Bilaga 1. Delårsrapport per augusti 2016, Järfälla kommun. Uppföljning av mål och uppdrag

Bilaga 1. Delårsrapport per augusti, Järfälla kommun Uppföljning av mål och uppdrag September

-09-30 1 (58) Innehåll 1. KOMMUNGEMENSAMMA INDIKATORER I DELÅRSRAPPORT... 3 1.1. Framtida tillväxt... 3 1.2. Kvalitativ välfärd... 4 1.3. Miljö och klimat... 4 1.4. Demokrati, öppenhet, trygghet... 5 2. KOMMUNSTYRELSENS OCH NÄMNDERNAS MÅL... 6 2.1. Kommunstyrelsen... 6 2.1.1. Framtida tillväxt... 6 2.1.2. Kvalitativ välfärd... 7 2.1.3. Miljö och klimat... 7 2.1.4. Demokrati, öppenhet och trygghet... 8 2.2. Barn- och ungdomsnämnden... 8 2.2.1. Framtida tillväxt... 8 2.2.2. Kvalitativ välfärd... 11 2.2.3. Miljö och klimat... 14 2.2.4. Demokrati, öppenhet och trygghet... 16 2.3. Gemensam nämnd för familjerättsliga frågor... 20 2.3.1. Framtida tillväxt... 20 2.3.2. Kvalitativ välfärd... 21 2.3.3. Miljö och klimat... 21 2.3.4. Demokrati, öppenhet och trygghet... 22 2.4. Kompetensnämnden... 22 2.4.1. Framtida tillväxt... 22 2.4.2. Kvalitativ välfärd... 24 2.4.3. Miljö och klimat... 26 2.4.4. Demokrati, öppenhet och trygghet... 27 2.5. Kultur-, demokrati och fritidsnämnden... 29 2.5.1. Framtida tillväxt... 29 2.5.2. Kvalitativ välfärd... 30 2.5.3. Miljö och klimat... 32 2.5.4. Demokrati, öppenhet och trygghet... 32 2.6. Miljö- och bygglovsnämnden... 35 2.6.1. Framtida tillväxt... 35 2.6.2. Kvalitativ välfärd... 35 2.6.3. Miljö och klimat... 35 2.6.4. Demokrati, öppenhet och trygghet... 36 2.7. Socialnämnden... 36 2.7.1. Framtida tillväxt... 36 2.7.2. Kvalitativ välfärd... 38 2.7.3. Miljö och klimat... 41 2.7.4. Demokrati, öppenhet och trygghet... 42 2.8. Tekniska nämnden... 42 2.8.1. Framtida tillväxt... 43 2.8.2. Kvalitativ välfärd... 43 2.8.3. Miljö och klimat... 43 2.8.4. Demokrati, öppenhet och trygghet... 43

-09-30 2 (58) 3. UPPFÖLJNING AV UPPDRAG FRÅN FULLMÄKTIGE... 44 3.1. Kommunstyrelsen... 44 3.2. Barn- och ungdomsnämnden... 48 3.3. Gemensam nämnd för familjerättsliga frågor... 52 3.4. Kompetensnämnd... 52 3.5. Kultur-, demokrati- och fritidsnämnden... 53 3.6. Miljö- och bygglovsnämnden... 54 3.7. Socialnämnden... 54 3.8. Tekniska nämnden... 55

-09-30 3 (58) 1. KOMMUNGEMENSAMMA INDIKATORER I DELÅRSRAPPORT De kommungemensamma indikatorerna som presenteras nedanför är mått som har bedömts vara relevanta för att beskriva utvecklingen inom de olika målområdena men där inga målnivåer har formulerats. Däremot anges trender för måtten med utgångspunkt i de tre senaste årens siffror. Målnivåerna återfinns under respektive nämnds eller styrelses avsnitt i rapporten. 1.1. Framtida tillväxt Inriktningsmål Framtida tillväxt Invånarantalet i Järfälla ska öka och kommunen som organisation ska på alla nivåer ha beredskap att möta expansionen. Kommunen ska erbjuda en blandning av boende- och upplåtelseformer samt boende som passar för alla livets skeden samt olika behov och livssituationer. Arbetslösheten bland Järfällaborna ska minska. Antalet arbetstillfällen i kommunen ska öka och fler företag ska etablera sig i kommunen. Järfälla ska även attrahera fler besökare och erbjuda olika typer av attraktiva besöksmål. Indikator 2015 2014 Trend Skattekraftsutveckling Järfälla 106 108 109 Stockholms län 117 117 117 Järfällabornas syn på kommunen som en plats att bo och leva på Samtliga 63 65 62 Nettoinflyttning relativt Stockholms län första halvåret Järfälla 699 444 192 Nettoinflyttning till Järfälla jämfört Järfälla 897 717 516 med medianen i Stockholms län första halvåret Länets median 410 243 330 Antal påbörjade bostäder* Järfälla 511 748 577 Antal färdigställda bostäder* Järfälla 551 454 180 Andel arbetslösa Järfällabor Samtliga 8,1 % 8,2 % 8,6 % Antal arbetstillfällen i Järfälla Samtliga 25 017 Företagarnas sammanfattande omdöme om kommunens service till företagen. Antal nya företag per 1000 invånare Länsbornas syn på om Järfälla är en attraktiv kommun att besöka * Siffror per juli månad Järfälla 68 69 69 Järfälla 5,2 6,1 Järfälla 19 % 6 % För området framtida tillväxt kan konstateras att trenden med mycket stark inflyttning till kommunen fortsätter. I absoluta tal är det bara storstadskommunerna Uppsala, Malmö, Göteborg och Stockholm som växer med fler personer under första halvåret och sett till inflyttningsnetto är det bara Göteborg och Malmö som

-09-30 4 (58) uppvisar högre siffror än Järfälla. Tillväxten har dock inte hittills inneburit ett trendbrott när det gäller den negativa utvecklingen av kommunens skattekraft. En närmare titt på flyttmönstren visar att de områden med störst positivt netto är de tre närliggande stadsdelarna Rinkeby-Kista, Spånga-Tensta och Hässelby-Vällingby som tillsammans med Sollentuna och Sundbyberg har störst positivt netto. När det gäller negativt flyttnetto har Upplands-Bro störst negativt netto om närmare hundra personer. 1 1.2. Kvalitativ välfärd Inriktningsmål Kvalitativ välfärd Järfällaborna ska erbjudas bästa möjliga välfärdstjänster för sina skattepengar. Kommunalt finansierade verksamheter ska bedrivas effektivt, med ständigt förbättrade resultat och hög brukarupplevd kvalitet avseende såväl verksamhetens innehåll som personalens bemötande. Kvalitet och uppföljning ska vara det styrande för alla kommunalt finansierade tjänster. Andel Järfällabor som är nöjda med hur kommunen sköter sina olika verksamheter Andel Järfällabor som anser att de blir väl bemötta i kontakten med kommunens anställda och medarbetare som är anställda hos externa utförare Indikatorer 2015 2014 Trend Samtliga 61 63 56 Samtliga 84 % 85 % 85 % Nöjdheten med verksamheter och bemötande ligger kvar på en nivå som motsvarar godkänt i årets undersökning. 1.3. Miljö och klimat Inriktningsmål Miljö och klimat Järfälla ska vara en föregångskommun i klimat- och miljöfrågor. Kommunen ska ha effektiv och miljöanpassad energi- och resursanvändning. Kommunen ska också verka för att öka medborgarnas miljömedvetenhet. Indikatorer 2015 2014 Trend Andel Järfällabor som besväras av trafikbuller i sin bostad Koldioxidutsläpp (ton CO 2 per invånare) Bedömd vattenstatus i kommunens sjöar och vattendrag Samtliga 34 % 36 % 41 % Järfälla 1,1 Järfälla Igelbäcken: i stort sett god vattenstatus. Mälarens vattenförekomster: delvis inte god vattenstatus. Bällstaån: inte god vattenstatus. Övriga vatten: Igelbäcken: i stort sett god vattenstatus. Mälarens vattenförekomster: delvis inte god vattenstatus. Bällstaån: inte god vattenstatus. Övriga vatten: 1 Siffrorna för till- och frånområden gäller per sista december 2015 medan befolkningssiffrorna i tbellen gäller första halvåret.

-09-30 5 (58) Andel ekologiska livsmedel i kommunens verksamheter Andel kommunala enheter som har guldnivå inom miljödiplomeringen undersökning pågår av status saknar aktuell bedömning Järfälla 24 % 23 % Järfälla 31 % 27 % Utvecklingen inom området miljö och klimat är relativt stabil. Noteras kan att en förändring av strukturen för kommunens miljödiplomering har inneburit att man inte längre delar ut miljödiplom till enstaka enheter utan till hela förvaltningar. Detta innebär att målet inte längre är ett relevant sätt att beskriva utvecklingen av diplomeringen i kommunen. 1.4. Demokrati, öppenhet, trygghet Inriktningsmål Demokrati, öppenhet och trygghet Alla kommunens verksamheter ska aktivt arbeta för inkludering och motverka alla former av diskriminering och segregation. Järfällaborna ska erbjudas möjlighet att vara delaktiga och ha inflytande i utvecklingen av det egna närområdet. Arbetet för en tryggare kommun ska prägla all verksamhet i Järfälla, och omfatta såväl förebyggande insatser som aktivt trygghetsskapande åtgärder. Fler mötesplatser och ett rikare kultur- och fritidsutbud ska vara en grundbult i trygghetsarbetet. Indikatorer 2015 2014 Trend Skattning av hur väl kommunen möjliggör för Järfällaborna att delta i kommunens utveckling Järfällabornas syn på vilken insyn och inflytande de har över kommunens verksamheter Järfällabornas upplevelse av trygghet och säkerhet i kommunen. Andel röstberättigade som röstade i senaste kommunrespektive EUvalet Järfälla Resultat senare under året 57 % 46 % Samtliga 45 49 42 Samtliga 49 56 50 Järfälla Kommunalval: 81,7 % (-0,2 %) EU-val: 54,3 % (+3,9 %) För området demokrati, öppenhet och trygghet noteras framförallt en minskning i den upplevda tryggheten för kvinnor i årets mätning. Kvinnornas betyg för tryggheten har minskat med tio enheter vilket är en statistiskt säkerställd minskning. Männens betyg har också minskat något men det är inte en säkerställd minskning. Utvecklingen kan möjligen hänga samman med att uppmärksamhet har riktats mot frå-

-09-30 6 (58) gor kring sexuella trakasserier i offentliga miljöer under året där det framförallt är kvinnor som utsätts och därmed också påverkas negativt kring sin upplevda trygghet. 2. KOMMUNSTYRELSENS OCH NÄMNDERNAS MÅL Nedanför återfinns kommunstyrelsens och nämndernas måluppföljning per augusti. En översiktlig bild av måluppfyllelsen visar att knappt hälften av de 72 mål som har formulerat har uppfyllts helt eller delvis. Knappt 30 procent av målen nås inte och för ungefär en fjärdedel av målen saknas uppgifter. Det sistnämnda beror ofta på att många av målen följs upp via årliga mätningar/enkäter och att dessa genomförs under perioden efter augusti månad. 2.1. Kommunstyrelsen 2.1.1. Framtida tillväxt Antalet bostäder ska öka med minst 1000 årligen Antalet bostäder i detaljplaner som har antagits under året ska uppgå till minst 1200 Antalet arbetstillfällen 2 i Järfälla ska årligen öka med minst 500 Befolkningen ska öka med minst 2000 personer årligen till följd av inflyttning Järfälla (per juli) Resultat () 2015 2014 Trend 551 454 180 Järfälla 730 155-160 335 Järfälla +470 Samtliga (första halvåret) 897 717 516 Målet Målet om antal bostäder kommer inte att nås om årets hittillsvarande takt kvarstår även om antalet vid oförändrad takt kommer närma sig 1000. Av de 551 bostäder som rapporteras ovan är antalet bostäder inom tunnelbanans influensområde 290 medan övriga kommunen således har 261 nya bostäder. Antal bostäder i antagna detaljplaner är 130 för en plan vid Nybergs torg och 600 i centrala Jakobsberg. Det hittillsvarande antalet bostäder är inte tillräckligt för att nå målet men enligt aktuell planering ska två ytterligare planer antas under året vilket väntas göra att målet nås. Osäkerhet finns dock med tanke på olika faktorer som kan försena planerna. 2 Statistiken över arbetsplatser i kommunen (dagbefolkning) uppdateras i december månad varför mer aktuella siffror saknas. Bedömningen av målet utgår ifrån den senast tillgängliga uppgiften.

-09-30 7 (58) 2.1.2. Kvalitativ välfärd Faktor Resultat () Personer som vänder sig till kommunen ska få ett allt snabbare och bättre bemötande och få sitt ärende löst vid första kontakten i högre grad. E-post Tillgänglighet Bemötande Resultat under hösten Resultat under hösten Resultat under hösten 2015 2014 Trend 100 % 93 % 27 % 48 % 99 % 92 % Lösningsgrad 59 % 68 % 65 % Målet När det gäller mål om ett gott bemötande och snabb lösning av inkommande kontakter noteras en relativt kraftig försämring av den så kallade lösningsgraden i kommunens servicecenter, den andel som får sin fråga avklarad direkt. Utvecklingen har sin grund i ett par olika faktorer: svarsgruppen för stöd och omsorg har haft bemanningsmässiga svårigheter under en tid vilket har bidragit till långa köer och lägre lösningsgrad. Överförmyndarens andel av ärendena har också vuxit påtagligt och här visar tidigare erfarenheter att lösningsgraden generellt sett är lägre än för många andra områden. Insatser har genomförts för att förbättra lösningsgraden för de båda områdena. För övriga delar av målet genomförs mätningen som en del i Kommunens kvalitet i korthet, undersökningen genomförs sent under året och nya siffror presenteras i verksamhetsberättelsen. 2.1.3. Miljö och klimat Kommunstyrelsens verksamhet ska uppnå gulddiplom i miljödiplomeringen senast år 2017. Kommunens investeringar ska bidra till en hållbar samhällsutveckling, placeringar i hållbarhetscertifierade företag ska öka. Andelen giltiga miljödiplom ska vara minst 75 % år och minst 80 % 2017. Antalet företag med giltiga miljödiplom ska öka med minst fem år och minst tre år 2017 Resultat () Kommunstyrelsen diplomerades enligt kommunens nya certifiering i slutet av 2015. Den nya certifieringen motsvarar guldnivå och målet är därmed nått. Andel av kommunens placeringar som återfinns i fonder med särskilt tydlig hållbarhetsprofil: augusti: 48,3 % 2015 augusti: 10,5 % Andelen giltiga miljödiplom bland kommunens förvaltningar är 63 %. Antalet giltiga miljödiplom har minskat med fyra. Trend Målet Målet om att bidra till en hållbar samhällsutveckling genom kommunens investeringar har till synes genomgått en starkt positiv utveckling. Det bör dock hållas i minnet att kommunens kapitalförvaltning är under avveckling efter beslut i kommunfullmäk-

-09-30 8 (58) tige. Det innebär att målet med tiden kommer att förlora i aktualitet i takt med att kommunens placeringar reduceras. Ovan redovisad andel är sådana fonder som har instruktioner som innehåller restriktioner kring värdepapper baserat på såväl etisk som miljömässig grund. Därutöver gäller för alla placeringar som kommunen gör finanspolicyns krav om hållbarhet vilket gör att det i en mening går att argumentera för att samtliga kommunens placeringar har en viss hållbarhetsprofil. 2.1.4. Demokrati, öppenhet och trygghet Järfällaborna ska känna delaktighet i utvecklingen av sitt lokalsamhälle, antal deltagare i samråden i samhällsplaneringen ska öka. Järfällaborna ska vara trygga i sin kommun, andelen som är rädda för att utsättas för våldsbrott ska minska. Informationen till Järfällaborna om viktiga frågor ska kännetecknas av snabbhet och öppenhet, andelen som anser att kommunens information är god ska årligen öka. Resultat () 193 personer vid fem tillfällen. 3 2015 2014 Trend 93 personer vid fyra tillfällen. 37 % 25 % 36 % 63 64 57 Målet Kommunstyrelseförvaltningen har för att nå målet om fler deltagare i samråden deltagit i olika event och aktivitetsdagar i syfte att väcka intresse och informera i ett tidigt skede. Riktade utskick har också gjorts inför samråden och mötestiden har anpassats för att flera personer ska ha möjlighet att delta. Sammantaget gör detta att den ökning som beskrivs bedöms vara en ökning även med beaktande av att föremålet för mötet varierar i omfattning och karaktär. 2.2. Barn- och ungdomsnämnden 2.2.1. Framtida tillväxt Förskola och pedagogisk omsorg 1-5 år Resultatmått/ Indikator Förskolan i Järfälla byggs ut i den takt som möter behoven hos invånarna samtidigt som kvaliteten i verksamheten fortsätter utvecklas. Andel av de som erbjudits plats i förskolan som fått det på önskat datum (Öka från 46 procent) Andel barn som fått sitt 1:a handsval vid 2015 2014 Trend Målet *) 27 46 61 52 60 3 Mötena som har hållits är infomöte Tallbohov 5 deltagare, Barkarbystaden III infomöte 20 deltagare, workshop Engelbrektsområdet 40 deltagare, Bolinder strand II öppet hus granskning 80 deltagare samt Veddesta I öppet hus samråd 48 deltagare.

-09-30 9 (58) val av förskola (Öka från 60 procent) Andel föräldrar som kan rekommendera sin förskola (Öka från 87 procent) Andel föräldrar som är nöjda med sin förskola 89 89 89 90 89 89 (Öka från 87 procent) *) Uppgift kommer i verksamhetberättelsen. Sammanfattande bedömning av målområdet Andelen av de som erbjudits plats i förskolan som fått plats på önskat datum redovisas i Kommunens kvalitet i korthet och det mäts under hösten. Resultatet angående andel föräldrar som kan rekommendera sin förskola och andel föräldrar som är nöjda med sin förskola grundar sig på den attitydundersökning som genomförs varje år. Siffrorna visar sig både höga och stabila över tid vilket tyder på en jämn trend och hög grad av nöjdhet. För att nå bättre resultat behöver ytterligare fokus läggas på bemötande och kommunikation om förskolans uppdrag. Fritidshem och fritidsklubb Skolan i Järfälla byggs ut i den takt som möter behoven hos invånarna samtidigt som kvaliteten i verksamheten fortsätter utvecklas. Resultatmått/ Indikator Andel elever som kan rekommendera sitt fritidshem (Öka från 80 procent) Andel föräldrar som kan rekommendera sitt barns fritidshem 2015 2014 Trend Målet 90 90 88 83 (Öka från 60 procent) Sammanfattande bedömning av målområdet Andelen elever som kan rekommendera sitt fritidshem till en kompis ligger på en hög och stabil nivå. Föräldrarnas nöjdhetsgrad är stabil över tid. I tidigare undersökningar har föräldrarna tillfrågats om de är nöjda med verksamheten i fritidshemmet.

-09-30 10 (58) Åtgärder framåt är bland annat att än mer arbeta för att ge eleverna en meningsfull fritid och skapa förutsättningar för delaktighet och inflytande. Grundskola Skolan i Järfälla byggs ut i den takt som möter behoven hos invånarna samtidigt som kvaliteten i verksamheten fortsätter utvecklas. Kommunens elever ska känna trygghet i sitt val av gymnasieutbildning Resultatmått/ Indikator Andel elever som fått sitt 1:a handsval vid val av skola, Förskoleklass/ årskurs 6 (Öka från 94 procent) Andel elever som kan rekommendera sin skola (Öka från 73 procent) Andel föräldrar som kan rekommendera sitt barns skola (Öka från 77 procent) Andel föräldrar som är nöjda med sitt barns skola Jag är nöjd med verksamheten på min skola (Öka från 77 procent) Andel elever i årskurs 9 som uppger att studie- och yrkesvägledningen varit ett stöd i valet av gymnasieutbildning (Öka från 75 procent) 2015 2014 Trend Målet 90/82 85/75 94/75 / 80 80 78 83 83 82 84 84 80 84 Sammanfattande bedömning av målområdet Genom att analysera attitydundersökningen djupare, syns viss skillnad mellan de olika årskurserna. Värdena visar att eleverna i årskurs 3 anser 94 procent att de går i en bra skola och 92 procent kan rekommendera skolan. I årskurs 5 visar värdena att de flesta eleverna tycker att de går i en bra skola. Eleverna i årskurs 8 är fortfarande lika nöjda som förra året. Rent generellt tenderar äldre elever att bli mer kritiska mot skolan i takt med att lusten att gå i skolan minskar. De äldre eleverna är i större utsträckning mer kunniga om sin omvärld vilket bland annat kan innebära att de vågar ifrågasätta och kritisera mera. Värdena är lägre i årskurs 8 jämfört med både årskurs 3 och 5. Vad beträffar föräldrars uppfattning så kännetecknas värdena av stabilitet. Åtgärder framåt är ett ökat arbete med byggande av goda relationer med vårdnadshavare och elever, där bemötandet står i fokus. En ytterligare tanke som finns är att

-09-30 11 (58) attitydundersökningens resultat framåt ska analyseras tillsammans med eleverna för att på det sättet öka elevernas delaktighet. En ytterligare åtgärd är att på ett tydligare sätt kommunicera skolans uppdrag så att förväntningarna stämmer överens med verkligheten 2.2.2. Kvalitativ välfärd Förskola och pedagogisk omsorg 1-5 år Resultatmått/ Indikator Varje barn i förskolan ska utifrån sina egna förutsättningar utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål, avseende kunskaper, normer och värden. Professionens egen bedömning av målområdet (Minst 2 av 4) BRUK (3.6) Förskolan stimulerar och utmanar barns utveckling och lärande med utgångspunkt i barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter 2015 2014 Trend Målet *) *) (Minst 2 av 4) Andel föräldrar som anser att barnen stimuleras och får uppgifter och utmaningar som leder till utveckling och lärande 93 94 91 (Öka från 88 procent) Sammanfattande bedömning av målområdet *) Uppgift kommer i verksamhetsberättelse och årsbokslut Värdena som nu redovisas är hämtade från kommunens attitydundersökning som genomförs varje år på våren. Sett till helheten tyder de senaste årens värden på en relativ jämn utveckling i uppfattningen om kvalitativ välfärd. Resultatet i attitydundersökningen visar på fortsatt höga och jämna resultat. För att komma längre i arbetet bör man arbeta vidare med föräldrars uppfattning om den upplevda kvaliteten på förskolan och kommunikation om förskolans uppdrag. Fritidshem och fritidsklubb Resultatmått/ Indikator Varje elev i fritidshemmet ska utifrån sina egna förutsättningar utvecklas så långt som möjligavseende kunskaper, normer och Professionens egen bedömning av målområdet (Minst 2 av 4) Andel föräldrar som anser att barnen stim- 2015 2014 Trend Målet *) 76 84 81

-09-30 12 (58) värden. uleras och får uppgifter och utmaningar som leder till utveckling och lärande Fritidshemmets verksamhet utgår från mitt barns intressen och erfarenheter (Öka från 80 procent) Sammanfattande bedömning av målområdet *) Uppgift kommer i verksamhetsberättelse och årsbokslut Föräldrarnas svar i attitydundersökningen pekar på en nedgång jämfört med föregående år. Vad denna nedgång beror på behöver analyseras. En anledning kan vara informationsbrist, men detta behöver undersökas på lokal nivå. Åtgärder framåt är ett fortsatt fokus på fritidshemmens kompletterande uppdrag där kvaliteten syns i de aktiviteter som görs och som på ett tydligt sätt kan kommuniceras till vårdnadshavare. Grundskola Varje elev i skolan ska utifrån sina egna förutsättningar utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål, avseende kunskaper, normer och värden. Resultatmått/ Indikator Professionens egen bedömning av målområdet (Minst 2 av 4) Andel föräldrar som anser att barnen stimuleras och får uppgifter och utmaningar som leder till utveckling och lärande (Öka från 85 procent) Andel elever som vet vad de ska kunna för att nå målen i de olika ämnena Jag vet vad jag ska kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena (Öka från 85 procent) Lärarna på min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det (Öka från 88 procent) Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen (kunskapskraven) i alla ämnen 2015 2014 Trend Målet *) 90 89 88 87 86 88 91 91 91 94 93 93

-09-30 13 (58) Folkbokförda elever i Järfälla ska i stigande grad uppnå behörighet till gymnasieskolans nationella program. (Öka från 90 procent) Elevers syn på skolan och undervisningen i årskurs 8 (Öka från 69 procent) Andel elever som når målen (kunskapskraven) i alla ämnen (Öka från 76 procent) Meritvärdet i årskurs 9 (Öka från 218 poäng) Andelen (folkbokförda) elever i Järfälla (kommuns skolor) som är behöriga till gymnasieskolans nationella program (Öka från 88 procent) 71 69 73 63 75 76 212 OBS! ej nationell statistik 230 218 75 88 89 Sammanfattande bedömning av målområdet *) Uppgift kommer i verksamhetsberättelse och årsbokslut De kommunala kunskapsresultaten sjunker. En anledning kan vara att Järfälla under året tagit emot många nyanlända elever. I årskurs 9 gick cirka 90 elever i förberedelseklass och nyligen anlända vilket i sin tur innebar att ingen av dessa elever nådde målen i alla ämnen. Det här kommer att undersökas närmare när den nationella statistiken kommer. För de mål som utgår från statistik i attitydundersökningen syns en jämn trend. Om möjligt kan en svagt positiv trend avteckna sig inom målen som mäter hur många elever som anser sig bli väl bemötta av vuxna och andelen elever som ges ledning och stimulans. Värdena tyder på goda relationer mellan lärare och elever. Genom att analysera attitydundersökningen djupare visar sig värdena variera sig något mellan åren. De äldre eleverna gör generellt en lägre skattning än de yngre. Eleverna anser att lärarna förklarar så att eleven förstår och lärarna hjälper till i skolarbetet om eleven behöver det. Eleverna upplever också att lärarna har höga förväntningar på dem och att pojkar och flickor får samma förutsättningar. Föräldrasvaren i grundskolan visar i undersökningen bland annat på följande styrkor: Informationen vid utvecklinssamtalen, bemötande och att skolan ger pojkar och flickor samma förutsättningar. Utvecklingsområden är återkoppling och att skolarbetet gör eleven mer nyfiken på att lära mer. Eleverna upplever också att lärare behöver tydliggöra vad eleverna behöver kunna i de olika ämnena och förbättra stödet till eleverna.

-09-30 14 (58) Meritvärdet i genomsnitt i de kommunala skolorna ligger 212 poäng enligt den egna statistiken. En anledning kan vara att Järfälla tagit emot många nyanlända. Som beskrivits tidigare kom cirka 90 elever till årskurs 9 och ingen av dem nådde kunskapskraven i alla ämnen. Det här behöver analyseras djupare med hjälp av den nationella statistiken som kommer i slutet av september. Åtgärder framåt är bland annat utveckling av arbetet med formativ bedömning och lärares sambedömning. Formativ bedömning innebär att eleverna ökar sin förståelse för sina styrkor och utvecklingsområden, vilket bör leda till ökad begriplighet och ökad nyfikenhet. Dessutom kan samarbetet mellan skolans olika stadier utvecklas. Utvecklingen av det kollegiala lärandet behöver fortsätta, likaså det systematiska kvalitetsarbetet, den digitala kompetensen, inkluderande arbetssätt samt utbildning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Uppgifter och analys av målområdet för grundsärskolan redovisas i verksamhetsberättelsen. 2.2.3. Miljö och klimat Förskola och pedagogisk omsorg 1-5 år Resultatmått/ Indikator Inne- och utemiljön i kommunens förskolor är fria från gifter och verksamhetens är miljöoch klimatanpassad. Förskolans personal har kunskap om miljö och hållbar utveckling. Professionens egen bedömning av målområdet (Minst 2 av 4) Professionens egen bedömning av målområdet (Minst 2 av 4) Andel föräldrar som upplever att barnen lär sig om miljö i förskolan (Öka från 70 procent) 2015 2014 Trend Målet *) 3 *) 93 Sammanfattande bedömning av målområdet *) Uppgift kommer i verksamhetsberättelse och årsbokslut Förskolorna arbetar målinriktat inom många områden för att uppnå målet om en giftfri, miljö- och klimatanpassad verksamhet. Det finns fortfarande utvecklingsområden varierande mellan enheterna, men bedömningen är att det stämmer till stor del att målet uppnås. Alla kommunens förskolor har ett pågående miljöarbete inom ramen för miljödiplomeringen där mål för att uppnå en giftfri inne- och utemiljö är satta. Även mål som rör energieffektivisering, inköp av ekologisk mat och avfallshantering finns. Flertalet arbetar med att fasa ut utrustning och material som inte uppfyller krav

-09-30 15 (58) på giftfritt. Måttet i indikatorn andel föräldrar som upplever att barnen lär sig om miljö i förskolan ligger över det satta målet samtidigt som resultatet i attitydundersökningen visar att 18 procent av föräldrarna inte vet. Det här är ett utvecklingsområde framåt. Fritidshem och fritidsklubb Resultatmått/ Indikator Inne- och utemiljön i kommunens fritidshem är fria från gifter och verksamhetens är miljöoch klimatanpassad. Fritidshemmens personal har kunskap om miljö och hållbar utveckling. Professionens egen bedömning av målområdet (Minst 2 av 4) Professionens egen bedömning av målområdet (Minst 2 av 4) 2015 2014 Trend Målet *) 3 *) Sammanfattande bedömning av målområdet *) Uppgift kommer i verksamhetsberättelse och årsbokslut Bedömningen av målområdet grundar sig på dialog med rektorerna. Fritidshemmen tillsammans med skolorna arbetar målinriktat inom många områden för att uppnå målet om en giftfri, miljö- och klimatanpassad verksamhet. Det finns fortfarande utvecklingsområden varierande mellan enheterna, men bedömningen är att det stämmer till stor del att målet uppnås. Alla kommunens skolor har ett pågående miljöarbete inom ramen för miljödiplomeringen där mål för att uppnå en giftfri inneoch utemiljö är satta. Även mål som rör energieffektivisering, inköp av ekologisk mat och avfallshantering finns. Grundskola Inne- och utemiljön i kommunens skolor är fria från gifter och verksamhetens är miljöoch klimatanpassad. Skolans personal har kunskap om miljö och hållbar utveckling. Resultatmått/ Indikator Professionens egen bedömning av målområdet (Minst 2 av 4) Professionens egen bedömning av målområdet (Minst 2 av 4) Andel elever som upplever att de lär sig om miljö i skolan 2015 2014 Trend Målet *) 3 *) 81

-09-30 16 (58) (Öka från 70 procent) Andel föräldrar som upplever att barnen lär sig om miljö i skolan 91 (Öka från 70 procent) Sammanfattande bedömning av målområdet *) Uppgift kommer i verksamhetsberättelse och årsbokslut Flertalet av kommunens grundskolor och fritidshem har ett påbörjat miljöarbetet inom ramen för miljödiplomeringen där mål för att uppnå en giftfri inne- och utemiljö är satta. Det finns fortfarande utvecklingsområden varierande mellan enheterna, men bedömningen är att det stämmer till stor del att målet uppnås. Några enheter har även påbörjat ett arbete med att fasa ut utrustning och material som inte uppfyller krav på giftfritt. Åtgärder enligt en framtagen handlingsplan för att säkerställa en giftfri inne- och utemiljö pågår och skolorna har tagit fram mål som rör inköp av ekologisk mat, energieffektivisering och avfallshantering. 2.2.4. Demokrati, öppenhet och trygghet Förskola och pedagogisk omsorg 1-5 år Resultatmått/ Indikator Varje barn ska känna trygghet, att de blir sedda och respekterade av andra barn och vuxna och att de är en del av den sociala gemenskapen i förskolan Professionens egen bedömning av målområdet (Minst 2 av 4) Andel föräldrar som anser att barnen känner sig trygga i förskolan (Öka från 91 procent) Andel föräldrar som upplever att personalen bemöter sitt barns behov och önskemål med respekt 2015 2014 Trend Målet *) 3 94 94 94 95 96 94 Inget barn i Järfällas förskolor ska utsättas för kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering. (Öka från 87 procent) Professionens egen bedömning av målområdet (Minst 2 av 4) Andel föräldrar som anser att personalen aktivt motverkar att något barn behandlas illa (Öka från 90 procent) Antal ärenden från Skolinspektionen/Barn- och elevombud, BEO *) 93 93 93 1

-09-30 17 (58) Varje barn i kommunens förskolor ska känna delaktighet i och ha inflytande över beslut som rör dem själva och den verksamhet de finns i. Antal rapporteringar kring kränkningar i systemet för incident- och skadeanmälan (LISA) Professionens egen bedömning av hur samarbetet/inflytandet mellan förskola och hem fungerar. (Minst 2 av 4) Andel föräldrar som är nöjda med det inflytande de har i verksamheten (Öka från 83 procent) Andel föräldrar som anser att deras barns tankar och idéer tas tillvara (Öka från 90 procent) 4 *) 85 86 86 91 93 93 Sammanfattande bedömning av målområdet *) Uppgift kommer i verksamhetsberättelse och årsbokslut Föräldrar har i undersökningen visat på många positiva områden men också några utvecklingsområden, bland annat gällande möjlighet till inflytande, kunskap om förskolans arbete med likabehandling och dessutom kring information om förskolans hela arbete. Resultatet är över tid stabilt. Antalet vet ej svar är relativt hög på vissa frågor. Det kan tyda på osäkerhet hos föräldrarna. Det kan också vara svåra frågor för föräldrarna att besvara om de inte aktivt deltar i förskolans verksamhet. Det kan också finnas informationsbrist. Åtgärder för att förbättra resultaten är att se över på vilket sätt föräldrars inflytande möjliggörs, vilka former som används och hur kommunikationen mellan hem och förskola sker. System för att på ett bättre sätt fånga upp anmälningar i systemet för incident och skadeanmälan håller på att utvecklas. Idag har de flesta anmälningar dokumenterats i en blankett vilket i sin tur kan innebära ett mörkertal. Fritidshem och fritidsklubb Resultatmått/ Indikator Varje elev ska känna trygghet, att de blir sedda och respekterade av andra barn och vuxna och att de är en del av den sociala gemenskapen i förskolan Professionens egen bedömning av målområdet (Minst 2 av 4) Andel elever som känner sig trygga i fritidshemmet (Öka från 88 procent) Andel föräldrar som upplever att persona- 2015 2014 Trend Målet *) 3 94 94 95 87

-09-30 18 (58) len bemöter sitt barns behov och önskemål med respekt Inget barn i Järfällas förskolor ska utsättas för kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering. Varje barn i kommunens förskolor ska känna delaktighet i och ha inflytande över beslut som rör dem själva och den verksamhet de finns i. (Öka från 80 procent) Professionens egen bedömning av målområdet (Minst 2 av 4) Andel föräldrar som anser att personalen aktivt motverkar att något barn behandlas illa (Öka från 80 procent) Antal ärenden från Skolinspektionen/Barn- och elevombud, BEO Antal rapporteringar kring kränkningar i systemet för incidentoch skadeanmälan (LISA) Professionens egen bedömning av hur samarbetet/inflytandet mellan förskola och hem fungerar. (Minst 2 av 4) *) Andel elever som upplever att de får vara med och påverka vad de gör på fritidshemmet (Öka från 80 procent) *) 88 0 0 *) 88 Sammanfattande bedömning av målområdet *) Uppgift kommer i verksamhetsberättelse och årsbokslut Här redovisas i år flera resultatmått/indikatorer som inte använts tidigare och där finns inga uppgifter att jämföra med. Gällande anmälningar som registrerats i systemet för incident och skadeanmälan kan det vara så att dessa finns med i redovisningen för skolan. Värdena i attitydundersökningen är generellt höga men kan förbättras ytterligare. Grundskola Resultatmått/ Indikator 2015 2014 Trend Målet

-09-30 19 (58) Varje elev ska känna trygghet, att de blir sedda och respekterade av andra barn och vuxna och att de är en del av den sociala gemenskapen i skolan Ingen elev i Järfällas skolor ska utsättas för kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering. Varje elev i kommunens skolor ska känna delaktighet i och ha inflytande över beslut som rör dem själva och den verksamhet de finns i. Professionens egen bedömning av målområdet (Minst 2 av 4) Andel elever som känner sig trygga i skolan (Öka från 90 procent) Andel föräldrar som upplever att personalen bemöter sitt barns behov och önskemål med respekt (Öka från 80 procent) Professionens egen bedömning av målområdet (Minst 2 av 4) Andel föräldrar som anser att personalen aktivt motverkar att något barn behandlas illa (Öka från 80 procent) Antal ärenden från Skolinspektionen/Barn- och elevombud, BEO Antal rapporteringar kring kränkningar i systemet för incident- och skadeanmälan (LISA) Professionens egen bedömning av hur samarbetet/inflytandet mellan förskola och hem fungerar. (Minst 2 av 4) Andel elever som upplever att de deltar i planeringen av sin egen kunskapsutveckling och sitt lärande (Öka från 80 procent) Andel elever som upplever att de kan välja mellan olika sätt att arbeta i skolan (Öka från 80 procent) Andel föräldrar som är nöjda med det inflytande de har i verksamheten (Öka från 75 procent) *) 3 92 91 90 89 91 88 *) 85 85 84 17 75 *) 93 93 92 80 81 82 82 82 81

-09-30 20 (58) Sammanfattande bedömning av målområdet *) Uppgift kommer i verksamhetsberättelse och årsbokslut Statistiken utgår från kommunens årliga attitydundersökning. I statistiken ingår alla kommunala skolor samt Internationella Engelska skolan. Däremot ingår inte Växthuset och Vittra i undersökningen. Styrkor i undersökningen visar bland annat att det finns en upplevelse av delaktighet i utvecklingssamtalen och de yngsta eleverna är nöjda med inflytandet, däremot behöver de äldre eleverna få en ökad möjlighet till inflytande. Föräldrasvaren i grundskolan visar på utvecklingsområden gällande att aktivt motverka när något barn behandlas illa och inflytandefrågor. Värdena för trygghet är höga men här gäller nolltolerans. Även värdet för bemötande är också relativt högt men här finns alltför många elever särskilt i åk 8 som anser att bemötandet inte är bra. Sammantaget visar de höga siffrorna på en hög grad av nöjdhet hos elever och föräldrar. Det är tydligt att dessa värderingar är stabila både vad gäller över tid och kön inga större skillnader förekommer. Skolans viktiga uppgift, att kontinuerligt arbeta med eleverna och trygghetsskapande aktiviteter är en viktig faktor för goda resultat. Kartläggning av skolans miljö ur en trygghetsaspekt måste hela tiden ligga till grund för åtgärder, vilket i sin tur kräver ytterligare arbete på att tydliggöra kränkningar och följa upp åtgärder. Uppgifter och analys av grundsärskolans resultat inom området demokrati, öppenhet och trygghet saknas i nuläget och redovisas i verksamhetsberättelsen. 2.3. Gemensam nämnd för familjerättsliga frågor 2.3.1. Framtida tillväxt Familjerätten ska ytterligare stärka den enskildes förmåga att leva ett självständigt liv Indikator: Föräldrar ska erbjudas samarbetssamtal inom två veckor. Resultat per aug () Indikatorn har inte uppnåtts. 2015 2014 Trend Målet Indikatorn har uppnåtts. Väntetider har under perioden legat inom två veckor. Indikatorn har uppnåtts. Bedömningen är att målet inte kommer att uppfyllas då funktionen har varit underbemannad. : Resultat 2015 2014 Trend Målet

-09-30 21 (58) Familjerätten ska ytterligare stärka barnrättsperspektivet inom sin verksamhet. Indikator: I utredningar rörande vårdnad, boende och umgänge ska det i alla bedömningar redogöras för barnets och ungdomens åsikter/tankar, samt tydligt redogöras för hur de har beaktats. per aug () Alla Alla Alla 2.3.2. Kvalitativ välfärd Familjerätten ska ytterligare verka för ökad livskvalité och ett bättre liv för den enskilde. Indikator: Antalet helt eller delvis enade föräldrar i samarbetssamtal ska uppgå till 90 %. Resultat per aug () 2015 2014 Trend Målet 72 % 88 % 74 % Bedömningen är att målet inte kommer att uppfyllas då funktionen har varit underbemannat. 2.3.3. Miljö och klimat Familjerätten ska minska sin negativa miljöpåverkan. Indikator: Elförbrukningen (lokaler) ska minska jämfört med föregående år. Resultat per aug () Måttet kan inte följas upp innan utgången av 2015 2014 Trend Målet Indikatorn har uppnåtts.

-09-30 22 (58) Indikator: Pappersförbrukningen ska minska jämfört med föregående år. Måttet kan inte följas upp innan utgången av Indikatorn har uppnåtts. 2.3.4. Demokrati, öppenhet och trygghet Familjerättens verksamhet ska präglas av inkludering. Indikator: Andel män och kvinnor i samarbetssamtal som upplever gott bemötande ska öka i jämförelse med föregående år. Resultat per aug () Indikatorn har inte uppnåtts. 2015 2014 Trend Målet Bedömningen är att målet inte kommer att uppfyllas då funktionen har varit underbemannad. Planeringen är att följa upp indikatorn under hösten i år. 2.4. Kompetensnämnden 2.4.1. Framtida tillväxt Grundläggande vuxenutbildning 2015 2014 Trend Målet Andelen studerande som avslutar kurs med minst betyget E ska öka 70 % 91 % Metod: Alvis Redovisningen sker både totalt och för varje verksamhet (grundläggande och gymnasial) för sig På grundläggande nivå uppnådde under våren 70 % av eleverna godkända betyg och under hela 2015 91 %. En förklaring till att resultaten har sjunkit är att Lärcentrum från och med hösten 2015 infört delkurser på de grundläggande kurserna i svenska som andraspråk och att betyg sätts efter varje avslutad delkurs. En delkurs läses normalt på heltid under 7 veckor. Många elever uppnår inte målen på den tiden utan får gå om kursen. Alla

-09-30 23 (58) elever som går om registreras som ett icke godkänt betyg. Tidigare sattes bara betyg på hela kursen och inte delar av den. Mycket fokus ligger på att tydliggöra mål och kunskapskrav under varje delkurs. Lärarna samarbetar för att säkerställa likvärdig bedömning. Detta arbete ska fortsätta liksom samarbetet kring undervisningen, bedömningen och betygsättningen. Gymnasial vuxenutbildning 2015 2014 Trend Målet Andelen studerande som avslutar kurs med minst betyget E ska öka 62,5 % 78,5 % På gymnasial nivå uppnådde under våren 62,5 % av eleverna godkända betyg och under hela 2015 78.5 %. De olika ämneslagen kommer att få i uppdrag att analysera betygsstatistiken. Under hela året har undervisningen bedrivits med bibehållen undervisningstid i relativt små undervisningsgrupper. Lärarna samarbetar kring innehållet i de olika kurserna och har under hela året haft fokus på att tydliggöra för elever hur bedömningen av deras kunskaper går till och vad som krävs för olika betyg. Många kurser fortsätter att erbjuda stöd utöver de ordinarie schemalagda undervisningspassen. Det finns många olika anledningar till att elever inte uppnår godkända betyg i kurserna och många gånger beror det på saker som ligger utanför lärarens möjligheter att påverka. Elever arbetar till exempel i stor utsträckning parallellt med sina studier och många elever deltar inte i all undervisning som sker. Men det finns alltid förbättringar att göra i en verksamhet. Lärcentrum behöver kontinuerligt se över undervisningsformer och pröva nya metoder för att möjliggöra förbättringar av resultaten. Lärarna samarbetar i ämneslag kring de olika kurserna. Lärarna har auskulterat varandras lektioner för att lära mer av varandra och för att få igång en diskussion kring lektionspraktiken. Lärarna erbjuder handledning och individuella samtal. Detta tillsammans med arbetet att förtydliga kursernas innehåll och bedömningsgrunderna i pedagogiska planeringar (stöd) tror vi kommer leda till mer lärande och därmed förbättrade studieresultat. 2015 Trend Målet Andelen studerande med Se Se godkänt i SFI ska ligga nedan nedan över länssnittet Metod: Statistik från Lärcentrum Nedan redovisas andelen satta betyg under våren för de olika studievägarna på sfi. Motsvarande siffra för hela 2015 redovisas inom parentesen.

-09-30 24 (58) Våren 2015 Studieväg 1A 19 % av eleverna tog betyg (0 %) Studieväg 1B 5 % av eleverna tog betyg (4 %) Studieväg 2B 22 % av eleverna tog betyg (17 %) Studieväg 2C 17 % av eleverna tog betyg (31 %) Studieväg 3C 48 % av eleverna tog betyg (60 %) Studieväg 3D 33 % av eleverna tog betyg (33 %) Andelen elever med godkänt har ökat under första halvåret på studieväg 1A, 1B och 2B. På 3D är resultatet oförändrat och på 2C och 3C har det sjunkit. Länssnittet för redovisas först i juni 2017. Statistik för 2015 finns tillgänglig och redovisas nedan. Andelen elever som avslutar sfi med godkänt har ökat i jämförelse med 2014. Lärcentrum ligger däremot under länssnittet på alla studievägar utom 3C. Gymnasieutbildning 2015 2014 Trend Målet Andelen Järfällaungdomar 16-20 år med sysselsättning ska öka. 97 % Metod: Individuell uppföljning via aktivitetsansvaret i Ungdoms- och elevdatabasen. Redovisningen avser mätdatum 1 april. Under perioden maj till mitten av september, då den stora körningen görs, finns inte möjlighet att ta fram tillförlitliga data eftersom samtliga ungdomar i målgruppen 16-20 år som till höstterminen ska påbörja studier i år 1-4 vid en gymnasieskola ligger oplacerade i den länsgemensamma ungdoms- och elevdatabasen (UEDB). Arbetsmarknadsinsatser 2015 2014 Trend Målet Andelen deltagare i arbetsmarknadsinsatser som kommer i egen försörjning eller studier ska öka. 48 % Arbetsmarknadsenheten har under perioden haft sammanlagt 294 deltagare som avslutat sin insats. Av dessa har 141 personer kommit i egen försörjning eller studier vilket är 48 %. Målet är nytt därför finns det inga uppgifter för motsvarande period 2015. 2.4.2. Kvalitativ välfärd Vuxenutbildning 2015 2014 Trend Målet Andelen Järfällabor som upplever att ut- Följs upp 75 %

-09-30 25 (58) bildningen har lett till önskad effekt ska öka. Metod: Telefonintervju 2017 med telefonintervju I januari genomfördes telefonintervjuer med slumpvis utvalda personer som studerat inom vuxenutbildningen för att ställa en rad frågor, bland annat har denna fråga ställts. Frågan följs upp med en ny telefonintervju i januari 2017. 2015 2014 Trend Målet Andelen Järfällabor som efter kontakt med studievägledningen inom vuxenutbildningen i Järfälla känner sig nöjda ska ligga över länssnittet Metod: KSL enkätundersökning Gy/Gr Järfälla 93 % Länet 92 % Sfi/Sfx Järfälla 64 % Länet 65 % Gy/gr Järfälla 88 % Länet 91 % Sfi/Sfx Järfälla 65 % Länet 65 % Orsak till den ökande trenden inom beror i huvudsak på att förstärkning av studievägledningen med en studievägledare har gjorts. Enheten har också gjort tydliga befattningsbeskrivningar, med ansvarsområden samt utökat tillgängligheten med ytterligare telefontider. Verksamheten har också hjälp av en person anställd på nystartsjobb som finns tillgänglig vissa tider för att hjälpa personer med att göra ansökningar via vår webbplats. Järfälla lärcentrum 2015 Trend Målet Andelen Järfällabor som upplever att utbildningen har lett till önskad effekt ska öka. Målet kommer att följas upp i verksamhetsberättelsen för. 89 % Metod: Telefonintervju

-09-30 26 (58) I undersökningen deltog 100 elever som avslutat sina studier med betyg från Lärcentrum under 2015. Urvalet bestod av totalt 128 elever som alla läste på grundläggande och/eller gymnasial nivå. 2015 2014 Trend Målet Andelen Järfällabor som efter kontakt med studievägledningen inom vuxenutbildningen i Järfälla känner sig nöjda ska ligga över länssnittet Gy/Gr JLC 4,1 Länet 4,3 Sfi JLC 65 % Länet 65 %. Metod: KSL enkätundersökning Gy/Gr JLC 4,1 Länet 4,2. Sfi JLC 66 % Länet 65 % Studie- och yrkesvägledarna på Lärcentrum vittnar om att alla elever inte har en individuell studieplan och att det behövs mycket resurser för att söka upp elever som inte självmant söker sig till vägledning. Sedan hösten 2015 finns två studie- och yrkesvägledare på Lärcentrum. Studie- och yrkesvägledaren på Lärcentrum ansvarar för individuella studieplaner för elever på sfi och lärvux. Vägledningscentrum upprättar studieplaner för alla elever på grundläggande och gymnasial nivå. En studie- och yrkesvägledarens arbete ingår informationsmöten med elever i grupp och enskilda samtal/vägledningsmöten. Vägledare finns som resurs när det gäller frågor som rör CSN, studieplanering och studiemotivering samt deltar även i konferenser där frågor om elevernas närvaro och resultat diskuteras. 2.4.3. Miljö och klimat Vuxenutbildning 2015 2014 Trend Målet Andelen studerande som upplever att undervisningen präglas av miljömedvetenhet och hållbar utveckling ska öka. Metod: KSL studerandeenkät Gy/Gr 65 % Gy/Gr 59 %

-09-30 27 (58) Målet gällande miljö och klimat är nytt för vuxenutbildningen. Verksamheten utförde en telefonintervju i januari för att kunna utvärdera målet för, detta gällde studerande som läste på grundläggande- och gymnasiala kurser. I studerandeenkäten hade enheten med en kommunspecifik fråga tycker du att lärarna i sin undervisning tar upp frågor om miljö och hållbar utveckling. Undersökningen har enbart gjorts för de som läser gymnasie- och grundläggande kurser då frågan är svår att svara på i en enkätundersökning om man inte har tillräckliga kunskaper i svenska språket. 2.4.4. Demokrati, öppenhet och trygghet Vuxenutbildning 2015 2014 Trend Målet Andelen studerande inom vuxenutbildningen som upplever en lärandemiljö som präglas av tolerans, respekt och arbetsro ska öka. Metod: KSL studerande enkät Gy/Gr 92 % Sfi/Sfx 92 % Gy/Gr 91 % Sfi/Sfx 90 % För att få fram resultatet för detta mål har tre frågeställningar plockats från KSLenkäten, Jag behandlas bra av mina lärare, Jag behandlas bra av andra studerande samt Det är arbetsro på mina lektioner. Därefter har ett genomsnitt gjorts av de tre frågeställningarna. Vuxenutbildningen omnämns ofta positivt i olika mätningar och undersökningar. Många elever upplever att de är sedda och blir bemötta på ett respektfullt sätt, vilket påverkar både lusten att lära och goda studieresultat. Lärare inom vuxenutbildningen har en lång tradition med att bedriva individuell undervisning och att arbeta med formativ bedömning. Det visar även denna enkätundersökning. 2015 2014 Trend Målet Andelen studerande inom vuxenutbildningen som upplever att de har inflytande i verksamheterna ska öka. Gy/Gr 83 % Sfi/Sfx 67 % Gy/Gr 88 % Sfi/Sfx 74 % Metod: KSL studerande enkät Även här har fler frågeställning använts för att genom ett genomsnitt visa på ett resultat. Frågorna Jag är nöjd med mitt inflytande över undervisningen och Jag får välja hur jag redovisar mina kunskaper är de frågor vi ställt. Det är tråkigt att trenden har gått ned inom detta viktiga område. Området är ett ständigt utvecklingsområde och vi har uppmärksammat det på olika sätt. Framför allt finns det med på alla

-09-30 28 (58) tillsynsbesök, enligt Skollagen ska alla skolor ha skriftliga rutiner för klagomålshantering och skapa förutsättningar för samråd/elevråd för elever. Verksamheten informerar elever om deras rättigheter och om möjligheten till att lämna klagomål, men viktigast av allt att ta upp frågan med den lärare man har och den skolledning som finns på skolan. De flesta frågor löser man bäst direkt på plats. På regelbundna tillsynsbesök är dessa frågor högprioriterade. Fortsättningsvis kommer ännu mer tyngd läggas på uppföljning inom dessa områden. Gymnasieutbildning Elevenkät Andelen gymnasieelever som upplever en lärandemiljö som präglas av tolerans, respekt och arbetsro ska öka. 2015 Elevenkät Trend Målet Mälargymnasiet: Jag känner mig trygg på min skola Det är en positiv stämning på min skola Jag är nöjd med skolans arbete mot mobbning 84 81 66 63 66 55 Det är arbetsro på mina lektioner 55 32 Totalt: NT-gymnasiet: Jag känner mig trygg på min skola Det är en positiv stämning på min skola Jag är nöjd med skolans arbete mot mobbning Det är arbetsro på mina lektioner Totalt: YTC: Jag känner mig trygg på min skola Det är en positiv stämning på min skola Jag är nöjd med skolans arbete mot mobbning Det är arbetsro på mina lektioner 68 58 89 94 61 74 68 67 49 57 67 73 84 91 67 83 67 82 49 46 67 75 Totalt: Metod: Underlag till enkätfrågor ur avsnittet trygghet och studiero i KSL:s enkät, åk 2.

-09-30 29 (58) Andelen elever som känner sig trygga är ganska hög men bör ligga högre. Bemötande, arbetsro och ökad närvaro är inringade förbättringsområden i Järfälla gymnasiums verksamhetsplan för läsåret -2017 och målsättningen är att resultaten förbättras. et berör i allra högsta grad innehållet i enhetens plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Planen föregås av en enkät till elever i årskurs ett där de dels får skatta på en fyrgradig skala om de trivs i skolan och i sin klass. Enkätsvaren innebär att enheten kan beskriva vilka åtgärder som kommer att vidtas i planen för arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Arbetsmarknadsinsatser 2015 2014 Trend Målet Andelen deltagare inom arbetsmarknadsinsatser som upplever en arbetsmiljö som präglas av trygghet, tolerans och respekt ska öka. Metod: Deltagarundersökning (Enkät och intervjuer) Målet är nytt för. För att mäta målet genomförs en deltagarundersökning och deltagarintervjuer kontinuerligt under hösten. Ytterligare en deltagarundersökning och intervjuer kommer att genomföras i början av året. Resultaten redovisas i verksamhetsberättelsen. 2.5. Kultur-, demokrati och fritidsnämnden För de fall då resultat inte ännu kan rapporteras men målet prognostiseras att uppnås baserar sig bedömningen på ansvarig enhetschefs bild av hur utvecklingen har varit. 2.5.1. Framtida tillväxt Bibliotek Andelen av befolkningen i Järfälla som är aktiva låntagare ska öka till minst 30 procent senast år 2017 Resultat 2015 2014 Trend Målet upp 27 % 27 % Prognos Under våren har Kallhälls bibliotek flyttat in i nya lokaler och Herrestabiblioteket har öppnat. Kallhäll har med Meröppet ökat sina öppettider väsentligt. De nya biblioteken uppfattas som attraktiva och lockar nya besökare. Effekten har blivit att lån och besök ökar.