Hälsan och säkerheten

Planeringsförutsättningar för undsvalls kommun - ej politiskt antagna Planeringsförutsättningar för undsvalls kommun Hälsan och säkerheten April 2014 1

Planeringsförutsättningarna är sammanställda av arbetsgruppen för Översiktsplan undsvall 2021, med stöd av en mängd medarbetare inom undsvalls kommun. De är inte politiskt antagna, utan utgör ett underlag för kommunens strategiska planering av mark- och vattenanvändning. Kontaktperson gällande detta underlag är Ulrika Edlund (projektledare ÖP2021), avdelning trategisk amhällsutveckling, Koncernstaben, undsvalls kommun. Fotografier är tagna av Ronnie Nordström, Miljökontoret, medlemmar i arbetsgruppen för Översiktsplan undsvall 2021 samt är i vissa fall hämtade från kommunens offentliga bildbank. Kartor är framtagna av tadsbyggnadskontoret med bakgrundskartor från Lantmäteriet i undsvall. I arbetsgruppen för Översiktsplan undsvall 2021 har följande personer ingått (BK=tadsbyggnadskontoret): Niklas Bergström, Gatuavdelningen, BK Ulrika Edlund, trategisk amhällsutveckling, Kstab Per Hansson, Miljökontoret Maria Jonasson, Miljökontoret Anna Kårén, Kartavdelningen, BK Viveca Norberg, Mark- och exploatering, BK Malin Palm, Kartavdelningen, BK Per kjutar, trategisk planering, BK Heléne wang, Planavdelningen, BK Tony Davidsson, Planavdelningen, BK Informatörer, karthandläggare, IT-strateger m.fl. har bistått i arbetet. 15 fokusgrupper med medarbetare i kommunens förvaltningar och bolag har samlat underlag och förslag. Idéer och underlag har också lämnats från allmänheten och intresseföreningar. Tack för all hjälp 2

INNEHÅLL Planeringsförutsättningar för undsvalls kommun - ej politiskt antagna Miljön och hälsan...4 Vision... 4 Buller och vibrationer... 4 Luftföroreningar... 4 Radon... 5 Djurhållning... 6 Förorenade områden... 6 Bakgrund...6 Föroreningskällor...7 anering och hänsyn...9 Framtida läge/fortsatt arbete... 10 nötippar... 11 Nuläge... 11 Framtida läge/fortsatt arbete... 11 Riktlinjer... 12 Riskhantering för ett säkert samhälle...14 Vision... 14 Bakgrund... 14 Ett fungerande samhälle i en föränderlig värld... 14 Vad är en risk... 14 Riskhantering i planeringsprocessen... 14 Risker och skyddsvärden... 16 Länsstyrelsens övergripande risk- och sårbarhetsanalys... 16 Riskobjekt och riskkällor som kan påverka undsvalls kommun... 16 kyddsvärden inom undsvalls kommun... 20 Beredskap i undsvall... 21 Framtida läge/fortsatt arbete... 22 Genomförda utredningar och riskstudier... 22 Åtgärdsförslag... 23 Riktlinjer... 24 Detta dokument innehåller planeringsförutsättningar till Översiktsplan undsvall 2021. Liknande dokument finns för: Boendet, Fritiden, Klimat, energi, vatten, Kulturen, Landsbygden, Naturen, Näringslivet, Resan, taden, Ostkustbanan - nytt dubbelspår samt undsvall och omvärlden. Titta i kommunens digitala planeringskarta på webben om du vill se mer information i kartform: www.sundsvall.se/oversiktsplan2021 3

MILJÖN OCH HÄLAN Vision Nivåerna av luftföroreningar, buller, radon, allergener eller annat som kan påverka vår miljö eller hälsa är låga och skadar inte människor eller miljön. Vi har en bra kontroll på de föroreningar som finns i luft, mark och vatten och förebygger föroreningsspridningen. Exponeringen av särskilt farliga ämnen är nära noll och förorenade områden (riskklass 1 och 2) är undersökta och vid behov åtgärdade. Buller och vibrationer Buller definieras som icke önskvärt ljud och mäts oftast som ljudtryck i enheten decibel A(dBA). Trafik på väg och järnväg är den vanligaste störningskällan men buller från till exempel industrier, fläktar och skjutbanor kan också orsaka klagomål. Buller påverkar människors hälsa och forskningen pekar på att riskerna ofta underskattas. Bullret kan ge sömnstörningar, koncentrationssvårigheter, stress, svårigheter att uppfatta samtal mm. Det är därför viktigt att planeringen utgår från att skapa boendemiljöer med låga bullernivåer. Bullernivåerna efter de statliga vägarna i kommunen har kartlagts av Trafikverket och miljökontoret har beräknat nivåerna efter de kommunala vägarna. Dessa kartläggningar har varit utgångspunkt för beslut om bidrag till enskilda fastighetsägare för åtgärder mot trafikbuller. Trafikverket och kommunen har också uppfört bullerskärmar eller bullervallar i utsatta lägen efter större vägar i kommunen. Åtgärderna mot trafikbuller måste fortsätta för att kommunen ska nå de långsiktiga riktvärdena för trafikbuller. Bostäder i närheten av järnvägen kan störas både av buller och av vibrationer. Trafikverket har inventerat vilka bostadshus som utsätts för höga nivåer av järnvägsbuller och har delvis vidtagit åtgärder för att minska nivåerna främst inomhus. Åtgärder för bebyggelsen efter järnvägen genom centrala undsvall återstår men kommer att åtgärdas under 2012. Vid planering av nya bostäder ska riktvärdena för trafikbuller alltid eftersträvas. Det finns dock möjlighet till avsteg från riktvärdena i staden där det finns bebyggelse av stadskaraktär, till exempel ordnad kvartersstruktur och vid förtätning av bebyggelse längs kollektivtrafikstråk. Där kan Boverkets allmänna råd för Buller i planeringen tillämpas (Allmänna råd 2008:1). Bostäder med förhöjda nivåer ska alltid ha en tyst eller ljuddämpad sida för minst hälften av bostadsrummen. Industriell verksamhet kan också orsaka bullerstörningar. I Tunadal och Korsta/Petersvik ger hamnen och trävaruindustrin bullernivåer som orsakar klagomål från boende både på fastlandet och på Alnön. Det är viktigt att tillkommande verksamheter och bostäder förläggs så att bullerstörningar undviks. Vibrationer kan uppstå i finkorniga jordar, leror, längs vägar och järnvägar med tunga transporter. törningar av vibrationer kan också uppkomma vid krossning av berg eller annan industriell verksamhet. Vibrationer kan förstärka störningarna av buller. I undsvall förekommer leror som är känsliga för vibrationer men någon heltäckande kartläggning finns inte. Luftföroreningar Utsläppen av luftföroreningar i undsvall domineras av utsläpp från trafik, de större industrierna och Korstaverket. Vid sidan av dessa finns också ett stort antal utsläpp från mindre industrier och villapannor. Kommunen beskriver årligen dessa utsläpp i livsmiljöbokslutet. Luftföroreningar från trafiken har länge orsakat problem i centrala undsvall. Mätningar av kväveoxider, ozon och partiklar visar att trafikens föroreningar påtagligt påverkar luften. Miljökvalitetsnormen för partiklar överskreds under 2011 intill Köpmangatan i undsvall. Naturvårdsverket har därför beslutat begära att det upprättas ett åtgärdsprogram i undsvall för att minska nivåerna. Detta arbete kommer att påbörjas under 2012. Också miljökvalitetsnormen för kvävedioxid överskreds under 2011 i centrala undsvall. Där bedömde dock naturvårdsverket att överskridandet gäller ett enstaka år och att därför behöver inte kommunen upprätta ett åtgärdsprogram i dagsläget. Kommunen behöver dock fortsätta mäta för att bevaka att miljökvalitetsnormen inte överskrids kommande år. Den nya E4-dragningen över undsvallsfjärden ger förutsättningar för en minskning av trafiken igenom undsvalls centrum, speciellt den tunga trafiken. Det är viktigt att kommunen fortsätter planera för en bättre gångcykel- och busstrafik så att inte ytterligare ökningar av lokal biltrafik tar över när genomfartstrafiken minskar. Det är också nödvändigt med försiktighet vid förtätning 4

Planeringsförutsättningar för undsvalls kommun - ej politiskt antagna med ny bebyggelse inom områden med mycket trafik. Tät bebyggelse på båda sidor av trafikbelastade gator kan ge höga nivåer av luftföroreningar. Radon Radon är en färg- och luktlös radioaktiv gas som finns naturligt i marken och i grundvattnet. Förhöjda halter av radon i inomhusluften kan orsakas av mark, byggnadsmaterial och hushållsvatten. Risken för radon från mark bedöms som större vid grundläggning på genomsläpplig mark och vid grundläggning på berg med förhöjd radonhalt. I undsvall förekommer det en del mark med förhöjd radioaktivitet, bland annat i berggrund på norra Alnö. Förhöjd radioaktivitet har också uppmätts i isälvsavlagringar längs de större vattendragen, t.ex Indalsälven, elångersån och Ljungan. Utsläppen från industrin har minskat sedan 1970-talet. Fjärrvärmen har betytt mycket för att minska utsläppen från enskilda oljepannor. Halterna av svaveldioxid är nere på nivåer kring några procent av vad de var i början av 70-talet. Korstaverket planerar för att ersätta oljeförbränning med förbränning av biobränslen så att utsläppen kan minskar ytterligare. Utsläpp av växthusgaser och av polyaromatiska kolväten från KUBAL har minskat kraftigt efter ombyggnationer och teknikbyte. Uranhalt uppmätt vid GU:s flygmätningar mellan 1979 och 2004 GU. 5

Markradonmätningar har utförts på alla nya planområden från 1985 och framåt. Dessa mätningar spridda över kommunen har visat på relativt låga radonhalter i marken. Mycket lokalt vid alnöitgångar och vid grundläggning eller ledningsdragning i sprängd granit kan höga värden uppstå. Ett arbete har påbörjats för att tydliggöra risken för förhöjd radonhalt i olika områden. En karta över flygmätningar av uran i den översta delen av berggrunden eller jordtäcket indikerar var det kan finnas högre nivåer av radon i marken (se ovan). De markegenskaper som för övrigt påverkar radonrisken är främst jordarternas kornstorlek, porositet och vattenhalt. Jordarter som sand, grus och grusiga moräner innehåller mycket luft som kan transportera radongas. Mycket höga radonhalter har uppmätts i hus på rullstensåsar. Vatten från borrade brunnar kan lokalt ha höga radonhalter som avgår till inomhusluften vid användning. Det är svårt att förutsäga var problemet kan förekomma. Djurhållning Hästhållning är vanligt inom undsvalls kommun. tallbyggnader med tillhörande anläggningar (paddock, travbana, hagar mm) för travsport och ridning förekommer på många platser. Ibland kan det uppstå problem om bostäder placeras för nära hästhållning eller annan djurhållning. törningar i form av lukt, flugor och buller mm kan förekomma och pälsdjur, främst hästar, kan ge allergiska reaktioner. ådana störningar eller olägenheter ska beaktas vid planläggning och bygglovgivning (planoch bygglagen) samt i tillsyns- och anmälningsärenden (miljöbalken). Boverket har gett ut en ny vägledning för planering invid djurhållning (Rapport 2011:6). Boverket förespråkar att bedömningen av vilket skyddsavstånd som är nödvändigt mellan djurhållning och bostäder ska göras utifrån lokala förhållanden. Bedömningen måste grundas på bland annat topografi, förhärskande vindriktning, om det finns trädridåer och erfarenheter av senaste forskning. Befintliga djurhållares intressen av att få finnas kvar och expandera verksamheter är också viktiga att ta med i bedömningen. tudier har visat att förhöjda nivåer av hästallergener kan uppmätas intill hagar och stall men att efter 50-100 m är halterna mycket låga eller under detektionsgränsen. I vindriktningen i öppen terräng kan spridningen av allergener dock öka och allergener kan uppmätas på längre avstånd än 100 m. I bedömningen av lämpligt skyddsavstånd mellan djuranläggning och ny bebyggelse ska även olägenheter av lukt, flugor och buller beaktas. Vid planering av nya bostäder är det möjligt att arbeta med både tekniska lösningar (ventilation, filter mm) men även med utformning av avskärmande grönzoner (barr- eller lövträd) vilket har en reducerande effekt framförallt på allergenspridningen. Förorenade områden Bakgrund undsvall har en lång industrihistoria och det har lämnat föroreningsspår i mark och vatten. Länsstyrelsen har identifierat drygt 700 misstänkt förorenade områden i kommunen, områden där det pågår eller har pågått verksamheter som kan ha orsakat markföroreningar. Länsstyrelsen har ett nationellt uppdrag att inventera nedlagda verksamheter och vid behov undersöka prioriterade föroreningar och att riskklassa dem. Länsstyrelsens arbete ska vara klart år 2013 och kommunen kan underhand ta del av de inventeringar som genomförts. Kommunen har via miljökontoret ett liknade uppdrag gentemot pågående verksamheter. Genom att ställa krav på verksamhetsutövarna att undersöka förorenade områden som hänförs till deras verksamhet och vid behov sanera, säkerställs att den som orsakat föroreningen också är den som får stå för kostnaderna att sanera. Miljökvalitetsmålet giftfri miljö är ett av undsvalls prioriterade miljömål. Det nationella målet, som undsvalls kommun har ställt sig bakom, innebär att exponeringen av särskilt farliga ämnen till år 2020 ska vara nära noll. Det finns också ett regionalt miljömål om att förorenade områden (riskklass 1 och 2) ska vara undersökta och vid behov åtgärdade. Vidare ska all fisk i veriges hav och sjöar vara tjänlig som människoföda. Exploatering och sanering av förorenade områden är ett steg i att nå miljökvalitetsmålet giftfri miljö. 6

Föroreningskällor Förorenad industrimark Förorenad industrimark från nedlagd verksamhet finns främst i kustområden, exempelvis vid Indalsälvens-, Ljungans- och elångeråns mynningsområden samt västra sidan av Alnö. Dominerande är sågverksindustrin som bland annat orsakat dioxinföroreningar som nu kan spåras ut i havet och påvisas i Östersjöfisk, mer information finns på sista sidan i En översiktlig samhällsekonomisk analys av arbetet med förorenade områden i undsvalls kommun (Fürst, Kinell, öderqvist, undsvall, april 2011) och fördjupad information finns i ourese of dioxins and other POPs to the marine enviroment (K undqvist, Akademisk avhandling, Institutionen för kemi, Umeå Universitet, 2009) samt i Geografisk variation i koncentrationer av dioxiner och PCB i strömming från Bottniska viken och norra egentliga Östersjön (Bignert, Greyerz, Nyberg, undqvist, Wiberg, Rapport 2005:23, länsstyrelsen Gävleborg). Andra vanligt förekommande föroreningar är metalller och organiska föroreningar såsom PAH, PCB och petroleumprodukter. undsvalls kommun har fått statsbidrag för att undersöka och/eller sanera ett antal nedlagda verksamheter i kommunen. I dessa statsbidragsfinansierade projekt ingår bl.a. Karlsviks-, Ankarsviks- och Nyviks f.d. sågverk (Alnö), Essvik-Nyhamns fabriksområde (Essvik) och Kubikenborgs f.d.sågverk/fönsterfabriken (undsvall). Nedlagda sop- och industritippar I kommunen finns två tillståndsgivna deponier med pågående verksamhet och 49 nedlagda industri-, och soptippar (se karta nästa sida). Ansvaret för nedlagda sop- och industritippar fördelas mellan kommunen, industrin och markägaren beroende av tidigare verksamhetsutövare, tidpunkt för avveckling av verksamheten samt om köp av berörd fastighet gjorts efter miljöbalkens införande. Miljökontoret är tillsynsmyndighet för de kommunala nedlagda gamla tipparna och har tillsyn gentemot dessa. För industritipparna är miljökontoret tillsynsmyndighet för nio stycken och länsstyrelsen för sju stycken. Miljökontoret utövar sin tillsyn mot de nedlagda sopoch industritipparna genom att i första hand ställa krav på undersökning och riskklassning och i andra hand, vid behov, vidta åtgärder. Flera av industrins barktippar har undersökts och riskklassats, åtgärdsförlag kommer att tas fram. tadsbyggnadskontoret har uppdraget att undersöka och riskklassa de nedlagda, kommunala soptippar som omfattas av kommunens avfallsplan. I uppdraget ingår även att genomföra markundersökningar och ta fram åtgärdsförslag med syfte att minimera eventuella miljörisker vid tipparna. Kommunen har dessutom i bokslutet för år 2010 valt att göra en avsättning med 124 miljoner för att täcka upp behovet enligt avfallsplanen. atsningen innebär att kommunen nu kan genomföra de åtgärder för nedlagda soptippar som beskrevs i den avfallsplan som antogs i kommunfullmäktige våren 2007. Arbetet med gamla kommunala soptippar är planerat att pågå fram till och med år 2021. Arbetet sker i samråd med miljökontoret som är tillsynsmyndighet. Det är totalt 25 tippar som finns kvar att undersöka och åtgärda med städning och i vissa fall täckning. En soptipp i Matfors (Fors andra gamla soptipp, Fors 4:40) har åtgärdats under 2010. För närvarande pågår även åtgärder vid Tamböle gamla soptipp i Gärde. Vad gäller Hillstamons soptipp vid foten av ödra berget, torjordens soptipp i Matfors samt Lomyrans gamla slam- och soptipp i Njurunda pågår arbete med åtgärdsutredning och projektering av åtgärd. För övriga tippar har inledande markundersökningar utförts. 7

Planeringsförutsättningar för undsvalls kommun - ej politiskt antagna Järkvissle Lovik-storflons naturreservat Liden Gudmundstjärns naturreservat Anundgård undsjöåsens naturreservat Övre sulåns naturreservat Övre sulåns naturreservat Övre sulåns naturreservat Indal Timrå könvik Kovland undsbruk Birsta töde Nedansjö Korsta Haga Granlo Nacksta undsvall idsjö könsmon ( Böle Ankarsvik örnacksta Bredsand tockvik Klampenborgs naturreservat Avfallsdeponi i bruk Nedlagd kommunal soptipp ) Industrideponi i bruk Nedlagd industritipp Essvik ) Lucksta ( Johannedal Vi Bosvedjan Vihaga Alnön BydalenTunadal Österro Bergsåker Matfors Kvissleby Juniskär Nolby Nyland örfors Teckenförklaring tornäsets naturreservat Njurunda Mjösund Bergafjärden NjurundabommenForsa ± Karta över deponier i kommunen. 8 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 Kilometer

Utfyllda områden En allmän strävan efter mer land, verksamhetsytor och bättre markförhållanden har medfört att stora delar av undsvall är uppbyggt på fyllnadsmaterial. Utfyllnad med restprodukter från industriell verksamhet är vanligt förekommande liksom omdisponering av massor inom/ mellan områden. Ofta saknas kunskap om fyllnadsmaterialens ursprung och eventuella föroreningar. Vetskapen om undsvalls industrihistoria i kombination med att föroreningar i fyllnadsmassor av okänt ursprung ofta upptäcks i tätorten innebär att utgångspunkten måste vara att fyllnadsmassor alltid behöver undersökas i samband med exploatering. Diffusa markföroreningar från luftutsläpp Luftutsläpp från industrier innebär att föroreningar såsom cesium (Tjernobyl-olyckan), kvicksilver och polycykliska aromatiska kolväten (PAH) fallit ner via nederbörd och ansamlats i marken. Det innebär att även oexploaterad mark i närheten av industrier, tätorter eller större trafikleder kan ha förhöjda halter av föroreningar. I undsvall är förekomsten av PAH särskilt viktig att beakta då förhöjda halter påvisas i närområdet kring aluminiumsmältverket där processen tidigare har inneburit utsläpp av PAH. Kommunen har via sin tillsyn börjat få en översiktlig bild av spridningen av PAH i mark. Bilden visar på förhöjda halter av PAH i närheten av aluminiumsmältverket, exempelvis könsmon och Fläsian, men även stora delar av centrala undsvall är påverkade av PAH. Föroreningarna förekommer ytligt ned till ca 0,5 meter. Kommunen behöver genomföra undersökningar och utredningar för att få en mer detaljerad bild av PAH-problematiken vad gäller utbredning och risker, detta som en komplettering till den riskvärdering med avseende på PAH i undsvall som kommunen lät genomföra år 2006 Riskbedömning av PAH i mark, luft, grönsaker och bär i undsvall (IMM-Rapport nr 1/2006, Hanberg, Berglund, tenius, Victorin, Abrahamsson-Zetterberg). anering och hänsyn anering av förorenad mark viktigt ur ett kommunalekonomiskt perspektiv Att undersöka och vid behov sanera förorenad mark är viktigt i samband med exploatering, det är även en viktig del för att nå miljömålen om giftfri miljö. Den samhällsekonomiska analys som kommunen lät genomföra ( En översiktlig samhällsekonomisk analys av arbetet med förorenade områden i undsvalls kommun, Fürst, Kinell, öderqvist, undsvall, april 2011) visar att ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det viktigt att prioritera insatserna så att nyttan blir så hög som möjligt i förhållande till kostnaderna. Genom ett systematiskt arbete med kommunens föroreningsproblematik skapas goda förutsättningar för att skapa attraktiva områden för t ex bostäder, handel och rekreation. Det systematiska arbetet kan på sikt leda till ökad inflyttning och etablering av företag vilket ger positiva samhällsekonomiska konsekvenser. Att sanera markföroreningar är ofta kostsamt och det är därför viktigt att åtgärderna är anpassade till de aktuella förutsättningarna. Ur det perspektivet är det bra om alla saneringsarbeten utgår från platsspecifika åtgärdsmål som framförallt baseras på risker för människors hälsa 9

och miljön (t ex generella och platsspecifika riktvärden, se Riktvärden för förorenad mark modellbeskrivning och vägledning, Rapport 5976, Naturvårdsverket, 2009) men där även andra aspekter såsom samhällsnytta och miljömål vägs in. De begränsningar i markanvändningen som blir följden av genomförda saneringsåtgärder måste vara väl motiverade och redovisade i både saneringsanmälan, planer och bygglov. Grävarbeten Till följd av kommunens industriella historia, förekomst av fyllnadsmassor och kombinerat med diffust nedfall av föroreningar finns en förhöjd risk att påträffa föroreningar i mark och vatten i många områden i kommunen. Med anledning av detta är försiktighet befogad vid exempelvis grävarbeten. Innan grävarbeten påbörjas är det viktigt att ta reda på områdets historia och bedöma risken för olika typer av markföroreningar. chakt i förorenade massor är nästan alltid anmälningspliktigt enligt miljöbalken eftersom det kan medföra en spridning av föroreningar. Möjligheten att återanvända eventuella överskottsmassor kan vara begränsade och ofta anmälningspliktigt enligt miljöbalken, se nedan. Återvinning av massor Överskottsmassor är generellt att betrakta som ett avfall som i möjligaste mån ska nyttjas i samhället för att på så sätt minska behovet av jungfruligt material. Den som vill nyttja överskottsmassor måste ta reda på om massorna innehåller föroreningar och likaså krävs en lämplighetsbedömning av platsen där massorna ska användas. En viktig utgångspunkt är att nyttjandet av överskottsmassor inte ska innebära att rena områden (motsvarande naturliga bakgrundshalter) förorenas eller att föroreningssituationen blir mer omfattande än tidigare. Återvinning av överskottsmassor kan vara anmälningspliktigt enligt miljöbalken, vägledande för bedömningen är Naturvårdsverkets rapport Återvinning av avfall i anläggningsarbeten Handbok 2010:1, Utgåva 1, Naturvårdsverket, 2010. Deponering av förorenade massor En stor del av de statliga bidragen för sanering av förorenad mark går till kostnader för att deponera förorenade massor på en modernt utformad anläggning. Det är brist på sådana anläggningar i regionen och det finns många objekt som ska saneras där förorenade massor måste fraktas till deponering. En anläggning inom kommunen skulle medföra positiva miljöeffekter genom kortare transportsträckor, men också positiva skatteeffekter för kommunen genom ökad sysselsättning för bl.a. entreprenörer och åkerier. Att planera för en sådan anläggning inom undsvalls kommun bedöms därför som strategiskt viktigt. Redan innan föregående översiktsplan antogs gjordes en utredning om lämpliga områden för en ny deponi i kommunen och två alternativ pekades ut som mest lämpliga: krampberget och Gorkmyran, i skogsområden norr respektive söder om Nedansjö. Framtida läge/fortsatt arbete Idag är det ofta först när någon vill exploatera mark som marken saneras från föroreningar. amtidigt är det mycket dyrt och oförutsägbart att sanera förorenad mark. I framtiden måste kommunen och andra berörda aktörer i större utsträckning än idag jobba proaktivt med markföroreningsproblematiken. Det innebär i första hand att tidigt initiera kartläggnings-, beskrivnings- och undersökningsarbetet beträffande förorenade områden och i andra hand vidta saneringsåtgärder. På så sätt minskar vi överraskningarna i exploateringsskedet. amtidigt synliggörs kostnader och risker redan på planeringsstadiet vilket är positivt ur exploatörernas perspektiv och därmed även totalt sett positivt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Vi måste också i de fall det är möjligt, ställa krav på ansvariga att åtgärda förorenad mark, för att inte exploatörer eller det allmänna ska måste ta kostnader för något de inte har ansvar för. För vissa områden kommer sanering att måsta ske med hjälp av statliga bidrag. Det gäller sådana områden där någon ansvarig till föroreningarna inte går att hitta. Förutsättningarna för att erhålla statligt bidrag är i övervägande fall helt avhängigt av kommunens förarbete med att ta fram och beskriva lämpliga objekt. Det kommunala förberedande arbetet är således viktigt även ur detta perspektiv. Idag finns ingen särskild plan för vilka områden som ska prioriteras i kommunen - vad gäller inventering, undersökning och sanering. Här måste kommunen ta ett helhetsgrepp i frågan och börja arbeta mer kommunalstrategiskt för att få till stånd det proaktiva arbetet med förorenade områden. Det skulle vara värdefullt att utföra översiktliga miljötekniska undersökningar av de exploateringsområden som föreslås i översiktsplanen. Mot bakgrund av den industrihistorik som finns i undsvall är marken ofta förorenad och en undersökning skulle ge en bild av föroreningsläget för varje enskilt område. För att deponera förorenade massor behövs en ny anläggning i undsvallsregionen. Utredningsarbete bör fortgå så att man kan ta slutlig ställning till var en ny anläggning ska lokaliseras. 10

nötippar Nuläge Upplagsytor för snö, eller snötippar, krävs för avsättning av snö i samband med drift och underhåll av vägar, parkeringsytor, gång- och cykelvägar mm vintertid. Mindre snötippar behövs dels lokalt för avsättning av snö från enskilda bostads- och verksamhetsområden, men även större snötippar med kapacitet att ta emot snö vid tömning av områden som centrum eller andra områden med brist på upplagsytor. nötippar kan dock innebära olägenheter för människors hälsa och miljön genom bland annat förorening av mark, yt- och grundvatten eller genom andra typer av störningar så som buller. Miljöbalkens grundläggande bestämmelser gäller alla verksamheter som kan medföra olägenheter för människors hälsa och miljön. Den som bedriver sådan verksamhet har också ansvaret för att motverka och förebygga sådana olägenheter. Miljönämnden är den lokala tillsynsmyndigheten enligt miljöbalken. törre snötippar kan klassas som miljöfarlig verksamhet beroende på deras påverkan på omgivningen. Miljöpåverkan kan bestå av förorenat smältvatten eller bullerstörningar. Vid eventuell drift av miljöfarlig verksamhet är miljökontoret den myndighet som ansvarar för tillsynen. För den som bedriver en miljöfarlig verksamhet ska miljöbalkens allmänna hänsynsregler beaktas. Verksamhetsutövaren ska även bedriva så kallad egenkontroll över verksamheten. Det innebär att verksamhetsutövaren ska planera och kontrollera sin verksamhet i syfte att motverka negativa effekter på människors hälsa och miljö. Planeringsförutsättningar för undsvalls kommun - ej politiskt antagna Den kommunala verksamheten behöver snötippar med kapacitet för mottagning av 350 000 400 000 m3 snö varje vinter centralt i undsvall. Denna kapacitet innebär att kommunen har beredskap för snörika vintrar som vintern 2010/2011 som räknas som en mycket snörik vinter. Utöver detta finns även behov av snötippar för statliga och privata aktörer. törre snötippar behövs framförallt nära centrum samt i Birsta. För god planering med tanke på utsläpp från transporter samt ekonomi bör snötippar för tömning inte ligga mer än 4 km från respektive upptagningsområde. nötippar finns/planeras idag i två områden i Nacksta, Högom 3:180 och Högom 3:17 och i Birsta, Birsta 2:1. Utanför undsvalls tätort/birsta i områden som Alnö, Matfors, Njurunda, Indal med flera, finns fler tillgängliga ytor för snöhantering och efterfrågan på nya snötippar är låg. Kommunen bedömer därför att inga nya platser för snötippar behöver pekas ut i kommunens ytterområden. Likvärdig hänsyn till miljö- och hälsomässiga aspekter ska iakttas även för snötippningen i ytterområdena. Framtida läge/fortsatt arbete I samband med exploatering och detaljplaneläggning ska kommunen arbeta för att främja förutsättningarna för lokalt omhändertagande av snö. Detta innebär att varje nytt område, i möjligaste mån, ska planeras så att en eller flera ytor för snöupplag finns i området. I planeringen ska miljö- och hälsomässiga aspekter beaktas och lämpligheten bedömas. Exempelvis kan upplag av förorenad snö från parkeringsytor inom ett bostadseller skolområde vara olämpligt för barn att leka i. nötipparnas kapacitet ska dimensioneras efter respektive områdes omfattning. 11

För att hitta en lösning som är både samhällsekonomiskt och miljö- och hälsomässigt bra, ska kommunen sträva efter att etablera en eller flera mottagningsanläggningar i anslutning till framförallt centrum. Långsiktigt bör kommunen tillsammans med privata aktörer även sträva efter att effektivisera snöhanteringen och se snöupplag som en möjlig resurs. Exempel på detta är möjligheten att minska behovet av markytor för upplag genom att nyttja industriell spillvärme, vilket ger snabbare avsmältning, eller att utvinna och använda snömassornas kyla som produkt i samhället. Riktlinjer I planförslaget för Översiktsplan undsvall 2021 återfinns riktlinjerna som särskilt berör hälsan i de kommunövergripande riktlinjerna, avsnittet Hälsa på sidan 21. Det finns också flera riktlinjer och förutsättningar för enskilda utvecklingsområden som har inverkan på miljö och hälsa. Vid lokalisering och drift av snötipp ska särskild hänsyn tas till följande faktorer: transportavstånd och transportvägar (utsläpp av växthusgaser, bullerstörningar, driftsekonomi mm), risker för spridning av föroreningar till mark, yt- och grundvatten, negativ påverkan på naturmiljöer samt rekreation och friluftsliv, prioritera mark som redan är ianspråktagen. Inom undsvalls kommun finns en särskild avfallsplan som reglerar hur nytt avfall ska hanteras. En ny version togs fram under 2013. 12

I staden påverkas vår hälsa i hög grad av pågående och tidigare verksamheter i vår omgivning. 13

RIKHANTERING FÖR ETT ÄKERT AMHÄLLE Vision undsvall har en god uthållighet hos viktiga samhällsfunktioner och den infrastruktur som stödjer och möjliggör dessa. Vi erbjuder ett fungerande samhälle i en föränderlig värld. De risker som påtagligt kan minskas med hjälp av samhällsplanering utgör fokus för översiktsplaneringens säkerhetsarbete. Bakgrund Ett fungerande samhälle i en föränderlig värld Regeringen har formulerat följande mål för vår säkerhet (Prop. 2005/06:133): att värna befolkningens liv och hälsa, att värna samhällets funktionalitet och att värna vår förmåga att upprätthålla våra grundläggande värden som demokrati, rättsäkerhet samt mänskliga fri- och rättigheter. Den nationella strategin för skydd av samhällsviktig verksamhet Ett fungerande samhälle i en föränderlig värld (som gäller sedan 2011) utgör samtidigt en bra utgångspunkt för den kommunala samhällsplaneringen. trategin syftar till att skapa ett mer resilient samhälle med en förbättrad förmåga att motstå och återhämta sig från allvarliga störningar i samhällsviktig verksamhet. Resilient är ett begrepp hämtat från engelskan som i detta sammanhang innebär uthålligt, motståndskraftigt och med god kapacitet till återhämtning. yftet med strategin är också att skapa förutsättningar för att samhället ska fortsätta fungera på en acceptabel nivå vid allvarliga händelser och störningar. Detta kan uppnås bland annat genom systematiskt arbete för att minska riskerna för och konsekvenserna av allvarliga störningar, kriser och olyckor på alla nivåer, bland annat inom den kommunala planeringen. Den nationella strategin hänvisar till att man inom verksamheter som är viktiga för samhället bör bedriva ett systematiskt säkerhetsarbete baserat på följande gemensamma principer: Använda ett systemperspektiv Åtgärder före, under och efter störning Omfatta alla slags hot och risker Översiktsplaneringen kan här bidra till det långsiktiga perspektivet, inventera viktiga samhällsfunktioner och ställa dessa i relation till olika typer av risker på en övergripande nivå. Översiktsplanen kan också bidra med riktlinjer som leder till olycksförebyggande åtgärder och en minskad sårbarhet. Vad är en risk Ordet risk kan användas i många sammanhang; risk för en ökad bostadsbrist, risk för köbildning i trafiken etc. I detta kapitel syftar vi enbart på olycksrisker, alltså risk för plötsliga negativa händelser av olyckskaraktär. Med risk avses en sammanvägning av sannolikheten för och konsekvenserna av en oönskad händelse. Det finns olika typer av tekniska olycksrisker såsom brand, explosioner, utsläpp av kemiska ämnen, trafikolyckor m.m. Det finns också naturolycksrisker orsakade av extremt väder (stormar, åsknedslag, isbildning m.m.), ras och skred eller översvämningar. lutligen finns riskfaktorer som har mer med sociala eller politiska faktorer att göra, såsom sabotage, kriminalitet eller mer omfattande terrordåd. Risker som kan uppstå efter översiktsplanens tidsmässiga planeringshorisont till följd av långsiktiga klimatförändringar hanteras i avsnittet Tekniken/Klimatanpassning i detta planeringsunderlag. Eftersom en stor risk är beroende av både sannolikheten och konsekvenserna är det inte bara intressant att inventera riskobjekt såsom skredområden, trafikkonfliktpunkter eller kemiska industrier, utan det är också bra att ha koll på var det vistas många människor, var det finns viktiga samhällsfunktioner såsom järnvägar eller vårdinrättningar, var miljön är särskilt känslig och var det finns särskilt stora ekonomiska värden. Riskhantering i planeringsprocessen I planeringsprocessen finns behov av riskhantering under samtliga processkeden dock med olika omfattning och detaljeringsgrad. I samband med en översiktsplan ska identifierade riskfaktorer och kopplade konsekvenser redovisas överskådligt och lättförståligt i syfte att vara ett stöd i den fortsatta planeringen och i samband med framtagande av en miljökonsekvensbeskrivning. Möjligheten att upprätta riskanalyser på kommunövergripande nivå är begränsad och bör fördjupas då man kommer längre fram i planeringsprocessen. 14

Planeringsförutsättningar för undsvalls kommun - ej politiskt antagna Flödesschemat nedan visar hur man kan arbeta då man gör fördjupade studier och upprättar detaljplaner. Riskanalysmodellerna kan variera beroende på vilket behov som finns utifrån planens karaktär. Fas enligt PBL Översiktsplan Detaljplan Bygglov/anmälan Riskhanteringsnivå Framtagande av säkerhetsmål, identifiering av risker Beskrivning av möjliga lösningar för att uppnå vald säkerhetsnivå Detaljerad beskrivning av vald lösning för säkerheten Riskhanteringsmoment Översiktlig riskinventering Detaljerad riskinventering, Riskanalys, Riskvärdering, Nivå på säkerhetsåtgärder Fördjupad riskanalys vid behov, Utformning av säkerhetsåtgärder Flödesgång över arbetsschema med riskanalys fram till och med detaljplan. (Länsstyrelsen i tockholms län och tockholms brandförsvar). Om ett säkerhetsavstånd tillämpas som ger en acceptabel risknivå även utan riskreducerande åtgärder kan (ibland kostsamma) detaljerade riskanalyser med kvantifieringar undvikas. 15

Planeringsförutsättningar för undsvalls kommun - ej politiskt antagna Risker och skyddsvärden mot olyckor, kap 2 4. Vid dessa anläggningar krävs en skälig beredskap som kompletterar kommunens beredskap för räddningsinsats. Den som utövar verksamheten är skyldig att analysera riskerna för olyckor som kan orsaka allvarliga skador på människor eller miljön. Länsstyrelsens övergripande risk- och sårbarhetsanalys De händelser som Länsstyrelsen i Västernorrlands län bedömer har högst risk i länet är störningar i olika tekniska infrastrukturer (elförsörjning, elektroniska kommunikationer eller dricksvattenförsörjning), väderrelaterade händelser, naturolyckor, händelser med farliga ämnen, stora olyckor och kärnteknisk olycka. För flertalet av dessa händelser bedöms att förmågan att hantera dem åtminstone är på en godtagbar nivå i förhållande till sannolikheten för att de ska inträffa. Förmågan att hantera omfattande utsläpp av farliga ämnen behöver dock utvecklas inom länet. Förmågan i samhällsviktiga verksamheter att motstå störningar i den tekniska infrastrukturen behöver även stärkas. Verksamheter som hanterar större mängder av farliga ämnen omfattas av den så kallade evesolagstiftningen. EU antog evesodirektivet efter en allvarlig och uppmärksammad olycka i staden eveso i Italien, där dioxiner släpptes ut. I verige är direktivet infört genom lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa allvarliga kemikalieolyckor, förordningen om skydd mot olyckor samt genom arbetsmiljölagstiftningen. Tillsyn över efterlevnaden bedrivs av länsstyrelserna respektive arbetsmiljöinspektionerna. Det finns två kravnivåer i lagstiftningen som bygger på vilka mängder av särskilda ämnen som hanteras. Den högre kravnivån medför större krav på åtgärder. Alla verksamheter inom undsvalls kommun som omfattas av evesolagstiftningen hör till den högre kravninvån. Länsstyrelsen har utifrån risk- och sårbarhetsanalysen föreslagit en rad åtgärder som berör olika aktörer. Följande åtgärdsförslag har anknytning till den kommunala översiktsplaneringen: Nära kommungränsen i norr finns även CA Graphic undsvall AB Östrand som är en stor massafabriksanläggning, vilken omfattas av evesolagen. Ett ökat kommunalt fokus på att utöka och revidera vattenskyddsområden. Genomföra riskinventeringar vid behov. Översyn av vattenskyddsområden hanteras i första hand av Mittsverige Vatten, och detta arbete pågår. yftet är att minimera allvarliga risker inom skyddsområdena och ha en bra beredskap för att hantera olyckor. tockvik och oljehamnen dominerar när det gäller verksamheter som omfattas av evesolagstiftningen. I tockvik finns flera kemikaliefabriker. Företagen arbetar aktivt med riskförebyggande arbete. Oljehamnen är centrum för hanteringen av petroleumprodukter i Mellannorrland och lagringen sker i bergrum och i cisterner ovan jord. Oljehamnen hanterar varje år cirka 500000 Riskobjekt och riskkällor som kan påverka undsvalls kommun Alnösundet # Orrvinberget Inom undsvalls kommun finns vissa riskobjekt och riskkällor som bör uppmärksammas: Birsta Långmyran Långmyrberget Ljustadalen torslåttmyran Johannedal Hammalåsen Farliga verksamheter, som t.ex. hanterar större mängder kemikalier. Transportleder för farligt gods. Ras- och skredriskområden längs älv- och åsluttningar. Dammar och områden med hög sannolikhet för påverkan av översvämning eller höga flöden. Även tankstationer för bensin, diesel, gas etc. utgör riskobjekt. Bensinstationer finns i alla tätorter. Vi Österro Usland Bosvedjan Lillhällom Vihaga Bergsåker Granloholm # Granlo Alnösundet Tunadal Bydalen # Haga Korsta könsberg Håkanstå Norra stadsberget Ortviken Norrmalm Nacksta elån gerså Västermalm # n undsvall tenstaden # # allyhill # # # # ödermalm idsjö Klissberget Östermalm undsvallsfjärden könsmon # Mårtensro Biltrafiken är en stor källa till vardagsolyckorna. Ett omfattande trafiksäkerhetsarbete bedrivs inom kommunen och av Trafikverket. Övergripande trafikplanering i översiktsplaneringen beskrivs i ett särskilt kapitel. Älgdalsmoberget Böle Ankarsvik ödra stadsberget örnacksta Bredsand Gammelbodmyran Draget varttjärnsmyran Farliga verksamheter # ## tockvik # Vid vissa anläggningar bedrivs verksamhet som innebär fara för att en olycka ska orsaka allvarliga skador på människor eller miljön, i enlighet med lagen om skydd 0 ± Klampenborgs naturreservat 1 2 4 Kilometer Karta över farliga verksamheter inom undsvalls kommun. 16

ton petroleumprodukter. undsvalls bangård med kombiterminal och rangeringsbangård är det största riskobjektet i centrala staden. Planeringsförutsättningar för undsvalls kommun - ej politiskt antagna Företag Plats Verksamhet Jernhusen AB undsvalls bangård Verksamhet på undsvalls bangård. Lossning och lastning av containers, växelflak och trailers. amtliga farligt gods klasser utom klass 1 (explosiva) förekommer. Green Cargo undsvalls bangård Verksamhet på undsvalls bangård. Lossning och lastning av containers, växelflak och trailers. amtliga farligt gods klasser utom klass 1 (explosiva) förekommer. Logent Terminal undsvall AB undsvalls bangård Verksamhet på undsvalls bangård. Lossning och lastning av containers, växelflak och trailers. amtliga farligt gods klasser utom klass 1 (explosiva) förekommer. AGA Gas AB, Region Nord tockvik Nedre fabriken Produktion, lagring och distribution av syrgas, kvävgas och argon. Verksamheten omfattas av evesolagen. KW Metallurgy weden AB tockvik Nedre fabriken Produktion av bränd kalk och kalciumkarbid. Ämnena kalciumkarbid och kryolit förekommer. Akzo Nobel urface Chemistry AB, BU urfactants Europe Akzo Nobel urface Chemistry BU Expancel tockvik Övre fabriken tockvik Nedre fabriken Tillverkning av produkter inom området ytkemi. Ämnena nickel, nickeloxid samt giftiga, brandfarliga och explosiva ämnen förekommer. Verksamheten omfattas av evesolagen. Tillverkning av mikrosfärer och ånga. Bl.a ämnena gasol, akrylnitril och ättiksyra förekommer. Verksamheten omfattas av evesolagen. Casco Adhesives AB, Pergopak tockvik Nedre fabriken Tillverkning av ureaharts. Bl.a ämnet formaldehyd förekommer. Verksamheten omfattas av evesolagen. Eka Chemicals AB tockviksverken Almer Oil & Chemical torage AB Norddepot vensk Petroleum-förvaltning AB tockvik Nedre fabriken undsvall Oljehamnen undsvall Oljehamnen Tillverkning av natriumklorat och vätgas. Ämnena natriumklorat och vätgas förekommer. Verksamheten omfattas av evesolagen. Depå med petroleumprodukter. Även lastning och lossning. Verksamheten omfattas av evesolagen. Depå med petroleumprodukter. Även lossning och lagring i bergrum samt pumpning till bilutlastningar för bensin. Verksamheten omfattas av evesolagen. venska tatoil AB undsvall Oljehamnen Depå med petroleumprodukter. Även lossning och lastning av båtar respektive tankbilar. Verksamheten omfattas av evesolagen. OK-Q8 AB undsvall Oljehamnen Depå med petroleumprodukter. Även lossning och lastning av båtar respektive tankbilar. Verksamheten omfattas av evesolagen. Neste LPG AB vid undsvalls hamn Lagring och distribution av gasol. Lastning till bil och järnvägsvagnar. tora mängder gasol förekommer. Verksamheten omfattas av evesolagen. CA Graphic undsvall AB Ortviken undsvall, Ortviken Tillverkning av papper och pappersmassa. Ämnet gasol förekommer. Verksamheten omfattas av evesolagen. Kubal AB undsvall, Kubikenborg Tillverkning av aluminium. Ämnena kryolit, gasol och andra giftiga ämnen förekommer. Verksamheten omfattas av evesolagen. Norrlandsfrys AB Förmansvägen, Birsta Frysverksamhet. Ämnet ammoniak förekommer. Landstinget Västernorrland Helikopterplattan på undsvalls sjukhus Flygplats. Omfattas automatiskt genom direktskrivning i lagen om skydd mot olyckor. Tabell över företag vilka klassas som farliga verksamheter inom undsvalls kommun 17

Transporter av farligt gods Faktauppgifterna i detta avsnitt kommer huvudsakligen från Trafikverkets förstudie Öst-västliga godstransporter samt pendlingsresor inom undsvalls tätort som upprättats av BN Trafiksystem AB under 2011-2012. I nuläget utgör väg E4, E14, 86 (mot Kovland/Liden), 622 (Timmervägen) samt Ljustavägen och Johannedalsvägen (som ansluter mot Tunadalshamnen) rekommenderade leder för transporter av farligt gods. Dessutom transporteras farligt gods på järnvägarna. Det finns inga förbudszoner för farligt gods-transporter inom kommunen (se figur 1, detta uppslag). Figur 2 på detta uppslag visar transporterna av farligt gods på det övergripande vägnätet genom undsvall. De bedömda mängderna grundas i första hand på en nummerskrivning (i Bredsand, vid kommungränsen till Timrå samt på E14 väster om korsningen med Timmervägen) som utfördes i samband med upprättandet av en vägutredning för E4 undsvall (2000). Kompletterande räkningar och analyser gjordes under 2002 och 2003 i samband med utredningen Översiktlig riskanalys avseende transporter av farligt gods inom undsvall och Timrå kommuner (BN Trafiksystem AB 2003). om framgår av figur 2 har en stor del av det farliga godset som transporteras på E4:an mål eller startpunkt i undsvalls tätort. Drygt 400 000 ton per år passerar förbi Bredsand. Av denna mängd är det bara drygt 90 000 ton (70 000 ton på E4 och 22 000 ton på E14) som passerar genom undsvall och således inte har start- eller målpunkt i undsvall. Den enda anläggning i centrala undsvall som generar stora mängder farligt gods i vägsystemet är kombiterminalen. Kombiterminalen ligger invid järnvägstationen med anknytning till godsbangården. Biltransporterna till terminalen sker via Björneborgsgatan. I figur 3 på detta uppslag redovisas bedömda mängder av farligt gods på Björneborgsgatan. I 2003 års trafikräkning redovisas inte mängderna av farligt gods på den centrala delen av E4:an genom undsvall. För att bland annat få en uppfattning om denna mängd gjordes under 2010 en räkning av lastbilar med farligt gods i ett snitt vid torgatan. Enligt dessa räkningar (som genomförts under begränsad tid) uppgår flödet av farligt gods genom centrala undsvall till 475 000 ton per år. I figur 4 på detta uppslag redovisas även en bedömning av infartstrafikens mål- startpunkter inom staden (norr respektive söder om räknesnittet vid torgatan). För närvarande planeras bygget av undsvalls Logistikpark, med utbyggd hamn i Tunadal och en ny kombiterminal. I kombination med ny väg E4 med bro över fjärden och nya triangelspårsanslutningar på järnvägen i Birsta Ljustadalen Johannedal Hammalåsen Vi Österro Bergsåker Granloholm Bosvedjan Bydalen Tunadal Usland Vihaga Alnösundet Granlo Norra stadsberget Haga undsvall Korsta könsberg Ortviken Klissberget Nacksta Norrmalm Västermalmtenstaden undsvall allyhill ödermalm idsjö Östermalm könsmon Mårtensro undsvallsfjärden Böle ödra stadsberget Ankarsvik örnacksta Bredsand Draget Copyright tadsbyggnadskontoret undsvalls kommun 2012 tockvik Klampenborgs naturreservat ± Kilometer 0 0,5 1 2 3 4 Figur 1, Karta farligt gods-nätet i kommunen inkl. järnväg. I resterande kommunen ingår E4, E14, 86 och järnvägarna. Figur 2, Flöde av farligt gods (tusental ton per år) på det övergripande vägnätet. Tillkommer godstransporter på järnväg. 18

Bergsåker och Maland möjliggör detta en flytt av kombiverksamheten från centrala undsvall till Logistikparken. Detta skulle medföra en betydande förbättring av säkerheten i de tätbebyggda centrala delarna av staden. Med en färdigställd E4-bro och en flyttad kombiterminal förväntas ungefär följande flöden av farligt gods på vägnätet om ingen aktiv trafikstyrning sker (se figur 5, detta uppslag). Nya väg E4 får en hög säkerhetsstandard och är en given transportled för farligt gods. Dock finns bostäder nära vägen i vissa punkter. Timmervägen är också en lämplig led för farligt gods men vägens standard och trafiksäkerheten i vissa korsningspunkter bör förbättras. Transporterna på Bergsgatan (E14 genom centrala stan) utgör en konflikt då denna del av staden är tätbebyggd med många bostäder och det finns önskemål om att ytterligare förtäta centrala staden med sikte på en hållbar tillväxt. Även längs Ljustavägens norra sida finns ett stort antal boende vilket talar emot denna väg som transportled för farligt gods. Transporter av farligt gods på Hulivägen är mindre lämpliga p.g.a. att undsvalls sjukhus ligger relativt nära denna väg, samt med hänsyn till Bydalens bostadsbebyggelse. Transporterna av farligt gods på järnväg kan komma att öka genom centrala staden, bland annat transporter till och från Logistikparkens planerade kombiterminal. Järnvägstransporter är generellt sett mycket säkrare än vägtransporter. De många plankorsningarna medför dock en ökad risk i det tätbebyggda stadsområdet. Förslag på nedsänkning och överdäckning av järnvägen hanteras i Fördjupad översiktsplan Resecentrum och järnvägen genom undsvall. Ras- och skredriskområden Översiktliga stabilitetskarteringar finns för större delar av tätorten samt inom flera områden längs Ljungan, elångersån och Indalsälven där det finns bebyggelse. Händelser av typen ras eller skred som inträffat i kommunen under senare år finns noterade och har i huvudsak inträffat inom de karterade områdena, oftast inom 50 m från strandlinjen. Branta slänter där marken består av lera och silt medför en högre skredrisk. Intensiva regn kan i vissa fall orsaka skred i moränjordar även där det i normalfallet inte finns någon överhängande skredrisk. I stadsbebyggelse där många ytor är hårdgjorda blir ytavrinningen stor och i vissa lägen finns Figur 3, Transporter av farligt gods på väg till och från kombiterminalen. Figur 4, Flöde av farligt gods (tusental ton per år) på den centrala delen av E4:an genom undsvall Figur 5, Förväntade flöden av farligt gods (tusental ton per år) på det övergripande vägnätet då E4 och logistikparken är färdigställda (ca år 2020). 19

risk för moränskred. Eftersom stora delar av staden undsvall är byggd på branta slänter har en kartering gjorts av var risk för moränskred kan finnas vid höga flöden. e vidare nedan. Områden med risk för översvämning och höga flöden Vid häftiga regn eller snabb snösmältning finns risk för höga flöden i bäckar, åar och älvar. Även havsnivåhöjningar kan inverka, t.ex. på elångersåns nivåer. Ett dimensionerande flöde är framräknat som stöd för att planera markanvändningen på lämpligt sätt och inte placera ny bebyggelse inom riskområdena för översvämning. Kring Ljungan och elångersån berör de känsliga områdena i viss mån mark som redan är bebyggd och översvämningar av källare m.m. förekommer. Vid flera tillfällen under senare år har större vattenflöden drabbat boende, inte bara utmed de större vattendragen utan också utmed bergssluttningarna i staden. Källare, butiker och olika typer av tekniska byggnader har översvämmats på grund av intensiva skyfall och överbelastade dagvattensystem. Därför har man börjat studera höjdförhållanden m.m. för en effektivare dagvattenhantering vid extremt väder, bland annat inom ramen för projekt Klimatanpassa undsvall. Lillhällom Österro Bergsåker kred- och översvämningsrisker Granlo Nacksta elångeråns 100-årsflöde Hammalåsen Riskhändelser tabilitetszon 1 (lera >1:10) tabilitetszon 1 (silt/sand på lera >1:10) tabilitetszon 1 (silt/sand på lera >1:n) tabilitetszon 2 (silt/sand på lera <1:10) tabilitetszon 2 (silt/sand på lera <1:10) tabilitetszon 2 (silt/sand <1:n) tabilitetszon 2 (lera <1:10) tabilitetszon Granloholm 3 (fastmark) idsjö undsvall Håkanstå allyhill Västermalm Norra stadsberget Norrmalm elångersån ödermalm Klissberget Copyright tadsbyggnadskontoret undsvalls kommun 2012 Mårtensro 0 0,5 1 2 Kilometer± Markstabilitet och översvämningsrisker är karterade för delar av kommunen. Här exempel från elånger - Nacksta. e vidare i webbkartan. Dammbrott Konstruerade dammar finns utmed flera vattendrag i kommunen. De flesta är mycket små och inga riktigt stora dammar finns inom kommunen. Risken för att ett dammbrott ska ske är mycket liten, men kan inte helt uteslutas. För de större vattendragen Ljungan och Indalsälven har vattenregleringsföretagen gjort dammbrottsstudier som planeringsunderlag. Ett större dammbrott vid vissa dammar, främst utanför kommunens gränser, skulle kunna få stora konsekvenser även för undsvalls kommun. Viktiga kommunikationer såsom väg E4 skulle t.ex. kunna skäras av. Vid flera större dammanläggningar pågår arbeten för att öka dammsäkerheten, exempelvis genom att öka möjlig avbördning genom anläggningen. venska Kraftnät fick 2008 regeringsuppdraget att, i samverkan med kraftindustrin, gruvindustrin och MHI, bland annat analysera och utvärdera klimatfrågans betydelse för dammsäkerheten, deras slutrapport kom i december 2011. För Ljungan och Indalsälven beräknas inte 100-årsflödena att öka. Om ett större dammbrott skulle inträffa i någon av älvarna kan det medföra allvarliga konsekvenser. Förutom de direkta konsekvenserna i form av översvämningar, ras och skred som kan påverka boende, miljö, infrastruktur och näringsliv (även uppströms) så kan konsekvenserna bli stora för de viktiga vattentäkterna nedströms (Grönsta/ Nolby). Förorenade sediment i älven och föroreningar i omkringliggande mark kan dras med i flödet och förgifta någon av kommunens huvudvattentäkter. Vid mindre dammar i mindre vattendrag är säkerheten inte lika hög som vid de större dammarna. Vid idsjödammen i idsjöbäcken har dock säkerheten höjts avsevärt genom de förstärkningsåtgärder som gjordes efter händelserna 2001. Ett varningssystem för att förebygga dammbrott håller på att skapas i samverkan mellan kommunen, länsstyrelsen, dammägarna och venska Kraftnät. I kommunens uppgift ingår bland annat att informera medborgarna om vilka områden som kan översvämmas vid ett dammbrott. kyddsvärden inom undsvalls kommun Vår befolknings liv och hälsa är ett av våra primära skyddsvärden. Platser där det finns många människor samlade eller där människor är särskilt sårbara utgör därför viktiga skyddsobjekt. Detta innefattar tät bostadsbebyggelse men också: jukhus Vårdboenden kolor och dagis 20