Sektionen för Rehabiliteringsmedicin Rehabiliteringsmedicinskt öppenvårdsprogram - Inriktning Smärta Målgrupp Rehabiliteringsmedicins mottagning vid Sunderby sjukhus och Garnis Rehabiliteringscenter erbjuder teambaserade utrednings- och rehabiliteringsinsatser inom öppenvård. Målgruppen är vuxna personer med sammansatta funktionsnedsättningar och aktivitetsbegränsningar på grund av långvarig godartad smärta från rörelse- och stödjeorganen. Programmet bedrivs vid Rehabiliteringsmedicins mottagning på Sunderby sjukhus och i internatform på Garnis Rehabcenter i Boden. Teamens mål och värderingar Vi arbetar för att personen och dennes närstående ska få kunskap och insikt om sitt tillstånd eller sin sjukdom och dess konsekvenser. De ska bli medvetna om sina möjligheter och få stöd till beteendeförändringar. Målet är att personen ska ta ett eget ansvar, hantera olika dagliga aktiviteter, långsiktigt uppfylla mål inom familjeliv, på arbetet och på fritiden och på så vis uppnå en god delaktighet och livstillfredsställelse. I vår målsättning ingår också att förhindra återinsjuknande genom hälsofrämjande utbildning och information. Vi arbetar utifrån en helhetssyn och med respekt för personers integritet, där vi eftersträvar att se dem i sitt sociala, etniska och kulturella sammanhang. Vi har möjlighet att tillgodose personers olika behov med avseende på religionsutövning, kost och andra särskiljande intressen, och vi kan erbjuda samtal med tolk på ett stort antal olika språk. Programmets plats i vårdkedjan 1
Rehabnivå 1 Rehabilitering på rehabnivå 1 har ett generalistperspektiv och bedrivs i primärvård vid de hälsocentraler som ingår i vårdvalet. Primärvården ansvarar för befolkningens behov av första linjens hälso- och sjukvård inklusive rehabilitering. Ansvaret gäller alla patientgrupper som av primär- och specialistvård i samråd inte bedöms kräva specialistsjukvårdens resurser och/eller särskilda kompetens. Arbetssättet präglas av helhetssyn och tvärprofessionell samverkan. Rehabnivå 2 Denna nivå har tillgång till teamrehabilitering med fler yrkeskompetenser, mer resurser och fördjupad kompetens inom berörda diagnosområden jämfört med nivå 1. Vid sjukhusen finns inom slutenvården vårdavdelningar för rehabilitering av patienter med akut insjuknande i exempelvis stroke. Sjukhusen har även vårdplatser för att kunna ta emot patienter med stora omvårdnadsbehov för planerad rehabilitering. Det finns ingen specifik smärtrehabilitering på rehabnivå 2. Rehabilitering i öppenvård sker på denna rehabnivå vid enheter för öppenvårdsrehabilitering som finns knutna till respektive sjukhus. Rehabnivå 3 Verksamheterna erbjuder mer resurser och fördjupad kompetens inom sitt specifika område, jämfört med rehabnivå 2 och 1. Rehabiliteringen kan ske i sluten- eller öppenvård. Hit remitteras patienter för utredningar och rehabiliteringsåtgärder. Rehabnivån kan också vara första instans för patienter med sjukdomar eller skador som kräver specialistvård initialt. Rehabnivå 3 ansvarar för rehabiliteringen till dess läkare med specialistkompetens tillsammans med teamet bedömer att patienten kan tillgodogöra sig rehabilitering på annan nivå. Vid utskrivning från slutenvård kan patienten överföras till hemsjukvård alternativt återgå till hemmet. Fortsatta rehabiliteringsbehov sköts i det fallet av rehabnivå 1 eller 2. Hemsjukvård Kommunerna har ansvaret för alla hälso- och sjukvårdsinsatser i hemmet för personer som är 18 år och äldre och som utförs av sjuksköterska, distriktssköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast. Patientens läkarkontakt sker med läkare inom primärvård eller privatläkare. Remiss Läkarremiss krävs för både utredning och rehabilitering. De flesta remisserna kommer från läkare inom Norrbottens läns landsting på rehabnivå 1, privatpraktiserande läkare och läkare inom företagshälsovården i Norrbotten. Remisserna bedöms och prioriteras utifrån angivna kriterier i en remissgrupp där överläkare, sjuksköterska, kurator, psykolog, sjukgymnast och arbetsterapeutkompetens ingår. Beslut tas om den skall accepteras, om mer information måste inhämtas innan beslut eller om remissen ska gå i retur. Teamets sammansättning, upplägg och omfattning av utrednings- och rehabiliterings-insatser bestäms utifrån intagningskriterier, remittentens frågeställning och patientens behov. Patienten får en remissbekräftelse och skriftlig information om den rehabilitering som erbjuds. Remissbekräftelse skickas också till inremitterande efter accepterad remiss. I de fall remissen avslås/returneras informeras patienten per brev med hänvisning till inremitterande läkare. Inremitterande ansvarar för att meddela patienten returorsak och vidarebefordra remissgruppens rekommendationer. 2
Intagningskriterier/Remisskriterier Tillhöra målgruppen Ålder från 16 år Behov av bedömning/rehabilitering i multiprofessionellt team med fördjupad och bredare kompetens än rehabnivå 1. Patienten ska vara medicinskt färdigutredd Patienten måste kunna klara sig själv under utrednings- eller rehabiliteringsperioden alternativt ha med sig personlig assistent eller annan person som hjälp. Överföringskriterier rehabilitering: Genomgått smärt- och rehabutredning, inklusive deltagit vid informationstillfällen. Patienten ska kunna tillgodogöra sig rehabiliteringsinsatser för rehabnivå 3. Patienten ska ha ekonomiska och sociala möjligheter att delta i rehabiliteringen. Patienten ska vara redo och motiverad för beteendeförändringar. Exklusionskriterier Pågående drogmissbruk Akut psykiatrisk eller somatiskt tillstånd eller dominerande psykisk sjukdom. Enbart önskemål och utlåtande till Försäkringskassan eller till försäkringsbolag. Patienten väntar på annan viktig relevant medicinsk åtgärd (t ex psykiatrikerkonsult, kontakt med ortoped, operation). Teamarbete För att nå bästa möjliga resultat i utrednings- och rehabiliteringsinsatserna arbetar vi i multiprofessionella team. Teamens arbetssätt är interdisciplinärt d v s flera yrkeskategorier arbetar i samverkan med patienten, eventuellt dennes anhöriga och med varandra för att uppnå rehabiliteringsmålen. Utredningsarbetet på Rehabiliteringsmedicins mottagning sker i team utifrån patientens behov och remittentens frågeställning. Teamet kan bestå av arbetsterapeut, kurator, specialistläkare, psykolog och sjukgymnast. Stödfunktion utgörs av läkarsekreterare, undersköterska och sjuksköterska/koordinator. Vid behov konsulteras ortopedingenjör, dietist eller olika sjukhusspecialister inom smärta och geriatrik. Rehabiliteringsarbetet på Garnis Rehabcenter sker i team utifrån patientens behov. Teamet kan bestå av arbetsterapeut, hälsovägledare/kostrådgivare, kurator, psykolog, sjukgymnast och sjuksköterska med tillgång till medicinskt ansvarig specialistläkare från Rehabiliteringsmedicins mottagning, Sunderby sjukhus. Stödfunktion utgörs av läkarsekreterare och kök/städ/receptionspersonal. Kommunikationen inom teamet sker vid gemensam remissbedömning, sittronder/ teamkonferenser och direkt mellan teammedlemmar muntligt eller via meddelandefunktion i datoriserat journalsystem. Verktyget SBAR ger struktur åt dialogen och används för att säkra upp informationsöverföring inom och vid externa vårdkontakter. 3
Patientens medverkan Patienten räknas som en teammedlem och har rätt att vara delaktig i planering och beslut som rör rehabiliteringen, samt erhålla adekvat information och kunskap. Patienten uppmuntras att ge synpunkter av värde för klinikens förbättringsarbete. För de patienter som har begränsad förmåga, helt eller delvis, att vara aktivt delaktig i att fatta beslut kring vård och behandling kan en utsedd företrädare göra detta i patientens ställe. Närståendes medverkan Närstående ses som en resurs i den långsiktiga och vardagsnära rehabiliteringen. De erbjuds därför med patientens godkännande att delta vid utredning- och rehabiliteringsinsatser. Rehabiliteringsplan Rehabiliteringsplan upprättas i samband med teambaserade utrednings- och rehabiliteringsinsatser och utgår ifrån International Classification of Functioning, Disability and Health. Patientens funktionsoch hälsotillstånd vad gäller sjukdom/skada, resurser och hinder gällande kroppsfunktion, aktivitet/delaktighet, personliga faktorer och omgivningsfaktorer beskrivs. Rehabiliteringsplanen utmynnar i patientens huvudmål och delmål och åtgärder. Den skrivs i en samlad datoriserad patientjournal och följs regelbundet upp och revideras tillsammans med patienten. Patienterna får en kopia av sin rehabiliteringsplan. Kvalitetssäkring Enheterna är anslutna till det Nationella kvalitetsregistret för smärtrehabilitering, NRS. Med hjälp av uppgifterna från registren kan verksamheten kontinuerligt utvärderas och förbättras. Uppgifterna från formulären ger också ett underlag i patientens utredning- och rehabiliteringsprocess. Bakgrund Den moderna smärtforskningen har gett ökade kunskaper om mekanismerna bakom långvariga smärttillstånd. Långvarig smärta har som regel en fysiologisk förklaring och patienternas upplevelser skall tas på största allvar även om det i de flesta fall inte finns någon farlig bakomliggande sjukdom. Den får inte betraktas som en tidsmässigt förlängd akut smärta utan ska betraktas som ett specifikt sjukdomstillstånd. Ett vanligt problem för de som lider av långvarig smärta är att man sällan kan påvisa förändringar vid gängse undersökningar. Detta riskerar att skapa ett trovärdighetsproblem för den drabbade, vilket ofta leder till brist på förståelse från omgivningen. Bristen på förståelse och påvisbara strukturella förändringar gör att den drabbade har svårt att hantera sin situation. Detta leder även till en rad sekundära och negativa känslor. I bemötandet av dessa patienter är det viktigt att bekräfta patienten samt ge en fysiologisk och psykologisk förklaring till smärttillståndet. Det kan vara en vändpunkt för att påbörja en positiv rehabiliteringsprocess. Det bästa omhändertagandet av dessa patienter sker via hantering i interdisciplinära smärtteam. Målsättningen är att förändra patientens förhållningssätt till smärtan samt motviera till beteendeförändring för att kunna leva ett bra liv med smärta. Genom att utforska och medvetandegöra patienten om hans/hennes värderingar kan patienten sätta tydligare mål och gå i sin värderade riktning. Patienter med långvarig smärta bör först genomgå en noggrann medicinsk utredning i primärvården, för att behandla eventuellt bakomliggande sjukdom innan de remitteras till Rehabiliteringsmedicin. Vi utgår från att såväl biologiska, psykologiska, sociala som existentiella faktorer i olika grad samverkar 4
vid uppkomsten och vidmakthållandet av ett långvarigt smärttillstånd. Genom vår smärtrehabilitering får personen hjälp till självhjälp, de får lära sig hur de kan hantera sitt smärttillstånd och sin livssituation. Tjänsteutbud Smärtrehabs mottagning Smärtutredning Rehabutredning Second opinion Garnis Rehabcenter Individanpassad grupprehabilitering (länk) Målsättning Smärtutredning: Målet är att: ställa diagnos samt besvara inremittentens och patientens frågor patienten ska ha en lämplig medicinering bedöma patientens grundläggande fysiska och kognitiv förmåga för fortsatta rehabiliteringsinsatser Rehabutredning: Målet är att starta upp rehabprocessen genom att bedöma patientens behov av rehabilitering och rätt nivå ge individuella rekommendationer och åtgärder starta upp motivationsarbete för beteendeförändring patienten får övergripande information om bakomliggande faktorer och konsekvenser av beteende vid patientutbildningstillfälle Rehabilitering: Målet är att patienten hittar långsiktigt hållbara strategier genom beteendeförändring patienten ska öka delaktigheten i vardagliga aktiviteter samt öka livstillfredsställelse patienten ska komma vidare i sin process, med inriktning på återgång i arbete eller bibehållen arbetsförmåga 5
Upplägg och omfattning Tillbaka till inremitterande med rekommendationer Smärtutredning Sunderbyn Rehabutredning Sunderbyn Patient utbildning Sunderbyn Tel uppf. Rehab Intro Garnis 8 dgr Tillämpningsperiod 4-5 v Forts. Rehab Garnis 8 dgr 3 mån Tel uppf. Flödesschema inriktning Smärta Smärtrehabs mottagning Förberedelse inför utredning Patienten får i kallelseutskicket information mer i detalj med hänvisning till hemsida för ytterligare information. Inför utredning uppmanas patienten att skicka in svarsformulär NRS (Nationella Registret för Smärtrehabilitering) samt Smärtteckning. Smärtutredning Patienten träffar läkare och sjukgymnast under 1 till 2 dagar. Besöken är förlagda till dagtid på vardagar. Det görs en bedömning av smärttillståndet och möjliga orsaker till det långvariga smärttillståndet. Det kan ibland räcka och den vidare rehabiliteringen kan ske på egen hand och/eller tillsammans med insatser från hälsocentralen. Vid behov kan det bli aktuellt med en rehabutredning. Rehabutredning Inför utredning uppmanas patienten att skicka in Aktivitetslogga där man fyller i vilka aktiviteter man utför under fyra dagar. Utredningen pågår totalt 2-3 dagar, sammanhängande eller med några dagars mellanrum. Besöken är förlagda till dagtid på vardagar. Patienten träffar arbetsterapeut, sjukgymnast, psykolog, och/eler kurator vid ett tillfälle per yrkesgrupp. Resultatet av utredningen sammanställs i en individuell rehabiliteringsplan. Beroende på patientens fortsatta rehabiliteringsbehov kan patientutbildning erbjudas för att få mer information om smärtans fysiologi och psykologi, mediciner, sömn, aktivitetsbalans, förhållningssätt samt fysisk aktivitet. Vid behov av rehabiliteringsinsatser över tid sker överföring till hälsocentral. Vid behov av rehabilitering inom specialistvård (nivå 3) sker överföring till Garnis Rehabcenter. Vidare planering kan också ske i form av remiss för second opinion till annan specialistklinik. Remissvar utfärdas till inremitterande och kopia av remissvaret skickas till patienten. 6
Rehabilitering Garnis Rehabcenter Förberedelse inför rehabilitering I samband med kallelse skickas skriftlig information om verksamheten och den rehabilitering som erbjuds. Ett frågeformulär bifogas där vi inhämtar kunskap om patientens ADL-behov, hjälpmedel samt medicinsk information. När patienten tackat ja till rehabilitering skickas ett erbjudande om deltagande i NRS (Nationellt Register för Smärtrehabilitering) samt formulär som patienten fyller i och returnerar. Rehabiliteringsperiod Varje patient blir tilldelad en Rehabsamordnare som fungerar som en länk till resten av teamet. Patienten får fylla i skattningsformuläret ASES-S. Patienten sätter tillsammans med sin Rehabsamordnare upp mål för rehabiliteringsperioden. Utifrån patientens värderade målområden identifieras problem, hinder och resurser. En rehabiliteringsplan upprättas där målsättningen ska vara tydlig, realistisk, mätbar och tidsbegränsad för rehabperioden. Individanpassad grupprehabilitering är uppdelad i tre perioder under totalt ca nio veckor. Den startar med introduktion 8 dagar, följt av en tillämpningsperiod hemma på fyra till sex veckor med hemuppgifter. Patienten kommer sedan tillbaka för en uppföljande och fördjupad rehabiliteringsperiod 8 dagar. Schemalagda aktiviteter är från kl 08.30 till ca 16.00 måndag till fredag. Under rehabveckorna erbjuds boende på vårt patienthotell. På helgerna åker patienterna hem. För långväga patienter finns möjlighet att på egen hand övernatta även under helgerna. Rehabiliteringen utförs både i grupp och genom individuell vägledning utifrån patientens målsättning, förutsättningar och frågor. Gruppen ger möjlighet att träffa och dela erfarenheter med andra i liknande situation. Rehabiliteringsåtgärder Rehabiliteringen är individuellt utformad med grupptillfällen och individuella träffar. Specifika rehabiliteringsinsatser individuellt eller i grupp anges i patientens veckoschema. Exempel på teoretiska pass är smärtfysiologi, acceptans, minne och koncentration, trötthet och sömnens betydelse, avspänningsträning, stresshantering/mindfulness, aktivitetsbalans, fysisk aktivitet och vardagsergonomi. Flera av de teoretiska passen kombineras med praktisk tillämpning. Avbrytandekriterier På deltagarens egen begäran All rehabilitering är frivillig och varje person har rätt att avbryta kontakten med sitt team. Det är önskvärt att försöka klarlägga orsaken till personens önskan om sitt avbrytande så att eventuella missförstånd eller missförhållanden kan rättas till. På teamets begäran Teamet kan avsluta mot personens vilja vid följande omständigheter: a) uppenbart missbruk av tabletter, narkotika eller alkohol b) ingen aktiv medverkan i utformningen eller genomförandet av rehabiliteringen undantaget personer som har begränsningar p g a kognitiva eller kommunikativa funktionsnedsättningar. c) ett så avvikande beteende att rehabiliteringen för övriga patienter eller personalens arbetsmiljö påverkas. d) patienter som inte kan tillgodogöra sig rehabiliteringsinsatserna för nivå 3. 7
Utskrivningskriterier/Överföringskriterier Om patienten deltar i liten utsträckning i programmets aktiviteter på grund av nedsatt kapacitet. Patienten och teamet är överens om att annat program med lägre intensitet är lämpligt. Då den planerade utredningen eller rehabiliteringen är avslutad. Patienten själv väljer utskrivning. Om patientens behov bättre kan tillgodoses på annan vårdnivå eller vårdinstans. Överföring Vid smärtutredning sammanfattar läkaren besöken i en medicinsk epikris vilken skickas till patient och till inremitterande. Vid rehabutredning gör teamet en gemensam sammanfattning av bedömningen med förslag på rekommendationer och åtgärder i en rehabiliteringsplan. Vid rehabiliteringsperiodens slut utvärderas rehabplanen och en ny rehabplan upprättas. Rehabsamordnaren skickar ett remissvar till inremitterande med sammanfattning av perioden. Kopia skickas till patienten och utifrån patientens behov till annan instans. Respektive yrkesgrupp överrapporterar till kollegor inom primärvård, kommun, företagshälsovård vid behov. Överrapportering sker för att ge underlag för fortsatt rehabilitering. Uppföljning/utvärdering Vid utredningen slut får patienten fylla i en patientutvärdering. Patienten erbjuds telefonuppföljning en månad efter utredningsperiodens slut där den uppsatta rehabplanen utvärderas. I samband med telefonuppföljningen skickas avslutande formulär NRS till de patienter som inte fortsätter till Garnis Rehabcenter. 1-årsuppföljning görs med enkäter via NRS. Vid utredning som utmynnar i vidareremittering och fortsatt vårdkontakt i primärvård eller öppenvårdsrehab sker ingen uppföljning. Återkoppling till enheten sker genom remissvar. Vid utredning som utmynnar i fortsatt rehabilitering på Garnis Rehabcenter inom 8 mån används NRS vid inskrivning på mottagning, i annat fall får nya formulär fyllas i. Utvärdering av rehabplan sker i slutet av rehabperioden. Vid det avslutande samtalet utvärderas målen i rehabplanen. Patienten fyller i NRS UT. I samband med det avslutande samtalet upprättas en rehabplan för den fortsatta processen. Patienten erbjuds telefonuppföljning tre månader efter rehabiliteringsperiodens slut med. I samband med uppföljningen får patienten fylla i en patientnöjdhetsenkät. Vid uppföljningssamtalet utvärderas målen i rehabplanen som härmed avslutas. Ett år efter avslutad rehabilitering får patienten hemskickat frågeformulär som hör till det nationella kvalitetsregistret för smärtrehabilitering, NRS. 8
Samverkan Samverkan gällande direkta hälso- och sjukvårdsinsatser sker framför allt med primärvården och länets hälsocentraler, kommun/hemsjukvård, närpsykiatrin och smärtenheten. För att på bästa sätt stödja patienten vad gäller ekonomi, sysselsättning och arbete samverkar kliniken vid behov också med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, socialförvaltning och arbetsgivare. Om handläggare från Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen har en pågående kontakt med patienten medverkar de ibland vid utskrivningsmöten. Rehabiliteringsresurser Personal Arbetsterapeuten Arbetsterapeuten fokuserar i utredning och rehabilitering på hur patienten klarar vardagliga aktiviteter utifrån sina förmågor. Patienten vägleds att se samband mellan aktivitetsutförande och aktivitetsbalans och får kunskap för att planera, anpassa och optimera utförandet. Hälsosamma aktivitetsmönster tydliggörs för att öka patientens tilltro att kunna påverka sin aktivitetsförmåga. Hälsovägledaren utgår utifrån patientens önskemål och målsättning och vägleder, informerar och förmedlar kunskap när det gäller livsstilsfrågor samt inspirerar till livsstilsförändringar. Hälsovägledarens arbetsområde innefattar information och vägledning gällande områden kopplat till livsstil tex kost, viktreduktion, avspänning/mental träning, nikotin, taktil massage. Kuratorn kartlägger patientens sociala situation och ansvarar för att psykosociala aspekter kring patienten beaktas och integreras i utrednings- och rehabiliteringsarbetet. Stöttar i att hantera det patienten upplever som problematiskt i sin livssituation, t ex sitt sociala liv, relationer, stress och sömn. Patienten kan också få övergripande socialjuridisk information och rådgivning, t.ex. om ekonomi. Andra arbetsuppgifter är motivationsarbete, stödsamtal och bearbetande samtal. Kuratorn informerar också om aktuell lagstiftning och kan guida patienten vidare till den myndighet/enhet som ärendet gäller. Läkaren är specialist inom området rehabiliteringsmedicin och den som är medicinskt och övergripande ansvarig för patientens rehabilitering. Undersöker patienten och förklarar hur undersökningsresultaten kan hänga ihop med aktuella symtom. Patienten har också möjlighet att ta upp frågor om medicinering och annan behandling. Läkaren ansvarar för bedömning av och ställningstagande till läkemedelsbehandling och gör bedömning av tidigare gjorda utredningar samt avgör om det föreligger behov av ytterligare undersökning eller kontakt med andra specialister. Psykologen kartlägger patientens resurser och begränsningar utifrån det känslomässiga måendet, stress, eventuella sömnstörningar, förmågan att lösa problem i vardagen, förmågan att tillgodogöra sig nya kunskaper och hantera information. Kan ge patienten korttidsterapi och krisbearbetning för att finna strategier att kunna handskas med sin situation. Bedöma behov av fortsatt psykosocialt, psykologiskt stöd, vid behov överrapportering till andra rehabiliteringsaktörer. Sjukgymnasten kartlägger tidigare och nuvarande kroppsliga funktioner och aktivitetsförmåga, vanor/livsstil kopplad till rörelse. Undersöker muskelstyrka, balans, kondition, koordination, rörlighet, gång- och förflyttningsförmåga. Sjukgymnastens arbetsområde innefattar träning, behandling, samtal och information; träning av förflyttningsförmåga, balans, styrka, hållnings- och kroppskännedomsövningar, motiverande samtal, patientundervisning, råd om egen behandling, 9
utprovning av kompenserande hjälpmedel. Hälsofrämjande arbete genom öka tilltron till den egna förmågan att vara fysiskt aktiv utifrån sina förutsättningar, hitta lämpliga träningsformer och förskrivning av Fysisk aktivitet på Recept (FaR). Sjuksköterskan på Rehabiliteringsmedicins mottagning är koordinator vilket innebär huvudansvar för planering och bokning av verksamheten samt utskick av kallelse och information till patienten och/eller anhöriga. Sjuksköterskan har telefonrådgivning samt uppföljning av insatta läkemedel. Sjuksköterskan ansvarar även för klinikens provtagning. Sjuksköterskan på Garnis Rehabcenter förbereder patienten inför rehabiliteringsperiod genom utskick av kallelse och information samt inhämtar fördjupad information från patienten vid behov. Organisatoriskt huvudansvar för planering inför rehabilitering och fungerar som den samordnade länken i teamet. Genomför medicinsk kartläggning samt fallriskbedömning i samband med inskrivning samt har övergripande medicinskt ansvar inom sjuksköterskans kompetensområde. Sjuksköterskans mål är att utifrån patientens önskemål, vägleda, informera och ge kunskap när det gäller medicinska aspekter, i syfte att öka patientens tilltro till egenvård. Läkarsekreterarna arbetar för en samordnad och effektiv administration gällande patientdokumentation, möten, ekonomi, rapporter och statistik. De ansvarar även för registrering och uppföljning av klinikens kvalitetsregister och material/utrustning. Läkarsekreterarna på Rehabiliteringsmedicins mottagning ansvarar också tillsammans med undersköterskan för klinikens reception. Kök, städ och receptionspersonal på Garnis Rehabcenter ansvarar för matservering och skötsel av kök och matsal, för städning och upprätthållande av trivsel i lokaler, receptionsuppgifter och tillsyn av lokaler. De är delaktiga i att ge service och socialt stöd till patienterna utifrån ett kognitivt förhållningssätt. Lokaler/utrustning Verksamheterna är förlagda i välanpassade och lättillgängliga lokaler. I lokalerna finns också ändamålsenlig behandlingsutrustning som kontrolleras enligt checklista beträffande funktion och säkerhet. Smärtrehabs mottagning ligger på Sunderby sjukhus 15 km från Luleå. Det finns goda transportmöjligheter för resande med tåg, buss och bil. Placeringen på sjukhuset ger en säker och trygg miljö för patienterna och möjliggör också direkt samverkan med andra kliniker. Enheten har möjlighet till hotellboende för de utifrån länet kommande patienterna och indirekt tillgång till träningslokaler, bassäng, träningskök via Enheten för Sjukgymnastik och Arbetsterapi. Garnis Rehabcenter är beläget ca 1 km från centrala Boden. Det finns goda transport- möjligheter för resande med tåg, buss och bil. Tillgång finns till parkeringsplatser och motorvärmare. Stora möjligheter till uteaktiviteter finns i klinikens rehabiliteringsträdgård och i närliggande utemiljö. En bassäng och bastu finns att tillgå i byggnaden. Enheten har en obemannad hotelldel med 19 enkelrum och ett dubbelrum som alla har toalett och dusch, varav 10 rum är rymliga och lättframkomliga. 10
Resultat 2014 Smärtrehabs mottagning 339 patienter besökte mottagningen och 160 rehabutredningar genomfördes. 994 mottagningsbesök och 1155 besök kopplade till rehabutredningar. Länsfördelningen är relativt bra vid jämförelse med nyckeltal. Andelen patienter från Kiruna och Kalix kan behöva öka ett par procentenheter. Patienterna är mycket nöjda med bemötandet och delaktighet i rehabplaneringen. Beräknat månadsvis får 40-62 % av smärtpatienterna ett nybesök inom 60 dagar. (Kömiljarden) Garnis Rehabcenter 63 patienter genomförde smärtrehabilitering. Länsfördelningen följer inte helt nyckeltalen, med en något lägre procentandel från Kalix och Kiruna. Samtliga patienter har genomgått smärt- eller rehabutredning på vår mottagning. Patienterna är mycket nöjda med vårt bemötande och den delaktighet som de upplever under rehabiliteringen. 9 av 10 patienter närmar sig sina målsättningar under rehabperioden. SF-36 visar på en högre hälsorelaterad livskvalitet efter rehabiliteringen inom områdena vitalitet (in 24, ut 30), emotionell rollfunktion (in 47, ut 54), samt psykisk hälsa (in 38, ut 42) MPI visar att en större andel av patienterna kan hantera sin situation d v s definieras som adaptive copers. (in 29 %, ut 39 %) Under rehabiliteringen minskar antalet patienter med sannolik depression enligt HAD. (-12%) 3-månaders uppföljning visar att en stor del av patienterna arbetar vidare enligt rehabplanen och nio av tio patienter skulle rekommendera Garnis Rehabcenter till vänner och bekanta. Utvecklingsområden Öka tillgänglighet och minska väntetider inför utredning och rehabilitering. Strukturerat analysera våra resultat utifrån fastställda indikatorer. Utveckling av ACTive rehabilitering som ett nytt koncept. Marknadsföring av öppenvårdsprogrammet. Ökat samarbete mellan smärtrehabs mottagning och Garnis Rehabcenter för att förbättra och underlätta patientprocessen. 11