INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 4 KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER Karin Hellingwerf 23
Konkurrens eller komplement i olika grupper Under 199-talet minskade generellt svenskarnas regelbundna dagstidningsläsning samtidigt som också avståndet mätt i andelar mellan olika grupper av läsare tenderade att öka. 199 läste t ex 85 procent av de boende i högre tjänstemanna-/akademikerfamilj regelbundet en morgontidning. Motsvarande andel bland boende i arbetarfamilj var 79 procent skillnaden mellan de båda grupperna uppgick därmed till sex procentenheter. Åtta år senare uppgick samma skillnad till anmärkningsvärda 21 procentenheter. I sluten av 199-talet och i början på 2-talet har avståndet tenderat att krympa mellan dessa grupper. År 21 låg differensen på 14 procentenheter. Den minskande dagtidningsläsningen under 199-talet kan sannolikt förklaras med ett antal olika faktorer. Ekonomisk kris och ökad arbetslöshet är en viktig förklaring men även förändringarna på mediemarknaden med konkurrens från andra medier kan ha bidragit till en minskat konsumtion av dagstidningar. Delar av läsvanestudiens resultat har tytt på en ökad segregering i dagstidningsläsningen (jfr Eriksson 22). Till bilden hör att ett ökat medieutbud har möjliggjort ett selektivare förhållningssätt till massmedierna från publikens sida. Ålder, klasstillhörighet och hushållsstorlek hör till de sociala faktorer som spelar en ganska stor roll när det gäller att förklara tidningsläsningen I figurerna 1a -7c ges en översikt av hur ett antal olika medier konkurrerar och kompletterar varandra i ett antal utvalda grupper genom att studera hur regelbundenheten i konsumtionen av olika nyhetsmedier samvarierar med läsning av morgonpress. De grupper som presenteras kännetecknas av att en förhållandevis stor andel har avstått från tidningsläsning under senare år. Det gäller arbetare, yngre och ensamstående. De nyhetskanaler som presenteras är kvällstidningar, nyheter i lokalradion, 3-minuters-nyheterna i TV3, morgon-tv i SVT2 och TV4, tittande på lokala nyheter i TV4 samt tittande på regionala nyheter i SVT. Figurerna är uppställda så att två mått på morgontidningsläsning anges i varje figur. Dels läsning minst någon gång per vecka och dels den regelbundna läsningen minst fem gånger i veckan. Detta är två av de mått på morgontidningsläsning som läsvanestudien redovisat sedan 1986 (jfr Eriksson 22). Vi kan konstatera att morgontidningsläsningen, i dessa grupper är tämligen hög oavsett hur konsumtionen av andra nyhetsmedier ser ut. Mönstret gäller både morgontidningsläsning minst någon gång per vecka och morgontidningsläsning minst fem gånger i veckan. Detta bekräftar morgontidningens ställning som ett starkt basmedium. Ändå är andelen tidningsläsare i dessa grupper något lägre än genomsnittet för morgontidningsläsning, vilket kanske tyder på att det är i dessa grupper som konkurrensen från andra medier märks först. Ett annat anmärkningsvärt drag är att andelen morgontidningsläsare bland personer som mer sällan eller aldrig tar del av andra nyhetsmedier minskar. Något som kan tyda på att vi här ser en grupp människor som inte tar del av nyhetsmedier över huvud taget. När det gäller kvällstidningarnas ställning i förhållande till morgontidningsläsningen märks en återhämtning i slutet på 199-talet och början på 2-talet, där andelen morgontidningsläsare bland kvällstidningsläsande unga, arbetare och ensamstående tenderat att ökat under
senare år. Mönstret gäller främst avseende läsning av morgontidning minst någon gång per vecka. För kvällspressens del märks en klar tendens till att andelen morgontidningsläsare har minskat bland de unga och ensamstående som uppgett att de sällan eller aldrig tar del av kvällspress. För lokalradions del märks knappast någon ökad konkurrens med morgontidningarna i dessa grupper över tid. Andelen morgontidningsläsare bland lyssnare på lokalradio ligger under de redovisade undersökningsåren något under totalsiffran för läsare bland regelbundna lyssnare. För lokalradions del är det snarare de som sällan eller aldrig tar del av lokalradio som i minskad utsträckning läser en morgontidning minst fem dagar i veckan. Mönstret gäller såväl bland unga som i arbetarfamiljer och bland ensamstående. 3-minuternyheterna i TV3 är den kanal som till synes uppvisar störst konkurrens med morgontidningen i dessa utvalda grupper. Både läsningen av någon morgontidning minst en gång per vecka och läsning av morgontidning fem gånger i veckan är förhållandevis låg bland dem som dagligen tar del av 3-minutersnyheterna. När det gäller morgontidningsläsning och tittande på morgon-tv är det tydligt att morgontidningsläsningen är förhållandevis låg i dessa grupper. Resultatet gäller såväl för veckoläsningen som för den dagliga läsningen. När det gäller morgontidningsläsning bland tittare på lokala nyheter i TV4 eller tittande på regionala nyheter i SVT är andelen morgontidningsläsare förhållandevis hög i de redovisade grupperna. Sammantaget kan det konstateras att morgontidningsläsningen står sig stabil trots ett ökat nyhetsutbud i tv och radio. Bland unga, arbetarfamiljer och ensamstående anas möjligen en tendens till en nedgång i dagstidningsläsningen och en ökad fokusering på TV-mediet. Referenser Eriksson, Therese (22); Vanans makt - tidningsvanor 21. I Holmberg, Sören och Weibull, Lennart (red) Det våras för politiken. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet Weibull, Lennart (2); Att studera dagspressen i Sverige - utgångspunkter. I Wadbring, Ingela och Weibull, Lennart (red) Tryckt. 2 kapitel om dagstidningar i början av 2-talet. Göteborg: Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet
Figur 1a Andel morgontidningsläsare 15-29 år minst en gång per vecka/minst fem gånger per vecka sett till regelbundet läsande av kvällstidningar 1989, 1994,1999 och 21 (procent) 9 8 7 6 5 4 3 Läser kvällspress 6-7 Läser kvällspress 6-7 2 1989 1994 1999 21 streckad linje anger morgontidningsläsning minst fem dagar per vecka. Figur 1b Andel morgontidningsläsare i arbetarfamiljer 15-75 år minst en gång per vecka/minst fem gånger per vecka sett till regelbundet läsande av kvällstidningar 1989, 1994,1999 och 21 (procent) 9 8 7 6 5 4 3 Läser kvällspress 6-7 Läser kvällspress 6-7 2 1989 1994 1999 21
Figur 1c Andel morgontidningsläsare bland ensamstående 15-75 år minst en gång per vecka/minst fem gånger per vecka sett till regelbundet läsande av kvällstidningar 1989, 1994,1999 och 21 (procent) 9 8 7 6 5 4 3 Läser kvällspress 6-7 Läser kvällspress 6-7 2 1989 1994 1999 21
Figur 2a Andel morgontidningsläsare 15-29 år minst en gång per vecka/minst fem gånger per vecka sett till regelbundet lyssnande pånyheter i lokalradion 1989, 1994, 1999 och 21 (procent) 9 8 7 Lyssnar på lokala radionyheter 6-7 6 5 4 3 Lyssnar på lokala radionyheter 6-7 2 1989 1994 1999 21 Figur 2b Andel morgontidningsläsare bland arbetarfamiljer 15-75 år minst en gång per vecka/minst fem gånger per vecka sett till regelbundet lyssnande pånyheter i lokalradion 1989, 1994, 1999 och 21 (procent) 9 8 7 Lyssnar på lokala radionyheter 6-7 6 5 4 3 Lyssnar på lokala radionyheter 6-7 2 1989 1994 1999 21
Figur 2c Andel morgontidningsläsare bland ensamstående 15-75 år minst en gång per vecka/minst fem gånger per vecka sett till regelbundet lyssnande pånyheter i lokalradion 1989, 1994, 1999 och 21 (procent). 9 8 7 Lyssnar på lokala radionyheter 6-7 6 5 4 3 Lyssnar på lokala radionyheter 6-7 2 1989 1994 1999 21
Figur 3a Andel morgontidningsläsare 15-29 år minst en gång per vecka/minst fem gånger per vecka sett till tittande på 3- minutersnyheterna i TV3 1994, 1999 och 21 (procent). 9 8 7 Tittar på 3- minutersnyhetrna i TV3 6-7 6 5 4 3 Tittar på 3- minutersnyhetrna i TV3 6-7 2 1994 1999 21 Figur 3b Andel morgontidningsläsare bland arbetarfamiljer 15-75 år minst en gång per vecka/minst fem gånger per vecka sett till tittande på 3- minutersnyheterna i TV3 1994, 1999 och 21 (procent). 9 8 7 Tittar på 3- minutersnyhetrna i TV3 6-7 6 5 4 3 Tittar på 3- minutersnyhetrna i TV3 6-7 2 1994 1999 21
Figur 3c Andel morgontidningsläsare bland ensamstående 15-75 år minst en gång per vecka/minst fem gånger per vecka sett till tittande på 3- minutersnyheterna i TV3 1994, 1999 och 21 (procent). 9 8 7 Tittar på 3- minutersnyhetrna i TV3 6-7 6 5 4 3 Tittar på 3- minutersnyhetrna i TV3 6-7 2 1994 1999 21
Figur 4a Andel morgontidningsläsare 15-29 år minst en gång per vecka /minst fem gånger per vecka sett till tittande påmorgontv i TV2 1994, 1999 och 21 (procent). 9 8 7 6 5 4 3 TV2 6-7 TV2 6-7 2 1994 1999 21 Figur 4b Andel morgontidningsläsare bland arbetarfamiljer 15-75 år minst en gång per vecka /minst fem gånger per vecka sett till tittande på morgontv i TV2 1994, 1999 och 21 (procent). 9 8 7 6 5 4 3 TV2 6-7 TV2 6-7 2 1994 1999 21
Figur 4c Andel morgontidningsläsare bland ensamstående 15-75 år minst en gång per vecka /minst fem gånger per vecka sett till tittande på morgontv i TV2 1994, 1999 och 21 (procent). 9 8 7 6 5 4 3 TV2 6-7 TV2 6-7 2 1994 1999 21
Figur 5a Andel morgontidningsläsare 15-29 år minst en gång per vecka/minst fem gånger per vecka sett till tittande påmorgontv i TV4 1994, 1999 och 21 (procent). 9 8 7 6 5 4 3 TV4 6-7 TV4 6-7 2 1994 1999 21 Figur 5b Andel morgontidningsläsare bland arbetarfamiljer 15-75 år minst en gång per vecka/minst fem gånger per vecka sett till tittande på morgontv i TV4 1994, 1999 och 21 (procent) 9 8 7 6 5 4 3 TV4 6-7 TV4 6-7 2 1994 1999 21
Figur 5c Andel morgontidningsläsare bland ensamstående 15-75 år minst en gång per vecka/minst fem gånger per vecka sett till tittande påmorgontv i TV4 1994, 1999 och 21 (procent). 9 8 7 6 5 4 3 TV4 6-7 TV4 6-7 2 1994 1999 21
Figur 6a Andel morgontidningsläsare 15-29 år minst en gång per vecka /minst fem gånger per vecka sett till tittande pålokala nyheter i TV4 minst 6-7 dagar i veckan 1994, 1999 och 21 (procent) 9 8 7 Tittar på lokala nyheter i TV4 6-7 6 5 4 3 Tittar på lokala nyheter i TV4 6-7 2 1994 1999 21 Figur 6b Andel morgontidningsläsare bland arbetarfamiljer 15-75 år minst en gång per vecka /minst fem gånger per vecka sett till tittande på lokala nyheter i TV4 minst 6-7 dagar i veckan 1994, 1999 och 21 (procent). 9 8 7 Tittar på lokala nyheter i TV4 6-7 6 5 4 3 Tittar på lokala nyheter i TV4 6-7 2 1994 1999 21
Figur 6c Andel morgontidningsläsare bland ensamstående 15-75 år minst en gång per vecka /minst fem gånger per vecka sett till tittande pålokala nyheter i TV4 minst 6-7 dagar i veckan 1994, 1999 och 21 (procent). 9 8 7 Tittar på lokala nyheter i TV4 6-7 6 5 4 3 Tittar på lokala nyheter i TV4 6-7 2 1994 1999 21
Figur 7a Andel morgontidningsläsare 15-29 år minst en gång per vecka /minst fem gånger per vecka sett till tittande påregionala nyheter i SVT2 minst 6-7 dagar i veckan 1989, 1994, 1999 och 21 (procent). 9 8 7 Tittar på lokala nyheter i TV4 6-7 6 5 4 3 Tittar på lokala nyheter i TV4 6-7 2 1994 1999 21 Figur 7b Andel morgontidningsläsare bland arbetarfamiljer 15-75 år minst en gång per vecka /minst fem gånger per vecka sett till tittande på regionala nyheter i SVT2 minst 6-7 dagar i veckan 1989, 1994, 1999 och 21 (procent). 9 8 7 Tittar på regionala nyheter i TV2 6-7 6 5 4 3 Tittar på lokala nyheter i TV4 6-7 2 1989 1994 1999 21
Figur 7c Andel morgontidningsläsare bland ensamstående 15-75 år minst en gång per vecka /minst fem gånger per vecka sett till tittande påregionala nyheter i SVT2 minst 6-7 dagar i veckan 1989, 1994, 1999 och 21 (procent). 9 8 7 Tittar på regionala nyheter i TV2 6-7 6 5 4 3 Tittar på lokala nyheter i TV4 6-7 2 1989 1994 1999 21
Dagspresskollegiet en presentation Dagspresskollegiet är ett forskningsprogram vid Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet. Programmet startades 1979, och är huvudsakligen finansierat av Tidningsutgivarna. Syftet har ända sedan starten varit att belysa dagspressens utveckling i samhället på tre sätt, framför allt ur ett publikperspektiv: Hur dagstidningsläsningen utvecklas över tid Vilka faktorer som bestämmer användningen av och uppfattningen om dagspress Samspelet mellan dagspress och andra medier Genom årliga studier av dagstidningsläsning och andra medievanor har det efterhand byggts upp en solid kunskap kring vad som över lång tid karaktäriserat den svenska allmänhetens medieval. Dagspresskollegiets PM-serie finns sedan 22 enbart påinternet Gamla rapporter kan, i de fall de inte är utgångna, beställas från Dagspresskollegiet. Se vidare www.jmg.gu.se/projekt/dagspresskollegiet, där också andra publikationer finns listade. Metod De data som ligger till grund för analysen är hämtade från de nationella Riks-SOMundersökningarna som varje år sedan 1986 genomförs av SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Varje undersökning genomförs med i det närmaste identiska förutsättningar för att resultaten från de olika åren ska vara jämförbara. Undersökningen genomförs i form av en postenkät till ett slumpmässigt urval som mellan 1992 och 1997 omfattat 28 personer, svenska och utländska medborgare, samtliga boende i Sverige i åldrarna 15-8 år. Från och med 1998 omfattar Riks-SOM-undersökningen två urval om vardera 28 personer, där förutsättningarna är identiska och där de frågor som ställts till båda urvalen kan behandlas som ett sammanhängande datamaterial. Från och med SOM-undersökningen 2 utökades respektive urval till 3 personer och åldersintervallet till 15-85 år. Den genomsnittliga svarsfrekvensen för åren 1986-21 är 68 procent. Svarsfrekvensen för 21 var 67 procent. För en närmare beskrivning av frågeformulär, genomförande och utfall hänvisas till Nilsson (22). 1 1 Nilsson, Åsa (22) Den nationella SOM-undersökningen 21, i Holmberg, Sören och Weibull, Lennart (red) Det våras för politiken. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet, rapport nr 3.