3 Manöveranordning för brandgasventilation När brandgasventilation skall kunna startas/öppnas manuellt från central plats av räddningstjänstpersonal skall manöverenhet placeras/utformas enligt följande: Manöverenheten skall normalt placeras i direkt anslutning till brandförsvarstablå/centralutrustning enligt 2.5.2 ovan. Manöverenhetens styrningar skall strömförsörjas från strömförsörjning som ingår i brandlarmsystemet (se 2.5.1 och 2.5.5). R7 5

Saija Thacker Magnus Eriksson Karin Sjöndin 2008-10-15 2014-12-12 2014-12-12 8(26) Särskild ritning skall finnas utvisande brandventilationsluckor/brandgasfläktars placering, gruppindelning etc. Denna ritning skall placeras i orienteringsritningspärmar för brandlarmanläggningen. Ovanstående gäller ej brandgasventilation för trapphus där BBR-krav finns på att manöveranordning skall vara placerad i entré till trapphus. Se 2.6.1 beträffande brandgasventilation som skall aktiveras via byggnadens brandlarmanläggning. 2.5.4 Överordnat larmhanteringssystem I större byggnads- eller sjukhuskomplex med flera centralutrustningar skall ett överordnat larmhanteringssystem installeras. Systemet skall utformas i samråd med Locum AB:s brandsäkerhetsspecialist eller av denna utsett ombud. I de fall ett överordnat larmhanteringssystem redan finns installerat för berört objekt/område skall anslutning till ett larmhanteringssystem alltid ingå i det aktuella projektet. 2.5.5 Extern strömförsörjning När extern strömförsörjning används för t.ex. akustiska larmdon, blixtljus, dörrhållarmagneter, brandgasventilation, styrmoduler etc. ska strömförsörjning utformas enligt följande: Extern strömförsörjningsutrustning skall uppfylla samtliga de regelkrav som gäller för strömförsörjning av brandlarmanläggningar (enligt SBF 110 resp. SS-EN 54-4). Övervakningskort som även övervakar kortslutning/avbrott i batterikretsen ska alltid finnas. Fel i strömförsörjning skall överföras som felsignal till brandlarmets centralutrustning. Batterikapacitet skall uppfylla reservdriftskrav enligt SBF 110. I de fall batterikapacitet dimensioneras för kortare reservtid än 24 timmar (med hänvisning till att det finns dieseldrivet reservelverk) måste det säkerställas att strömförsörjningen för brandlarmet fungerar under minst 24 timmar vid ett strömavbrott. Strömförbrukningsberäkning skall alltid utföras och beräkningen skall redovisas i anläggarintyget eller i bilaga till anläggarintyget. Externa strömförsörjningsaggregat skall placeras vid brandlarmcentral. R7 5

Saija Thacker Magnus Eriksson Karin Sjöndin 2008-10-15 2014-12-12 2014-12-12 9(26) 2.5.6 Larmöverföring SOS/Räddningstjänst Brandsignal (brandlarm och felsignal) ska automatiskt överföras till larmcentral som automatiskt kallar ut räddningstjänst (kan vara direktlarm till räddningstjänst alternativ larmöverföring till larmcentral som har avtal med räddningstjänst). Larmöverföring ska uppfylla SBF 110. Fastighetsdator PLC Brandlarm och felsignal (ELD och FEL) ska överföras till fastighetsdator, se R18 Riktlinjer Styr och övervakning med projekteringsanvisningar. 2.6 Styrningar Behovet av styrningar av olika typer av brandskyddsanordningar bestäms av vilka brandskyddslösningar man valt för den aktuella byggnadsdelen. Vilka styrningar som skall finnas skall alltid preciseras i brandskyddsdokumentationen. Då det finns angivet i brandskyddsdokumentation att vissa styrningar skall finnas skall styrningarna uppfylla nedanstående krav. Om styrning sker via in- och utgångsenhet tillhörande brandlarmsanläggningen, ska in- och utgångsenheten placeras i direkt anslutning till den enhet som skall styras för att minimera kabellängd som inte övervakas via brandlarmanläggningen. 2.6.1 Brandgasventilation (rökluckor, specifika brandgasfläktar etc.) När brandgasventilation skall aktiveras automatiskt via byggnadens brandlarmanläggning utformas funktionen enligt följande: Styrning skall endast ske via brandlarmdetektorer som är placerade inom brandcell där brandgasventilation skall aktiveras vid brandlarm. Ledning för styrfunktion skall utformas/förläggas så att den klarar att upprätthålla funktionssäkerheten i minst 30 min vid brandpåverkan. Ledning för styrning skall vara elektriskt övervakad via brandlarmsystemet. Styrning skall strömförsörjas från strömförsörjning som ingår i brandlarmsystemet (se 2.5.1 och 2.5.5). Se 2.5.3 beträffande strategisk brandgasventilation som skall kunna startas/öppnas manuellt från central plats av insatspersonal. R7 5

Saija Thacker Magnus Eriksson Karin Sjöndin 2008-10-15 2014-12-12 2014-12-12 10(26) 2.6.2 Brandlarmstyrning av ventilationsanläggningar via ventilationens styrsystem När ventilationsaggregat skall styras via ventilationens styrsystem, utformas funktionen enligt följande: Detektering för styrningen skall ske av rökdetektor som ingår i byggnadens brandlarmsystem. Vilka delar av brandlarmet som skall aktivera styrningen beror på utformningen av ventilationssystemet och brandcellsindelningen. Detta måste därför specificeras i brandskyddsdokumentationen för det aktuella objektet. När styrning sker via ventilationssystemets styrsystem (PLC) skall det finnas ett förutbestämt branddriftläge som har högsta prioritet framför alla andra driftlägen (se även Locums riktlinje R 18). Vid kommunikationsavbrott i ventilationssystemets styrsystem (PLC) skall brandlarmstyrning aktiveras. Fel i funktioner som är nödvändiga för att ventilationsstyrningen skall fungera skall alltid överföras som fellarm till brandlarmsystemet. Kabel för styrning mellan lokala ventilationsstyrenheter (PLC) skall vara brandsäkert förlagd alternativt ska varje lokal ventilationsstyrenhet (PLC) ha egen styrmodul från brandlarmanläggningen Ledning för styrning skall vara elektriskt övervakad via brandlarmsystemet hela vägen till den aktuella styrmodulen. Utebliven kommunikation mellan styrmodul och brandlarmcentral ska aktivera avsedda styrfunktionerna. Vid fläktar i driftfunktion skall frysskydd förbikopplas vid utlöst brandlarm. Branddriftläge ska indikeras vid/i brandförsvarstablå (se även Locums riktlinje R 18). (Se även 2.6.3 nedan beträffande styrning för stopp av tilluftsaggregat). Anm. Projektering av brandlarmstyrningar ska ske i samråd mellan ventilationskonsult, brandkonsult, styrkonsult och brandlarmsprojektör. 2.6.3 Styrning för stopp av tilluftsfläkt vid rök i tilluftsaggregat Vid larm från detektor som är placerad i tilluftsmotorutrymmen skall tilluftsfläkt stoppas automatiskt via en styrning från brandlarmcentralen. Denna styrning skall utformas enligt följande: R7 5

Saija Thacker Magnus Eriksson Karin Sjöndin 2008-10-15 2014-12-12 2014-12-12 11(26) Detektering för denna styrning skall ske av rökdetektor som ingår i byggnadens brandlarmsystem och som är placerad i luftströmmen efter elmotor och/eller elvärmebatteri enligt SBF110. Rökdetektor skall vara av flerkriterietyp t.ex. dubbeloptisk detektor. Detektorn skall vara placerad i ventilationsmätkammare. Alternativt kan samplingdetektor användas. Utebliven kommunikation mellan styrmodul och brandlarmcentral ska aktivera avsedda styrfunktionerna. Ledning för styrning skall vara elektriskt övervakad via brandlarmsystemet hela vägen till den aktuella styrmodulen. Vid stopp av tilluftsfläkt skall aggregat återstartas manuellt via kvittering av larm på styrskåp för respektive ventillationsaggregat och stoppet ska indikeras vid/i brandförsvarstablå (se Locums riktlinje R 18). 2.6.4 Stängning av brand-/brandgasspjäll direkt från brandlarmcentralen När brand-/brandgasspjäll skall stängas direkt via byggnadens brandlarmanläggning utformas funktionen enligt följande: Detektering för aktivering av styrningen för brandgasspjäll skall ske av rökdetektor som ingår i byggnadens brandlarmsystem. Vilka delar av brandlarmet som skall styra brandgasspjällen beror på utformningen av ventilationssystemet och brandcellsindelningen. Detta måste därför specificeras i brandskyddsdokumentationen för det aktuella objektet. En separat styrmodul som styrs av brandlarmanläggningen skall installeras för varje brandspjäll som skall styras. Status (öppet/stängt) för samtliga brandspjäll skall visas t.ex. genom det överordnade presentationssystemet. Funktionsprov av enskilt spjäll skall kunna ske via manöverpanel. Funktion för automatisk motionering (öppning och stängning) av brandspjäll skall finnas (via extern tidkanal) med 48 timmars intervall. Den automatiska motioneringen skall vara frånkopplingsbar. Funktion för motionering kan vara inbyggt i ventilationssystemet. Vid fel i motioneringen skall fellarm överföras till byggnadens brandlarmsystem. Utebliven kommunikation mellan styrmodul och brandlarmcentral ska aktivera avsedda styrfunktionerna. R7 5

Saija Thacker Magnus Eriksson Karin Sjöndin 2008-10-15 2014-12-12 2014-12-12 12(26) Om ventilationsaggregat fungerar vid strömavbrott i ordinarie strömförsörjning (t.ex. genom anslutning till viktig last ) skall utformning ske så att även styrning av brandspjäll fungerar normalt, trots strömavbrott. Om styrning sker via reläutgång i centralutrustningen krävs brandsäker kabel (30 min). Alternativt skall styrfunktion aktiveras vid avbrott/kortslutning på ledning. Anm 1. Indikerings- och manöverpanel för brandspjällsstyrning kan utformas på olika sätt. Finns överordnat larmhanteringssystem skall i första hand indikering/manövrering ske via detta system. Anm 2. Tänk på att styrning av brandgasspjäll förutsätter att rökdetektorer används i alla berörda delar. 2.6.5 Hissar När styrning av hissar skall ske via byggnadens brandlarmanläggning utformas funktionen enligt följande: Detektering för aktivering av styrningen för hiss skall ske av rökdetektor som ingår i byggnadens brandlarmsystem. Vid brandindikering skall hissar automatiskt gå till ett visst preciserat stannplan t.ex. entrévåningen. Om brandindikeringen kommer från ordinarie stannplan (enligt ovan) skall hiss styras till alternativt stannplan. Dörrarna får inte förbli i öppet läge när hissen stannat på destinerat stannplan. Hissdörr skall dock fortfarande gå att öppna från öppningsknapp i hisskorg. Ledningar för styrningarna skall vara elektriskt övervakade. Anm. Stannplan samt alternativt stannplan skall preciseras av brandkonsulten i brandskyddsdokumentationen. 2.6.6 Rulltrappor När styrning av rulltrappa skall ske via byggnadens brandlarmanläggning utformas funktionen enligt följande: Detektering för aktivering av styrningen för rulltrappa skall ske av rökdetektor som ingår i byggnadens brandlarmsystem. Vid brandindikering skall rulltrappa automatiskt stanna. Återstart av rulltrappa skall inte kunna ske om brandlarmanläggningen inte är återställd. R7 5

Saija Thacker Magnus Eriksson Karin Sjöndin 2008-10-15 2014-12-12 2014-12-12 13(26) 2.6.7 Branddörrar När branddörrar skall stängas vid larm från byggnadens brandlarmanläggning utformas funktionen enligt följande: Detektering för aktivering av styrningen för branddörr skall ske av rökdetektor och larmknapp som ingår i byggnadens brandlarmsystem. Dörrar i brandcellsgräns som normalt måste hållas öppna förses med rökdetektorstyrda magnethållare eller annan motsvarande funktion. Styrningen skall utföras så att funktionen upprätthålls vid frånställning av sektion/larmadress som styr dörrstängningsfunktionen. Vid frånställd sektion/larmadress skall således ordinarie brandlarmdetektorer fortsätta att fungera lokalt som detektorövervakning för aktivering av dörrstängning. Om centralutrustningen (t.ex. p.g.a. kortslutning eller avbrott) förlorar kommunikationen med en detektor eller styrenhet som ingår i dörrstängningsfunktionen skall aktuell dörr stängas efter en förinställd tidsperiod, t.ex. tio minuter. Om styrenheten som ingår i dörrstängningsfunktion blir strömlös skall aktuell dörr stängas. Om dörren öppnas via sensorlist (fotocell, radar eller liknande) skall denna funktion underordnas (förbikopplas av) styrning från brandlarmsanläggningen. Sensorlist skall urkopplas vid brandlarm och dörr skall endast gå att öppna manuellt. Knapp för manuell stängning branddörrstängning skall finnas vid varje dörr. 2.6.8 Larmdon för vägvisning för räddningstjänsten Minst ett optiskt larmdon av typ rött blixtljus (kapslingsklass IP 65) skall alltid placeras utanför entré där brandförsvarstablå/centralutrustning är placerad. Blixtljuset skall placeras så att minst 50 meters fri sikt råder till blixtljuset från räddningstjänstens insatsväg (från förarplats i räddningstjänsfordon). Ovanstående blixtljus skall styras via summalarm från brandlarmsystemet och blixtljuset skall endast kunna stängas av vid återställning av utlöst brandlarm. Detta innebär att blixtljuset skall fortsätta att avge signal även om knappen larmdon tyst trycks in. Blixtljuset skall heller inte kunna frånkopplas via manövern larmdon från. De larmdon som skall finnas inne i byggnaden (för att varna personer vid brand) skall utföras enligt avsnitt 3. Beträffande larmdon för utrymningslarm se avsnitt 4. R7 5

Saija Thacker Magnus Eriksson Karin Sjöndin 2008-10-15 2014-12-12 2014-12-12 14(26) 2.6.9 Upplåsning av dörrar När dörrar skall låsas upp via byggnadens brandlarmanläggning utformas funktionen enligt följande Detektering för aktivering av styrningen skall ske av rökdetektor som ingår i byggnadens brandlarmsystem. Vilka delar av brandlarmet som skall styra ellåsen beror på verksamhetens art och utrymningsstrategin i det enskilda fallet. Detta skall utredas och specificeras i det enskilda fallet. För dörrar i brandcellsgräns, där ellås skall styras från brandlarmsystemet, skall alltid ellåsen vara av typ som medger bibehållen brandavskiljande funktion vid upplåsning. Detta innebär att ellås skall vara utformat så att dörren har tillhållning (för att förhindra brand- och brandgasspridning) trots att dörren är upplåst via ellås. Ellås som skall styras via brandlarmsystemet skall ha funktion som säkerställer att dörr kan öppnas vid strömbortfall till ellås. OBS! Låsning och upplåsning av dörrar till eller i utrymningsväg måste alltid utföras så att aktuella myndighetskrav uppfylls Se även SBF s rekommendationer Panik & Nöd Utrymningbeslag. Inbrottsskyddsaspekter måste beaktas Samordning ska utföras. 2.6.10 Utlösning av släckanläggningar När släckanläggning (t.ex. inertgassläckanläggning eller vattensprinkleranläggning) ska styras via brandlarmanläggning utformas funktionen enligt följande: Separat brandlarmcentral och kontrollenhet installeras för styrning av släckanläggningen. Brandlarmcentral för släckanläggningen skall kopplas in som undercentral till fastighetens brandlarmanläggning på separat brandlarmssektion. Lokaler med släckanläggning skall utöver släckcentralens detektorer ha ett grundskydd med detektorer installerat till fastighetens brandlarm enligt 2.1.1. Detta för att vid arbete och bortkoppling av släckanläggningen skall lokaler fortfarande vara skyddade. R7 5

Saija Thacker Magnus Eriksson Karin Sjöndin 2008-10-15 2014-12-12 2014-12-12 15(26) 2.7 Skyltar och märkning Utöver de krav på skyltar och märkning som finns i SBF110 gäller följande tilläggskrav. 2.7.1 Adressmärkning för detektorer och larmknappar Detektorer, larmknappar, adressenheter, in- och utgångsenheter och extra indikeringar för dolda detektorer skall vara märkt med skylt som anger: husnummer där BFT är placerad. sektionsadress. kompletterande larmadress. Sektionsadress och kompletterande larmadress skall på skylt anges på exakt samma sätt som visning sker i BFT. Skylt för adressmärkning skall utföras i form av graverad skylt med röd bakgrund och vit text. Skylt skall vara fastsatt på underlaget med skruv. Skylt skall ha dimensionen 120 mm x 25 mm. Texthöjd skall vara 20 mm. Fig 1. Exempel på utförande av skylt, som uppfyller Locum AB:s krav. 2.8 Dokumentation och färdigställandekontroll Locum AB:s riktlinje för teknisk dokumentation skall följas. Utöver de krav på dokumentation som finns i SBF110 och SBF1021 gäller nedan angivna tilläggskrav. 2.8.1 Orienterings- och serviceritning Husnummer Sektionsadress Kompletterande larmadress 43 154 36 För sjukhusområden med många byggnader skall alltid situationsplan finnas utvisande hela sjukhusområdet. Situationsplanen skall placeras på baksidan av föregående ritningsblad. Röd riktningspil skall finnas i överkant på varje ritningsblad och peka mot situationsplanen. Aktuell byggnad skall vara utmärkt på situationsplanen med markant färg. Byggnaden skall vara roterad på samma sätt på situationsplanen som på ritningsbladen. R7 5

Saija Thacker Magnus Eriksson Karin Sjöndin 2008-10-15 2014-12-12 2014-12-12 16(26) 2.8.2 Ritningar för överordnat larmhanteringssystem Principutformning av ritningar för det överordnade larmhanteringssystemet skall godkännas av Locum AB:s brandsäkerhetsspecialist. 2.8.3 Dokumentation vid centralutrustning Anläggningsspecifik programmering och textmassa för klartextvisning i informationstablåer skall finnas i digital form. Dokumentet skall även visa sänkt känslighet på detektorer, detektorer som är tidsinställda på avstängning vissa tider, mm. En digital kopia av gällande version ska förvaras vid centralutrustningen tillsammans med funktionsbeskrivning, styrbilaga och anläggarintyg. 2.8.4 Provning och färdigställandekontroll Innan brandlarmsystemet ställs i driftläge skall fullständiga provningar ha utförts av anläggarfirman. Kompletta provningsprotokoll skall upprättas för färdigställandekontrollen. Samtliga provningar och kontroller, omfattande installationer och funktioner som erfordras för att anläggningen uppfyller ställda krav, se SBF110. Provningsprotokoll för detektorer och larmknappar skall styrka att gällande utgåva av orienteringsritningar, adressmärkning och visning på centralutrustning och larmtablåer har kontrollerats i samband med avprovningen. Separat protokoll över ljudmätning från akustiska larmdon skall upprättas. Samtliga provningar enligt ovan skall dokumenteras. Dokumentationen skall redovisas som bilaga till anläggarintyget. Provningsdatum samt vem som utfört provet skall framgå. 2.8.5 Samordnat funktionsprov För samtliga styrningar från brandlarmanläggningen (fläktar, spjäll, dörrar, hissar, brandventilation etc.) skall samordnad funktionsprovning utföras där hela funktionskedjan provas. Vid det samordnade funktionsprovet skall även prov utföras av att andra styrsignaler eller fel i andra styrsystem ej kan äventyra brandlarmstyrningarnas funktion vid ett brandtillbud. Dokumentation av det samordnade funktionsprovet skall redovisa vilka funktioner som provats samt resultatet av provningarna. Provningsdatum samt vilka som utfört provet skall framgå. Besiktningsman från certifierad besiktningsfirma bör vara samordnare för de samordnade funktionsprovningarna enligt ovan. Det bör även vara besiktningsmannen som utfärdar protokoll från de samordnade provningarna. R7 5

Saija Thacker Magnus Eriksson Karin Sjöndin 2008-10-15 2014-12-12 2014-12-12 17(26) 3 Brandlarmsignalering till personal För vårdanläggningar och särskilt boende för personer med vårdbehov skall alltid brandlarmsignalering till personal installeras enligt dessa riktlinjer. För andra verksamheter skall samråd ske med Locum AB:s brandsäkerhetsspecialist. Beträffande utrymningslarm se avsnitt 4. 3.1 Akustiska och optiska larmdon Akustiska och optiska larmdon skall installeras enligt nedan angivna specifikationer. Beträffande ledningsförläggning, strömförsörjning etc. gäller kraven i SBF110. Kablage för akustiska och optiska larmdon skall klara att upprätthålla funktionen i 30 minuter vid brandpåverkan. Detta gäller även kablar för extern strömförsörjning av larmdon. Kablage ska uppfylla kraven i IEC60331-21, IEC80331-21 eller SS-EN 50200. Avsteg kan göras om särskild utredning kan påvisa att larmdonens funktion ej äventyras av att kabeln utsätts för brandpåverkan. OBS! Ledning mellan centralutrustning för brandlarm och larmdon (gäller både akustiska och optiska larmdon) skall alltid vara fullständigt elektriskt övervakad. 3.1.1 Larmpelare i korridorer/kommunikationsvägar Larmpelare med akustiskt larmdon och rött/vitt blixtljus skall installeras i samtliga korridorer och kommunikationsvägar inom de avdelningar som tillhör verksamheten. Larmpelarnas omfattning Larmpelare skall installeras i en sådan omfattning att ingen del av korridorerna/kommunikationsvägarna har längre avstånd än 15 meter till en larmpelare. Om fri sikt till larmpelare ej kan erhållas i hela korridoren krävs fler larmpelare. Larmpelare skall även installeras inom större (> 15 m 2 ) teknikutrymmen med hög bakgrundsljudnivå (fläktrum etc.). Larmpelarnas placering Larmpelare skall placeras på en vägg där fri sikt råder till larmpelaren i hela täckningsområdet (15 meter från larmpelaren). Om fri sikt råder så skall larmpelare placeras med underkant 2,0 m över golv. Höjden måste dock anpassas så att inga skymmande byggnadsdelar eller inredningsdetaljer finns på sidorna av larmpelaren. Vid placeringen så skall även R7 5

Saija Thacker Magnus Eriksson Karin Sjöndin 2008-10-15 2014-12-12 2014-12-12 18(26) hänsyn tas till höjden på intilliggande dörrblad så att dessa ej skymmer larmpelarna (när dörrarna står uppställda). Akustiskt larmdon i larmpelare Akustiskt larmdon i larmpelare skall utgöras av sirener vilka skall ha en ljudstyrka av minst 95 db(a) vid 1 meters avstånd från larmdonet (uppmätt med den ljudkaraktär som ska användas enligt 3.1.4 nedan). Larmdonen skall vara certifierade enligt SS-EN 54-3. Akustiska larmdon skall vid larm avge en ljudkaraktär som består av en signal med frekvensen = 660 Hz och signalen skall vara på i 0,8 sekunder och av i 0,8 sekunder. Vid utökning av befintlig brandlarmanläggning där larmklockor är installerade sedan tidigare får akustiskt larmdon utgöras av larmklocka. Larmklockorna kan då placeras bredvid blixtljusen. OBS! Sirener och larmklockor får ej blandas inom samma byggnad eftersom missförstånd då kan ske om signalens betydelse. I anläggningar med flera byggnader (t.ex. i ett sjukhus) bör man eftersträva att samma typ av larmdon används i alla byggnader. Larmklocka skall vara röd. Signallängd (0,8 sek på 0,8 sek av) och ljudnivå skall uppfylla kraven enligt ovan. Optiska larmdon i larmpelare Optiska larmdon i larmpelare skall bestå av ett vitt blixtljus och ett rött blixtljus. Blixtljus skall vara certifierade enligt SS-EN 54-23. Ljusstyrka för blixt skall vara minst 150 Candela effektiv (effektiv candlepower ECP) mätt med klar lins OBS! Under en övergångstid fram till den 31 december 2015 medges undantag för kravet på att optiska larmdon ska vara certifierade enligt SS-EN54-23. 1 2 3 1 = Rött blixtljus 2 = Akustiskt larmdon 3 = Vitt blixtljus 1 3 2 1 = Rött blixtljus 2 = Larmklocka 3 = Vitt blixtljus Fig 2. Principskiss larmpelare Fig 3. Principskiss larmpelare med separat larmklocka R7 5

Saija Thacker Magnus Eriksson Karin Sjöndin 2008-10-15 2014-12-12 2014-12-12 19(26) Skylt vid larmpelare Skylt skall placeras i direkt anslutning till larmpelare. Text på skylt skall ange alla förekommande signaltyper och deras betydelse. Se figur 3 nedan. Skylt skall utföras i form av graverad skylt med röd bakgrund och vit text. Skylt skall vara fastsatt på underlaget med skruv. Skylt skall ha dimensionen 210 mm x 140 mm. Texthöjd skall vara 10 mm för rubriken och 8 mm för övrig text. BRANDLARM - SIGNALER Rött och vitt blixtljus + Ljudsignal: Brandlarm i detta närområde Fig 3. Skylt vid larmpelare Endast vitt blixtljus: Brandlarm i intilliggande område 3.1.2 Akustiska larmdon i personalutrymmen och i liknande utrymmen I följande utrymme skall akustiska larmdon installeras (som ett komplement till larmpelare enligt 3.1.1 ovan): Expeditioner och liknande som är avskilda från korridorer. Personalutrymmen (pausrum, omklädningsrum, lunchrum, vilrum etc). Teknikutrymmen (fläktrum, ställverk etc) där larmdon i korridorer ej hörs. OBS! För större teknikutrymmen skall istället larmpelare installeras enligt 3.1.1 ovan. Akustiska larmdon skall vid larm avge en ljudkaraktär som består av en signal med frekvensen = 660 Hz och signalen skall vara på i 0,8 sekunder och av i 0,8 sekunder. Övriga krav på larmdon skall uppfylla avsnitt 3.1.1 ovan. Akustiska larmdon skall förses med skylt Brandlarm (Larmpelare skall istället förses med skylt enligt figur 3). 3.1.3 Larmselektering för akustiska och optiska larmdon Larmselektering - akustiska larmdon Vid larm från detektor eller larmknapp skall akustiska larmdon inom aktuell(t) avdelning/område avge brandlarmsignal (gäller även akustiska larmdon enligt 3.1.2 och 3.1.3). Larmselektering - optiska larmdon Vid larm från detektor eller larmknapp skall optiska larmdon i larmpelare inom aktuell(t) avdelning/område avge signal med jämt växlande röda och vita blixtar. R7 5

Saija Thacker Magnus Eriksson Karin Sjöndin 2008-10-15 2014-12-12 2014-12-12 20(26) Optiska larmdon i intilliggande avdelning/område på samma våningsplan skall avge vita blixtar. Om intilliggande avdelning/område saknas på samma våningsplan skall selektering utformas i samråd med Locum AB:s brandsäkerhetsspecialist. Vid larm från detektor som är placerad i utrymningsväg (t.ex. trapphus) skall vita blixtar avges i alla avdelningar/områden som är beroende av denna utrymningsväg. Anm. Med avdelning/område avses vårdavdelning eller annat motsvarande avskilt område med specificerad verksamhet. R7 5

Saija Thacker Magnus Eriksson Karin Sjöndin 2008-10-15 2014-12-12 2014-12-12 21(26) 3.2 Informationstablå för verksamheten Informationstablåer skall alltid finnas för att verksamheten skall få en tidig information om var brandlarmindikeringen kommer ifrån. Inom varje avdelning/område skall minst en informationstablå finnas. Informationstablån skall vara centralt placerad inom det område den betjänar och tablån ska vara lättillgänglig för alla berörda. Placering skall väljas i samråd med verksamheten. Informationstablå skall ingå som en del av brandlarmsystemet. Presentation genom kallelsesignalsystem och liknande får inte användas. Informationstablåer ska vara fritt programmerbara för visning av vilka sektioner/larmadresser som ska visas i respektive tablå vid larm. Normalt skall visning av text endast ske planvis/husvis inom aktuell(t) avdelning/område samt intilliggande avdelning/område på samma våningsplan. Informationstablåer ska vara försedda med display där larmadress visas med klartext. Display ska vara utformad så att minst 40 tecken med klartext kan visas för varje larmadress. Det ska gå att bläddra (scrolla) mellan flera larm på informationstablåerna. Klartext i display ska utformas i samråd med personalen på plats. Informationstablå skall vara försedd med summer som ljuder när larminformation visas. Kvitteringsfunktion ska finnas och vid intryckning av denna skall summer tystna. Om nytt brandlarm inkommer skall summer åter ljuda. Felsignal ska avges vid fel i informationstablå eller vid fel i ledningsnät mellan informationstablå och brandlarmcentral Med avdelning/område avses vårdavdelning eller annat motsvarande avskilt område med specificerad verksamhet. 3.3 Larmlagringsfunktion för verksamheten Larmlagringsfunktion får endast användas efter särskilt godkännande av Locums brandsäkerhetsspecialister och endast i de fall verksamheten/hyresgästen har behov av att brandlarmöverföring till räddningstjänsten skall fördröjas. Verksamheten måste verifiera att de kommer att upprätta en väl fungerande larmorganisation samt att de kommer att följa de krav som gäller på regelbunden utbildning (minst en gång per år) av den personal som skall ingå i larmorganisationen. Efterlevnaden gällande den regelbundna utbildningen kommer att kontrolleras i samband med de årliga revisionsbesiktningarna. När larmlagringsfunktion skall användas skall speciella larmlagringstablåer (LLT) installeras. Antalet LLT och placering av dessa skall anpassas till den aktuella verksamheten och till byggnadens utformning. R7 5

Saija Thacker Magnus Eriksson Karin Sjöndin 2008-10-15 2014-12-12 2014-12-12 22(26) Larmlagringsfunktion och LLT skall uppfylla kraven i SBF 110. När larmlagringsfunktion används skall brandlarm automatiskt vidarebefordras till berörda personer, som ingår i larmorganisationen, via ordinarie larmdon enligt 3.1 ovan. Larmdonen skall ingå i och vara övervakade av brandlarmsystemet. Presentation genom kallelsesignalsystem och liknande får inte användas. Larmlagringsfunktion kan även användas för att larmlagra utrymningslarmsignal eller larmdon enligt 3.1 ovan, så att larmdon tystas vid kvittering på larmlagringstablån. Larmdon skall då återstarta när undersökningstid gått ut eller när larmknapp aktiverats. R7 5

Saija Thacker Magnus Eriksson Karin Sjöndin 2008-10-15 2014-12-12 2014-12-12 23(26) 4 Utrymningslarm I de fall det i brandskyddsdokumentationen anges att utrymningslarm skall installeras skall alltid SBF:s rekommendation för utrymningslarm uppfyllas, med de preciseringar som anges i dessa riktlinjer. Utrymningslarm är en anläggning som har till uppgift att varna samtliga personer som befinner sig i en byggnad för att brand eller annan nödsituation har uppstått och att byggnaden därför skall utrymmas. Utrymningslarm krävs t.ex. enligt Boverkets byggregler för samlingslokaler, hotell och särskilt boende för personer med vårdbehov. För vårdanläggningar krävs normalt ej utrymningslarm men här är kravet istället att brandlarmsignalering skall ske till personalen och för ett sådant utförande gäller avsnitt 3 i dessa riktlinjer. Det kan dock finnas byggnader eller delar av byggnader (där Locum AB har förvaltningsuppdrag) som skall förses med utrymningslarm och då gäller avsnitt 4 i dessa riktlinjer. Det kan även finnas byggnader eller byggnadsdelar som skall förses både med brandlarmsignalering till personalen och med utrymningslarm (t.ex. särskilt boende för personer med vårdbehov) och då skall både avsnitt 3 och 4 i dessa riktlinjer uppfyllas för de aktuella byggnadsdelarna. 4.1 Allmänt Utförandespecifikation för utrymningslarm (se bilaga 2 till dessa riktlinjer) skall alltid upprättas när utrymningslarm skall installeras. Utförandespecifikationen skall upprättas av brandkonsult och bifogas som en bilaga till brandskyddsdokumentationen. Blanketten finns även i digital form (Word formulär) via Advantum. 4.2 Täckningsområde Täckningsområdet definieras enligt SBF:s rekommendation som: Område inom en byggnad där utrymningssignal/utrymningsmeddelande skall kunna uppfattas. För samtliga utrymmen som ingår i täckningsområdet skall utrymningssignal/ utrymningsmeddelande uppnå de ljudnivåkrav respektive taluppfattbarhets krav som preciseras i SBF:s rekommendation. Det är därför mycket viktigt att täckningsområdet anges korrekt i utförandespecifikationen. 4.2.1 Normalfall Hela byggnaden eller byggnadsdelen som skall förses med utrymningslarm skall ingå i täckningsområdet. Samtliga utrymningsvägar från den byggnadsdel som skall förses med utrymningslarm skall alltid ingå i täckningsområdet. R7 5

Saija Thacker Magnus Eriksson Karin Sjöndin 2008-10-15 2014-12-12 2014-12-12 24(26) 4.2.2 Accepterade undantag Följande utrymmen får undantas från utrymningslarmets täckningsområde efter särskild bedömning av brandkonsult och under förutsättning att undantagen preciseras i utförandespecifikationen: Mindre förrådsutrymmen (<10 m 2 ) där personer normalt ej vistas. Mindre toalettutrymmen Tekniska utrymmen där servicearbete och liknande kan bli aktuellt får inte undantas från täckningsområdet. OBS! De accepterade undantagen ovan gäller inte för detektorövervakningens omfattning. För detektorövervakningens omfattning gäller alltid avsnitt 2.1. 4.2.3 Aktiveringssätt Utrymningslarm skall alltid aktiveras automatiskt via en brandlarmanläggning utformad enligt avsnitt 2 i denna riktlinje. Automatisk aktivering skall alltid kombineras med manuell aktiveringsmöjlighet via larmtryckknappar (se 3.4). 4.3 Larmtryckknappar för aktivering av utrymningslarm Se avsnitt 2.3. När utrymningslarm installeras kan i vissa fall larmknappar behövas även i andra delar än de som beskrivs i avsnitt 2.3. Detta måste i så fall preciseras i utförandespecifikationen enligt 4.1. 4.4 Signaltyp För följande delar skall utrymningslarm utformas med talat meddelande: Samlingslokaler För följande delar skall utrymningslarm utformas med akustisk signal: Särskilt boende för personer med vårdbehov För följande delar skall talat meddelande eller akustisk signal kompletteras med optisk signal: Där behov finns p.g.a. hög bakgrundsljudnivå eller p.g.a. att hörselskadade personer normalt vistas i lokalerna. I de fall andra verksamheter/delar än ovan angivna skall förses med utrymningslarm görs bedömning om lämplig signaltyp av brandkonsult i samråd med Locum AB:s brandsäkerhetsspecialist. R7 5

Saija Thacker Magnus Eriksson Karin Sjöndin 2008-10-15 2014-12-12 2014-12-12 25(26) 4.5 Utrymningsselektering I följande fall skall utrymningslarm utformas så att utrymningslarm erhålls inom hela byggnaden samtidigt: Mindre byggnader eller mindre byggnadsdelar som skall förses med utrymningslarm. I följande fall skall utrymningslarm selekteras så att larm endast avges i vissa delar av byggnaden: Större byggnader eller i fall där flera avdelningar/områden skall förses med utrymningslarm. När selektering utförs så att utrymningslarm endast avges i vissa delar av byggnaden gäller följande krav (utöver de som anges i SBF:s rekommendation för utrymningslarm): När hela eller delar av en vårdanläggning eller särskilt boende för personer med vårdbehov skall förses med utrymningslarm skall selektering av utrymningslarm anpassas till de principer som gäller enligt avsnitt 3 i dessa riktlinjer. I dessa fall skall selektering utformas i samråd med Locum AB. 4.5.1 Publika toaletter I alla toaletter och hygienutrymmen som är avsedda för tillfälliga besökare skall akustiska och optiska larmdon installeras. Detta gäller t.ex. toaletter och hygienutrymmen i entréhallar, gångstråk, cafeterior, restauranger och liknande allmänna utrymmen. Förrum till toalett förses med akustiska och optiska larmdon och inre toalett med endast optiska larmdon. Akustiska larmdon kan utföras som sirener eller klockor. Optiska larmdon skall utföras med rött blixtljus. För toaletter gäller att ljudstyrka på akustiska larmdon skall vara minst 70 db(a) vid 1 meters avstånd från larmdonet. Ljusstyrka för blixt skall vara minst 25 Candela effektiv (effective candlepower ECP) mätt med klar lins. Signalkaraktärer och övriga krav på larmdon skall uppfylla avsnitt 3.1.1 ovan. Larmdon skall förses med skylt. Anm. Ovanstående utformning har tillkommit för att uppfylla kravet i BFS2011:13 HIN2, 11. R7 5

Saija Thacker Magnus Eriksson Karin Sjöndin 2008-10-15 2014-12-12 2014-12-12 26(26) BILAGA 1: Utförandespecifikation Brandlarm BILAGA 2: Utförandespecifikation Utrymningslarm R7 5

BILAGA 1 - UTFÖRANDESPECIFIKATION BRANDLARM Underlag för projektering PROJEKT Locums Projektnr Byggnader Våningsplan Byggnadsdelar/Områden BRANDLARMANLÄGGNINGENS OMFATTNING Brandlarmanläggningen skall utföras som fullständig detektorövervakning enligt 2.1.1 i Locum AB:s Riktlinjer för BRANDLARM och UTRYMNINGSLARM. Automatisk brandlarmanläggning skall installeras inom följande byggnader/byggnadsdelar/områden: BRANDLARMANLÄGGNINGENS UTFÖRANDE Brandlarmanläggningen skall utföras så att den uppfyller alla delar i den vid projekteringstillfället gällande utgåvan av Locum AB:s Riktlinjer för BRANDLARM och UTRYMNINGSLARM Centralutrustning och larmöverföring Brandförsvarstablå skall placeras i följande utrymme: Manöveranordning för brandgasventilation skall finnas vid brandförsvarstablå. Utförande ska uppfylla 2.5.3 i Locums riktlinjer för BRANDLARM och UTRYMNINGSLARM Brandlarm och felsignal ska överföras till SOS/Räddningstjänst. Larmöverföring ska uppfylla SBF 110. Brandlarm och felsignal ska överföras till annan ständigt bemannad larmcentral. Larmöverföring ska uppfylla SBF 110. Larmcentral: Brandlarmsignalering till personal - Optiska och akustiska larmdon För följande områden skall brandlarmsignalering till personal med akustiska och optiska larmdon installeras: Utförande ska uppfylla avsnitt 3.1 i Locums riktlinjer för BRANDLARM och UTRYMNINGSLARM Brandlarmsignalering till personal Informationstablå för verksamheten För följande områden skall informationstablåer för verksamheten installeras: Utförande ska uppfylla avsnitt 3.2 i Locums riktlinjer för BRANDLARM och UTRYMNINGSLARM Brandlarmsignalering till personal Larmlagring Larmlagringsfunktion ska installeras och larmorganisation ska upprättas inom fölande utrymmen: Max tillåten kvitteringstid: Max tillåten undersökningstid: Följande principer ska gälla för placering av larmlagringstablåer: Utförandet ska uppfylla avsnitt 3.3 i Locums riktlinjer för BRANDLARM och UTRYMNINGSLARM Verksamheten har verifierat att de kommer att upprätta en väl fungerande larmorganisation och att de kommer att genomföra regelbunden utbildning av personalen. Locums brandsäkerhetsspecialister har godkänt larmlagringsfunktionen i det aktuella fallet. Eventuell larmlagring av utrymningslarmsfunktion ska behandlas i utförandespecifikationen för utrymningslarm. Tvådetektor-/tvåsektionsberoende för undvikande av onödiga larm Tvådetektor-/tvåsektionsberoende för undvikande av onödiga larm ska installeras för följande byggnader/ byggnadsdelar: Utförandespecifikation Brandlarm. Version 3, 2014-12-12 Locum AB 1 (4)

forts. UTFÖRANDE Larmöverföring Brandsignal ska automatiskt överföras till larmcentral som automatiskt kallar ut räddningstjänst (kan vara direktlarm till räddningstjänst alternativ larmöverföring till larmcentral som har avtal med räddningstjänst) Brandsignal ska automatiskt överföras till annan larmcentral (t.ex. industrivakt eller vaktbolag) varifrån insatspersonal tillkallas. Larmcentral: Felsignal ska automatiskt överföras till larmcentral varifrån nödvändiga åtgärder kan initieras. Speciella krav på överföringstjänst: Övrigt utförande: Skyltar och märkning skall utföras enligt avsnitt 2.7 i Locums riktlinjer för BRANDLARM och UTRYMNINGSLARM Dokumentation skall utföras enligt avsnitt 2.8 i Locums riktlinjer för BRANDLARM och UTRYMNINGSLARM STYRNINGAR VID BRANDLARM Brandgasventilation Brandgasventilation skall aktiveras automatiskt vid brandlarm. Styrning skall aktiveras när detektorer som är placerade i följande delar indikerar brandlarm: Typ/placering av brandgasventilation som skall styras: Utförande av styrningen ska uppfylla 2.6.1 i Locums riktlinjer för BRANDLARM och UTRYMNINGSLARM Ventilationsaggregat Ventilationsaggregat skall styras automatiskt vid brandlarm. Styrning skall aktiveras när detektorer som är placerade i följande delar indikerar brandlarm: Följande ventilationsaggregat/utrustning skall styras: Vad ska ske med vent.aggregat vid aktiverat brandlarm: Typ av styrutgång samt krav på ingång för felmottagning (SBF110:7, 5.7.1): Utförande av styrningen ska uppfylla 2.6.2 och 2.6.3 i Locums riktlinjer för BRANDLARM och UTRYMNINGSLARM Brand-/brandgasspjäll Brand-/brandgasspjäll skall stängas automatiskt vid brandlarm. Styrning skall aktiveras när detektorer som är placerade i följande delar indikerar brandlarm: Brand-/brandgasspjäll som skall stängas: Typ av styrutgång samt krav på ingång för felmottagning (SBF110:7, 5.7.1): Utförande av styrningen ska uppfylla 2.6.4 i Locums riktlinjer för BRANDLARM och UTRYMNINGSLARM Hisstyrning Följande hissar skall styras automatiskt vid brandlarm: Styrning skall aktiveras när detektorer som är placerade i följande delar indikerar brandlarm: Ordinarie stannplan vid hisstyrning: Alternativt stannplan vid hisstyrning: Typ av styrutgång samt krav på ingång för felmottagning (SBF110:7, 5.7.1): Utförande av styrningen ska uppfylla 2.6.5 i Locums riktlinjer för BRANDLARM och UTRYMNINGSLARM Rulltrappor Följande rulltrappor skall stängas av automatiskt vid brandlarm: Styrning skall aktiveras när detektorer som är placerade i följande delar indikerar brandlarm: Typ av styrutgång samt krav på ingång för felmottagning (SBF110:7, 5.7.1): Utförande av styrningen ska uppfylla 2.6.6 i Locums riktlinjer för BRANDLARM och UTRYMNINGSLARM Utförandespecifikation Brandlarm. Version 3, 2014-12-12 Locum AB 2 (4)

forts. STYRNINGAR Branddörrar Följande branddörrar skall stängas automatiskt vid brandlarm: Styrning skall aktiveras när detektorer som är placerade i följande delar indikerar brandlarm: Typ av styrutgång samt krav på ingång för felmottagning (SBF110:7, 5.7.1): Utförande av styrningen ska uppfylla 2.6.7 i Locums riktlinjer för BRANDLARM och UTRYMNINGSLARM Upplåsning av dörrar via ellås Följande dörrar skall låsas upp automatiskt vid brandlarm: Styrning skall aktiveras när detektorer som är placerade i följande delar indikerar brandlarm: Typ av styrutgång samt krav på ingång för felmottagning (SBF110:7, 5.7.1): Utförande av styrningen ska uppfylla 2.6.9 i Locums riktlinjer för BRANDLARM och UTRYMNINGSLARM Övriga styrfunktioner Styrning skall aktiveras när detektorer som är placerade i följande delar indikerar brandlarm: För följande utrymmen ska musikanläggning tystas och normalbelysning tändas automatiskt vid brandlarm: Styrning skall aktiveras när detektorer som är placerade i följande delar indikerar brandlarm: Annan styrning. Beskrivning av styrfunktionen: Styrning skall aktiveras när detektorer som är placerade i följande delar indikerar brandlarm: Typ av styrutgång samt krav på ingång för felmottagning (SBF110:7, 5.7.1): Utförande av styrningen ska uppfylla 2.6 i Locums riktlinjer för BRANDLARM och UTRYMNINGSLARM Utlösning av släckanläggning Släckanläggning inom följande delar skall styras via brandlarmanläggningen: Typ av släckanläggning: Utförande av styrningen ska uppfylla 2.6.10 i Locums riktlinjer för BRANDLARM och UTRYMNINGSLARM Styrning av utrymningslarm Utrymningslarm enligt separat specifikation Utförandespecifikation Utrymningslarm skall styras automatiskt vid brandlarm. Styrning skall aktiveras när detektorer som är placerade i följande delar indikerar brandlarm: Utförande av styrningen ska uppfylla avsnitt 4 i Locums riktlinjer för BRANDLARM och UTRYMNINGSLARM MEDGIVNA AVVIKELSER OBS! För avvikelser från kraven i Locums riktlinjer krävs alltid skriftligt godkännande. Avvikelserna ska godkännas av brandkonsult, fastighetsansvarig och Locums specialist brandteknik. Skriftligt godkännande ska bifogas. För följande avvikelser från de krav som anges i Locums riktlinjer finns skrifligt godkännade: ÖVRIGA SPECIFIKATIONER Utförandespecifikation Brandlarm. Version 3, 2014-12-12 Locum AB 3 (4)