SJUKVÅRD AKUTSJUKVÅRD FÖR FLYGPLATSBRANDMANNEN

AKUTSJUKVÅRD FÖR FLYGPLATSBRANDMANNEN 5-1

INLEDNING/UTBILDNINGSMÅL 5.1 I detta kapitel ska vi ägna oss åt akutsjukvård samt katastrof-psykologi. Kapitlet Sjukvård är indelat i följande avsnitt: - Inledning/utbildningsmål... 5.2 - LABC - sjukvård... 5.5 - Bränn- och kylskador... 5.37 - Ben- och ledskador... 5.47 - Sårskador... 5.55 - Inre skallskador... 5.57 - Psykiska reaktioner... 5.61 - Avslutning... 5.79 Utbildningen omfattar 24 lektioner och utbildningsmålet har formulerats enl. följande: God kunskap och god färdighet att omhänderta skadade vid en räddningsplats. 5-2

INLEDNING 5.1 1. Arbetet som flygplatsman innebär beredskap att hjälpa människor i en nödsituation eller en hotande sådan. Utöver kunskaper i brandsläckning, evakuering etc. krävs att du som flygplatsbrandman även har goda kunskaper och färdigheter i akut omhändertagande av skadade - dvs. du ska kunna utföra relativt enkla åtgärder för att begränsa skadeutveckling och framtida men. I en akut haverisituation är det sannolikt att flygplatsbrandkåren tvingas att göra dels de första medicinska bedömningarna dels vidta de akuta åtgärder som erfordras. I den akuta haverisituationen har sannolikt ej mer kvalificerad medicinsk personal hunnit ut till aktuell haveriplats varför ovan nämnda uppgifter faller på personal från flygplatsräddningstjänsten. I en senare fas - när ambulans och sjukvårdspersonal kommit på plats är flygplatsbrandkårens uppgift att hjälpa till med övervakning och förflyttning av skadade samt att utföra enklare åtgärder typ förbandsläggning och fixering av frakturer. Detta kursavsnitt syftar därför till att ge dig elementära kunskaper i akut omhändertagande av skadade på haveriplatsen. Vidare ska du efter utbildningen kunna identifiera och åtgärda andra allvarliga medicinska tillstånd som kräver omedelbara hjälpinsatser. Som exempel härpå kan nämnas hjärt- och/eller lungstillestånd. Du ska då dels kunna fastställa ett dylikt, dels kunna åtgärda detsamma. 5-3

Denna sida ska vara tom 5-4

LABC 5-5

LABC/HLR 5.1 SJUKVÅRD L = LIVSFARLIGT LÄGE A = ANDNING B = BLÖDNING C = CIRKULATIONSRUBBNING ( CHOCK ) 2. Vid akut omhändertagande av skadade eller svårt sjuka gäller det att så snabbt som möjligt vidta de absolut nödvändiga åtgärderna för att rädda liv och begränsa skadans utveckling. Om det gäller en olycka med ett stort antal skadade är det viktigt att vi har enkla regler att gå efter för att med den relativt begränsade räddningsstyrka man har att tillgå i räddningsinsatsens första fas kunna vidta effektiva åtgärder. Det gäller att kunna hjälpa så många som möjligt, och för att detta ska kunna ske måste vi koncentrera oss på de åtgärder som omedelbart måste vidtas. Om vi lägger ned alltför mycket tid på omhändertagande av en lindrigt skadad hinner kanske andra skadade avlida eller få oreparerbara skador p g a att de inte fått någon hjälp. Denna bedömning av de skadades inbördes behov av hjälp brukar kallas skadeprioritering eller skadesortering. 5-6

LABC/HLR 5.1 SJUKVÅRD KATASTROFSJUKVÅRD: -att hjälpa så många som möjligt -att ge hjälp så snabbt som möjligt -att ge hjälp på enklaste sätt De insatser vi i första hand koncentrerar oss på brukar sammanfattas under begreppet LABC-sjukvård. L står för livsfarligt läge. Om den skadade ligger på en sådan plats att risken för t ex explosion, brand eller ras är överhängande måste den första åtgärden bli att så snart möjligt avlägsna den skadade från riskområdet. Att försöka bedriva sjukvård inne i ett riskområde innebär att man både riskerar den skadades och räddningspersonalens liv. Ett havererat flygplan med risk för explosion och brand är ett exempel då vi kan tvingas inleda räddningsinsatsen med att evakuera flygplanet. Övriga sjukvårdsåtgärder liksom skadeprioritering, får då vänta tills de skadade förts till en säker plats (uppsamlingsplats) utanför riskområdet. Självfallet kan en sådan evakuering försvåra skadorna hos vissa av de drabbade (t ex ryggradsfrakturer) samt fördröja inledandet av de egentliga sjukvårdsåtgärderna (t ex stoppa blödningar), men för att kunna rädda så många som möjligt är kanske detta nödvändigt. Beslut om att de skadade ligger i ett riskområde och att evakuering ska ske fattas av räddningsledaren. Om denne bedömer att platsen är säker kan man låta de skadade vara kvar och direkt påbörja det medicinska omhändertagandet. Mörker, kyla, regn, vassa kanter, splitter osv. kan dock många gånger göra det nödvändigt att föra bort de skadade från själva skadeplatsen för att kunna göra effektiva sjukvårdsinsatser. 5-7

LABC/HLR 5.1 SJUKVÅRD 3. A i LABC står för andning Att se till att en skadad kan andas är en viktig akutsjukvårdsbit. Undersökningar av personer som avlidit i samband med trafikolyckor visar att 25 % avled p g a att de kvävts. Med enkla åtgärder skulle en stor del av dessa sannolikt kunnat ha räddats. Utöver/förutom andning krävs också att hjärtat kan pumpa runt blodet effektivt. B i LABC står för att stoppa livshotande blödningar C står för att känna igen och motverka utveckling av en allvarlig rubbning av blodcirkulationen i kroppen. OBS! Åtgärderna vidtas i nämnd ordning. (Att upphäva ett livsfarligt läge går alltså alltid först.) 5-8

LABC/HLR 5.1 FRAMSTUPA SIDOLÄGE AKUTKONTROLLER MUSKLER NJURE HJÄRNA ca 3-4 tim ca 30 min ca 5 min 4. Alla delar av vår kropp kräver kontinuerlig tillgång till syre för att kunna överleva. Om syre inte når fram till ett organ eller en vävnad kommer denna del att dö. Olika delar av vår kropp är dock olika känsliga för avbrott i syretillförseln. Av tabellen ovan framgår hur några organ klarar sig vid kroppstemperatur - innan de dör efter stopp i syretillförseln. Hjärnan är den del som först tar skada vid avbrott i syretillförseln. Detta är ju mycket allvarligt eftersom vi tidigare påpekat att hjärnans celler ej kan återbildas. En viktig princip i all form av akutsjukvård är därför att snarast säkra syretillförseln till hjärnan. Tidsangivelserna ovan anger hur länge organet överlever utan syre vid kroppstemperatur (+ 37 C). Vid nedkylning klarar sig dock organen betydligt längre. Vid drunkning i kallvatten har man alltså bättre möjlighet att klara avbrott i syretillförseln än om man drunknar i varmt vatten. Åldern spelar också stor roll. Man vet således att små barn klarar avbrott i syretillförseln avsevärt bättre än vuxna. Slutligen ska man också erinra sig att allmäntillståndet kan vara av betydelse. En person som redan från början har sämre syretillgång (t ex p g a hjärt- eller lungsjukdom) är naturligtvis sämre ställd vid avbrott i syretillförseln. Även om vi känner till dessa riktlinjer om hur länge hjärnan överlever utan syre är det dock viktigt att tänka på att som brand- och räddningspersonal får vi ej dödförklara någon. Dödförklaring får endast göras av läkare. 5-9

LABC/HLR 5.1 FRAMSTUPA SIDOLÄGE AKUTKONTROLLER 5. Om syretillförseln till hjärnan plötsligt upphör eller starkt begränsas har vi egentligen ingen tid alls att fundera över vad som ska göras. Efter ca 5 minuter är i stort sett hela hjärnan död hos en vuxen människa, men som framgår av bilden ovan är skadan stor redan efter ett par minuter. Trots att en människa försöker att andas kan det vara så att luft inte kommer ner i lungorna p g a hinder på vägen ner. Hos en medvetslös kan tungan falla bakåt och täppa för andningsvägarna. Blod, kräkning och annat innehåll i munhålan kan också göra att luft ej kan komma ned i lungorna. Genom att lägga en skadad i framstupa sidoläge med munnen riktad snett nedåt kan man förhindra stopp i de övre andningsvägarna. - Vid en masskadesituation placeras alla som inte uppenbart motsätter sig det i framstupa sidoläge. - Vid en mindre skadesituation kan man eventuellt låta en skadad och t o m en medvetslös ligga i ryggläge. Förutsättningen är dock att man avdelat en person som hela tiden övervakar den skadades andning, och som vid tecken på hinder i de övre andningsvägarna omedelbart vänder den skadade till framstupa sidoläge. 5-10

LABC/HLR 5.1 FRAMSTUPA SIDOLÄGE AKUTKONTROLLER 6. En person i ryggläge vänds lättast och mest skonsamt till framstupa sidoläge på följande sätt: A. Ställ dig på knä vid sidan om den skadade. 7. B. Böj den arm som är närmast dig i rät vinkel med handflatan uppåt. C. Lägg den motsatta armen över bröstkorgen 5-11

LABC/HLR 5.1 FRAMSTUPA SIDOLÄGE AKUTKONTROLLER 8.D. Fatta tag strax ovan knät och vinkla upp det bortre benet. E. Fatta tag om den bortre axeln 9.F. Vänd den skadade mot dig själv 5-12

LABC/HLR 5.1 FRAMSTUPA SIDOLÄGE AKUTKONTROLLER 10. G. Böj det övre benet till rät vinkel H. Stoppa in handen från den övre armen under kinden så att huvudet ligger stabilt I. Lyft försiktigt under hakan så att nacken blir lätt bakåtböjd 5-13

LABC/HLR 5.1 Syretransport DET SYRETRANSPORTERANDE SYSTEMET LUNGOR HJÄRTA RÖDA BLODKROPPAR BLODKÄRL 11. Även om vi får ned luft i lungorna har vi inte särskilt mycket nytta av det om inte transporten vidare ut i kroppen fungerar. I lungorna tas syret upp av röda blodkroppar i små blodkärl. Genom att syret binds till ett ämne i de röda blodkropparna (hemoglobin) kan det transporteras ut till alla delar av kroppen. En nödvändighet för denna transport är dock att blodet hela tiden cirkulerar vilket ombesörjs av hjärtat som fungerar som pump. Slutligen krävs naturligtvis också att blodets färdvägar i kroppen (dvs. blodkärlen) är öppna. Om det är stopp i ett blodkärl (t ex blodpropp, förträngning p g a åderförkalkning) kommer inte blodet fram och de delar som skulle få sin syretillförsel via just detta blodkärl riskerar att dö. Om vävnader dör p g a syrebrist på detta sätt säger man att det uppstått en infarkt (t ex hjärtinfarkt, hjärninfarkt, njurinfarkt). 5-14

LABC/HLR 5.1 HJÄRTSTILLESTÅND HJÄRTSTILLESTÅND INNEBÄR ALLTID ATT ANDNINGEN OCKSÅ SNABBT SLÅS UT. ANDNINGSSTILLESTÅND KAN FÖREKOMMA TROTS ATT HJÄRTAT PUMPAR NORMALT (t ex heroinöverdos, epilepsianfall). EFTER 10-15 MINUTER KOMMER DOCK ÄVEN HJÄRTAT ATT STANNA 12. Om hjärtat slutar pumpa runt blodet kommer syrebrist mycket snabbt att uppstå i hjärnan. Därmed upphör också andningen (eftersom andningen styrs från förlängda märgen i hjärnan). En annan effekt som hjärtstillestånd ger är att pupillerna ej reagerar normalt för ljus. Om man låter ljus falla in i ögat på en frisk människa drar pupillen ihop sig (fungerar som bländaren i en kamera). Om hjärnan ej får syre eller om hjärnan redan är skadad förblir dock pupillen stor och reagerar ej på ljusinslag. GE ALDRIG KONSTGJORD ANDNING TILL EN PERSON SOM ANDAS SJÄLV!!! FRAMKALLA ALDRIG KONSTGJORD CIRKULATION HOS EN PERSON SOM HAR EN EGEN EFFEKTIV HJÄRTVERKSAMHET (=PULS)! 13. Vid ett akut sjukdoms- eller skadetillstånd är det viktigt att vi bedömer vad som ej fungerar hos den berörde. Detta är viktigt eftersom vi allvarligt kan försämra den sjukes möjlighet att klara sig om vi med konstgjorda medel påverkar en funktion som vederbörande sköter själv. 5-15

LABC/HLR 5.1 AKUTKONTROLLER AKUT KONTROLL ANDNING - LYSSNA MED ÖRAT FRAMFÖR DEN SKADADES ELLER SJUKES MUN OCH TITTA SAMTIDIGT PÅ BRÖSTKORGEN OBS! OM DEN SJUKE ELLER SKADADE ÄR VID MEDVETANDE FÖRELIGGER EJ ANDNINGS- ELLER HJÄRTSTILLESTÅND AKUT KONTROLL PULS - EFFEKTEN AV HJÄRTATS PUMPSLAG KÄNNS BÄST PÅ HALSEN (STRAX BAKOM-OVAN STRUPHUVUDET) ELLER I LJUMSKEN. PULSEN KAN OCKSÅ KÄNNAS VID HANDLEDEN NORMALT, MEN PÅ EN SVÅRT SJUK ELLER SKADAD PERSON 14. För att bedöma i vilken mån en skadad eller sjuk behöver hjälp med konstgjord andning eller cirkulation måste man alltid, innan man påbörjar åtgärden göra akutkontroller enl. ovan. 5-16 2000-03-01

LABC/HLR 5.1 KONSTGJORD ANDNING 15. Om du vid akutkontroll finner att den drabbade inte andas måste konstgjord andning påbörjas snarast. Har man tillgång till akutväska med andningsmask och blåsa bör den utrustningen användas. Saknas detta får man istället göra mun-mot-mun andning. (Det bör dock påpekas att risken för smittsamma sjukdomar som gulsot och AIDS gör att man helst bör ha något mellan sin egen mun och munnen på den person man ska ge konstgjord andning. Enkla andningsmasker bör finnas i varje sjukvårdslåda.) Normalt innehåller inandningsluften ca 21% syre. Vi tar dock endast upp ca 4% vid normal andning, varför utandningsluften kommer att innehålla ca 17% syre. Denna syrehalt räcker för att hålla en människa vid liv. Genom att blåsa in vår utandningsluft i en människa som ej själv andas kan vi alltså tillföra honom tillräckligt med syre. Steg för steg blir åtgärderna följande: - Utför akutkontroll av andningen. - Rensa snabbt munhålan från främmande föremål eller vätska (t ex löständer, blod, kräkning). - Böj huvudet på den skadade bakåt. (Därigenom kan tungan inte längre täcka för andningsvägen). - Nyp till näsöppningen hos den drabbade. - Täck den sjukes mun med din egen mun och gör en inblåsning. Stå på ett sådant sätt att du verkligen kan se att bröstkorgen höjer sig. Tag bort din mun och kontrollera på bröstkorgen att den verkligen sänker sig igen. 5-17

LABC/HLR 5.1 KONSTGJORD ANDNING 16. Rätt utförd är den konstgjorda andningen så effektiv att du inte behöver arbeta särskilt hårt. Du kan i stort sett följa dina egna andningsbehov d v s -Använd normal andningstakt (10-15 andetag/min). -Använd drygt normala andetag (0,8-1,0 l, normalt ca 0,5 l). Om den drabbade återfår sin egen andning märker du detta genom att du får motandning, dvs. andning som ej följer din takt. Märker du detta upphör du med den konstgjorda andningen och lägger personen i framstupa sidoläge. Fortsätt med effektiv övervakning och var beredd att återuppta den konstgjorda andningen igen om så skulle behövas. 5-18

LABC/HLR 5.1 KONSTGJORD ANDNING 17. Om du har tillgång till andningsmask gör du i princip på samma sätt. Eftersom masken täcker både mun och näsa behöver du dock naturligtvis ej hålla för näsan. Du ställer dig i detta fall lämpligen bakom den skadade, fattar stadigt med båda händerna runt mask och underkäke samt böjer huvudet bakåt samtidigt som du lyfter underkäken. Precis som vid direkt mun-mot-munandning är det viktigt att du kontrollerar att bröstkorgen höjer sig vid varje inblåsning och att den sänks mellan inblåsningarna. Vid konstgjord andning på ett litet barn är det oftast lättast att med sin egen mun täcka både barnets näsa och mun. I detta fall är det också viktigt att komma ihåg att man inte ska blåsa in lika mycket som på en vuxen. En lätt pust, d v s så mycket att man ser att bröstkorgen rör sig, räcker för det lilla barnet. 5-19

LABC/HLR 5.1 KONSTGJORD CIRKULATION (YTTRE HJÄRTKOMPRESSION) 18. Som tidigare sagts fungerar hjärtat i princip som en mekanisk pump, där hjärtklaffarna fungerar som backventiler. Då ett friskt hjärta drar sig samman kastas därför blodet ut åt ett bestämt håll och då hjärtat sedan slappnar av och vidgar sig sugs blod automatiskt in från det andra hållet. Att hjärtat drar sig samman beror på att det i hjärtmuskeln bildas elektriska impulser. Dessa uppstår normalt högt upp på hjärtat och fortsätt sedan nedåt i hjärtmuskulaturen så att blodet pressas framåt. Det är dessa elektriska impulser man ser då man tar EKG. Om vi får elektrisk ström genom kroppen, som passerar hjärtat, eller om hjärtmuskeln är sjuk kan hjärtat plötsligt stanna. Likaså kan det uppstå ett tillstånd då elektriska impulser bildas tätt och på fel ställen i hjärtmuskeln vilket gör att hjärtat inte längre får någon pumpeffekt utan bara står och skakar (kammarflimmer). Oavsett vilket som sker kommer pulsslagen på halsen och i ljumsken att upphöra och personens hjärna får ej heller någon syretillförsel. Som vi tidigare sett innebär detta att hjärnan mycket snart får uppenbara skador. En direkt följd av att hjärtat inte pumpar effektivt är att också andningen upphör. Genom att hjärtat fungerar som en mekanisk pump kan vi genom att trycka utanpå bröstkorgen pumpa fram blodet. Det är dock viktigt att vi vet hur vi kan påverka hjärtat utifrån effektivt och utan att skada personen i onödan. Innan du påbörjar yttre bearbetning av hjärtat måste du också vara helt säker på att hjärtat verkligen inte fungerar!! 5-20

LABC/HLR 5.1 KONSTGJORD CIRKULATION (HJÄRTKOMPRESSION) 19. Principerna för yttre hjärtmassage framgår av nedanstående punkter: A. Den sjuke måste ligga på rygg på ett hårt underlag. (Försök aldrig ge hjärtmassage på en mjuk madrass eller på en sittande person. Det är helt meningslöst.) B. Känn efter var revbensbågarna går samman. Därigenom har du lokaliserat nedersta delen av bröstbenet. C. Du ska nu arbeta mitt på bröstbenet (ej åt sidorna!), men du får ej arbeta närmare bröstbenets nedre del än 3 cm (= 2 tvärfingrar). Annars är det risk att du förorsakar inre skador som omöjliggör vidare återupplivningsförsök! På bilden ovan ser du schematiskt var du ska arbeta. D. Allt tryck mot hjärtat måste komma rakt uppifrån. Härigenom får du hjärtat i kläm mellan bröstbenet och kotpelaren bakom hjärtat och hjärtat kommer att pressas ihop. (Trycker du snett kommer hjärtat att pressas in i de mjuka lungorna och det blir ingen pumpeffekt.) 5-21

LABC/HLR 5.1 KONSTGJORD CIRKULATION (HJÄRTKOMPRESSION) 20. För att hjärtat ska pressas samman måste bröstbenet fjädra in ca 4 cm på en vuxen. Detta är möjligt genom att revbenen är förbundna med bröstbenet med brosk. Men se till att hela trycket kommer över bröstbenet. Trycker du vid sidorna kan du lätt ha sönder revben!! 5-22

LABC/HLR 5.1 KONSTGJORD CIRKULATION (HJÄRTKOMPRESSION) 21. Efter sammanpressningen släpper du allt tryck mot bröstbenet. Den elastiska bröstkorgen fjädrar då automatiskt tillbaka och hjärtat utvidgas. P g a undertrycket som därvid uppstår i hjärtat kommer blod att sugas in i hjärtat och p g a klaffarna kommer det också fram åt rätt håll. Trycker du på rätt ställe, i rätt riktning och med rätt styrka blir pumpningen nästan lika effektiv som om hjärtat fungerat självt. För att göra yttre hjärtmassage räcker det därför att du pressar ihop hjärtat ungefär så ofta som det brukar slå (60-80 gånger/min). På bilden ovan ser du arbetsställningen för hjärt-lung-räddning om man är två som hjälps åt. Lägg märke till att den som ska göra hjärtkompressioner befinner sig med sin kropp rakt ovanför den sjuke och att han kan arbeta med raka armar. Därmed får han dels rätt riktning på sina kompressioner och dels blir det inte så arbetsamt genom att han kan arbeta med ryggmusklerna och utnyttja sin egen kroppsvikt. Lägg också märke till hur händerna placeras på bröstkorgen så att allt tryck kommer över bröstbenet. Det är också viktigt att den som ska ge konstgjord andning placerar sig så att huvudet kan hållas bakåtböjt hela tiden och att bröstkorgens rörelser kan kontrolleras. 5-23

LABC/HLR 5.1 22 HJÄRT-LUNGRÄDDNING ARBETSSCHEMA FÖR HJÄRT-LUNGRÄDDNING OM MAN ÄR TVÅ SOM HJÄLPS ÅT: 1. KONTROLL AV MEDVETANDET 2. KONTROLL AV ANDNINGEN (se, lyssna, känn) 3. GÖR ANDNINGSVÄGARNA FRIA (töm munhålan, böj huvudet bakåt) 4. TVÅ INBLÅSNINGAR 5. KONTROLL AV BLODCIRKULATION (puls) 6. FEM HJÄRTKOMPRESSIONER 7. EN INBLÅSNING 8. FEM HJÄRTKOMPRESSIONER 9. EN INBLÅSNING 10. FEM HJÄRTKOMPRESSIONER OSV. OM PULSEN ÅTERKOMMER FORTSÄTT MED ENBART KONSTGJORD ANDNING, MEN KONTROLLERA OFTA PULSEN SÅ ATT INTE HJÄRTAT HAR STANNAT IGEN. OM ÄVEN ANDNINGEN ÅTERKOMMER LÄGG DEN SJUKE I FRAMSTUPA SIDOLÄGE OCH KONTROLLERA KONTINUERLIGT PULS OCH ANDNING. Det är viktigt att tiden mellan hjärtsammanpressningar och inblåsningar blir så kort som möjligt för att insatsen ska bli effektiv!!! Det bästa är om den som ger kompressioner kan hålla jämn takt hela tiden och att den som gör inblåsningar gör detta mellan kompressionerna. Volymen inblåst luft liksom kraften i hjärtsammanpressningarna måste anpassas efter den sjukes storlek. På ett litet barn räcker det med att göra hjärtsammanpressningar med ett par fingrar, och inblåsningen som en liten pust (så att man ser bröstkorgen höja sig lite). 5-24

LABC/HLR 5.1 23 HJÄRT-LUNGRÄDDNING ARBETSSCHEMA FÖR HJÄRT-LUNGRÄDDNING OM MAN ÄR ENSAM: 1. KONTROLL AV MEDVETANDET 2. KONTROLL AV ANDNINGEN (se, lyssna, känn) 3. GÖR ANDNINGSVÄGARNA FRIA (töm munhålan, böj huvudet bakåt) 4. TVÅ INBLÅSNINGAR 5. KONTROLL AV BLODCIRKULATION (puls) 6. FEMTON HJÄRTKOMPRESSIONER 7. TVÅ INBLÅSNINGAR 8. FEMTON HJÄRTKOMPRESSIONER 9. TVÅ INBLÅSNINGAR 10. FEMTON HJÄRTKOMPRESSIONER OSV. OM PULSEN ÅTERKOMMER FORTSÄTT MED ENBART KONSTGJORD ANDNING, MEN KONTROLLERA OFTA PULSEN SÅ ATT INTE HJÄRTAT HAR STANNAT IGEN. ARBETSRYTMEN VID HJÄRT-LUNGRÄDDNING ÄR ALLTSÅ: 2 MAN: EN INBLÅSNING, FEM HJÄRTKOMPRESSIONER ENSAM: TVÅ INBLÅSNINGAR, FEMTON HJÄRTKOMPRESSIONER 5-25

LABC/HLR 5.1 HJÄRT-LUNGRÄDDNING 24. HUR LÅNGE SKA JAG HÅLLA PÅ MED YTTRE HJÄRTMASSAGE OCH/ELLER KONSTGJORD ANDNING? Rätt utförd hjärt-lungräddning innebär att man kan hålla en människa vid liv hur länge som helst (dvs. se till att syresatt blod cirkulerar i kroppen). Ett facit på om du lyckas med din verksamhet får du om du ser att den sjukes blågrå ansiktsfärg, blåa läppar och blåa naglar successivt börjar anta en normal färg. Detta beror då på att din konstgjorda åtgärd är effektiv men säger inget om den sjuke kommer att klara sig eller ej. Om den skadade trots dina ansträngningar inte får bättre färg är din insats sannolikt ej effektiv. Det är vanligt att man efter ett tag (då man börjar bli trött) börjar fundera på om insatsen är effektiv och meningsfull eller ej. Har du påbörjat hjärt-lungräddning ska du dock fortsätta tills: - den sjuke själv får egen hjärtverksamhet och andning (lägg honom/henne i så fall i framstupa sidoläge och övervaka honom/henne noga) - läkare eller annan kvalificerad medicinpersonal tar över ansvaret NÄR SKA JAG PÅBÖRJA HJÄRT-LUNG-RÄDDNING? De enda riktigt säkra situationer då du ej behöver överväga en räddningsinsats är om vitala delar saknas (t ex huvudet är skilt från kroppen) eller om det föreligger uttalad förruttnelse eller förkolning. Om detta ej är fallet måste du i princip vara säker på att vederbörande varit död i minst 60 minuter. OBS! Små barn bör man alltid satsa på!! Förekomst av likstelhet (käkleder och leder på armar och ben), likfläckar (blåröd missfärgning på lägst belägna delar medan övrig hud är blek), sänkt kroppstemperatur samt linsgrumling (p g a uttorkning av ögonen efter döden) talar för att döden sannolikt förelegat mer än 60 minuter om de alla är positiva. Dessutom ska du naturligtvis göra de vanliga akutkontrollerna!! Erfarenhetsmässigt är det dock alltid bättre att försöka med återupplivning än att lägga ned tid på att leta efter dödstecken. Vi kan ju inte försämra något med detta och för de anhöriga känns det ofta viktigt att man åtminstone har försökt!! 5-26

LABC/HLR 5.2 BLÖDNING 25. Skador på blodkärl, med större eller mindre blödningar som följd, är vanliga inom akutsjukvården. En stor yttre blödning kan man inte undgå att lägga märke till. Ofta är det också så att betydelsen av yttre blödningar övervärderas. Blod är ju mycket iögonfallande och ser alltid mycket ut. Det är dock viktigt att komma ihåg att det också finns möjlighet till inre blödning, dvs blödningen syns ej på huden utan sker, inåt t ex vid skador på inre organ såsom lever och mjälte eller vid frakturer. Inte sällan är dessa inre blödningar mycket stora och kan då vara direkt livshotande. Exempel: Leverruptur Mjältruptur Underbensfraktur Lårbensfraktur Bäckenfraktur 2-3 liter 2-3 liter 0,5 liter 1-1,5 liter 1,5-2 liter En vuxen individ har en blodvolym som uppgår till ca 7% (1/13) av kroppsvikten. En 70 kg man har alltså ca 5 liter blod. 10% blodförlust klarar man vanligen utan nämnvärt obehag. Vid 20% blodförlust känner man sig ofta yr och illamående. Blodförluster på mer än 30% betraktas som livshotande genom att de ger en allvarlig cirkulationsrubbning. När det gäller inre blödningar har vi inga möjligheter att påverka själva blödningen på skade - eller uppsamlingsplatsen. Våra viktigaste insatser blir då att misstänka att den drabbade sannolikt har en stor inre blödning och att se till att vederbörande snarast möjligt kommer under mer kvalificerad vård. (Finns medicinsk personal och utrustning på plats kan man påbörja vätsketillförsel direkt in i blodbanorna = dropp.) En annan viktig åtgärd vi kan vidta är att försöka förebygga att en cirkulationsrubbning utvecklas. 5-27

LABC/HLR 5.2 BLÖDNING 26. När det gäller yttre blödningar kan vi oftast stoppa eller begränsa dem med relativt enkla åtgärder. Vilka insatser som behövs beror på vilken typ av blodkärl som gått sönder. Utan någon utrustning kan man dock alltid begränsa en blödning genom att höja den skadade kroppsdelen och att med fingrar eller händer trycka ihop sårkanterna. (Om kläder döljer själva skadan måste dessa självfallet tas bort så att man verkligen ser den!) Bilden ovan illustrerar hur du ska begränsa blödning - utan sjukvårdsmateriel. - Höj den skadade kroppsdelen! - Pressa ihop sårkanterna. FÖRSTA ÅTGÄRD FÖR ATT BEGRÄNSA BLÖDNING UTAN FÖRBANDSMATERIAL: -ANVÄND HÄNDERNA!!! 5-28

LABC/HLR 5.2 BLÖDNING 27. Vi har tre olika typer av blodkärl: hårrörskärl (kapillärer), blodådror (vener) och pulsådror (artärer). Skador på hårrörskärl visar sig som en långsamt sipprande blödning (t ex skrubbsår, stick i fingret). Dessa blödningar stannar av sig själva. Om tiden medger kan man skydda skadan med ett s k täckförband, som består av en ren sårkompress som sätts fast över skadeområdet. Den enklaste formen av täckförband är ett vanligt plåster. Förpackningar med Första förband innehåller ett färdigt täckförband och sårkompressen är fastsydd vid en binda, som är till för att fästa kompressen. Den lilla halvhårda rullen i förpackningen ska ej användas då man lägger ett täckförband. 28. Skador på blodådror kännetecknas av att mörkrött blod flyter fram i en jämn ström. En blodåderblödning kan vara mycket riklig, särskilt om den skadade kroppsdelen är lågt placerad. Trycket i blodådrorna är dock oftast så lågt att det räcker med att höja den skadade delen för att blödningen i stort sett helt ska upphöra. Det räcker därför ofta med ett täckförband och högläge som åtgärd vid dessa skador. Vid stora blodåderblödningar, som man ej effektivt kan stoppa (p g a att man exempelvis ej kan höja den skadade delen), kan man använda ett tryckförband. Att använda ett tryckförband där det egentligen skulle räcka med ett täckförband innebär inget negativt för den skadade. 5-29

LABC/HLR 5.2 BLÖDNING 29. Skador på pulsådror kännetecknas av att blodet sprutar fram som en pulserande ljusröd stråle. Trycket i pulsådrorna är oftast så högt att höjning av den skadade delen ej räcker för att begränsa blödningen effektivt. I stället för att med fingrarna trycka ihop såret kan man då lägga ett s k tryckförband. Tanken med tryckförbandet är att man utifrån ska lägga ett tryck som motverkar blodets tryck vid kärlskadan. Avsikten är dock ej att trycket ska vara så stort att man helt pressar samman pulsådern. Ett för hårt anlagt tryckförband visar sig genom att huden blir blåmissfärgad bortom förbandet. Är den skadade vid medvetande kommer han också att uppleva smärtor eller stickningar i detta område. Ett alltför löst anbringat tryckförband visar sig förstås genom att blödningen ej upphör. Tryckförbandet ligger också färdigt i Första förbandsförpackningen. Närmast såret lägger man precis som vid täckförbandet själva sårkompressen. utanpå denna lägger man sedan över själva såret den halvhårda rullen, som man slutligen fäster med bindan. I vissa Första förband finns det en färdig ficka i kompressen som är avsedd för den lilla rullen. 5-30

LABC/HLR 5.2 BLÖDNING 30. OBS! Lägg aldrig bomull eller fetvadd närmast en sårskada!! I vissa situationer kan en pulsåderblödning vara så stor och sitta på ett sådant ställe att man ej kan stoppa den med ett tryckförband och högläge. Det kan då bli aktuellt med ett s k avsnörande förband. Tanken med detta förband är att hindra blodet att passera genom att ovanför skadestället lägga ett förband som dras åt så hårt att inget blod kan passera. Denna förbandstyp är dock förenad med betydande risker och bör endast användas i yttersta nödfall. AVSNÖRANDE FÖRBAND FÅR ENDAST ANVÄNDAS VID AVSLITEN KROPPSDEL OCH OM BLÖDNINGEN EJ KAN STOPPAS PÅ ANNAT SÄTT Vidare gäller följande regler: 1. Gör avsnörningen så nära skadestället som möjligt. 2. Gör avsnörningen med minst 1 cm bred linda (vik mitellan så att den blir 1-2 cm bred). 3. Dra åt så hårt att blödningen upphör. Om det inte går direkt för en pinne eller en penna genom knuten och vrid tills blödningen upphör. 4. Notera hur dags du anbringade förbandet. (Finns skadekort, skriv på det.) Som tidigare påpekats är dock det avsnörande förbandet något som endast får tillgripas i allra yttersta nödfall. Med ett tryckförband kan man tillräckligt effektivt begränsa i stort sett alla pulsåderblödningar. Tänk också på att redan relativt små blödningar i ansikte, näsa och mun kan ge ofria andningsvägar! VID BLÖDNING I ANSIKTE PLACERA DEN SKADADE I FRAMSTUPA SIDOLÄGE MED DEN SKADADE SIDAN NEDÅT! 5-31

LABC/HLR 5.2 CIRKULATIONSRUBBNING ( CHOCK ) BLÖDNINGSCHOCK BRÄNSKADECHOCK HYPOVOLEMISK CHOCK SMÄRTCHOCK ALLERGISK CHOCK PSYKISK CHOCK 31. Chock är ett ofta missbrukat ord och därför använder man nu oftast benämningen cirkulationsrubbning istället. Medicinskt sett definieras dock chock som ett tillstånd då den cirkulerande blodmängden är för liten. Den enklaste orsaken är att man direkt förlorar så mycket blod att man får symtom. Som tidigare nämnts fordras vanligen blodförluster på över en liter hos en vuxen människa för att en symtom ska utvecklas. Man behöver dock inte förlora blod för att utveckla cirkulationsrubbning, utan en snabb stor vätskeförlust kan vara lika farlig. Ett exempel på sådan vätskeförlust ser man vid större brännskador, då den skadade huden läcker ut rikligt med vätska. Eftersom både blödningen och brännskadan kännetecknas av att man verkligen förlorar vätska ur blodbanan brukar man sammanfatta dem som s k hypovolemisk cirkulationsrubbning. I motsats till dessa tillstånd finns andra tillstånd då den cirkulerande blodmängden blir alltför liten trots att man inte förlorat vätska från blodbanorna. Att den cirkulerande blodvolymen är för liten beror i dessa fall på att blodkärlen ute i kroppen vidgar sig så att blodet blir kvar ute i kroppen och inte återvänder till hjärtat i tillräcklig omfattning. Blodet samlas då huvudsakligen i de lägst belägna delarna. En intensiv smärta kan utlösa en sådan vidgning av blodkärlen. Om man är svårt allergisk och kommer i kontakt med det man är allergisk mot kan man få en allergisk reaktion. En psykisk reaktion kan också innebära vidgning av blodkärl ute i kroppen. I detta fall medverkar dock även flera andra mekanismer, vilket gör att den psykiska chocken till viss del avviker från tidigare beskrivna chocker. I en skadesituation kan man räkna med att flera olika komponenter medverkar till att ge risk för cirkulationsrubbning. Till den skadades blödning (eller vätskeförlust från brännskada) kommer de smärtor som skadan innebär samt att den skadade varit med om någonting otäckt, som belastar honom psykisk. Tänk på att flera olika orsaker kan medverka till att cirkulationsrubbning utvecklas hos en skadad!! 5-32

LABC/HLR 5.2 CIRKULATIONSRUBBNING ( CHOCK ) 32. Bilden ovan visar att pulsen ökar vid cirkulationssvikt. A. Varje normalt pumptag av hjärtat sänder ut en viss blodmängd i kroppen. B. Vid cirkulationssvikt blir varje pumptag mindre till följd av litet återflöde. C. Men genom att öka pumphastigheten kan man sända ut en större blodmängd. Att varje pumptag innehåller lite blod märker vi genom att pulsen är svag. Ökade arbetstakt hos hjärtat märker vi genom att pulsen blir snabb. Den lilla blodmängd hjärtat sänder ut vill kroppen i första hand använda till viktiga inre organ. Därför stryps automatiskt blodtillförseln till mindre viktiga organ som också har förmåga att till viss del tåla blodbrist. Huden är ett sådant område som får stå tillbaka vid blodfördelningen i en cirkulationssvikt. Den skadade kommer därför att få gråblek hud som ofta är kallsvettig. I läpparna och under naglarna går små blodkärl särskilt ytligt. När syrefattigt blod samlas där får man därför blå läppar och blå naglar. 5-33

LABC/HLR 5.2 CIRKULATIONSRUBBNING ( CHOCK ) CIRKULATIONSSVIKT - SNABB OCH SVAG PULS - GRÅBLEK KALLSVETTIG HUD - BLÅ LÄPPAR OCH NAGLAR - TÖRST - ORO, PLOCKIGHET 33. Att alltför lite syrerikt blod pumpas ut ger en generell syrebrist med en ofta omedveten kvävningskänsla. Denna obehagskänsla visar sig dock ofta i form av oro eller ångest eller vid svåra fall medvetslöshet. Kroppen registrerar också automatiskt att den cirkulerande blodmängden är för liten och att det behövs mer vätska. Den drabbade upplever därför törst. I en skadesituation bör vi dock ej låta den drabbade dricka eftersom a) inre skador kan förvärras om magtarmkanalen belastas b) den drabbade kan bli medvetslös varvid vätskan kan kräkas upp och gå ned i andningsvägarna samt c)möjlighet att ge narkos på sjukhus fördröjs. 5-34

LABC/HLR 5.2 CIRKULATIONSRUBBNING ( CHOCK ) 34. ÅTGÄRDER VID CIRKULATIONSSVIKT: - Kontrollera att luftvägarna är fria - Begränsa blödningar - Framstupa sidoläge med benen högt - Undvik kroppsansträngning - Förhindra nedkylning (skydda även mot markkylan!) - Motverka smärta - Lugna den skadade - Ge EJ den drabbade något att dricka VARSAMHET RÄDDAR OFTA MER ÄN BRÅDSKA! 5-35

ska vara tom

BRÄNN- OCH KYLSKADOR 5-37

BRÄNN- OCH KYLSKADOR 5.2 ALLMÄNT 35. Såväl tillförande som bortförande av värmeenergi kan tillfoga hud och underliggande vävnader allvarliga skador. Skadans omfattning beror på - hur stor mängd värme som upptagits eller avgivits - hur stor yta som utsatts - hur lång tid värmetillförsel eller bortförsel pågått 36. Brännskador Huden består av flera olika lager. Överhuden (epidermis) utgörs av många lager av tätt packade celler. Bottenskiktet av celler bildar en vågig linje och det är cellerna i detta bottenskikt som hela tiden delar sig. Huden är således ett ständigt växande organ. Celler som bildats längst ned i överhuden kommer successivt att pressas uppåt p g a att nybildade celler underifrån pressar på. Då cellerna kommit upp till överhudens övre delar plattas de ut och slutligen dör de. Det ytligaste lagret som vi kallar hornlagret består just av döda överhudceller. Dessa döda celler nöter vi hela tiden bort och tittar man med mikroskop i underkläder och strumpor finner man fullt med avstötta delar av hornlagret. Genom överhuden passerar hårstrån och svettkörtlar. Några blodkärl finns dock ej i detta lager. I de djupare delarna kan man dock påträffa rikligt med fria nervändar. Under överhuden ligger läderhuden (dermis) som är rik på kraftig bindväv. I de djupare delarna av detta lager har vi hårrötterna och ursprunget till svettkörtlarna. I motsats till överhuden finns här också rikligt med små blodkärl. Under läderhuden påträffas ett mer eller mindre tjockt lager av underhudsfett. 5-38

BRÄNN- OCH KYLSKADOR 5.2 BRÄNNSKADOR -DJUP -UTBREDNING -LÄGE 37. Då man ska beskriva en brännskada är det tre olika faktorer man måste ta hänsyn till nämligen: djup, utbredning och läge. 38. Brännskadans djup beror på hur kraftig värme som tillförts huden. En måttlig mängd värme (t ex varm vattenånga) ger oftast en retning i huden som medför att blodkärlen i läderhuden vidgas. Härigenom får man en karaktäristisk hudrodnad. Retningen på de fria nervändarna ger också smärta. Denna typ av brännskada kallas för en ytlig delhudsskada (tidigare grad I-skada). Om kraftigare värme tillförs huden (t ex varm olja) dör vissa delar av huden. De celler som dör brister varvid vätska släpps. Denna vätska har i sin tur egenskapen att dra till sig ytterligare vätska från omgivningen. Härigenom bildas ansamlingar av klar vätska i själva huden. Utifrån ser man detta genom att det bildas blåsor. Denna typ av skada kallas djup delhudsskada (tidigare grad II-skada). Skadan har dock ej nått så djupt att hela tillväxtzonen av överhuden är förstörd. Därför är såväl den djupa som den ytliga delhudsskadan, självläkande. 5-39

BRÄNN- OCH KYLSKADOR 5.2 BRÄNNSKADOR YTLIG DELHUDSSKADA DJUP DELHUDSSKADA FULLHUDSSKADA HUDRODNAD VÄTSKEFYLLDA BLÅSOR BRUN-SVART HÅRD HUD 39. Vid en fullhudsskada (tidigare grad III skada) tränger skadorna djupt ned i läderhuden, och kanske ännu djupare. Hudens struktur blir då oftast totalt förändrad. I samband med öppen eld ser man ofta en brun-svart hård hud som saknar normal elasticitet. Genom att även tillväxtzonen förstörts i detta fall kan skadan ej läkas själv (om den inte är mycket liten) utan man måste senare under behandlingen utföra hudtransplantation (dvs överföra delar av levande överhud från andra delar av kroppen). Vid en fullhudsskada är även nerverna skadade varför smärta kan utebli. 5-40

BRÄNN- OCH KYLSKADOR 5.2 BRÄNNSKADOR 40. Utbredningen är självfallet också av stor betydelse för att bedöma en skadads möjlighet att överleva. För att snabbt bilda sig en uppfattning om hur stor procent av den totala kroppsytan som är skadad använder man sig av den s k 9%-regeln. Man inräknar då endast områden med djupa delhudsskador och fullhudsskador. Denna regel ger endast mycket grov uppfattning om skadans utbredning. Hos små barn kan siffrorna avvika avsevärt (större huvud, mindre ben). Slutligen bör också påpekas att skadans läge kan vara av stor betydelse. Särskilt allvarligt bedöms skador mot ansiktet. Risken är då uppenbar att den skadade inandas öppen eld eller varm brandgas. Detta kan i sin tur innebära att den skadade snabbt svullnar igen i halsen med akut kvävningsrisk som följd eller att det kan föreligga risk för allvarliga lungskador. Ansiktsbrännskador ges därför hög prioritet vid skadesorteringen. 5-41 2000-03-01

BRÄNN- OCH KYLSKADOR 5.2 BRÄNNSKADOR FAS 1 (UNDER DE FÖRSTA 10-15 MIN). - SLÄCK ÖPPEN ELD OCH GLÖD - LÄGG DEN SKADADE PÅ RENT UNDERLAG - KYL MED VATTEN. DUSCHA FÖRSIKTIGT - GÖR ANDNINGSVÄGARNA FRIA. FRAMSTUPA SIDOLÄGE - BEDÖM SKADANS OMFATTNING - BEDÖM DEN SKADADES HJÄLPBEHOV I FÖRHÅLLANDE - TILL ANDRA SKADADE 41. Vid omhändertagande av brännskadade kan man urskilja två distinkta behandlingsfaser. I den första fasen koncentrerar man sig på att begränsa skadans utbredning, medan man i den andra fasen försöker motverka effekten av den uppkomna skadan. Fas 1 behandlingen omfattar de första 10-15 minuterna efter det att den skadade räddats ut ur branden. Självfallet måste man snarast släcka den skadade om det fortfarande brinner på honom. Kläder som sitter helt löst kan man ev. avlägsna men kläder som sitter fast får absolut ej slitas bort (syntetiskt material smälter fast i vävnaderna). Lägg sedan den skadade på ett så rent underlag som möjligt (helst aluminiumlakan) och fortsätt att försiktigt duscha vatten 10-15 min. Skadan beror ju på att huden är för varm och så länge som huden är varm blir skadan bara större och större. Om den skadade säger att han fryser eller om du ser att han får köldfrossa, avbryt kylningen och gå över till fas 2-behandlingen enligt nedan. Under fas 1 behandlingen ska du också se till att den skadade har fria andningsvägar (framstupa sidoläge). Finns det möjlighet att låta den skadade andas syrgas på mask är detta en fördel. Under denna första fas bör du också försöka bilda dig en uppfattning om hur pass allvarlig skadan är och hur mycket resurser som ska satsas på denne skadade i förhållande till övriga drabbade. 5-42

BRÄNN- OCH KYLSKADOR 5.2 BRÄNNSKADOR FAS 2 (EFTER 10-15 MIN). - OMLÄGGNING AV ÖPPNA SKADOR, TORRT ALUMINIUMLAKAN NÄRMAST BRÄNNSKADAN - INBÄDDNING I FILTAR, GÄRNA MED TORRT ALUMINIUMLAKAN INNERST - HÖJD FOTÄNDE - VILA - VARSAMHET - OM SJUKVÅRDSGRUPP FINNS: DROPP + SMÄRTLINDRING 42. Efter 10-15 minuter (eller tidigare om den skadade visat påtagliga tecken att frysa) måste man övergå till fas 2 behandlingen. Kylning har nu gjort att skadan inte längre förstoras varför man istället kan försöka motverka effekten av skadan. Huvudproblemet är nu att den drabbade kan förlora avsevärda mängder vätska genom den skadade huden. Vätskeförlusten, tillsammans med ofta svår smärta, gör att den brännskadade löper stor risk att gå in i cirkulationssvikt. Fas 2 behandlingen inriktas på att förhindra utveckling av cirkulationssvikt, och principerna är desamma som vid övriga typer av detta. Av de brännskadade som överlever det första dygnet kommer några att avlida senare p g a infektion. Som räddningspersonal bör vi vinnlägga oss om att skydda de skadade från infektionskällor. Att lägga skadade på rena aluminiumlakan är en sådan åtgärd. Att undvika att ta i öppna skadeområden är en annan viktig regel. Försök om möjligt att lyfta i kläder eller kroppsdelar med intakt hud. Den skadades bästa skydd mot infektioner i denna första fas är också att ha så mycket hud kvar som möjligt (även om den är skadad och kommer att lossna senare). Dra inte den skadade mot underlaget, eller dyligt, eftersom stora delar av den skadade huden då kan skavas bort! 5-43

BRÄNN- OCH KYLSKADOR 5.2 KYLSKADOR ALLMÄN NEDKYLNING - FÖRHINDRA FORTSATT VÄRMEFÖRLUST - FÖRSIKTIG UPPVÄRMNING (ANNARS RISK FÖR UTSLAGEN HJÄRTFUNKTION) - SÄKRA ANDNINGSVÄGARNA - EVENTUELLT VARM DRYCK (OM HELT MEDVETEN) 43. Medan brännskadorna oftast är primära (dvs. uppkomna i direkt samband med själva olyckan) är kylskadorna ofta sekundära. Personer klädda för att sitta i t ex varma kommunikationsmedel blir som en följd av själva olyckan utsatta för omgivningstemperaturen - vilket i vårt klimat ofta innebär risk för olika former av kylskador. En primär uppgift för den första räddningsstyrkan blir många gånger att begränsa riskerna för kylskador - dvs de förebyggande åtgärderna är i detta sammanhang viktigast. Att snabbt mobilisera bårar och filtar samt att upprätta en varm uppsamlingsplats är viktiga uppgifter i ett tidigt stadium av en insats vid en större skadeplats. Det är särskilt viktigt att isolera liggande från markkylan, vilket sker med hjälp av bårar och filtar. I detta sammanhang bör åter påpekas att aluminiumlakan ej isolerar från markkylan - snarare tvärtom!! Det är viktigt att komma ihåg att även temperaturer över 0 C kan ge avsevärda kylskador. Fuktiga kläder kan i hög grad förstärka omgivningsluftens nedkylningseffekt. Likaså bidrar vindstyrkan starkt till kyleffekten. Vid t ex 0 C och en vindhastighet på 10m/sek erhålls en kyleffekt motsvarande -15 C vid stiltje. Kylskadorna indelas i allmän nedkylning (hypothermi), vilken kan inträffa vid temperaturer både över och under fryspunkten, samt lokala kylskador, vilka huvudsakligen inträffar vid lägre temperaturer eller vid kraftig vind. Den allmänna nedkylningen kännetecknas av matthet, omtöckning och sjunkande medvetandegrad. I mer uttalade fall inträder medvetslöshet och puls och andning blir långsamma. Den kalla hudytan och de svaga livstecknen gör att en grav allmän nedkylning kan misstolkas som att den drabbade är död! Den primära behandlingen måste innebära att ytterligare nedkylning förhindras. En alltför snabb uppvärmning av en gravt nedkyld person kan dock leda till svåra hjärtkomplikationer (flimmer), eventuellt med dödlig utgång. 5-44 2000-03-01

BRÄNN- OCH KYLSKADOR 5.2 KYLSKADOR ALLMÄN NEDKYLNING - FÖRHINDRA FORTSATT VÄRMEFÖRLUST - TILLFÖR TORR KROPPSVÄRME UTAN GNUGGNING - FASTFRUSNA KLÄDER FÅR EJ AVLÄGSNAS - UTFÖR EJ UPPTINING OM RISK FÖR NY FÖRFRYSNING FÖRELIGGER 44. Den lokala kylskadan kännetecknas i sin akuta form av områden med kall vaxblek hud. (Blåsbildning uppstår vanligen först sedan skadan tinats!). Känselbortfall i det drabbade området är också karaktäristiskt. Behandlingen inriktas först på att förhindra fortsatt värmeförlust. Skadeområdet bör dock ej tillföras alltför stark värme p g a risk för ökade vävnadsskador. Torr kroppsvärme (den drabbades egen eller annan persons) ger lagom värmetillförsel. Mekanisk bearbetning i form av gnuggning eller dylikt bör ej ske. Slutligen bör också påpekas att kläder som fryst fast vid huden absolut ej bör avlägsnas förrän efter upptining. 5-45

ska vara tom. 5-46

BEN- OCH LEDSKADOR 5-47

BEN- OCH LEDSKADOR 5.3 ALLMÄNT 45. Benbrott (fraktur) på olika skelettdelar är vanliga i alla åldersgrupper. Mer än 50% av alla förlossningsskador utgörs t ex av nyckelbensfrakturer. Trafik, idrott och yrkesliv medför senare i livet risk för frakturer p g a alltför kraftiga påkänningar på skelettstrukturer. Vid högre åldrar, och speciellt hos kvinnor, blir risken för benbrott en mycket påtaglig redan vid mycket begränsad påfrestning på benstommen. Hos denna grupp är nämligen benstommen ofta mycket skör. Om skadestället helt täcks av hel hud talar man om slutet benbrott. Om istället ett eller fler benfragment trängt ut genom huden talar man om öppet benbrott. Skelettstrukturerna i armar och ben är p.g.a. sina längder och det utsatta läget de vanligaste frakturställena. Nack- och ländryggrad är också relativt oskyddade och kan vid våld ge upphov till frakturer. Om man med våld tvingar en led att röra sig utanför sitt normala rörelseomfång kan detta leda till att skelettdelar bryts sönder. Alternativt kan skelettdelarna skiljas i själva leden ( urledvridning ). En måttlig övertänjning av en led ger ofta sträckningar i ledbanden vid leden ( vrickning ). 5-48

BEN- OCH LEDSKADOR 5.3 BENBROTT 46. I många fall är diagnosen fraktur lätt att ställa t ex - Den yttre konturen av en kroppsdel talar direkt om att benet inte kan vara helt. Ex: mitt på underbenet ser man en vinkel som normalt inte ska finnas där. - Delar som normalt ska vara stabila har fått rörlighet. Ex: underbenet går att röra på mitten. - I vissa fall kan man också höra benskrap (s k krepitationer) då benfragmenten rör sig mot varandra. Det är dock viktigt att misstänka att det föreligger fraktur även på mer ospecifika symtom. Dessa tecken innebär alltså att det kan vara en fraktur, men det kan också vara andra orsaker. Sådana symtom är t ex: - Nedsatt funktion (kan inte röra benet, stödja på foten, gripa med handen osv). - Rörelsen går att utföra men är förenad med svår smärta. - Kraftig ömhet då man trycker mot skadeområdet. - Svullnad och missfärgning (p g a inre blodutgjutning). Som brandpersonal ska vi normalt ej försöka föra en fraktur med felställning till rätt läge igen (= reponera). Risken att förvärra skadan bedöms så stor att det är bättre att frakturen får förbli i felställning. I extremfall kan vi bli tvingade att räta ut en fraktur för att kunna få loss en person och föra bort honom ur riskzonen. Man fattar då stadigt på vardera sidan om frakturen och drar först isär benbitarna. Därefter återföres den brutna delen försiktigt till rätt vinkel. Slutligen kan man justera eventuell rotationsfelställning (t ex foten pekar åt fel håll). ENDAST OM DEN SKADADE OMEDELBART MÅSTE FÖRFLYTTAS OCH FELSTÄLLNINGEN VID EN FRAKTUR FÖRHINDRAR DETTA FÅR FLYGPLATSBRANDMANNEN ÄNDRA LÄGET PÅ EN FRAKTUR! ATT ÄNDRA LÄGET VID EN FRAKTUR: 1. DRA ISÄR FRAKTUREN 2. ÄNDRA VINKELFELSTÄLLNING UNDER DRAG 3. ÄNDRA ROTATIONSFELSTÄLLNING UNDER DRAG 5-49

BEN- OCH LEDSKADOR 5.3 BENBROTT 47. Den viktigaste åtgärden för oss som brandpersonal är att: - ORDNA STÖDFÖRBAND - LÄGGA I HÖGLÄGE - KONTROLLERA BLODCIRKULATION BORTOM FRAKTUREN Som stödförband kan man antingen använda de vakuummadrasser eller vakuumkuddar som finns i de flesta ambulanser. Dessa bygger på att man i ett lufttätt plasthölje har en mängd millimeterstora plastkulor. Så länge vakuumutrustningen innehåller luft rör sig kulorna fritt och utrustningen känns mjuk. Då man med pump suger ut luften packas kulorna mot varandra och madrassen eller kudden blir hård. Genom att forma utrustningen runt den skadade delen innan man suger ut luften kan man få den att helt följa kroppens form. När luften sedan pumpas ut får man ett hårt kroppsanpassat stöd utan något tryck mot kroppen! I en masskadesituation kan man dock räkna med att vakuumutrustningen ej räcker för att hjälpa alla skadade. Man får då istället använda stödskenor av hårt papper. Dessa finns i form av vinkelskena med förlängningsdel samt transportskena ( = helkroppsskena). Nackdelen med denna typ av utrustning är att den har en fast form vilket gör att man ej kan anpassa den till den skadade på samma sätt som med vakuumutrustningen. Fördelen är att det finns gott om den (Civilförsvaret m fl) samt att den är lätt och tar liten plats. ETT STÖDFÖRBAND MÅSTE VID EN FRAKTUR FÖRHINDRA RÖRLIGHETEN I LEDERNA PÅ BÄGGE SIDOR OM FRAKTURSTÄLLET! Detta innebär att vid ett brutet underben måste både fotled och knäled låsas av förbandet, t ex en vinkelskena. Vid ett brutet lårben måste på samma sätt både knäled och höftled omfattas av stödförbandet. Detta går ej att utföra med vinkelskena utan man måste använda något som låser bäckenet, dvs. transportskena eller vakuummadrass. Ett ofullständigt stödförband gör ingen nytta och kan ibland t o m förvärra situationen. 5-50

BEN- OCH LEDSKADOR 5.3 BENBROTT ALLA STÖDFÖRBAND MÅSTE VARA POLSTRADE! 48. För att förhindra att hårda kanter trycker direkt på huden bör man lägga mjukt material mellan själva stödförbandet och huden. Detta kallas för polstring. Som polstringsmaterial kan man använda cellulosavadd eller mjuka tygbitar. Omhändertagande av det öppna benbrottet skiljer sig från det slutna på en viktig punkt. I övrigt är principerna helt likartade. Skillnaden består i att man först måste åtgärda själva såröppningen innan man lägger stödförbandet. Normalt innebär det att man lägger ett skyddsförband över såröppningen. 5-51

BEN- OCH LEDSKADOR 5.3 BENBROTT Även stora muskelskador behandlas lämpligen med stödförband för att begränsa blödning och smärtor. Vid behov läggs dock först täck- eller tryckförband. VID MISSTÄNKTA FRAKTURER PÅ ARMAR OCH BEN: - TA BORT RINGAR, ARMBANDSUR OCH SMYCKEN FRÅN DEN SKADADE KROPPSDELEN OCH STOPPA FÖREMÅLEN I DEN SKADADES FICKA. (SVULLNADEN KAN SEDAN GÖRA DET OMÖJLIGT ATT FÅ AV FÖREMÅLEN). - DRA ALDRIG AV KLÄDER, STÖVLAR ELLER SKOR. VID BEHOV, SKÄR ELLER KLIPP BORT DEM! 49. Att skilja en urledvridning från sluten fraktur kan många gånger vara svårt för den som inte är speciellt tränad. Symtomen med svullnad, smärta, nedsatt funktion och felställning kan förete sig mycket lika dem vid en sluten fraktur Behandlingsmässigt agerar du som flygplatsbrandman därför på exakt samma sätt som vid en sluten fraktur, dvs. vi försöker ej dra leden rätt utan lägger ett stödförband med bibehållen felställning! De flesta av oss har väl själva någon gång vrickat foten eller på nära håll följt någon som fått en sådan skada. Det typiska för vrickningen är att det inte föreligger någon felställning, den skadade delen kan användas (t ex stödja på foten) men det gör ordentligt ont. Efter en stund framträder också en mer eller mindre uttalad svullnad. Vrickningar är naturligtvis egentligen inga akutmedicinska problem. I mån av tid och resurser behandlar man dem med högläge av den skadade delen samt elastisk linda. Om man är osäker på diagnosen behandlar man som om det vore en sluten fraktur (stödförband + högläge). 5-52