Systematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till
Kriterier för riktlinjer svåra, kroniska sjukdomar folksjukdomar som rör många tar stora samhällsresurser i anspråk praxisskillnader - ojämlik vård och behandling frågeställningar med behov av vägledning (regeringsuppdrag)
Områden för Nationella riktlinjer Astma och kol (2004) Bröst-, kolorektal- och prostatacancer (2007) Missbruk och beroende (2007) Hjärtsjukdomar (1998, 2001, 2004, 2008) Stroke (2003, 2005, 2009) Diabetes (1996, 1999, 2010) Depression och ångestsyndrom (2010) Demens (2010) Psykosociala insatser vid schizofreni (2011) Lungcancer (2011) Tandvård (2011) Sjukdomsförebyggande åtgärder slutversion 2011 Rörelseorganens sjukdomar slutversion 2011/12
Riktlinjernas fokus Avgränsas mot områden där det finns särskilda behov av kunskapsstyrning utifrån praxisskillnader höga kostnader och tveksamhet om nytta etiskt svåra frågor oenighet inom professionen
Vägen till rekommendationerna Formulera frågeställning Tillståndsoch åtgärdspar Samla bästa tillgängliga kunskap Systematiska översikter Enskilda studier Hälsoekonomiskt underlag Konsensus Prioritera Vetenskapligt underlag Tillståndets svårighetsgrad
Prioritera Tillståndets svårighetsgrad Kostnadseffektivitet Åtgärdens effekt Rekommendation
När det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för evidensgradering Svårigheter att formulera slutsatser Svårigheter att prioritera Svårigheter att ge rekommendationer Ingen vägledning för sjukvården Ingen vägledning för riktlinjer eller vårdprogram
Konsensus En strukturerad process för att på ett transparent sätt kombinera ett bristfälligt vetenskapligt underlag med ämnesexperters och professionella yrkesutövares erfarenheter Tvingas ta ställning om metoden gör rimlig nytta i förhållande till biverkningar eller olägenheter Best available evidence
När ska konsensus användas i nationella riktlinjerna? När en sammanställning av evidensstyrka för avgörande eller kritiska effektmått leder till mycket låg evidensstyrka När underlaget inte har räckt till att göra någon sammanställning alls, dvs inga RCT eller bra kohortstudier Det finns bara enstaka små RCT med avgörande brister i studiekvalitet eller överförbarhet
Syftet är att kunna dra en slutsats om effekten för aktuellt hälsotillstånd och åtgärd Det kan handla om metoder som är etiskt omöjliga att utvärdera vetenskapligt (ex palliativ vård, livshotande tillstånd) eller åtgärder som ej är rutinmässigt införda i vården men tämligen självklart eller okontroversiellt (ex måltidsrutiner vid demens)
Arbetsgång Granskaren meddelar projektledningen så snart som möjligt att underlaget ser ut att vara otillräckligt Är frågan aktuell för konsensus? Projektledning bestämmer om den ska tas till konsensus Om konsensus: Arbetsdokumentet slutförs med bästa tillgängliga kunskap Påstående formuleras av radansvarig/områdesansvarig
Exempel konsensusrad Från lungcancer: Vid lungcancer ger multidisciplinär konferens patienten ökad möjlighet att få optimal behandling för sin sjukdom, vilket ger större patientnytta än olägenhet. http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinj erforlungcancervard/sokiriktlinjerna/lungcanc er
Konsensus Skapa en representativ och oberoende panel Röstning ska ske anonymt och avskilt via webbenkät Alla frågor med samstämmighet på 75 procent eller mer anses avslutade. Där konsensus inte uppnås sammanfattas kommentarerna och röstsiffrorna och deltagarna får rösta en gång till. Proceduren kan upprepas 2-3 gånger. Om konsensus uppnås går raden till prioriteringsgruppen för att diskuteras tillsammans med övriga rader
Kriterier Konsensus lämpar sig inte då det finns minst låg evidens för något av de avgörande eller viktiga effektmåtten (t ex överlevnad eller livskvalitet) vid nya metoder då det är svårt att sätta ihop en lämplig panel (t ex saknas erfarenhet i Sverige) vid metoder som kräver stora investeringar eller tar stora resurser i anspråk
Kriterier Konsensus lämpar sig inte om det finns ett alternativ som är vetenskapligt utvärderat för strukturella åtgärder för kontroversiella områden, där det till exempel finns starka motstående intressen/åsikter inom professionen
Konsekvenser Riskerar att underminera arbetet inom områden där hälso- och sjukvård och socialtjänst behöver stimulans för att använda metoder med vetenskapligt stöd Påverka resurser till forskning? Starkt beroende av vem som deltar i panelen Personliga uppfattningar kan påverkas av trender/omvärldsfaktorer
Framtiden? Hur hantera vid många alternativa åtgärder där det kommer att handla om effektstorlekar och inte bara om riktning på effekten? Är det möjligt att ta ställning till ett paket av flera åtgärder? Vilket mervärde tillför det att få endast få en riktning?
Framtiden? Område för utveckling inom metoden för nationella riktlinjer Inom Socialstyrelsen pågår en genomgång av hur myndigheten ska hantera systematisering av beprövad erfarenhet
Tack!