Ta hand om dagvattnet - råd till dig som ska bygga
Vad är dagvatten? Dagvatten är regn- och smältvatten som rinner på hårda ytor som tak och vägar, eller genomsläpplig mark. Dagvattnet rinner vidare via diken och ledningar till sjöar eller vattendrag. Varför ska man ta hand om dagvattnet? I bebyggda områden är en stor del av marken hårdgjord, t.ex med asfalt, och vattnet kan därför inte infiltreras (tränga ner) i marken. Detta gör att dagvattnet snabbt rinner från de hårdgjorda ytorna utan någon som helst fördröjning. Avrinningen av vattnet från bebyggda områden blir därför snabbare och större än från obebyggda områden. Avrinningsflöden När vattnet inte infiltreras i marken på ett naturligt sätt kan det bli problem både i tätbebyggda områden och i sjöar och vattendrag. Exempel på negativa effekter: I sjöar och vattendrag kan det naturliga systemet störas av de föroreningar som dagvattnet för med sig. Om allt vatten leds bort från marken genom dagvattennätet istället för att fördröjas i marken kan grundvattennivån sjunka. Detta kan i sin tur leda till sättningar i marken vilket kan orsaka skador på byggnader. Flera av de nämnda problemen ovan kan minskas om man tar hand om dagvattnet och försöker efterlikna vattnets naturliga kretslopp. Örebro kommuns mål och policy Vid nybyggnation eller ombyggnad ska man i Örebro kommun arbeta för att ta hand om dagvattnet på bästa möjliga sätt. Målet är att den naturliga vattenbalansen ska kunna upprätthållas så att avrinningen av dagvattnet från ett tättbebyggt område inte ökar jämfört med innan bebyggelsen. Det kan uppnås genom att fördröja dagvattnet. I detaljplanebestämmelserna kan det finnas villkor för hanteringen av dagvatten inom tomten. I denna broschyr kommer vi att försöka beskriva de vanligaste metoderna för att ta hand om och fördröja dagvattnet. Dagvattenhantering i småhusområden Markförhållandenas betydelse Dagvatten från tak är vanligtvis inte så förorenat att det behöver renas utan det viktigaste är att man fördröjer vattenflödet på den egna tomten. På de flesta småhustomter finns möjlighet att fördröja och ta hand om sitt dagvatten. Innan man bestämmer sig för vilken typ av åtgärd man tänker vidta är det viktigt att göra en undersökning av markförhållandena på tomten. Markens genomsläpplighet och grundvattennivån är viktiga faktorer att ta hänsyn till. Det är viktigt att marken lutar bort, neråt från huset för att undvika fuktproblem i grunden eller längs källarväggar. En höjdskillnad på minst 15 cm på 3 m rekommenderas. I texten som följer kommer olika lösningar för att fördröja dagvatten för enbostadshus att presenteras. Ränna För att minska risken att vattnet ska tränga ner längs med husväggen är det lämpligt att under stuprörets utkastare ha någon form av ränna för att leda ut vattnet en bit på tomten. Rännan ska inte utformas så att vattnet rinner ut till gatan direkt eftersom man då inte uppnår någon fördröjning av dagvattnet. Avrinningsrännan kan byggas på olika vis, alltifrån att sätta ett plaströr i änden på stupröret till att anlägga en stenlagd ränna på marken. Avrinningsrännan bör vara minst 1,5 meter lång. (Fig. 1.)
Svackdiken Svackdiken kan anläggas för att fungera som öppna dagvattenledningar och transportera vatten till dagvattennätet. För att diket ska kunna ta emot vatten på ett så effektivt sätt som möjligt kan marken i dikets botten bestå av ett lager makadam eller annat material som ger stor porvolym. (Fig. 2) Infiltration Det bästa och enklaste sättet att fördröja dagvattnet inom tomten är att låta vattnet infiltreras i marken på tomtens grönytor eller andra genomsläppliga ytor som exempelvis grus. Fig. 1. Avrinningsränna som leder vattnet en bit ut på tomten. En tumregel för hur stor yta som behövs för infiltration är mellan 1-2 gånger den hårdgjorda ytan, till exempel takets yta. Infiltrationen genom en gräsmatta fungerar även som ett filter och kan avskilja en del av de partiklar som dagvattnet för med sig. På så sätt minskar risken att partiklar följer med och förorenar grundvattnet. Dräneringsrör Ett annat sätt att fördröja överskottsvatten är att gräva ner dräneringsrör 30-50 cm under markytan som man sedan kopplar på kommunens dagvattennät. Fördröjningsmagasin (stenkista) Vid häftigt regn eller vid snösmältning kan det hända att tomtytan inte räcker till för infiltration. Då kan man öka markens kapacitet genom att gräva ner ett fördröjningsmagasin. (Fig. 3.) Det är ett magasin fyllt med singel, makadam eller annat material som ger en stor porvolym. Magasinet har en begränsad volym och kan behöva någon form av bräddavlopp. Det byggs så att vattnet över en viss nivå i magasinet leds direkt till dagvattennätet. Flödet till dagvattennätet ut från magasinet regleras genom att man väljer lämplig dimension på röret. För att inte fördröjningsmagasinet ska bli igentäppt med en gång måste vattnet passera ett galler som tar bort till exempel löv. För en normal villa brukar ett magasin som är fyllt med makadam behöva vara mellan en och två kubikmeter stort. Väljer man magasinerande dagvattenkassetter kan en mindre volym räcka. Nackdelen med ett fördröjningsmagasin är att det förr eller senare blir igentäppt på grund av att små partiklar från dagvattnet sätter igen porerna i magasinet. Detta sker även om man har ett sandfång (en slags behållare där sand kan sjunka till botten och på så sätt skiljas från vattnet) innan magasinet. Hur lång tid detta tar varierar men kan uppskattas till ungefär tio år. Magasinet måste då grävas upp och bytas ut. Fig. 2.Svackdike med grusfyllning Fig. 3. Takvatten som leds direkt till stenkista
Vattentunna En gammaldags regntunna är ett bra sätt att ta hand om dagvattnet. Då kan man använda dagvattnet till bevattning under torrare perioder. Tunnan har en begränsad volym och kan bli full under nederbördsperioder. Man bör därför komplettera tunnan med en utkastare till gräsmattan ifall den skulle bli full. (Fig. 4) Fig. 4. Tunna med regnvatten och överfyllnadsskydd. Minska andelen hårdgjord yta Ett bra sätt att minska mängden dagvatten som rinner av tomten är att använda sig av mera genomsläppliga material, t.ex på garageuppfarter. Exempel på genomsläppliga material är grus, armerat grus och hålbetong (Fig. 6.). För att få mer stabilitet på till exempel grus kan man använda rastergummi. Uppfarten till huset ska helst luta mot grönytor på tomten och inte förses med kantsten eller mur. På så sätt kan även vatten från denna yta infiltreras på tomten och minska belastningen på dagvattennätet (Fig. 5). Fig. 5. Lutningen på marken ska vara riktad bort från huset och andra hårdgjorda ytor. Dagvattenhantering i områden med flerbostadshus I områden med flerbostadshus är grundtanken med att ta hand om dagvattnet densamma som för områden med småhus. Men oftast är inte grönytan i sådana områden tillräckligt stor för att takvattnet ska kunna infiltreras i marken. Man får då titta på andra lösningar för hur man kan ta hand om dagvattnet. I texten som följer kommer olika lösningar för att fördröja dagvattnet för flerbostadshus att presenteras. Fig. 6. Armerat grus Öppna dagvattensystem I områden med flerbostadshus kan man ofta använda de grönytor som finns tillgängliga mellan husen för att fördröja vattnet. Dagvattenhanteringen kan då också vara en tillgång i området på så vis att anläggningarna kan kombineras med omgivningen så att det ser fint och trivsamt ut (Fig. 7.). Ett alternativ kan vara att leda takvattnet till öppna system istället för ledningar under markytan. Dagvattnet leds då i öppna diken till en punkt i dagvattennätet som bestäms av Tekniska förvaltningen. Fig. 7. Grönområden mellan husen kan användas för dagvattenhantering
För att förbättra fördröjningen av dagvattnet kan man hejda vattnet så att en liten damm bildas. Dammen kan konstrueras på flera olika sätt antingen med permanent vattenyta eller att den får torka ut under torra perioder. För att inte dammen ska bli en säkerhetsrisk i områden där barn vistas måste sluttningarna till dammen vara flacka. En damm med permanent vattenyta kan göras mycket vacker med stenar och vattenväxter (Fig. 8.). Fördröjningsmagasin De rekommendationer som beskrivs i kapitlet om fördröjningsmagasin i småhusområden gäller även för flerbostadsområden. Det är mycket viktigt att dimensioneringen görs noggrant så att det inte blir några problem vid höga flödesbelastningar. Fig. 8. Dagvattendammar kan vara både funktionella och vackra. Minska andelen hårdgjord yta Många av de ytor som idag är belagda med asfalt skulle lika gärna kunna vara belagda med andra material. Exempel på detta är gångvägar och parkeringsplatser. För förslag se avsnittet i delen om småhusområden. Gröna tak - växtlighet som takbeklädnad Ett exempel på hur man kan minska den totala mängden dagvatten är att anlägga gröna tak på byggnader (Fig. 9.). Taken byggs då upp i flera lager med dränering och ett tätt material närmast taken. Ovanpå detta läggs ett växtlager som kan ta upp mer än hälften av allt regnvatten som faller på ett år. Gröna tak har fler fördelar än att bara vara dagvattenreducerande. Det är trevligare för de som bor högt att titta på gröna växter istället för kala tak. Närklimatet i ett område med gröna tak förbättras också genom att växterna höjer luftfuktigheten i den torra stadsmiljön. Fig. 9. Grönt tak
Frågor Vill du veta mer om dagvatten och dagvattenhantering eller har frågor? Då är du välkommen att kontakta Kundtjänst på 019-21 10 00 eller 211000@orebro.se. Informationsavdelningen 2010-05-05 www.orebro.se/vatten