Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Relevanta dokument
Kemi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Namn: Fysik åk 4 Väder VT Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Matematik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

VATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT?

Biologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Matematik. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

Fysik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Bedömningsanvisningar. Årskurs

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Vatten och Luft

Biologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Matematik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov D. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Laborera åk 4-6. Lärarhandledning anpassad till LGR11

2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler Kan du gissa rätt vikt?

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv.

Hur man gör en laboration

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

ENKEL Kemi 2. Atomer och molekyler. Art nr 515. Atomer. Grundämnen. Atomens historia

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Experiment 1: Gör ett eget slutet kretslopp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2016/2017. Delprov A1. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Elevportfölj 4 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Fysik. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

UNDERVISNINGSMATERIAL

Sortera på olika sätt

Elevportfölj 7 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Blandningar och lösningar

Fysik. Ämnesprov, läsår 2016/2017. Delprov A1. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Matematik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov D. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Elevportfölj 2 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Förbränning = en kemisk process mellan syre och något eller några andra ämnen då det bildas ljus och värme

Tema Vatten och luft Bedömningsuppgifter: Föreläsningar: Filmer: Begrepp och ämnen: Diskussionsuppgift: Laborationer:

Grön Flagg Tema Vatten

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att...

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför?

Kapitel 1 - Hörde ni ljudet? sa Felicia. - Nej det är ju bara massa bubbel och pys som hörs här, sa Jonathan. Felicia och Jonathan var bästisar och

Vattenpass, vattenlås, vattenhjul

Elevportfölj 1 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Matematik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

HANDLEDNING TILL FILMEN AV AGNETA DANIELSSON

Matematik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov D. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

BARN, BAD OCH VAtten.

DELPROV B. Förmåga att genomföra systematiska undersökningar

LJUSET Handledning inklusive praktiska lärarhandledningar

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP

Exempel på progression årskurs 1-9 för förmåga 2

Biologi. Ämnesprov, läsår 2016/2017. Delprov A2. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Elevportfölj 6 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Fysik. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten.

Vattnets former. Centralt innehåll åk 1-3 VEM. Vatten Åk 1-3

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Kemi. 1 2 Steg 3

Matematik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Vad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite

NYANS FILM EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv. Tredje versionen. Kontakt:

Puls Fysik och Kemi 4-6 Arbetsbok 1

Bergarter. 1. Lägg stenarna på rätt bild. 2. Om det finns tid: hämta några stenar från skolgården och sortera dem på samma sätt.

25 Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Bild Kristina Digman Rabén & Sjögren 2006

Biologi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Värmelära. Fysik åk 8

Fysik. Ämnesprov, läsår 2016/2017. Delprov A2. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Matematik. Delprov C. Vårterminen 2010 ÄMNESPROV ÅRSKURS. Elevens namn

Biologi. Ämnesprov, läsår 2016/2017. Delprov A1. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Spöket i Sala Silvergruva

Elevportfölj 10 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Bedömningsuppgifter: Skriftligt prov Vatten och Luft Vattentornet (modell och ritning) Scratch (program)

Fysik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Matematik. Kursprov, vårterminen Elevhäfte. Del III. Elevens namn och klass/grupp

VaRför är himlen blå, men solnedgången röd?

Sörgårdens arbete mot Grön flagg och tema vattenresurser

Puls Fysik och Kemi 4-6 Arbetsbok 1

Vad är vatten? Ytspänning

Petrus Dahlin & Sofia Falkenhem. Mirjas guldhalsband

Kapitel 3 ÖN. Ön jag bor på är ganska bergig. På vissa ställen är det slätter.

Bra att ha hemma v.52 Veckans meny:

Historia. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Matematik. Kursprov, vårterminen Elevhäfte. Del III. Elevens namn och klass/grupp

Matematik. Delprov C. Vårterminen 2009 ÄMNESPROV ÅRSKURS. Elevens namn

Utvärdering av Navets Brandtema för år 5 och 6

Min skola - ቤ ት ቤ ት ት ም ህ ር ተ ይ. Klassrum ክ ፍ ሊ Matsal መብል ዒ መግ ቢ. Lekplats መጻ ወ ቲ ቦ ታ. Bokhylla ከ ብሒ (መቐ መጢ. Kontor ቤ ት ጽ ሕፈ ት.

Samhällskunskap Civics

1. Miljöråd. 2. Tema, mål & aktiviteter

Lärarhandledning Vi berättar och beskriver

Kemispråket. Inom kemin används ett gemensamt språk av tecken för olika ämnen. Förr i tiden använde vi tecken för att visa ämnet.

Transkript:

Ämnesprov, läsår 2012/2013 Kemi Delprov B Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m. 2013-06-30.

1 SOCKER I SAFTEN Du har fått saft, men tycker inte att den smakar sött nog och lägger därför i en sockerbit. Den löser sig väldigt sakta. Vilka olika sätt kan du pröva för att få sockerbiten att lösa sig snabbare utan att lägga eller hälla i, eller ta bort något i glaset? Ge tre förslag! 3

2 SILLFÅNGST Ingrid hade läst om olika sätt att förvara mat. Hon och morfar brukar få mycket sill när de är ute och fiskar, så hon ville göra en undersökning om hur man kan förvara sill under lång tid. Utomhus Salt Frys Ättika Ingrid använde en sill när hon genomförde sin undersökning. Så här gjorde hon: 1) Hon delade sillen i fyra bitar (huvud, två mittbitar och en stjärtdel). 2) Hon la huvudet i ättika, en mittbit i frysen och den andra mittbiten i salt. Stjärtbiten la Ingrid på en skyddad plats utomhus i solen så att den skulle torka. 3) Efter tre dagar kontrollerade hon vad som hänt med sillbitarna som låg i ättikan och i frysen. De hade klarat sig bra. 4) Fjärde dagen undersökte hon den andra mittbiten, som också var ok. 5) Efter en vecka kom hon på att det fanns en bit utomhus också. Den såg inte så bra ut. Uppgift: Ge olika förslag på hur Ingrid kunde ha gjort sin undersökning bättre så att resultatet blivit mer rättvisande och jämförbart. 4

3 NÄR ROSTAR JÄRN? På vintern saltar man vägarna för att snön ska smälta. Men det finns de som säger att bilarna (som är gjorda av järn) rostar mer när man saltar vägarna. Tänk ut en undersökning som visar om salt i vattnet (smält snö) gör att bilar rostar snabbare. Istället för bilar använder du järnspik i din undersökning. Materiel som du kan använda: Glasburkar (så många som behövs) med lock Spikar av järn Vatten från kranen Salt Uppgift: Beskriv på raderna nedan hur du vill göra din undersökning (en planering). Din beskrivning ska vara så tydlig så att någon annan kan följa den. Rita gärna en bild. Först gör jag Sedan gör jag Plats att rita 5

4 SLÄCKA ELD SÅ SNABBT SOM MÖJLIGT Varje grupp i en klass gjorde upp en eld under en utflykt. När de skulle åka hem, fick de välja olika sätt att släcka eldarna så snabbt som möjligt. Deras lärare såg till att allt gjordes på ett säkert sätt. a b Alla fyra grupperna hade hört talas om brandtriangeln, vilken innebär att det finns tre olika sätt att släcka en eld: Kyla, kväva eller ta bort det ämne som kan brinna TA BORT DET ÄMNE SOM KAN BRINNA De olika grupperna har beskrivit vad de gjort enligt ett schema de fått av läraren. Se nedan. KVÄVA KYLA Grupp 1: Grupp 2: Detta gjorde vi: Vi hällde på en hink vatten. Vad hände: Lågorna försvann omedelbart. Det kom väldigt mycket rök. Elden var släckt efter fem minuter. Ingen glöd fanns kvar. Detta gjorde vi: Vi hällde på massor av snö. Vad hände: Det kom rök. Elden var släckt efter fem minuter. Då syntes ingen glöd. Grupp 3: Detta gjorde vi: Vi hällde på en hink torr jord. Vad hände: Det rök länge, så vi hällde på ännu mer jord. När vi tog bort jorden efter en kvart var elden släckt men det glödde lite. Grupp 4: Detta gjorde vi: Vi spred ut pinnarna långt från varandra. Vad hände: Det brann bara fem minuter i pinnarna. Sen kom det rök och det glödde i tio minuter. Efter en kvart fanns det ingen glöd kvar. 6

a. Jämför vad de olika grupperna skriver om lågor, glöd, tid och rök! Vilken metod verkar sämst enligt gruppernas resultat? Motivera ditt svar. b. Hur använde grupp 1-3 brandtriangeln? Dra streck mellan det eller de alternativ som stämmer. TA BORT DET ÄMNE SOM KAN BRINNA GRUPP 1 GRUPP 2 GRUPP 3 KVÄVA KYLA 7

5 KONDENSATION Klassen har talat om att vatten avdunstar från hav och sjöar och därefter kondenserar och blir moln. Tänk ut en enkel undersökning, som du själv kan göra och som visar att vattenånga kondenserar. Kondensation Beskriv din undersökning på raderna nedan, så att någon annan kan göra den efter din beskrivning. Rita gärna en bild som förtydligar din undersökning. Bild på min undersökning 8

6 VILKA OLIKA FÄRGER FINNS I FÄRGPENNAN? Du känner säkert till att om du blandar gult och blått så blir det grönt. Nu ska du undersöka hur det går till att göra tvärtom. Istället för att blanda ihop, ska du dela upp färger. a b Materiel: Vitt kaffefilter, tallrik, två färgfiberpennor (välj bland violett, brun och svart), lite vatten i en mugg, blyertspenna. a. Gör så här: Sätt en prick med varje färg på ett kaffefilter ett par cm in från den öppna sidan. Prickarna ska sitta ungefär 5 cm från varandra (Se bild). Skriv namnet på färgen med blyerts ovanför pricken. Häll lite vatten i en tallrik från en mugg med vatten. Det behöver bara vara högst 1 cm djupt. Öppna filtret och ställ det med den öppna sidan ner mot tallriken. Studera fläckarna några minuter. b. Beskriv resultatet av din undersökning så utförligt som möjligt. Vad händer genast och hur ser det ut efter en stund? 5 cm Kaffefilter på tallrik med vatten 9

Skolverket