Didaktisk modell för VFU inom avancerad nivå Två kontexter- samma sand Anna Forsberg Sahlgrenska Akademin Utvecklandet av en didaktisk modell Identifiera kärnan i respektive inriktning i Specialistprogrammet Etablera omvårdnadsprocessen som ett verktyg för inlärning och utövande av omvårdnad i olika kontext Integrera forskningsprocessen steg genom examensarbete 15 hp inriktat mot Specialistprogrammets olika kontext PERIOPERATIV VÅRD - ANESTESI Thorax Neuro TILLIT och VÄRDIGHET Tillit i det korta mötet Bevara värdighet Ethos och Etik Ansvaret VAKTA/VAKA Välbefinnande TILLIT VÄRDIGHET KONTINUITET ANESTESI/ SÄKERHET ANALGESI VÄRDIGHET TILLIT och VÄRDIGHET Föreberedelser av patient Förberedelser på sal -apparatur -läkemedel Teknisk planering Barn HELHETSSYN Människanenheten kropp, själ och ande Fysiskt ÖNH
PERIOPERATIV VÅRD - ANESTESI Perioperativ Vård Anestesi/ Analgesi Teknisk planering: Förberedelser på sal Kontroll av apparatur Läkemedel: -Analgetika -Sedativa -Muskelrelaxantia -Inhalationsmedel Verktyg: Vårdteknologi och farmaka Det perioperativa vårdandet Helhetssyn Människan Den utsatta kroppen Makt och maktlöshet Vårdrelationen Integritet Värdighet Tillit Gemenskap Skydda Löftet Ansvaret Miljön Teknologi Kläder Atmosfär Färger och material Aseptik Verktyg: Vårdrelation och Dialog Perioperativ Vård Säkerhet Riskbedömning av patienten Riskbedömning avseende teknik Riskbedömning avseende personal Verktyg: Vårdrelation och Vårdteknologi Anestesiprogrammets lärande Omvårdnad som ämne och vetenskap Medicinsk vetenskap Samhälls- och beteendevetenskap Perspektiv EVIDENT VÅRDANDE inom ANESTESISJUKVÅRD Analysförmåga Problemlösning Forskningsanknytning Handlingsberedskap Ethos Etik Färdighet (VFU) Kommunikation PERIOPERATIV VÅRD-OPERATION Genusperspektiv Äldre TILLIT och VÄRDIGHET Tillit i det korta mötet VÄRDIGHET Bevara värdighet Ethos och Etik SKYDDA VAKTA BEVARA Välbefinnande Ansvaret TILLIT VÄRDIGHET RISK KONTINUITET ASEPTIK VÄRDIGHET TILLIT och VÄRDIGHET Teknisk planering HELHETSSYN SÄKERHET Optimal avveckling Förberedelser på sal: -preop hudförberedelse -steril drapering -uppdukning Människanenheten kropp, själ och ande Barn Kirurgiska specialiteter
Stabil Intensivvård MÅLORIENTERING Stabil Homeostas Teknisk planering KRIS och TRYGGHET TRYGGHET Kompetens Tillit Tröst Bekräftelse Ethos och Etik Kris VAKTA/VAKA SKYDDA, BEVARA Närstående INSTABILITET VARA BEREDD Utsatthet Flexibilitet Sårbarhet Svikt HELHETSSYN Bevara värdighet Minimalt vårdlidande SÄKERHET Inge hopp Beakta integritet Mobilisera Människanenheten kropp, själ och ande Kris PROGRESSION STABILITET Homeostas Stabil organfunktion STABILITET STABILITET Välbefinnande Hälsa BARNPROGRAMMETS INNEHÅLL VAKTA BARNET Vad ser ssk? TRÖST Vad tänker ssk? VÄRNA VÅRDANDE RELATION SKYDDA SJUKSKÖTERSKAN TILLIT Vad känner ssk? TRYGGHET Vad gör ssk? VÅRDNADS- HAVAREN STÖDJA BARNPROGRAMMETS INNEHÅLL MILJÖN UTVECKLING FAMILJEN SÅRBARHET Ålder Genetiskt Mognad Socialt Genus BARNET Psykologiskt Etnicitet Enheten Kropp, Själ och Ande UTSATTHET LIDANDE Oerfarenhet Livslidande Samhällets Sjukdomslidande konstruktion Vårdlidande FÖRSKOLA HEMMET SKOLA SAMHÄLLET
Vård av Äldre Balans inom människan. SÅRBARHET LIDANDE Ålder Livslidande Multisjukdom Sjukdomslidande Psykosocialt Vårdlidande Kognitivt Position i samhället Närstående Människan enheten kropp, själ och ande UTSATTHET Samhällets bristande organisation VILA Paus Rekreation Sömn Frid Andrum Åldrandetgenus och etnicitet HEMLÖSHET Otrygghet Ovisshet Olika huvudmän i vårdorganisationen RISK Utifrån ålder Utifrån sjukdom Utifrån behandling Utifrån omgivning PREVENTION Av t.ex. åldersdepression som en fysiologisk obalans. HEMLIKHET Trygghet Visshet Stödjande, accepterande, respekterande boendemiljö Vård av Äldre UPPRÄTTA BEVARA VÅRDA BEAKTA SKYDDA VÄRDIGHET VÄLBEFINNANDE HÄLSA INTEGRITET AUTONOMI STÖDJA FRÄMJA KONTINUITET The nursing process is a useful tool, as it provides the nurse with a problemsolving model that can assist him/her as a framework for critical thinking, due to the fact that each component of the nursing process corresponds to the scientific method (Fesler Birch 2005).
Den reflektiva omvårdnadsprocessen (Orlando 1990) Delprocesser Delprocesser
Den dolda processen (Orlando, 1990) Examensarbeteforskningsprocessen Teori- perspektiv, teorier, begrepp Forskningsanknytning-kartläggning av forskningsläget Empiri-datainsamling Dataanlys och diskussion Presentation av ny kunskap Motiv för en didaktisk modell att ge en förståelse för hur studenten ska ges varierande möjligheter att uppfatta, erfara och förståskilda aspekter av klinisk omvårdnad ett verktyg i den övergripande planeringen av VFU-kurser ett verktyg vid val av undervisningsformer och examinationsformer ett verktyg vid presentation av VFU-kurs för att studenten ska se tankar bakom kursens utformning ett verktyg för studenten vid utvärdering av sitt eget lärande
Omvårdnadsprocessen Avancerad omvårdnad Evidens och erfarenhetskunskap Problemlösning (handling) Reflektion (känsla) Vårdkontext Vårdmiljö Perception och bedömning av symtom Analys (tanke) Vad ser du? (perception) Nyfikenhet Perspektiv Teoretisk utgångspunkt Vetenskaplig frågeställning Forskningsplan Forskningsresultat Lärandeprocessen Vårdmiljö Vårdkontext Omvårdnadsprocessen Avancerad omvårdnad Vad gör du? Vad känner du? Vad tänker du? Vårdkontext Vårdmiljö Symtom Vad ser du? Lärande Vårdmiljö Vårdkontext Vad är du nyfiken på? Vilket perspektiv har du? Vad säger teorin? Vilken fråga ställer du? Hur ser forskningsplanen ut? Forskningsresultat Bedömning (eng. Assessment) An identification by a nurse of the needs, preferences, and abilities of a patient. Assessment follows an interview with and observation of a patient by the nurse and considers the sign and symptoms of the condition, the patient s verbal and nonverbal communication, medical and social history, and any other information available. It is the first step of the nursing process. (Cinahl thesaurus)
Symptoms and Signs a sign is defined as an objective manifestation of disease that can be determined by a physician: a symptom is subjective evidence of a disease reported by the patient. ( Encyklopedia Britannica (2006) Hälsa, symtom och tecken Specialistssk möte med pat Symtom och Tecken Observation av ohälsa och patologi Reflektion och diagnos Medicinska handlingar och råd Utvärdering Patienten söker för ett uppkommet symtom eller tecken Stödjande Specialistssk möte med pat Resurser och hälsotecken Observation av potential och motivation Reflektion och hälsodiagnos handlingar och råd till egenvård Utvärdering Evidence based medicine (EBM) Is the conscientious, explicit, and judicious use of current best evidence in making decisions about the care of individual patients. The practice of evidence-based medicine means integrating individual clinical expertise with the best available external clinical evidence from systematic research. (Sacket et al. 1997 p.2)
Evidenced based nursing (EBN) EBN som förhållningssätt: En vilja att tillämpa bästa tillgängliga vetenskapliga bevis som underlag för vårdbeslut. EBN som process: Att systematiskt sammanställa, kvalitetsgranska, värdera, tolka och tillämpa befintliga forskningsresultat. Källa: Willman A, Stoltz P. Bahtsevani C. Evidensbaserad omvårdnad, 2006. Evidens Evidens i vårdandet uppnås inte enbart med hjälp av den vetenskapliga kunskapen och olika forskningsresultat utan genom en förening av huvudets, handens och hjärtats logik med vårdandets ethos, caritas. (Eriksson et al. 1999) Om evidensbaserad vård Att tillämpa evidensbaserad vård och omvårdnad innebär att bygga sina beslut påbästa tillgängliga vetenskapliga resultat från välgjorda undersökningar som ett komplement till annan kunskap, och i samråd mellan patient och vårdpersonal. Ragnar Levi; levi@sbu.se
Omvårdnadsprocessen Avancerad omvårdnad Evidens och erfarenhetskunskap Problemlösning Reflektion Vårdkontext/ Vårdmiljö Perception och bedömning av symtom Analys Vad ser du? Nyfikenhet Lärandeprocessen Vårdmiljö Vårdkontext/ Perspektiv Teoretisk utgångspunkt Vetenskaplig frågeställning Forskningsplan Forskningsresultat Vad ser du? Omvårdnadsprocessen (1-2) Studenten ser något hos patienten, i lärandet eller i vårdmiljön och använder sin perception. Bedömningen (jmf. engelskans assessment ) startar (2). Studenten fokuserar påsymtom och tecken (3-5), kunskapsbrister eller faktorer i vårdmiljön som påverkar patientens välbefinnande eller utgör en risk. Studentens erfarenhetsbaserade kunskaper (6)påverkar vad han/hon ser och inkluderar i sin bedömning. Studenten blir varse fenomen, händelser, processer och handlingar i relation till vårdandet vilka väcker intresse, frågor och nyfikenhet för forskning. Studenten efterfrågar evidens (7) till stöd för det som sker i mötet med vården. Studentens erfarenhetsbaserade kunskaper (6)påverkar vad han/hon ställer för kritiska frågor. Vad tänker du? Omvårdnadsprocessen Studenten analyserar sin bedömning av symtom och tecken, behov av lärande eller riskfaktorer och friskfaktorer i vårdmiljön. Studenten tänker kring situationen och ställer kritiska frågor (8-10) och problematiserar aktuellt och potentiellt vårdande. Analysen påverkas såväl av faktakunskaper som erfarenhetsbaserad kunskap. Studenten lyfter fram sitt perspektiv påmänniskan, kunskap, omvårdnaden och forskningen i sin analys av ett problem (11). Studenten ställer kritiska frågor och problematiserar sitt eget och andras perspektiv. Analysen påverkas av tidigare teoretiska kunskaper.
Vad känner du? Omvårdnadsprocessen Studentens värderingsförmåga och förhållningssätt påverkar reflektionen i relation till patientens situation där också känslan är en viktig del. Vårdetik och erfarenhetsbaserad kunskap utgör en bas för reflektionen. Kommunikation, empati och mellanmänsklig kompetens (12) utgör delar i reflektionen. Studenten reflekterar över vad som framkommer i olika omvårdnadsvetenskapliga teorier. Studenten kartlägger forskningsläget och reflekterar över aktuell kunskap. Studenten beskriver evidensen inom det område som forskningsfrågan berör. Vad gör du? Omvårdnadsprocessen Studenten löser problem och agerar genom olika omvårdnadshandlingar vilka utgår från evidens eller beprövad erfarenhet (13-19). Handlingsförmågan övas och stärks. Studenten utvärderar sina handlingar och erhåller ny erfarenhet. Studenten bedriver avancerad omvårdnad Studenten prövar att besvara forskningsfrågan genom en pilotstudie (master 1-year) eller genom en fullständig empirisk eller teoretisk studie (master 2- year) Studenten diskuterar sitt resultat och bidrar till ny vetenskaplig kunskap Liksom ett timglas kan vändas fram och tillbaka kan den reflektiva omvårdnadsprocessen och forskningsprocessen vändas fram och tillbaka under hela den verksamhetsförlagda utbildningen.
Referenser 1. Orlando, I. J. (1961). The dynamic nurse-patient relationship, function, process and principles. New York: G. P. Putnam. 2. Yura H & Walsh MB (1988) The nursing process: Assessing, planning, implementing, evaluating. 5th ed. Appleton & 3. Hedberg B & Sätterlund Larsson U (2003) Observations, confirmations and strategies useful tools in the decisionmaking process for nurses in practice? Journal of Clinical Nursing 12, 215-222. 4. Encyclopedia Britannica (2006) human disease. In Encyclopædia Britannica. Retrieved September 19, 2007, from Encyclopædia Britannica Online: http://search.eb.com/eb/article-63219 5. Secrest J A, Norwood B R, DuMont P H. (2005). Physical assessment skills: A descriptive study of what is taught and what is practiced. Journal of professional nursing 21(2) p.114-118. 6. SSF, Svensk sjuksköterskeförening (2006). Erfarenhetsbaserad kunskap-vad är det och hur värderar vi den? Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening 7. Eriksson K, Nordman T, Myllymäki I.(1999). Den trojanska hästen. Åbo Akademi, Vasa. 8. Banning M (2006) Nursing research: perspectives on critical thinking. British Journal of Nursing 10, 458-461. 9. Fesler-Birch DM (2005) Critical-thinking and patient outcomes: A review. Nursing Outlook 53, 59-65. 10.Del Bueno D (2005) A crisis in critical thinking. Nurse education perspective 26, 278-282. 11.Gustafsson B. The Philosophy of Science from a Nursing -Scientific Perspective. Theoria, Journal of Nursing Theory. 2006; 15(4):31-40 12.Travelbee J. Interpersonal Aspects of Nursing. 2 nd ed. Philadelphia: F. A. Davies Company; 1971 13.Lange, New York. Arries E (2006) Practice standards for quality clinical decision-making in nursing. Curiotonis 29, 62-72. 14. Florin J, Ehrenberg, A & Ehnfors M (2005) Patients and nurses perceptions of nursing problems in an acute care setting. Journal of advanced nursing, 51, 140-149 15.Lunney M (2003) Critical thinking and accuracy of nursing diagnosis. International Journal of Nursing Terminologies and Classifications 14, 96-107. 16.Persot D J. (2007). The art science and complexity of clinical reasoning. In: Acendio 2007, 6 th European conference of acendio. P 33-37. Edt: Oud N. Amsterdam: Oud Consultancy. 17.Pritchard M.J (2006) Making effective clinical decisions: a framework for nurse practitioners. British Journal of Nursing 15,128-130. 18.Tanner CA (2006) Thinking like a nurse: a research-based model of clinical judgement in nursing. Journal of Nursing Education 45, 204-211. 19.Walsh C.M & Seldomridge LA (2006) Critical thinking, back to square two. Journal of nursing education 45, 212-219.