Version: 2012-09-01 12:43 Ramverk för skriftliga inlämningar
Innehål Ramverk för skriftliga inlämningar... 1 Inledning... 3 Deadlines... 3 Arbetsform... 3 Bedömningar... 3 Leverans... 3 Disposition och form... 4 Plagiering... 5 Referenser... 5 Bilaga... 6 2 (9)
Inledning Ett stort antal former av inlämningar förekommer under utbildningen. Det kan vara laborationsrapporter, konstruktionsuppgifter, seminarieuppgifter, projektredovisningar och inte minst ett avslutande examensarbete. Ibland görs arbetet individuellt, ibland i grupp. De olika uppgifternas redovisning skiljer sig givetvis när det omfång och karaktär, men detta dokument utgör ett inledande ramverk för studenter och lärare på programmet och har till syfte att tydliggöra några av de krav som generellt ställs. Mer specifika krav ställs i instruktioner för respektive uppgift i kurser. Deadlines Vid de flesta redovisningar så anges en sista dag då en uppgift ska vara inlämnad. En för sent inlämnad uppgift betraktas som inte inlämnad, och kommer att examineras vid en senare tidpunkt. Examination sker tre gånger om året. För en inlämnad uppgift som bedöms att kunna bli godkänd med smärre kompletteringar anges en sista dag då dessa ska vara genomförda. Sent inkomna kompletteringar hanteras enligt samma regler som ovan för inlämningar. I de fall examinationen sker genom projektarbete kan enklare kompletteringar ske inom 14 dagar. Projektarbete bygger dock på samarbete, teamwork och process inom en grupp som sällan eller aldrig kan återskapas för den som inte klarat tentamen eller missat delar av arbetet. Om arbetet bedöms vara av sådan kvalitet att komplettering inte är möjligt, hänvisas man till att delta i projektet nästa gång kursen ges för att kunna examineras Arbetsform Det är, om inget annat anges, tillåtet (och rekommenderas) att samarbeta med varandra. Alla individuella inlämningar ska dock alltid vara individuellt skriva med egen text, egna figurer och beräkningar. Om det förekommer att en individuell inlämning inte upplevs som ett självständigt arbete, kan det komma att anmälas som ett disciplinärende, se nedan under Plagiering. Vid arbeten som görs i grupp så är alla solidariskt ansvariga för hela materialet. Bedömningar Skrivna rapporter bedöms beroende på syfte. I allmänhet gäller det dock att man kan uppvisa ett kritiskt tänkande och eget reflekterande, har en förmåga att på ett tilltalande och strukturerat sätt kunna förmedla ett budskap, att rapporten har en god disposition, att fakta är korrekta och att förekommande beräkningar är korrekt utförda. Förutom detta så kommer även språket att granskas och brister kommer att kommenteras. Användning av rättstavningskontrollen i ordbehandlingsprogram förutsätts. Använda gärna kurskamrater som språkgranskare. Om bristerna är allvarliga rekommenderas en kontakt med Språkverkstaden vid högskolan. Leverans Alla dokument ska lämnas som PDF-filer (om inget annars särskilt anges). PDF-dokumentet ska vara skapat av ett program och inte vara ett inskannat dokument. Om filen är stor är det tillåtet att lämna filen som en komprimerad fil, till exempel som en zip-fil. Filen lämnas alltid i it's learning och ibland även i pappersform, men aldrig som bilaga i e-post. 3 (9)
Vid en del redovisningar ska rapporten, för att kunna examineras, skickas till Urkund innan deadline, för en genomgång av innehåll och dess källor. En inlämning kompletteras då med att man skickar e-post med sitt dokument som bilaga till en urkundsadress som vanligtvis är fornamn.efternamn.mah@analys.urkund.se, där fornamn och efternamn är den ansvarige lärarens för- respektive efternamn. Ämnesraden ska inkludera kursens LADOK-kod mellan hakparenteser, till exempel [by301i]. Urkund rapporter till läraren om eventuella likheter med annat tillgängligt material. Disposition och form Alla rapporter ska alltid inledas med en första sida, där det framgår av vem som gjort den (med personnummer), i vilken kurs/i vilket moment, till vem samt datum för inlämningen. Därefter en innehållsförteckning, inledning det vill säga bakgrund och syfte med rapporten och sedan ett antal kapitel som beskriver, analyserar och besvarar aktuella frågeställningar. Rapporten avslutas med en sammanfattning och analys samt referenser. Texten skrivs med Times New Roman (eller motsvarande såsom Garamond) med en storlek som är 11/12 pt och med ett radavstånd som är 1-1.5. Alla sidor ska givetvis vara numrerade i sidfot. Sidhuvudet kan användas för information om rapporten. Alla bilder och tabeller ska vara numrerade och ha bild-/tabelltext. Förekommer ekvationer ska även de vara numrerade. Tabell. Sammanfattning av krav på utformning och innehåll (fortsättning nästa sida) Titelsida Sammanfattning Innehållsförteckning Textens form Språket Textens innehåll Resultat/diskussion Figurer/tabeller Källhänvisning Källförteckning/ referenslista Ska alltid finnas med en separat sida, som har information om kurs/delkurs/moment, författare (med personnummer), datum för inlämning, ansvarig lärare Ska alltid finnas, om inget annat anges. Ska alltid finnas, om inget annat anges. Den löpande texten ska vara väl disponerad med kapitel och avsnittsrubriker. Ska vara enkelt och rikta sig till en kurskamrat. Stavfel förutsätts finnas till ett minimum. I texten ska de metoder/det arbetssätt som använts redovisas. Längre beräkningar, mätresultat etcetera kan redovisas i bilagor till vilka man tydligt gör hänvisningar. Diskussion av resultat samt slutsatser ska presenteras tydligt och klart. Ska finnas där de underlättar förståelsen, och vara försedda med figuroch tabelltexter med en löpande numrering. I alla delar av texten ska använda källor anges noga. Hänvisningarna ska vara utformade enligt gängse norm. Ska finnas och utformas enligt gängse norm. När det gäller omfattningen är det givetvis beroende uppgiften, men sträva efter att skriva kort och tydligt, och undvik utsvävningar av texten som inte tillför läsaren något i ämnet. 4 (9)
Ett malldokument finns i it s learning, och ska användas om inget annat anges. Plagiering Plagiering är när man använder sig av någon annans idé eller text utan att referera till personen. Kom därför ihåg att alltid ange ursprung i form av författarnamn eller namn på dokumentet eller publikationen. Är du osäker, fråga din lärare. Om en examinerande lärare misstänker att en inlämnad rapport innehåller text eller annat som inte tillhör författaren och där det saknas information om att det är citat, så görs en anmälan om misstänkt vilseledande vid studieprestation till Rektor. 1 Det kan innebära en avstängning från studierna under en period. Under perioden har man inte rätt till studiemedel från CSN. Tips: Välkommen till Refero antiplagieringsguiden på högskolan i Blekinge http://www.bi.hik.se/refero Referenser Det finns en del att läsa för att få stöd i sitt skrivande. Nedan listas några referenser som rekommenderas. Backman, J. (2009), Rapporter och uppsatser, Lund: Studentlitteratur Mattsson P. & Örtenblad, A.(2010) Smått och gott - om vetenskapliga rapporter och referensteknik, Lund: Studentlitteratur Rienecker, L. & Jørgensen, S. (2008), Att skriva en bra uppsats, Malmö: Liber Strömqvist, S. (2006), Uppsatshandboken: råd och regler för utformningen av examensarbeten och vetenskapliga uppsatser, Stockholm: Hallgren & Fallgren Svenska skrivregler (2008), Språkrådet, Stockholm: Liber 1 Notera att det i Högskoleförordningen (10 kap., 9 ) står att Grundad misstanke [ ] skall skyndsamt anmälas till rektor. 5 (9)
Bilaga Nedan ges sammanställning av allmänna kommentarer på tidigare års rapporter. Sammanställningen är gjord av Catharina Thormark och kan användas som en vägledning när ni skriver. Som ingenjörer kommer ni ofta att använda orden hus och fönster. Lär er därför vad dessa heter i olika former. (Skriv aldrig husena och fönstrena). Ord Singularis Pluralis obestämd form bestämd form obestämd form bestämd form hus hus huset hus husen fönster fönster fönstret fönster fönstren På Internetsidan Öva svensk grammatik, http://www.studentlitteratur.se/o.o.i.s/2529, kan den som behöver öva lite grammatik. Inledning Syfte En text behöver alltid någon form av inledning. Man behöver veta både vad man kommer att läsa och framför allt varför. I texter som bara är på ett par sidor kan man gärna slå ihop inledning, bakgrund och syfte i ett stycke. Rubriken kan då vara bakgrund, inledning, någon fråga eller något som har med ämnet att göra. Syftet vävs sedan in i stycket och kanske även metoden. Journalisternas löpsedelsteknik, dvs att börja med det viktigaste, är ett bra knep som numer även används av forskare när de skriver artiklar. Det kan därför vara bra att redan tidigt i inledningen ställa en intresseväckande fråga, ge en glimt av resultatet el dyl. För tekniska rapporter bör man dock följa en mer strikt linje. De, dem, dom [ ] Och när ska man använda vad? De är ett pronomen i tredje person plural, grundform. Dom är talspråk och ersätts i skrift med de eller dem. Tumregel: När dom gör något de När dom är föremål för någon annans görande - dem Talspråk: Dom såg Lena. Skrivspråk: De såg Lena. De fungerar som subjekt i meningen; det är de som gör något i meningen, som agerar i meningen. Dem är ett pronomen i tredje person plural, objektsform. Är man osäker kan man kanske ta det säkra före det osäkra och använda det talspråkliga dom, visserligen på bekostnad av stil men åtminstone hyfsat grammatiskt korrekt. Viktigt är att ni ser 6 (9)
att det är en skillnad mellan subjektet och objektet i en mening, och att ni anpassar pronomina därefter. Dels Dels skall inte användas ensamt, det skall alltid finnas två dels i en mening (eller ibland tre). Ex: Undersökningen omfattar dels intervjuer, dels experiment. Det finns lite olika uppfattningar om huruvida man kan använda en konjugation, dvs och eller men som inledning på det andra dels. Ex: Undersökningen omfattar dels intervjuer, och dels experiment. Säkrast är att undvika konjugation. Figur- och tabelltexter Vid varje figur och bild ska det finnas text som berättar vad figuren/tabellen visar. Vid figurer skrivs texten under, medan den beskrivande texten skrivs över vid tabeller. I löptexten bör det sedan finnas en hänvisning till figuren/tabellen, t ex se Figur 1/Tabell 1. Figurer och tabeller kan med fördel numreras med kapitelnummer och löpnummer. Ex: Andra figuren i kap 3 heter Figur 3.2 Fotnoter Alla referenser i fotnoterna skall skrivas i referenslistan. I referenslistan skall alla bibliografiska data vara med, dvs författare, årtal, titel, ort, förlag. Introducera och förklara begrepp När ni nämner ett begrepp första gången i texten, nämn det inte i bestämd form. Som läsare är det då lätt att man blir förvirrad. vaddå lamellvirket, har det nämnts innan? Det har jag missat? Försök hela tiden se dig som en guide och hjälp för läsaren, du leder, förklarar och visar. Om läsaren inte förstår, är det väldigt ofta författarens brist på hjälpsamhet som är orsaken. Tänk på att förklara begrepp som inte är välkända för alla. Likaså måste ni förklara en förkortning när ni använder den första gången. Vidare är det viktigt att ni anstränger er extra när ni skall beskriva en teknisk lösning eller ett komplicerat sammanhang. Använd gärna ett exempel och/- eller en bild, det är ofta en mycket bra hjälp för läsaren. Jag Man försöker undvika Jag, speciellt som inledande ord i ett stycke och alldeles extra som första ord i en artikel. Konsekvens Ord & begrepp: Ibland finns det flera ord för t ex ett fenomen eller ett material. Var då konsekvent och använd samma ord i hela texten. Mineralull är t ex samlingsnamnet för glasull och stenull. Om man menar stenull men ibland skriver mineralull och ibland stenull, så blir man som läsare mycket förvirrad. Ett exempel: Mineralull har god isoleringsförmåga och stenull kan inte brinna. Menar författaren att glasull kan brinna eller? Tempus: byt inte tempus i texten om det finns speciella orsaker. Person: Om ni är två som skriver så använd vi och inte jag. (Det finns en ständig diskussion med olika ståndpunkter om huruvida man över huvudtaget får använda jag/vi, men det är en annan sak.) 7 (9)
Kritisk De allra flesta av er behöver försöka att öva upp ett mycket mer kritiskt förhållningssätt. Vem ger er informationen? Är uppgiftslämnaren jävig, har något att vinna på en viss information? Finns det någon annan typ av information, dvs finns det information som den använda källan inte ger? Det som står kan ju vara helt sant och korrekt, men viktigt information kan ju ha förtigits och därmed blir den givna informationen vilseledande. Metod/arbetssätt Ni skall här redogöra för hur ni har samlat in er information. Det finns många olika metoder: litteraturstudier (läsa rapporter, böcker, tidskrifter etc), mäta, väga, beräkna, simulera, göra enkäter... Att analysera, bedöma etc den information som man har samlat in är underförstått och det behöver man inte redogöra för. Speciella svårigheter man haft i informations- eller datainsamlandet kan man redogöra för om man tror att de kan vara till hjälp för andra. Nytt stycke När ni byter ämne, börja då ett nytt stycke. Som läsare blir man annars väldigt förvirrad. Onödiga småord Var försiktig med alla små onödig ord, t ex så, ju då. Småord som kan tas bort utan att innehållet förändras bör tas bort. De fyller ingen funktion i skrift, gör bara texten mer lik talspråk och mindre professionell. Procent, % Ange vad det är % av va! Är det vikts% eller volym% eller??. Referenser. När det gäller Internet-referenser är det viktigt att ange både hemsidan och datum. Om det är en stor hemsida kan man gärna ange var på hemsidan man kan hitta uppgiften. T ex Boverkets hemsida/energideklarationer. URL-adressen kan ju ändras och då finns ingen chans att hitta. Tryckta källor En publikation skall redovisas under tryckta källor även om den finns på Internet. URL-adressen kan anges eller så kan man skriva tillgänglig på Internet. Resultat Resultat är en rubrik som mer hör hemma i studier som innehåller någon undersökning eller liknande. I kunskapsöversikter etc är det bättre att använda sig av rubriker som har med ämnet att göra. Om man t ex skriver om betong, kan en rubrik vara Betongens uppbyggnad och sedan ha underrubriker som t ex Tillsatsmedel i betong. Rubriker Rubriker tydligt redovisa innehållet i avsnittet. Om ett avsnitt handlar om tidstypiska drag i exteriören är det bättre att rubriken är rubriken Tidstypiska stildrag helt korrekt men Tidstypiska exteriöra stildrag är tydligare. När ni får väldigt lite text, bara några rader, under en rubrik så kan ni slå ihop två rubriker. 8 (9)
Sammanfattning Sammanfattningen skall innehålla: syfte, metod, resultat, slutsats. Gärna även en mening om bakgrunden. I sammanfattningen får det inte stå något som inte står inne i själva rapporten. Sammanfattningen skall därmed inte innehålla referenser. Språk Undvik talspråk. Undvik jag tycker etc. Ni skall inte tycka, däremot får ni gärna göra bedömningar baserade på fakta mm. I avsnittet Diskussion får ni framföra era egna åsikter men som sagt, de bör vara baserade på något mer än jag tycker. Syfte Tänk på att tydligt formulera vilka frågor ni skall besvara i uppsatsen. Det kan ofta vara väldigt effektivt och klargörande att formulera sitt syfte i form av frågor. Oavsett hur ni gör, begränsa er. De punkter som ni tar upp i syftet måste ni sedan behandla i texten. Om det blir för många punkter är det stor risk att texten blir alltför allmän. När ni närmar er slutet på ert arbete, kontrollera då att ni verkligen har behandlat alla era syften. Om ni inte gjort det kan ni antingen formulera om syftet eller arbeta vidare. Under utbildningen är ett syfte med olika uppgifter att ni t ex skall träna en färdighet. Detta syfte hör dock inte hemma under rubriken Syfte. Om färdighetsträning eller liknande däremot var ett huvudsyfte med uppgiften kan ni ta upp det i Förord. Det syfte som ni skall presentera är istället er frågeställning, dvs vilka frågor ni vill besvara. Särskrivningar Särskrivning är ett fenomen i den språkliga grammatiken som blivit allt vanligare under de senaste åren. En felaktig särskrivning innebär att ett ord som egentligen är sammansatt skrivs som två enskilda ord. Meningen kan då antingen få en helt annan betydelse eller tappa betydelse. Jämför: Jag möttes av en brunhårig sjuksköterska och Jag möttes av en brun hårig sjuk sköterska. Ett bra sätt att undvika felaktigheter är att läsa texten högt för sig själv och verkligen göra uppehåll mellan orden. Tidsbrist Ange aldrig tidsbrist som skäl till begränsningar. Bättre att skriva t ex På grund av arbetets begränsade omfattning 9 (9)