BarnBladet. Teman: Separationer & Tarm- och blåsfunktion. Nr 4 Volym XXXIX augusti 2014

BarnBladet Nr 4 Volym XXXIX augusti 2014 Teman: Separationer & Tarm- och blåsfunktion

Innehåll Barnbladet # 4.14 Ledare... 4 t e m a: sep a r a t i o n e r Särskild företrädare barnens advokat... 6 Hur mår barn som bor växelvis? Vad säger forskningen hittills?... 8 Växelvis boende och barns mentala hälsa...10 Program Barnveckan...14 g ä s t s k r i b e n t e n Pia Sundhage: Tack alla vuxna för att ni var så tillåtande...16 t e m a: ta r m - och bl å s f u n k t i o n Reflektioner kring uroterapeutens roll och uroterapiutbildningen...18 Blåsfunktion hos barn...22 Potträning...26 Eva Kajén om forstoppningsproblem...29 a k t u e l l forsk a r e Björn Nordlund...32 Medlemssidor...36 8 8 16 6 26 nr 4 augusti 2014 barnbladet 3

ledare redaktör Bästa kollegor! Trodde aldrig att de skulle ske. Men så plötsligt inser jag att här står jag nu med jord under naglarna, spade i näven och planterar om små söta plantor av röd spetspaprika. Helt klart en avkopplande aktivitet. Hade jag varit några år yngre och dessutom bott i en stor stad hade jag kunnat kalla mig för en plantie. Sommarens trend är nämligen en sådan. En plantie är en yngre person som halkar in på ekologisk odling utan att tidigare ha ett genuint intresse för egna ätbara växter som till exempel chili, basilika och tomat. Hoppas att även ni andra har fått några dagars ro och återhämtning. Vilat, ätit bra och gott samt umgåtts med människor och/eller djur som får er att må ert bästa. Under sommarveckorna är det många småbarnsföräldrar som har motivation och passar på att ta bort blöjan på sitt barn. Målet är att få barnet torrt dagtid under en period då det (oftast) är lite varmare. Det är lättare att kissa fritt och det går snabbt att få av byxorna om det blir bråttom. Enligt studier (läs Anna- Lena Hellströms artikel) låter vi i Sverige blöjan sitta på längre än i flera andra länder. Vi har också väldigt många barn som lider av förstoppning. Finns det ett samband? I detta nummer kan ni bland annat läsa om hur en uroterapeut arbetar, vilka råd en barnsjuksköterska på barnmottagningen i Hudikvall ger till föräldrar och potträning i Vietnam. När min yngsta dotter var fem månader sattes hon på pottan för första gången. Hon hade då lärt sig att sitta själv och ville alltid vara med på toaletten när vi vuxna skulle dit. Perfekt. Anledningen till att vi började med detta, något tidigare än mina vänners barn, berodde till stor del på farmor. Min egen farmor hade själv fem barn och hon berättade att hon alltid hade gjort så. Okej, då kan vi också. Inne på toaletten hade vi en liten låda med spännande saker i som dottern kunde leka med och titta på under toalettbesöket. Föremålen i denna lilla låda byttes regelbundet ut och de fick inte lämna badrummet. Detta gjorde att det alltid blev lite spännande att gå på pottan. När hon var ca ett år så tog vi bort pottan och bytte i stället ut den till en toalettsits, anpassad för barn. Hur praktiskt som helst. Det blev lite bökigt när hon om 1,5-åring skulle börja förskolan. Där var hon det enda blöjfria barnet och på småbarnsavdelningen hade de inte ens köpt in en potta. Detta löste sig genom att vi köpte en extra sits som vi sa att alla andra barn också fick använda. Den dag barnet slutar med blöja måste föräldrarna bli lite mer flexibla. Måste barnet bajsa och man är mitt i en stad utan synlig toalett så är det bra med fantasi. Vår dotter har med andra ord utfört sina behov både här och där och likt en hundägare har vi plockat bajs bakom bil och träd. Tilläggas ska att vi oftast var på landet och den där rullen med påsar under vagnen behövdes sällan användas. Vi befinner oss i skolstartstider och det brukar innebära mycket jobb för skolsköterskorna. Att få underskrifter från bägge vårdnadshavarna inför kommande vaccinationer, journalförfrågningar och hälsodeklaration är inte det lättaste. Aldrig tidigare har så många barn skilda föräldrar och växelvis boende. 1998 kom en ny lag som automatiskt gjorde att föräldrarna fick gemensam vårdnad vid en skilsmässa. Lagen gjorde att växelvis boende ökade. Men är det bra? I detta nummer kan ni läsa om de senaste studierna, Elvis-projektet och Åsa Carlsunds avhandling om växelvis boende. Som ny chefredaktör och ansvarig utgivare vill jag tacka för förtroendet och ser fram mot många intressanta och matnyttiga nummer av Barnbladet. Huvudet är fullt av ideér och har ni läsare förslag på ämnen som borde belysas, tipsa oss gärna via mejl eller skriv till Riksföreningen för Barnsjuksköterskor på Facebook. Avslutar med vår gästskribent Pia Sundhages kloka ord Glädjen är den sanna motivationen. Varma & glada hälsningar, Charlotte Pålsson Ps. ja, bilden är en selfie 4 barnbladet nr 4 augusti 2014

separationer tema Särskild företrädare: Barnens advokat Förra året anmäldes flera tusen brott mot barn under 15 år. Tyvärr var en eller båda föräldrarna misstänka som gärningsmän i flera av dessa fall. För att polisen ska få hålla förhör med ett barn krävs dock vårdnadshavarnas tillstånd. Så hur gör då polisen om man vill undvika att föräldrarna påverkar barnet att låta bli att berätta vad som hänt, eller rent av vägrar låta polisen förhöra barnet? Vilken är den vanligaste vägen för en anmälan att nå polisen? En polisanmälan om att ett barn kan vara utsatt för brott av någon av sina vårdnadshavare kommer vanligtvis in från skolhälsovården via socialtjänsten, men kan också komma från en anhörig eller barnet självt. Charlotte Pålsson Barnbladet Vad händer sedan? Det som är viktigt i dessa fall är att utredningen går så snabbt och smidigt som möjligt, och därför måste man också hålla förhör med barnet omgående, inte minst eftersom det kan finnas skador som ska dokumenteras. Det är en åklagare som är förundersökningsledare och särskilt utbildade poliser som håller i förhöret med barnet. För att komma runt problematiken med att vårdnadshavarna måste godkänna att förhör hålls med barnet kan åklagaren ansöka vid tingsrätten om att en s.k. särskild företrädare ska utses för barnet. Vem beslutar vilken person som ska bli barnets särskilda företrädare? Tingsrätten kontaktar valfri advokatbyrå som arbetar med brott- 6 barnbladet nr 4 augusti 2014

tema separationer mål och frågar om någon där kan åta sig uppdraget. Den som säger ja förordnas som särskild företrädare för barnet. Naturligtvis bör den som tar sig an uppdraget också vara lämpligt för det, därför utses vanligtvis en erfaren advokat eller jurist som samtidigt har barnasinnet kvar och har lätt för att prata med barn. Vad ingår i uppdraget som barnets särskilda företrädare? I och med tingsrättens beslut tar den särskilda företrädaren juridiskt sett över rollen som vårdnadshavare i förhållande till polisutredningen. Det innebär att det är den särskilda företrädaren som godkänner om förhör ska hållas samt om någon läkarundersökning av barnet bör ske. Ansvaret för barnet fortsätter under hela tiden som polisutredningen pågår och fortsätter även under en eventuell rättegång. Rent praktiskt sker det genom att polisen och den särskilda företrädaren har kontakt med varandra via telefon där polisen berättar om vad som har framkommit i polisanmälningen. Hur får barnet reda på vad som sker i utredningen och hur informeras barnet om att de ska på förhör? Vanligtvis sker det genom att den särskilda företrädaren åker till barnets skola eller förskola efter att först ha haft kontakt med rektorn. Barnet får då reda på att polisen vill hålla förhör och vad som kommer att hända. En lärare eller skolsköterska är med barnet hela tiden och följer även med till polisen, personen får dock inte sitta med under själva förhöret eftersom förundersökningssekretess råder. Viktigt är att barnet aldrig tvingas med till ett förhör, att ta med sig ett barn till förhör bygger på tillit och frivillighet. Det sker dock förvånansvärt sällan att ett barn vägrar att följa med, tvärtom blir många lättade över att äntligen få berätta om vad som har hänt. Fakta Jenny Örn Advokatfirman Althin jenny.orn@advokatalthin.se Studerade juridik vid Stockholms universitet och tog sin examen år 2007. Därefter tjänstgjorde hon som tingsnotarie vid Attunda tingsrätt under åren 2007-2009. Hon anställdes på Advokatfirman Althin år 2009. Hon är ledamot av Sveriges Advokatsamfund. INRIKTNING: Försvararuppdrag, uppdrag som målsägandebiträde samt särskild företrädare för barn. Hur går ett förhör till? Förhöret hålls sedan på s.k. barnrättscenter som ligger skilt från polisstationen. Dessa center är inredda ungefär som ett fritids och all personal är civilklädda. Alla barnförhör spelas in med ljud och bild. Det sker av flera anledningar, dels för att förhörsledaren då När får föräldrarna reda på att deras barn har varit hos polisen? Först när förhöret är klart underrättas föräldrarna om vad som hänt. De får då reda på när, hur och varför förhör har hållits med barnet. kan koncentrera sig helt på barnet utan att behöva skriva ner allt, dels för att videofilmen sedan kan spelas upp under rättegången så att barnet inte behöver vara med i domstolen. Under förhöret är förhörsledaren ensam med barnet i ett rum men den särskilda företrädaren sitter alltid med och hör och ser vad som sägs på en TV i ett angränsande utrymme. Vanligtvis sitter även ytterligare en polis samt åklagaren och socialtjänsten med. På så vis får alla möjlighet att ställa sina eventuella frågor till barnet via förhörsledaren Blir det ofta rättegång och åtal? Det stora flertalet av alla polisutredningar om brott mot barn läggs ner i brist på bevis, däremot sätter ofta socialtjänsten in insatser i familjen för att hjälpa barnet och föräldrarna. För det fallet att en polisanmälan ändå leder till en rättegång är det den särskilda företrädaren som närvarar i barnets ställe och som begär skadestånd för barnets räkning. Den särskilda företrädaren är allt- utan att det är fullt med folk i förhörsrummet. så barnets egen advokat. * Det stora flertalet av alla polisutredningar om brott mot barn läggs ner i brist på bevis, däremot sätter ofta socialtjänsten in insatser i familjen för att hjälpa barnet och föräldrarna. nr 4 augusti 2014 barnbladet 7

tema separationer Aktuell avhandling Växelvis boende och barns mentala hälsa Tidigare var det ovanligt att barn till separerade föräldrar bodde växelvis hos både mamma och pappa, i dag gör ungefär 35 procent det. Åsa Carlsund, distriktssköterska och lektor vid Mittuniversitetet i Östersund har i sin avhandling studerat barns mentala hälsa och olika familjekonstellationer, med fokus framför allt på växelvis boende. Avhandlingen grundar sig på en undersökning som omfattar 11 000 barn i åldern 11-15 år samt en intervjustudie med föräldrar från Jämtlands län. Åsa Carlsund lektor, Mittuniversitetet Östersund asa.carlsund@miun.se Växelvis boende är i huvudsak ett svenskt fenomen som under de senaste åren har ökat kraftigt (1). Det är vanligare att de yngre barnen (6-9 år) bor växelvis hos sina föräldrar medan de äldre barnen (13-17 år) bor större delen av tiden hos en av föräldrarna (2). Växelvis boende har ansetts vara gynnsamt eftersom det innebär att barnen efter separationen regelbundet har tillgång till båda sina föräldrar, vilka på så sätt delar på ansvar såväl som uppfostran (3). Ett flertal studier visar att pappans engagemang och tillgänglighet ökar och därmed påverkas barnets välbefinnande och hälsa på ett positivt sätt (4-10). Å andra sidan, om barnet tvingas färdas långa sträckor mellan sina föräldrar, byta skola/daghem ofta eller om föräldrarelationen är särskilt konfliktfylld kan växelvis boende vara ett mindre bra alternativ för barnets psykiska och fysiska välbefinnande (1-3, 11-14). Avhandlingen baseras på enkätundersökningen Svenska skolbarns hälsovanor där 11 000 barn i åldrarna 11-15 år ingick, samt en intervjustudie med föräldrar från Jämtlands län. Huvudsyftet var att studera barns mentala hälsa med fokus på familjekonstellationer, i första hand familjer som lever i växelvis boende, i det här fallet när barnen bor varannan vecka hos sina föräldrar. Fyra olika studier ligger till grund för avhandlingen. Datamaterialet som användes till tre av studierna utgjordes av den svenska versionen av Health Behaviour in School-aged Children (HBSC) som på svenska kallas Svenska skolbarns hälsovanor. Barnen som deltog var i åldrarna 11, 13 och 15 år. En av studierna baserades på resultat från intervjuer med föräldrar som levde 8 barnbladet nr 4 augusti 2014

hospice separationer tema i växelvis boende med sina barn. Skolbarn i åldern 11-15 år som växelbor hos sina föräldrar rapporterar i något högre grad olika hälsobesvär som exempelvis ont i magen, ont i huvudet eller svårt att sova samt ett något lägre välbefinnande. För att förklara skillnaderna i utfallet mellan de olika familjekonstellationerna krävs det mer forskning, den här studien förklarar inte eventuella orsakssamband, säger Åsa Carlsund. Kommunikation mellan barn och förälder undersöktes i en av studierna som en påverkande faktor vad gäller barnens hälsa i olika familjetyper. Resultaten tyder på att kommunikationen mellan förälder och barn i ett växelvis boende inte nämnvärt skiljer sig jämfört med den i familjer med sammanboende föräldrar. Avhandlingen visar också att femtonåringar som växelbor hos sina föräldrar rapporterade en något förhöjd risk för att röka och ha varit berusad jämfört med 15-åringar i familjer med sammanboende föräldrar. Även om studien visar på ett något sämre hälsoutfall bland barn som växelbor, så finns det förstås stora fördelar med att ha tillgång till båda föräldrarna, säger Åsa Carlsund. I en av delstudierna beskrev föräldrarna sina upplevelser av första tiden av växelvis boende som omtumlande och osäker för barnen, men efter en tid upplevde föräldrarna att barnen funnit sig tillrätta. Eh... ja i början där då liksom var det var lite såhär, lite, lite känsligt såhär efter skilsmässan och allt sådant där, så då var det kanske mest byte på dagis och man hämtade grejer man behövde där då, men med åren så har det liksom det har ju flutit på mycket bättre liksom, nu kan vi ju åka hem till varandra Konflikter och kommunikationsproblem hos föräldrarna beskrevs som de tydligaste negativa effekterna för barnens mentala hälsa. det var en period vi kunde inte prata med varandra över huvud taget. Det vart bara diskussioner och bråk. Och det gick ut över barnen och det var inte heller bra Föräldrarnas erfarenheter av att leva i växelvis boende med sina barn, var ett värdefullt komplement till barnens självrapporterade hälsa. För att kunna påverka barn och ungas rapporter om allt sämre mentala hälsa, är deras åsikter av avgörande betydelse för ökade kunskaper. Därför är fortsatta studier där barns röster och åsikter får komma fram så otroligt betydelsefulla och viktiga, menar Åsa Carlsund. Vi behöver barnens åsikter för att studera relationen mellan barns hälsoutfall och olika familjekonstellationer. Vi behöver också veta mer om olika familjekonstellationers relation till skolan och det övriga samhället. Det finns ingen generell metod för hur familjer ska lösa barnens boendesituation efter en separation. Växelvis boende är inte ett fenomen som kan anses endera bra eller dåligt. Det blir till stor del vad de vuxna i familjen gör det till. Men för barnens skull behöver vi vuxna just agera vuxet, det vill säga tänka och handla utifrån barnens bästa avslutar Åsa Carlsund. Länk till avhandlingen: http://miun.diva- portal.org/smash/get/diva2:642434/full- TEXT01.pdf Referenser 1. Socialstyrelsen. Växelvis boende: Att bo hos både pappa och mamma fast de inte bor tillsammans. Kunskapsöversikt. 2004. 2. Statistiska centralbyrån. Barn i dag- En beskrivning av barns vilkor med Barnkonventionen som utgångspunkt. Temarapport 2009:2. 2009 100906. 3. Statistiska centralbyrån. Barn och deras familjer. 2004 100906;Kapitel 5. Separationer mellan föräldrar:123-58. 4. Amato P, Meyers C. Changes in Nonresistent Father Child Contact From 1976 to 2002. Family Relations. 2009;58:41-53. 5. King V, Sobolewski JM. Nonresident fathers contributions to adolescent well-being. Journal of Marriage and the Family. 2006 Aug;68(3):537-57. 6. Sobolewski JM, King V. The importance of the coparental relationship for nonresident fathers ties to children. Journal of Marriage and the Family. 2005 Dec;67(5):1196-212. 7. Carlson MJ, Corcoran ME. Family structure and children s behavioral and cognitive outcomes. Journal of Marriage and the Family. 2001 Aug;63(3):779-92. 8. Sarkadi A, Kristiansson R, Bremberg S. Fäders betydelse för barns och ungdomars hälsa Statens folkhälsoinstitut. 2004. 9. Sarkadi A, Kristiansson R, Oberklaid F, Bremberg S. Fathers involvement and children`s developmental outcomes: a systematic review of longitudional studies. Acta Pediatrica. 2007;97:153-8. 10. Fluori E, Buchanan A. Life satisfaction in teenage boys: The moderating role of father involvement and bullying. Aggressive behavior. 2002;28:126-33. 11. Ahlberg J, Roman C, Duncan s. Actualizing the democratic family? Swedish policy rhetoric versus fa,ily practices. Advance access publications. 2008;February 26:79-100. 12. Satistics Sweden, Statistiskacentralbyrån. 2010 31 Augusti. 13. Kelly JB, Emery RE. Children s adjustment following divorce: Risk and resilence perspectives. Family Relations. 2003;52:352-62. 14. Jakobsson- Lund A, Gavelin I. Skilda världar: Tio år med en gruppversamhet för barn som har skilda föräldrar. 2009;Rapport nr 2009:4. * nr 4 augusti 2014 barnbladet 9

tema separationer Hur mår barn som bor växelvis? Vad säger forskningen hittills? Växelvis boende ökar i Sverige liksom i många andra länder. Varje år är ungefär 50 000 barn i Sverige med om att deras föräldrar separerar. En ökande andel barn har också föräldrar som aldrig levt tillsammans. Många barn till särlevande föräldrar bor växelvis och spenderar ungefär lika mycket tid i sina föräldrars respektive hem. Av svenska skolbarn och tonåringar gäller det ungefär var tionde och boendeformen omfattar idag uppskattningsvis 200 000 barn (Bergström et al., 2013). Även bland förskolebarn ökar växelvis boende (SOU, 2011). Växelvis boende ökar också i flera andra länder, så som USA, Belgien och Nederländerna (Kelly, 2007; Sodermanset al., 2013; Spruijt & Duindam, 2010). Detta är en av de största förändringarna i barns levandsomständigheter under de senaste decennierna, men trots detta har forskningen legat efter när det gäller att undersöka välbefinnande hos barn som flyttar mellan sina föräldrar. Sedan 2011 har vår forskargrupp, inom ramen för Elvis-projektet, studerat hur svenska barn som bor växelvis mår jämfört med barn som bor i kärnfamiljer eller enbart hos en förälder. Många studier har visat att barn vars föräldrar inte lever tillsammans löper ökad risk för känslomässiga och sociala problem liksom lägre välbefinnande jämfört med barn i kärnfamilj (Bjarnason et al., 2012). Detta kan bero på faktorer så som sämre tillgång till materiella resurser eller mindre stöd och engagemang från någon av föräldrarna (Lansford, 2009). Det kan också bero på faktorer som funnits redan innan en separation. Separerade föräldrar kan må sämre eller ha en mer ansträngd ekonomi än de som lever tillsammans (SOU, 2011). Emma Fransson Centre for Health Equity Studies (CHESS) Stockholms universitet Karolinska Institutet emma.fransson@chess.su.se Barns hälsa i relation till boendeform Det ökade antalet barn med växelvis boende har emellanåt beskrivits med oro för hur barn hanterar en tillvaro utan ett fast hem (Gilmore, 2006) där risken finns att barn utsätts för föräldrarnas konflikt (Bauserman, 2002; Gilmore, 2006) eller upplever svårigheter relaterade till att längre avstånd till vänner och skola/förskola. Dessutom har man uppmärksammat möjliga krav på att anpassa sig till olika boendemiljöer och familjekonstellationer. När man i undersökningar frågat ungdomar om nackdelar med växelvis boende nämns praktiska bekymmer som att behöva packa varje vecka, riskera att glömma saker och svårigheter med att hålla kontakten med kompisar (Skjørten et al., 2007; Cashmore et al., 2010). Samtidigt framhåller ungdomar fördelarna med växelvis boende och att man kan ha en vardagskontakt med båda sina föräldrar (Berman, 2014). I linje med detta har vi i Elvis-projektet 10 barnbladet nr 4 augusti 2014

med detta menas oftast mammans hem. Dock saknas alltså studier om hur de yngre barnen anpassar sig och mår i växelvis boende och vi kan inte säga att det finns tillräckligt underlag för att ge specifika rekommendationer för exakt hur barn bör bo när föräldrar separerar. Den teoretiska utgångspunkten i debatten om hur boendet för de små barnen bäst kan organiseras utgår från ofta från anknytningsteori, ursprungligen formulerad av John Bowlby (1969/1982). Enligt teorin är kontinuerlig omvårdnad av åtminstone en lyhörd och känslomässigt engagerad förälder nödvändig för barnets utveckling och hälsa. Redan Bowlby menade dock att barnet från första stund bygger upp anknytningsrelationer till båda sina föräldrar. Kvaliteten i anknytningsrelationerna beror inte enbart på anknytningspersonens lyhördhet utan också på kontinuiteten i omvårdnaden. Det finns ett par mindre studier från USA som undersökt yngre barns mående efter separation. Eftema separationer Många föräldrar beskriver i intervjuerna en frustration över att man fått olika budskap när man frågat om råd. En del rådgivare har hävdat att växelvis boende är det bästa, medan andra hävdat att barn under tre år behöver en fast punkt och med detta menas oftast mammans hem. kunnat visa framförallt att barn i skolåldern och tonåringar mår förhållandevis bra i växelvis boende och bättre än jämnåriga som bor mest eller enbart med en förälder men något sämre än barn i kärnfamilj (Bergström et al., 2013). I en kommande studie om psykiskt välbefinnande hos barn 10-18 år ser vi inga skillnader mellan barn i kärnfamilj och de i växelvis boende medan barn som bor enbart med en förälder mår sämre. Skillnader i föräldrars ekonomi och hur föräldrarna mår och trivs med sin situation kan förklara delar av skillnaderna mellan grupperna, men inte fullt ut (Bergström et al., 2014). När det gäller skolbarn och ungdomar är växelvis boende både vanligt och accepterat i Sverige idag. Som psykolog i barnpsykiatrin märker man däremot fortfarande en brist på kunskapsunderlag kring de yngsta barnen och deras boende när föräldrarna inte lever tillsammans. Många oroliga föräldrar ringer BUP eller andra instanser med frågor om detta. Inom Elvis-projektet har vi genomfört intervjuer med föräldrar till barn mellan 1-4 år som har växelvis boende (Bergström & Fransson, pågående). Många föräldrar beskriver i intervjuerna en frustration över att man fått olika budskap när man frågat om råd. En del rådgivare har hävdat att växelvis boende är det bästa, medan andra hävdat att barn under tre år behöver en fast punkt och Vad är CHESS? Centre for Health Equity Studies (CHESS) grundades år 2000 som ett samarbete mellan Stockholms universitet och Karolinska Institutet. CHESS huvudsakliga forskningsområde rör ojämlikhet i hälsa, d.v.s. systematiska skillnader i hälsa och överlevnad mellan individer och mellan socialt definierade grupper. CHESS har en tydlig tvärvetenskaplig prägel, där sociologer, psykologer och folkhälsovetare samlas för att arbeta tillsammans kring dessa frågor. Just på grund av den komplexitet som ryms i frågan om hur ojämlikhet i hälsa uppkommer och återskapas i generation efter generation finns det sannerligen ett både vetenskapligt och samhälleligt behov av att kraftsamla kring just detta forskningsområde. Detta har också uppmärksammats på central nivå på Stockholms universitet, där CHESS forskningsområde ingår i ett av Stockholms universitets ledande forskningsområden: Ekonomisk, social och hälsomässig ojämlikhet. CHESS är ett samarbete mellan Stockholm University och Karolinska Institutet. Elvis-projektet I Elvis-projektet studerar vi växelvis boende för barn i olika åldrar. Vi undersöker samband mellan boendeformen och barns välbefinnande, utveckling och sociala liv liksom föräldrars erfarenheter. tersom mamman i många länder står för merparten av barnets omvårdnad under de första åren fokuserar dessa studier på hur barnen påverkas av övernattning borta från mamman. Resultaten går delvis isär; en studie visade att barn mellan tre och sex år som regelbundet sov över hos båda föräldrarna mådde bättre än barn som bara sov hos mamman (Pruett et al 2004), medan en annan studie visade att 1-3 åringar som ofta övernattade hos sina fäder i högre utsträckning var otryggt anknutna till sina mödrar jämfört med barn som inte övernattade hos pappan regelbundet (Tornello et al, 2013). Hos yrkesverksamma inom olika professioner märks ofta en oro kring hur man ska tänka kring växelvis boende då föräldrarna inte är överens. Kan barn flytta mellan två föräldrar som bråkar? Studier från Frankrike och Canada (Poussin, 2014; Baude, 2014) har visat att barn påverkas negativt av föräldrars konflikter oavsett om de bor med båda eller bara med en förälder. Barn som bor växelvis är dock extra utsatta vid t ex överlämning, varför föräldrar i konflikt kan uppmanas att ordna överlämning genom att den ena föräldern lämnar på förskolan och den andra hämtar. I vår intervju-undersökning med småbarnsföräldrar framkommer att växelvis boende för de yngsta kan organiseras och upplevas på flera olika sätt. Barn som bor växelvis kan ha kontakt eller flytta mellan föräldrarna varje dag eller så sällan som varannan vecka. Många föräldrar provar sig fram och där några trivs med korta intervaller tycker andra att det blir jobbigt med så många hejdå varje vecka och föredrar fler dagar i taget hos vardera föräldern. Många föräldrar är måna om ett tätt samarbete med den andra föräldern där man kanske ses på middag hemma hos varandra och har tät kontakt i syfte att uppdatera varandra om vardagshändelser. För dem som har en mer konfliktfylld relation finns lösningar där kommunikation om barnet sker via mail och sms eller gärna mms med bilder på barnet för att visa vad som händer. En del föräldrar har en gemensam dokumentation kring barnets upplevelser och viktiga händelser, t ex i en bok man skickar med barnet. Förstås finns även de familjer där kommunikation mellan föräldrarna är obefintlig och där det 8 nr 4 augusti 2014 barnbladet 11

tema separationer 8 saknas ett gemensamt föräldraskap efter separationen. Utan att ha vetenskapligt stöd kan man anta att dessa olika omständigheter i växelvis boende påverkar hur barn mår i boendeformen. Det är viktigt att försöka stötta föräldrar att minska konflikter men att bibehålla kommunikation, t ex virituell eller i neutrala miljöer. Hur vet vi om ett barn far illa av sina familjeomständigheter? Barns förmåga att reglera känslor och beteende i samband med stress är en viktig del i deras sociala och emotionella utveckling (Eisenberg et al., 2001). Yngre barn har svårt att sätta ord på omständigheter som de inte trivs med. Istället kan svårigheter och stress komma till uttryck i problem med sömnen, i utagerande beteenden eller emotionella symtom såsom ledsenhet och oro (Schmid et al, 2011; Shaw et al, 2001). Föräldrarna är de som känner sina barn bäst och föräldraskattningar av barns beteenden och symtom är väl använda i både forskning och klinisk verksamhet när det gäller de yngre barnen (Baumann, et al., 2004; Johnson et al., 2014). Om man har möjlighet att inhämta båda föräldrarnas upplevelse av barnets välbefinnande ökar säkerheten i bedömning av barns beteenden och symtom (Baumann et al., 2004; Johnson et al., 2014). Idag kan vi inte säga precis vilka barn eller föräldrar som möjligen inte skulle passa för växelvis boende. Istället kan föräldrar uppmanas att prova sig fram, fasa in växelboende för de yngsta och ta kontakt om man känner oro för hur barnet har det i ett system man har provat. Det vi kan säga är att äldre barn som bor växelvis generellt mår bra. I framtiden hoppas vi kunna presentera fler vetenskapliga resultat kring hur de yngsta barnen reagerar och vilket stöd som bör erbjudas familjer som separerar, i synnerhet där föräldrarna har svårt att samarbeta. Vill du läsa mer om Elvisprojektet? www.chess.su.se/research/projects/elvis-projektet www.facebook.com/elvis.projektet Referenser Baude, A. (2014). The relationships among post-divorce custody arrangement, family processes and children s adjustment. Konferenspresentation ICSP, Bonn, juli 2014. Baumann, B. L., Pelham, W. E., Lang, A. R., Jacob, R. G., & Blumenthal, J. D. (2004). The impact of maternal depressive symptomatology on ratings of children with ADHD and child confederates. Journal of Emotional and Behavioral Disorders, 12(2), 90-98. Bauserman, R. (2002). Child adjustment in joint-custody versus sole-custody arrangements: A meta-analytic review. Journal of Family Psychology, 16(1), 91-102. Bergström, M., Fransson, E., Hjern, A., Köhler, L. & Wallby, T. (2014). Mental health in Swedish children living in joint physical custody and their parents life satisfaction: a cross-sectional study. Scandinavian Journal of Psychology. DOI: 10.1111/sjop.12148 Bergström, M., Modin, B., Fransson, E., Rajmil, L., Berlin, M., Gustafsson, P. A. & Hjern, A. (2013). Living in two homes-a Swedish national survey of wellbeing in 12 and 15 year olds with joint physical custody. BMC Public Health, 13(1), 868. Bergström, M. & Fransson, E. (Pågående studie). One night per year of the child s age and other advice to parents with infants and toddlers in joint physical custody. Berman, R. (2014). Barns upplevelser av växelvis boende. Personlig kommunikation angående kommande studie från Göteborgs universitet.. Bjarnason, T., Bendtsen, P., Arnarsson, A. M., Borup, I., Iannotti, R. J., Lofstedt, P., et al. (2012). Life Satisfaction Among Children in Different Family Structures: A Comparative Study of 36 Western Societies. Children & Society, 26(1), 51-62. Bowlby, J. (1969/1982). Attachment and loss. Vol. 1, Attachment. New York: BasicBooks. Cashmore, J., Parkinson, P., Weston, R., Patulny, R., Redmond, G., Qu, L., et al. (2010). Shared Care Parenting Arrangements since the 2006 Family Law Reforms: Report to the Australian Government Attorney-General s Department: Social Policy Research Centre, University of New South Wales. Eisenberg, N., Cumberland, A., Spinrad, T. L., Fabes, R. A., Shepard, S. A., Reiser, M., et al. (2001). The relations of regulation and emotionality to children s externalizing and internalizing problem behavior. Child Development, 72(4), 1112-1134. Gilmore, S. (2006). Contact/Shared Residence and Child Well-Being: Research Evidence and its Implications for Legal Decision-Making. International Journal of Law, Policy and the Family 20(3), 344-365. Johnson, S., Hollis, C., Marlow, N., Simms, V., & Wolke, D. (2014). Screening for childhood mental health disorders using the Strengths and Difficulties Questionnaire: the validity of multi-informant reports. Developmental Medicine and Child Neurology, 56(5), 453-459. Kelly, J. (2007). Children s Living Arrangements Following Separation and Divorce: Insights From Empirical and Clinical Research. Fam Process, 46, 35-52. Lansford, J. E. (2009). Parental Divorce and Children s Adjustment. Perspectives on Psychological Science, 4(2), 140-152. Melli, M., & Brown, P. (2008). Exploring a new family form - The shared time family. International journal of Law, Policy and the Family, 22, 231-269. Poussin, G. (2014) Self Esteem of French Children in Shared Residential Custody, konferenspresentation ICSP, Bonn, juli 2014. Pruett, K. M., Ebling, R., & Insabella, G. (2004). Critical Aspects of Parenting Plans for Young Children: Interjecting Data Into the Debate About Overnights. Family Court Review, 42(1), 39-59. Schmid, G., Schreier, A., Meyer, R., & Wolke, D. (2011). Predictors of crying, feeding and sleeping problems: a prospective study. Child: Care, Health and Development, 37(4), 493-502. Shaw, D. S., Owens, E. B., Giovannelli, J., & Winslow, E. B. (2001). Infant and toddler pathways leading to early externalizing disorders. Journal of the American Academy of Child and Adolescent Psychiatry, 40(1), 36-43. Skjørten, K., Barlindhaug, R., & Lidén, H. (2007). Delt bosted for barn [Shared residence for children]. Oslo: Gyldendal akademisk. Sodermans, A. K., Matthijs, K., & Swicegood, G. (2013). Characteristics of joint physical custody families in Flanders. Demographic Research, 28, 821-848. SOU (2011). 2011:51 Fortsatt föräldrar - om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull, Statens offentliga utredningar. Stockholm: Fritze. Spruijt, E., & Duindam, V. (2010). Joint Physical Custody in The Netherlands and the Well-Being of Children. Journal of Divorce & Remarriage, 51(1), 65-82. Tornello, S. L., Emery, R., Rowen, J., Potter, D., Ocker, B., & Xu, Y. S. (2013). Overnight Custody Arrangements, Attachment, and Adjustment Among Very Young Children. Journal of Marriage and Family, 75(4), 871-885. * 12 barnbladet nr 4 augusti 2014

Paediatric Nursing Associations of Europe, PNAE Den 28-29 april hölls det 23:e PNAE mötet i Olso. Europa var representerat med tio länder. The Norwegian Paediatric Nurses Association bjöd på fantastiska dagar (gällande både innehåll, värdskap och väder) som inleddes med ett studiebesök på barnesenteret vid Ullevåls universitetssjukhus. PNAE-mötet var denna gång en del i den norska barnsjuksköterskekonferensen och PNAE-medlemmarna Fiona Smith från England och Frauke Leupold från Tyskland bidrog med föreläsningar på konferensen. Det blev en mycket lyckad kombination att hålla PNAE-mötet i hop med det nationella mötet. Under arbetsmötet diskuterades framtida organisation av PNAE-kongresser och den förestående 3:e PNAE-konferensen. Den 2:e PNAE-konferensen hölls i Glasgow i samarbete med Europediatrics och tanken var att även den 3:PNAE konferensen skulle organiseras tillsammans med Europediatrics. Kongressorganisationen hade dock låtit meddela att de endast kommer att arrangera möte för Europediatrics. Efter den positiva upplevelsen med Oslo-mötet diskuterade arbetsmötet därför vidare om framtida PNAE kongresser kan ordnas i samband med olika nationella barnsjuksköterskekonferenser. Förslaget var att starta i Paris våren 2016. Vidare diskussion om detta kommer att föras vid nästa arbetsmöte i Porto i november. Den enkät om Föräldrars möjligheter att vara närvarande och delaktiga i barnets vård när barnet är på sjukhus, som gått ut till representanter i hela Europa är sammanställd. Resultatet visar att det finns stora variationer mellan de Europeiska länderna men det finns även variationer inom länderna. Sammanställningen är vidarebefordrad till Riksföreningen för Barnsjuksköterskors styrelse för beslut om vidare handläggning. Evalotte Mörelius Fd ordförande RfB PNAE representant Den som väntar på någonting gott... Läs mer på: www.nutramigen.se...behöver inte alltid vänta länge Nytt utseende, samma innehåll Mediq Sverige AB, Tel. 08-586 33 500 Box 10302, 434 24 Kungsbacka Studier har visat att ca 80 % av alla spädbarn med komjölksallergi utvecklade tolerans för komjölk efter 12 månaders kostbehandling med Nutramigen* LGG 1,2 Vanligtvis har 85-90 % utvecklat tolerans först vid tre års ålder 3 Referenser: 1. Canani RB et al. J Pediatr 2013;163:771-777. 2. Berni Canani R et al. J Allergy Clin Immunol. 2012;129:580-582. 3. Høst et al. Ann Allergy Asthma Immunology 2002;89:33-7. nr 4 augusti 2014 barnbladet 13 *Varumärke tillhörande Mead Johnson & Company, LLC. 2014 Mead Johnson & Company, LLC. Alla rättigheter förbehållna. LGG och LGG logotyp är registrerade varumärken tillhörande Valio Ltd, Finland. Material avsett för sjukvårdspersonal. VIKTIGT: Bröstmjölk är spädbarnets bästa föda. Nutramigen är ett livsmedel för speciella medicinska ändamål och skall endast användas på inrådan av läkare eller dietist.

Barnveckan 20-23 april 2015 Stockholm.www.malmokongressbyra.se/barnveckan PROGRAM MÅNDAG 20 april 10.00-10.30 REGISTRERING/KAFFE/ UTSTÄLLNINGSBESÖK 10.30-11.45 Möte Möte Studierektorer/BLU? Möte BLU? WORKSHOPS Varje workshop hålls två gånger med start 10.30 och 11.15 -Spirometri -Kolhydraträkning KURS BARNHÄLSOVÅRD (se separat program) SK-KURS KLINISK GENETIK (se separat program) 11.45-13.00 LUNCH 13.00-14.00 INVIGNING 14.10-15.00 NEONATOLOGI NEFROLOGI NEUROPEDIATRIK PRESENTATION AV BAKJOURSKURS 15.00-15.30 KAFFE/UTSTÄLLNING /POSTERPRESENTATION Forts kurs BHV 15.30-17.00 NEONATOLOGI NEFROLOGI NEUROPEDIATRIK WORKSHOPS Varje workshop hålls två gånger med start 15.30 och 16.15 -Spirometri -Kolhydraträkning Forts kurs BHV 17.00-18.00 MÖTE BLF Styrelse + sektions ordf. KVÄLLSARRANGEMANG: KL 18.00 MIDDAG PÅ FOLKETS HUS MED UNDERHÅLLNING PROGRAM TISDAG 21 april 08.15-09.45 GLOBAL HÄLSA ALLERGI GASTROENTEROLOGI WORKSHOPS Varje workshop hålls två gånger med start 08.15 och 09.00 -Spirometri -Kolhydraträkning 09.45-10.30 KAFFE/UTSTÄLLNING /POSTERPRESENTATION 10.30-12.00 GLOBAL HÄLSA ALLERGI GASTROENTEROLOGI WORKSHOPS Varje workshop hålls två gånger med start 10.30 och 11.15 -Spirometri -Kolhydraträkning 12.00-13.00 LUNCH ST-LUNCH med BLU ÅRSMÖTE ÅRSMÖTE ACTA PAEDIATRICA KURS BARNHÄLSOVÅRD (se separat program) SK-KURS KLINISK GENETIK (se separat program) 13.00-13.45 FÖRELÄSNING Forskning i framtiden 13.50-14.45 ETIKDEBATT Mentometrar? Prof i straffrätt? UPPFÖDNINGSTEMET, SACHSSKA Tillbakablick och framåtblick Jan Andersson? HEPATOLOGI 14.45-15.30 KAFFE/UTSTÄLLNING /POSTERPRESENTATION 15.30-17.00 ETIKDEBATT UNGDOMSENHETEN, SACHSSKA HEPATOLOGI Young Investigator Award ACTA PAEDIATRICA FÖRELÄSNING WORKSHOPS Varje workshop hålls två gånger med start 15.30 och 16.15 -Spirometri -Kolhydraträkning Forts Kurs BHV 17.00-17.45 HÖV-MÖTE KVÄLLSARRANGEMANG: KL 18.00 MIDDAG PÅ JUNIBACKEN MED UNDERHÅLLNING? 14 barnbladet nr 4 augusti 2014

PROGRAM ONSDAG 22 april 08.15-09.45 MINIKURS FÖDOÄMNES- ALLERGI BARNKARDIOLOGI WORKSHOPS Varje workshop hålls två gånger med start 08.15 och 09.00 -Frågesport hudutslag -Optiflow WORKSHOPS Varje workshop hålls två gånger med start 08.15 och 09.00 -HLR -EKG-tolkning KURS UNGDOMSMEDICIN SK-KURS KLINISK GENETIK 09.45-10.30 KAFFE/UTSTÄLLNING /POSTERPRESENTATION 10.30-12.00 MINIKURS FÖDOÄMNES- ALLERGI BARNKARDIOLOGI WORKSHOPS Varje workshop hålls två gånger med start 10.30 och 11.15 -Frågesport hudutslag -Optiflow WORKSHOPS Varje workshop hålls två gånger med start 10.30 och 11.15 -HLR -EKG-tolkning KURS UNGDOMSMEDICIN 12.00-13.00 ÅRSMÖTE KARDIOLOGISEKTIONEN 13.00-13.45 FÖRELÄSNING Framtidens e-hälsotjänster 13.50-14.45 AKUT PEDIATRIK REUMATOLOGI LUNCH Plattformar, appar och register SLL? IT-i vården Utmaningar och möjligheter KURS UNGDOMSMEDICIN 14.45-15.30 KAFFE/UTSTÄLLNING /POSTERPRESENTATION 15.30-17.00 AKUT PEDIATRIK REUMATOLOGI WORKSHOPS Varje workshop hålls två gånger med start 15.30 och 16.15 -Frågesport hudutslag -Optiflow WORKSHOPS Varje workshop hålls två gånger med start 15.30 och 16.15 -HLR -EKG-tolkning KURS UNGDOMSMEDICIN 17.00-17.45 ÅRSMÖTE BLF ÅRSMÖTE Riksföreningen för Barnsjuksköterskor KVÄLLSARRANGEMANG: KL 18.00 AULA MEDICA/KI? ÅRSMÖTE UNGDOMSMEDICIN PROGRAM TORSDAG 23 april 08.15-09.45 DIABETES Framtidens diabetesvård MINIKURS BARNONKOLOGI MINIKURS BARNINFEKTIONER WORKSHOPS Varje workshop hålls två gånger med start 08.15 och 09.00 -Frågesport hudutslag -Optiflow WORKSHOPS Varje workshop hålls två gånger med start 08.15 och 09.00 -HLR -EKG-tolkning SK-KURS KLINISK GENETIK 09.45-10.30 KAFFE/UTSTÄLLNING /POSTERPRESENTATION 10.30-12.00 DIABETES Framtidens diabetesvård MINIKURS BARNONKOLOGI MINIKURS BARNINFEKTIONER WORKSHOPS Varje workshop hålls två gånger med start 10.30 och 11.15 -Frågesport hudutslag -Optiflow WORKSHOPS Varje workshop hålls två gånger med start 10.30 och 11.15 -HLR -EKG-tolkning 12.00-13.00 LUNCH 13.00-13.45 FÖRELÄSNING Framtidens patienter 13.50-14.45 ENDOKRINOLOGI BARNPSYKIATRI SCÄ/BUP Ungdomar i debatt med politiker? VACCINATIONER I FRAMTIDEN 14.45-15.30 KAFFE/UTSTÄLLNING /POSTERPRESENTATION 15.30-17.00 ENDOKRINOLOGI BARNPSYKIATRI SCÄ/BUP UTDELNING AV PRIS FÖR BÄSTA POSTER + ST-projekt? WORKSHOPS Varje workshop hålls två gånger med start 15.30 och 16.15 -Insulinpumpar - WORKSHOPS Varje workshop hålls två gånger med start 15.30 och 16.15 -aeeg - nr 4 augusti 2014 barnbladet 15

tema gästskribenten Tack alla vuxna för att ni var så tillåtande! Pia Sundhagen Legendarisk fotbollsspelare Huvudtränare för Sveriges damlanslag i fotboll Flickor på 60-talet skulle hoppa hage och långrep. Alla fick vara med. Skratt och prat byggde vänskap och relationer. Rättvisa var att hoppa i tur och ordning. Man fick tålmodigt stå i kö, inte busa i kön eller smita före, då blev det ett herrans liv på de väntande tjejerna. Flickorna hade klänning och nätta skor med remmar och ville inte bli smutsiga. Killarna uppträdde i flock, sprang hellre än gick och var gärna i skogen och byggde hyddor. Cykeln var ett givet transportmedel och där man tävlade om hur lång sladd cykeln kunde göra i gruset. Hos grabbarna var det tufft om man hade fått skrubbsår på knäna eller blåmärke efter en smäll på armen. Och så spelade killarna boll. Rättvisa var att välja lag. När jag växte upp i lilla byn Marbäck så gillade jag att leka med bollen, att leka med grabbarna. Jag upptäckte att denna lek hade allt, glädje, spänning, kamp och utveckling. Fotbollen har tilltalat mig ända sedan jag sprang på grannarnas gräsmattor med skrubbsår på knäna och lekte Beckenbauer, Cruyff och Pelé och nyfiket lärde mig fotbollens underbara konst. När bollen går i mål oavsett om det är ett mål mellan två stenar eller på Wembley i en OS-final gör jag segergester, vrålar ut vinsten och delar glädjen med andra och känner: Tillsammans. Trots att jag var en flicka fick jag spela boll. Jag tog mig rätten att spela fotboll. Jag behövde inte foga mig in i mallen och vara som flickorna skulle vara. Jag tilläts gå min egen väg. Både mamma och pappa, som själva växt upp i en miljö där överheten var närvarande och hierarkier en självklarhet, kämpade för att vi barn skulle slippa dylika erfarenheter. Samtidigt växte jag upp i en tid där man talade om den fria uppfostran. Fri att upptäcka sin förmåga. Och även om vi inte hade någon förmögenhet, fin bil eller åkte utomlands på semestern så var vi lika mycket värda. Så när också möjligheten att få spela boll i en riktig match med fotbollströja och shorts och riktiga domare, ja då var jag lycklig. Jag trodde på fullt allvar att jag var den enda flickan i hela världen som spelade fotboll. Att tränaren kallade mig för Pelle för att jag skulle få spela var ingenting jag funderade över då, det gav mig ju chansen att göra det jag allra helst ville: Spela fotboll. Och det gör jag än idag. Glädjen är den sanna motivationen. Idag är det inte två stenar på en sluttande gräsmatta och gatans barn som spelkamrater. I dag är det dubbade skor, riktig plan, riktiga mål och tydliga laguppställningar. Idag tar tränaren initiativet, leder och instruerar. På läktaren sitter mammor och pappor, kanske någon mor eller farförälder och hejar på sina barn. Det är bra, att vara närvarande och se barnet är positivt för många. Och det är härligt att se hur föräldrar hejar och ropar, engagerar sig när det är dags för match bara dom gör det på rätt sätt, gör det för barnets skull. Stöttar istället för begränsar. Hur då? Tyvärr har jag sett och hört, hört talas om hur vuxna försöker hjälpa till genom att coacha sitt barn som om de var små vuxna. De ropar ut direktiv till sitt barn såsom högre upp eller längre ner 16 barnbladet nr 4 augusti 2014

tema gästskribenten kanske bättre bredd eller varför inte bättre kan du istället för att låta barnet upptäcka fotbollens lek och konst och låta henne få pröva sin förmåga med andra. Vuxna som kritiserar domaren förstår jag inte. Vem blir bättre av skäll, glåpord, ironi. Jag är så inne i det säger föräldern lite ursäktande. Att den vuxne inte kan ta ansvar för sitt uppträdande, det har jag ingen förståelse för. För det begränsar barnet. För att hjälpa så tror jag att man behöver finna barnet där hon är. Kan du se det hon ser, en stor plan med målet dit bollen ska slås? Förmår du känna hennes nyfikenhet när hon passar bollen till en lagkompis och hennes tankar om nästa passning, förstå hennes oro när motståndaren kommer rusandes emot henne, fysiskt känna hur det pirrar i hennes mage när skottet går utanför, förnimma hennes besvikelse när det blir fel eller känna hennes bubblande glädje när det blir rätt? Om du kan det, ja då vet du också hur du kan hjälpa henne, vilka ord som behövs just där och då. Som förälder skapar du fotbollsmiljön tillsammans med tränare och barnen. Vad vill ni att man ska få se, uppleva? Det är bara att bestämma sig. Du har ett val. Hur vill du bidra? Jag hoppas verkligen att också framtidens barn får uppleva den glädje jag känt över fotbollen. Att vi fortsätter att utveckla vår förmåga att leda unga individer på ett kreativt och utvecklande sätt. Att vi kan få framtidens barn att våga utmana sig själva, få dem att växa och bli bra kamrater som bryr sig. Förhoppningsvis kan också framtidens barn göra något åt det där springet i benen som kan vara svårt att bli av med om normen säger att du ska sitta still. Låt Normen växa åt alla håll och kämpa för att den inte krymper. Det är vi vuxna som har makten att se till att så sker. Föräldrar som engagerar sig och gläds när deras barn lyckas, men som också ser det som självklart när kompisarna gör framsteg. Tränare som kan hantera små människor och se varje barn under träningen. Lärare som förstår att även om klassen som kollektiv ska nå utsatta mål, finns det individer som var och en behöver sträva efter egna. Om vi vuxna kan lära barnen att hitta sitt mål och samtidigt lära dom att det är vägen dit som är mödan värd, ja då har vi gett framtidens vuxna en bra plattform att utgå från. * Vid svinkoppor nns ett antibakteriellt alternativ utan antibiotika. Kloka vardagsval räddar antibiotikan! Bidrar inte till resistensutvecklingen Likvärdig effekt som antibiotikakräm 2 Brett antibakteriellt spektrum Receptfritt läkemedel Microcid är ett receptfritt läkemedel. Läs bipacksedeln innan användning. 1. Socialstyrelsen. Jämförelse år 2008-2013 (Vanligt förskriven antibiotika mot svinkoppor). 2. Christensen OB et Anehus S. Hydrogen peroxide cream: An alternative to topical antibiotics in the treatment of impetigo contagiosa. Acta Derm Venereol 1994; 74:460-462. Borrgatan 31, 202 13 Malmö MICROCID.SE

tema tarm- och blåsfunktion Reflektioner kring uroterapeutens roll och uroterapiutbildningen Äntligen färdig Uroterapeut! Efter lite mer än 1,5 års studier på Göteborgs Universitet kan jag numera kallla mig för uroterapeut. Vi är cirka 550 individer som blivit uroterapeuter i Norden sedan utbildningen startades 1987 av Birgitta Lindehall och Anna-Lena Hellström. Två pionjärer inom svensk barnsjukvård som åkte till USA på 70-talet för att träffa en professor i urologi, Jack Lapides, som introducerade RIK (ren intermittent kateterisering) som egenvård på Michigans universitetssjukhus. Det studiebesöket gav inspiration att starta RIK på hemmaplan. Redan 1972 beskrev professor Lapides och sjuksköterskan B Lowe (frågan är vem som skrev vad), hur RIK-metoden skulle utföras. Uroterapi är också en beteendeterapeutisk behandling där barnet lär sig att ändra sitt felaktiga beteende och istället får normala vanor som inverkar positivt på urinblåsan och njurarna, eller Maria Salomonsson Uroterapeut Barn- och ungdomsmottagningen, Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås tarmfunktionen. Målet är att utifrån individen uppnå en normal blås- och tarmfunktion och kontinens. Ibland kan det behövas individuellt utprovade hjälpmedel för att uppnå målet. Uroterapeuten har goda kunskaper om hjälpmedel vad det gäller utprovning, förskrivning och utvärdering. Uroterapiutbildningen startar vartannat år och är en uppdragsutbildning på 40 hp vid Göteborgs Universitet. Utbildningen arrangeras även vid Högskolan i Bergen, Norge. Alla som går uroterapiutbildningen har en legitimation i sin grundprofession som kan vara sjuksköterska, barnmorska, läkare eller sjukgymnast. Arbetsområdena för en uroterapeut är många, bl.a. barnsjukvård, gynekologi, urologi, primärvård, äldrevård. Utbildningen består av fem delkurser där varje delkurs inleds med en vecka med föreläsningar, god samvaro och bra stämning. Uroterapistudenter från den 14.e utbildningen, klara i april 2014, bestod av deltagare spridda över hela Sverige, några från Danmark och en från Spanien. Alla deltagare hade olika erfarenheter och utbildningsbakgrund. Vi hade ett stort utbyte av varandra och det erbjöds bra forum där vi kunde hjälpas åt med de återkommande 100 instuderingsfrågorna inför tentamen och ge varandra tips och idéer. Tentamen skedde på hemorten och på respektive ar- 18 barnbladet nr 4 augusti 2014

tema tarm- och blåsfunktion betsplats. Alla skrev sin tentamensuppgift vid samma tidpunkt. Sedan var det bara att vänta på resultatet, lika spännande varje gång. Många artiklar plöjdes igenom eftersom det pågår mycket forskning inom området. Vi har lärt oss allt från embryologin till motiverande samtal. Föreläsningarna höll hög kvalité med fantastiska uroterapeuter och läkare. Ett barn som träffar en uroterapeut kommer på remiss från primärvården, skolhälsovården, barnhabiliteringen eller internt till uroterapimottagningen. Dessa barn kan ha olika problem från urinblåsan och tarmen som behöver utredas och behandlas. Det kan vara allt från urininkontinens, urinvägsinfektioner till förstoppning och avföringsläckage. Inkontinens delas in i olika sorter, det vill säga Trängningsinkontinens, Ansträngningsinkontinens (oftast kvinnor), Blandinkontinens, Överrinningsinkontinens (oftast män), Neurogen inkontinens och Avföringsinkontinens. Inom barnsjukvården arbetar vi mycket med att öka barnets medvetenhet för sitt eget beteende. Det finns hjälpmedel för funktionell blåsstörning som innebär störd blåskontroll. Detta tillstånd är vanligt hos barn och det finns en vibrationsklocka som ställs in på ett visst intervall, t ex två timmar och som påminner barnet att gå och kissa istället för att någon vuxen tjatar om att gå på toaletten. Detta hjälpmedel förändrar barnets felaktiga miktionsbeteende att inhibera trängning. Som barnuroterapeut möter jag barn i olika åldrar som befinner sig i olika utvecklingsstadier och har olika kulturella bakgrunder. Det är utmanade men oerhört givande. För att kunna uppnå ett bra och bestående behandlingsresultat krävs det att barnen ska förstå och vara delaktiga i sin uroterapibehandling. Vi använder oss mycket av bilder i kommunikationen med barnet och det finns bra informationsfilmer som är anpassade för barn i yngre åldrar. Det är mycket viktigt att barnet får återkoppling på sin behandling och att det görs en utvärdering. Varje besök kräver ett eller flera återbesök och många barn följs upp över telefonen. Hos oss får barnet med sig protokoll och stämplar hem som hen får sitta med en stund varje kväll och stämpla i huruvida hen t ex kissat när klockan vibrerat, om hen varit torrt och så vidare. Vi arbetar enbart med positiv förstärkning och när barnet kommer på återbesök finns en stolthet över de framsteg som hen gjort. När barnet arbetar med protokollen ökar medvetenheten för sitt eget beteende samtidigt som vi kan utvärdera behandlingen och eventuellt ändra på något som fungerat mindre bra. Innan första besöket på mottagningen har barnet och föräldern tillsammans fått fylla i en Miktionsdagbok. En lista på hur barnet har kissat under tre dygn, om urinläckage förekommit, uppmätt miktionsvolym, dygnsvolym, minsta respektive största mikterade volym, om tarmtömning och om barnet det varit torrt eller vått på natten. Detta utgör en del av den bedömning som sedan görs av barnets blåsfunktion och vilket aktuellt problem barnet har för att sedan kunna göra en behandlingsplan. Under besöket får barnet göra en urinflödesmätning vilket innebär att barnet kissar på en speciell toalett som är kopplad till en flödesmätare som visar hur urinblåsan fungerar vid tömning. Urinflödesmätningen visar bland annat hur stark blåsmuskeln är och om det finns ett avflödeshinder i urinröret 8 En mycket viktig del inom uroterapi är att barnet lär sig hur urinblåsan och njurarna fungerar och hur tarmarna kan påverkar urinblåsan. Det är viktigt att barnet lär sig hur kroppen fungerar normalt. nr 4 augusti 2014 barnbladet 19