PROGNOS ARBETSMARKNAD SJÖFART

PROGNOS ARBETSMARKNAD SJÖFART 28 29

Innehållsförteckning Bakgrund...2 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling...2 Svenska handelsflottan... 3 Tillskott till handelsflottan... 4 Arbetskraftsbrist... 5 Sysselsättning... 6 Nyanmälda platser... 7 Utbudet av arbetskraft...8 Personaltillskott... 9 Könsfördelning... 1 Arbetslöshet och programinsatser...11 Regional utveckling och branschspecifika frågor...12 Infrastruktur och investeringar... 12 Ren och säker sjöfart... 13 Politik och beslut... 14 Fakta om prognosen Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst en anställd. Urvalet är stratifierat utifrån bransch, arbetsställenas storlek samt län. Resultatet av den genomförda intervjuundersökningen utgör basen för prognosbedömningarna. En sannolikhetsbedömning och analys av svaren görs dock på grundval av annan statistik och kriterier som påverkar arbetsmarknaden. De prognossiffror som presenteras är således Arbetsförmedlingens egna slutsatser angående den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden.

2 Arbetsmarknadsutsikter för Arbetsförmedlingen Sjöfart Bakgrund Sveriges geografiska läge och vårt stora handelsutbyte gör att sjöfarten har en avgörande roll i den svenska utrikeshandeln då drygt 8 procent av allt gods till och från Sverige går på fartyg. Godsomsättningen i de svenska hamnarna domineras av energiråvaror på importsidan och tunga svenska exportvaror som mineraler, stålprodukter, timmer och pappersvaror på exportsidan. Under senare år har volymen av sjötransporter ökat snabbare än någonsin tidigare. Ökningen av den internationella handeln mellan Asien, USA och Europa har fått genomslag i Sverige i form av ökad efterfrågan på våra traditionella exportprodukter, vilka huvudsakligen transporteras till sjöss. 14 november 28 fanns 1 165 företag registrerade inom branschen sjötransport. Sjöfarten genererar ett bidrag till handelsbalansen i storleksordningen 19 miljarder per år. Det betyder att de sjöfartsanställda per capita lämnar större bidrag till BNP än några andra anställda. Sjöfarten genererar ungefär 3 procent av Sveriges exportvärde. Den omfattande hantering som sker i hamnarna kan omsättas i enklare jämförelsetal enligt: - Nästan 221 1 personer sysselsätts i sjöfartsklustret. - Det omsätts över 18 ton gods per svensk och år. - Under 27 passerade motsvarande över tre gånger hela Sveriges befolkning genom en hamn. - Antalet personbilar som transporteras med färjor på svenska hamnar motsvarar antalet bilar i landet. Även om det nu sker en avmattning i världsekonomin förblir transportbehovet stort. För detta talar också fartygsbeställningar och planer på ny- och ombyggnation i hamnarna. Framtidstron är stark. Sysselsättningen håller sig kvar på en hög nivå. Arbetslösheten kommer troligtvis att öka på grund av inkomna varsel men det är troligt att de som då blir arbetslösa kommer att sugas upp dels av den nationella dels av den internationella marknaden. Efterfrågan på arbetskraft, sysselsättning Den globala konjunkturnedgången har självfallet också påverkat sjöfarten. Minskad efterfrågan betyder mindre behov av sjötransporter. Unikt för denna konjunktursvängning är dock att utskrotningen inte har kommit igång och anledningen är att upphuggningsvarven framförallt i Indien och Bangladesh inte lyckas finansiera köpen av skrotkandidaterna. Att marknaden som är på väg in i vad som ser ut som en djup lågkonjunktur skulle kunna absorbera alla beställda nya fartyg är osannolikt. Det finns 1 Detta innefattar sjöfolk ombord, rederipersonal, stödtjänster i hamnarna, de närliggande omgivningsnäringarna (branscher relaterade till varu- och persontransporter), samt de kringliggande omgivningsnäringarna (insatsleverantörer och kunskapslevererande branscher).

Arbetsmarknadsutsikter för Arbetsförmedlingen Sjöfart 3 dock ljuspunkter. Alla beställningar kommer inte att bli verklighet som det är tänkt, det finns en hel del spekulationsorder och nybyggen beställda av redare som inte kommer att lyckas hitta finansiering för sina fartyg. Det finns också varv som sannolikt aldrig kommer att se dagens ljus. Resultatet blir avbeställningar, förseningar och vidareförsäljningar av fartyg. För en del kassastinna rederier innebär detta tider med nya affärsmöjligheter. Det kan innebära inköp av fartyg på en andrahandsmarknad med sjunkande priser. Ungefär 9 procent av den sjöburna världshandeln finansieras genom krediter och som alla vet är krediter svårt att få del av just nu. Detta kommer självfallet att ändras. Världshandeln kommer att fortsätta utvecklas och sjötransporter är då en grundläggande förutsättning. Men i det korta perspektivet kommer vi att se företag som försvinner såsom rederier, varv och underleverantörer till dessa. Det här kommer också att påverka en av sjöfartens viktigaste framtidsfrågor rekryteringen. Vi kommer med stor sannolikhet att uppleva en situation som närmast kan beskrivas som att näringen för fram dubbla budskap, rekryteringsbehovet är stort långsiktigt men i ett kort perspektiv kan det komma att finnas få nya jobb. Det här är varken nytt eller konstigt. Minskar behovet av fartyg, så minskar behovet av bemanning. Nu gäller det dock att lära sig av tidigare erfarenheter. Då har lågkonjunkturer betytt att man blivit väldigt restriktiv med att anställa nybörjare och att nya fartyg byggs utan kapacitet att ta emot elever och praktikanter. Det här har man sedan fått betala för i goda tider. Behovet av nytt folk långsiktigt ligger dock fast och numera finns inga möjligheter att bristmönstra sjöfolk, att till exempel befordra en motorman till obehörig maskinist när konjunkturen vänder och behovet uppstår. Idag tar det minimum fyra år att få fram en juniormaskinist och ytterligare minst tre år att få fram ett seniorbefäl. Vi har ett stort rekryteringsbehov framöver för att täcka pensionsavgångar Världshandeln kommer att öka igen och världshandelsflottan kommer att växa. För det senare finns inte minst miljöskäl. Om en svensk tillväxt sedan sker under svensk eller utländsk flagg får bara framtiden utvisa, men behovet av välutbildat sjöfolk, också svenskar, kommer ändå att vara stort framöver. Därför krävs långsiktighet även i dåliga tider. Svenska handelsflottan Svensk rederinäring är väletablerad på den internationella transportmarknaden. Den svenskkontrollerade handelsflottan består av totalt 635 fartyg. Den samlade svenska handelsflottan utgör just över 1 procent av världshandelsflottan.

4 Arbetsmarknadsutsikter för Arbetsförmedlingen Sjöfart Svenskkontrollerade handelsflottan 1 juni 28 25 2 15 1 Utländsk flagg Svensk flagg 5 Bulkfartyg Container Torrlast Offshore Passagerar/Färja Kylfartyg Roro Tankfartyg Bogserbåtar Isbrytare Skolfartyg Segelfartyg Diverse Handelsflottans utveckling (3GT och över) 7 6 5 4 3 Utländsk flagg Svensk flagg 2 1 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 28 (juni) En större svenskflaggad handelsflotta ger Sverige helt andra förutsättningar för att kunna påverka i olika internationella fora och skapa förutsättningar för ett framgångsrikt internationellt sjösäkerhets- och miljöarbete inom sektorn. Tillskott till handelsflottan För svenska rederiers räkning fanns det i oktober 28 57 fartyg över 3 bruttoton i bekräftade beställningar för leverans fram till 212. Dessa har ett värde av cirka 4 miljarder kronor vilket gör branschen till en av Sveriges mest investeringstunga. Man beräknar att en fjärdedel av de beställda fartygen kommer att få svensk flagg.

Arbetsmarknadsutsikter för Arbetsförmedlingen Sjöfart 5 12 1 8 6 4 2 1987 1988 Svenska rederiers nybyggnadsprogram 1989 199 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 (oktober) Internationellt ligger närmare 9 fartyg i beställning hos olika varv världen över. Arbetskraftsbrist Enligt ett norskt bemanningsbolag står sjöfarten inför en brist på 9 sjöbefäl till år 212. Denna siffra är ett maxantal och det finns en hel del reservationer. Det beror i första hand på huruvida de planerade nybyggena verkligen byggs, att pensionsavgångarna sker de år de är beräknade för, att personal söker sig bort från sjöfarten i samma utsträckning som tidigare, att arbetskraft som har gått i land ej kommer tillbaka till sjöfarten etc. Andel företag med arbetskraftsbrist 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Ingen brist Brist Höst '4 Vår '5 Höst '5 Vår '6 Höst '6 Vår '7 Höst '7 Vår '8 Höst '8

6 Arbetsmarknadsutsikter för Arbetsförmedlingen Sjöfart Bristyrken och antal 12 1 8 6 4 2 Höst '6 Vår '7 Höst '7 Vår '8 Höst '8 3141 - Maskinbefäl 3142 - Fartygsbefäl 5122/5123 - Kock/Kallskänka/ Mässman 7233 - Motorman 834 - Matros Efterfrågan/Nettotal 6 5 4 3 2 1 Höst '4 Vår '5 Sysselsättning Höst '5 Vår '6 Höst '6 Vår '7 Höst '7 Vår '8 Höst '8 Senaste 6 månaderna Kommande 6 månaderna 6-12 månader framöver Antalet aktiva sjömän på svenska fartyg har hållit sig på en stadigt hög nivå de senaste åren. Det antal som under år 27 hade full sysselsättning som sjömän var drygt 15. Av dessa är cirka 6 procent så kallade TAP 2 -anställda. 2 = Tillfälligt Anställd Personal. TAP-avtalen innebär att en viss del av bemanningen ombord på lastfartyg i internationell fart kan bestå av utländska medborgare enligt särskilda kollektivavtal. I Sveriges fall är dessa uteslutande av filippinsk nationalitet.

Arbetsmarknadsutsikter för Arbetsförmedlingen Sjöfart 7 Aktiva sjömän på svenska fartyg 25 2 15 1 Kvinnor Män 5 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 Ombordanställda i svenska rederier 27 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Kvinnor Män Befälhavare Styrmän Däckspersonal Maskinbefäl Maskinpersonal Ekonomiföreståndare Övrig ekonomipersonal Antalet nyanmälda platser (exkl. ferieplatser) hos Af Sjöfart

8 Arbetsmarknadsutsikter för Arbetsförmedlingen Sjöfart Utbudet av arbetskraft Under senare år har svenska rederier haft svårigheter att rekrytera svenskt befäl. Regeringen har bl.a. därmed beslutat att ge Sjöfartsverket i uppdrag att tillkalla en särskild expertgrupp med uppgift att verka för ökad rekrytering av personal till sjöfartssektorn. Sjöfartsverket ska vara sammankallande och till gruppen bjuda in representanter från sjöfartsnäringen, utbildningsanordnare, statliga myndigheter, bransch- och intresseorganisationer samt berörda arbetstagarorganisationer. Förhoppningen är bland annat att se över förutsättningarna för intresserade att under en period pröva på olika yrken inom sjöfartssektorn. En annan viktig åtgärd är att se till att det finns tillräckligt med utbildnings- och praktikplatser ombord på fartyg, så att elever och studenter kan genomföra och avsluta de praktiska delarna i sin utbildning. Sjöfartsutbildningar ger allmänt en mycket bred kompetens inom en sektor med goda framtidsmöjligheter. De kunskaper och erfarenheter man får inom sjöfarten är efterfrågade och respekterade i land. Trots detta är svårigheten med rekrytering speciellt till de tekniska utbildningarna inte bara ett svenskt problem utan också ett internationellt problem. Sjöfarten har både i Sverige och internationellt många anställda som närmar sig pensionsåldern, vilket ytterligare ökar efterfrågan på arbetskraft. Men det har visat sig vara svårt att rekrytera i den omfattningen som behövs. Särskilt många avgångar är att väntas de närmaste tio åren. Åldersstruktur bland aktiva sjömän på svenska fartyg <2 2-29 3-39 4-49 5-59 6-69 >7 Bland olika yrkeskategorier är bristen på maskinbefäl allvarligast, vilket indirekt kan komma att begränsa redares vilja att flagga in fartyg till svensk flagg. Återigen är inte detta enbart en svensk fråga, eftersom bristen är internationell, men bristen i Sverige är extra tydlig. I de mest kvalificerade kategorierna är det också ett problem att det svenska löneläget släpar efter jämfört med vad som betalas internationellt. Som en följd av detta har det under lång tid konstant skett en viss avtappning av svenskar till internationella bolag. Sjöfartssektorn har traditionellt varit kraftigt mansdominerad och varit dålig på att attrahera kvinnor. Även om det

Arbetsmarknadsutsikter för Arbetsförmedlingen Sjöfart 9 numera finns kvinnor på närmast alla nivåer och inom alla utbildningsgrenar förblir den manliga dominansen mycket tydlig. Det är dock av vikt att Sverige har representanter även i den internationella sjöfarten då de verkar som ambassadörer och har både direkt och indirekt en möjlighet att öka försäljningen av svenska varor och tjänster i utlandet. Personalen - den viktigaste resursen Personalbrist har blivit ett problem under de senaste åren då konjunkturen har varit god och det har byggts många nya fartyg. Som sjöanställd är man hemifrån under halva året och det ses kanske som en större nackdel än att man faktiskt är hemma med betald ledighet under resten av året. Allt fler fartyg installerar bredband ombord, vilket underlättar för de anställda att hålla kontakt med vänner och familj. Även arbetstillfällena iland ökar, varför många nu lämnar yrket i förtid. Man räknar att den genomsnittliga anställningstiden är cirka 12 år i dagsläget men denna siffra tenderar att minska. Personaltillskott Manskap Matroser och motormän utbildas inom ramen för gymnasieskolans treåriga energiprogram på den sjöfartstekniska utbildningen. Utbildningen ges vid gymnasieskolor i Härnösand, Stockholm, Visby, Karlskrona, Göteborg (ger dubbla behörigheter), Skärhamn samt på Komvux i Helsingborg. Under 28 utexaminerades 81 matroser samt 65 3 motormän. Nytillskottet av matroser från sjömansskolorna bedöms vara tillräckligt med reservation för att det kan vara besvärligt att rekrytera till sommarhalvårets skärgårdstrafik. Behovet av motormän har ökat kraftigt och Arbetsförmedlingen anordnar en årlig 4-veckors arbetsmarknadsutbildning för att lindra denna brist. Tyvärr har det bitvis varit svårt att rekrytera intresserade studenter till denna. Totalt antal manskapselever 14 12 1 8 6 4 2 Christopher Polhemsgymnasiet, Visby Härnösands gymnasium Rönnowska skolan, Helsingborg Sjöfartsgymnasiet UCT, Tjörn Sjömansskolan, Stockholm Törnströmska gymnasiet, Karlskrona YTC Lindholmen Öckerö gymnasieskola 3 Detta inkluderar även elever från Arbetsförmedlingens utbildning

1 Arbetsmarknadsutsikter för Arbetsförmedlingen Sjöfart Sjöbefäl Grundutbildningen för sjöbefäl ges på Sjöfartshögskolorna vid Högskolan i Kalmar och vid Chalmers i Göteborg. Utbildningen som leder till högre befälsbehörigheter varierar i längd mellan två till fyra år beroende på nivå och om praktiken varvas i utbildningen eller om praktiken fullförs före och/eller efter studierna. Våren 28 utexaminerades 16 sjökaptener med fartygsbefälsbehörighet klass V (romersk femma). Siffrorna för sjöingenjörer med maskinbefälsbehörighet klass V (romersk femma) var 61 stycken. Totalt antal studenter på sjöbefälsutbildningarna 7 6 5 4 3 2 1 Sjökapten totalt Sjöingenjör totalt Sjökapten i Göteborg Sjöingenjör i Göteborg Sjökapten i Kalmar Sjöingenjör i Kalmar 22 23 24 25 26 27 Då intresset för att studera till sjöingenjör inte ens täcker antalet lediga platser i dagsläget startade ett antal intressenter ett elevfartyg hösten 27 med syfte att elever skulle kunna få prova på delar av en sjöingenjörsutbildning. Utbildningen pågår i 16 veckor varav fem veckor är till sjöss. När kursen är klar garanteras eleverna plats på sjöingenjörsprogrammet. Utbildningarna har visat sig vara väldigt populära och man räknar med att ungefär hälften kommer att fortsätta vidare på sjöingenjörsutbildningen. Nästa utbildning börjar i januari 29. En annan anledning att intresset för att söka sig vidare till maskinsidan är att den tekniska och arbetsmiljömässiga utvecklingen i maskinrummen inte har hängt med i samma utsträckning som övriga avdelningar ombord. Könsfördelning I det svenska sjömansregistret finns endast 13 procent kvinnliga sjömän. De är inte bara få, de är dessutom överrepresenterade i färjetrafiken, där 3 4 procent av de ombordanställda är kvinnor. Hos de konventionella rederierna är andelen kvinnliga sjömän bara 5 procent och nästan ingen är anställd i maskin. Andelen kvinnor i olika utbildningar tycks vara i ökande. Alla i branschen är idag överens om att kön saknar betydelse och att ingen redare skulle ha något emot att anställa en kvinna lika gärna som en man. Det kan också vara värt att notera att det aldrig funnits någon debatt om löneskillnader eller lönediskriminering inom sjöfarten.

Arbetsmarknadsutsikter för Arbetsförmedlingen Sjöfart 11 På sjökaptenslinjen är andelen kvinnor 15 procent samt 7 procent för sjöingenjörslinjen. På manskapssidan är siffran 11 procent. Arbetslöshet och programinsatser Arbetslösheten under sommaren är i stort sett obefintlig för att under senare delen av hösten fram till första månaderna på våren öka. Många sjömän har alternativt arbete under vintern. Arbetsförmedlingen Sjöfart I dagsläget har Arbetsförmedlingen Sjöfart 33 inskrivna. Vi har även kontinuerlig kontakt med sjösökande inskrivna på de lokala Af-kontoren. Dessa uppgår i dagsläget till 546 stycken. Det totala antalet inskrivna sjösökande uppgår alltså i dagsläget till 849. Antal inskrivna yrken 25 2 15 1 Övriga Af Af Sjöfart 5 Maskinbefäl, fartyg Maskinpersonal, fartyg Fartygselektriker Fartygsbefäl Däckspersonal, sjöfart Kocksteward Mässman Kock, fartyg Kallskänka, fartyg Ekonomibiträde, fartyg Servitris, fartyg Intendenturpersonal Det är troligt att siffrorna på antalet inskrivna sökande, både på Arbetsförmedlingen Sjöfart samt de med sjöyrken på de lokala arbetsförmedlingarna, kommer att öka i antal de nästkommande månaderna för att åter sjunka under våren/sommaren.

12 Arbetsmarknadsutsikter för Arbetsförmedlingen Sjöfart Antal arbetssökande* Sedan 22 anger siffrorna enbart personer som aktivt söker arbete inom sjöfart som huvudyrke och som varit verksamma i yrket någon gång de senaste två åren. 6 5 4 3 2 1 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 (apr) Antal arbetslösa sjömän inskrivna på Af Sjöfart november 28 Däcksbefäl Maskinbefäl Däcksmanskap Maskinmanskap Programinsatser De senaste fyra åren har Arbetsförmedlingen Sjöfart anordnat en arbetsmarknadsutbildning för motormän. Då den stora bristen på motormän har lindrats något är det i dagsläget ej bestämt huruvida ytterligare utbildningar kommer att startas. Diskussioner finns även om en eventuell utbildning till matros. Intresse undersöks för närvarande hos de olika rederierna. Om någon utbildning kommer att startas är det troligt att rekrytering kommer att ske från de varslade grupperna. Regional utveckling & branschspecifika frågor Sjöfartsyrkena är till allra största del totalt oberoende av vart i landet man bor. Man kan alltså bo kvar på sin hemort trots att respektive rederi har sina fartyg i helt andra delar av landet. Infrastruktur och investeringar De svenska fartygen finns registrerade i 9 olika hemmahamnar. De tio största hamnarna svarar dock för 96 procent av tonnaget.

Arbetsmarknadsutsikter för Arbetsförmedlingen Sjöfart 13 Svenska fartygs hemmahamn 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Göteborg Stockholm Malmö Donsö Skärhamn Helsingborg Trelleborg Visby Lidköping Husum Övriga Transportpolitiken både i Sverige och EU handlar om att bygga långsiktigt hållbara transportsystem. Det innebär att mer gods förs över från väg till järnväg och sjöfart. Det finns indikationer på att den internationella sjöfarten på Sverige håller på att växa ur vissa av farlederna. Många hamnar riskerar att inte kunna bevara sin relativa konkurrensposition i denna situation och de svenska hamnarnas krav på att Sjöfartsverket anpassar farlederna till de nya förutsättningarna växer. Men också landinfrastrukturen måste bli mer effektiv. Hamnanläggningarna och de viktiga godsstråken på väg- och järnvägssidan behöver förbättras och förnyas för att effektivisera hela transportkedjan. Den svenska (kust)sjöfarten betalar själv sin infrastruktur via diverse olika avgifter såsom hamnavgifter, farledskostnader, kostnad för lotsar mm. Ren och säker sjöfart Svensk sjöfart handlar uteslutande om kvalitetssjöfart och säkerheten på svenska fartyg är bland de allra bästa i världen. Sjöfart är energieffektivt och har stor potential att avlasta landinfrastrukturen från säkerhets- och miljöproblem. Ett fartyg förbrukar förhållandevis lite energi. Avgasutsläppen är därför små och relativt lätta att rena. Alternativa bränslen är realistiska även på kort sikt, då fartygen inte på samma sätt som bilen kräver omfattande investeringar i infrastruktur för bränsledistribution. Fartyget belastar under normala driftförhållanden i liten grad miljön med buller, gift eller andra störningar. Sjötransporter har en stor potential i arbetet internationellt för ett mer miljöanpassat samhälle.

14 Arbetsmarknadsutsikter för Arbetsförmedlingen Sjöfart Politik och beslut Andra halvåret 29 är det Sverige som svingar ordförandeklubban i EU. Då kommer med all sannolikhet hav och miljö att komma högt upp på agendan. Frågan om den europeiska sjöfartens framtida utveckling kommer att få en tyngd som sällan förr. Skall Sverige då kunna leda utvecklingsarbetet på ett trovärdigt sätt måste vi konkret visa ett aktivt stöd för en långsiktig hållbar utveckling av vår egen sjöfartsnäring. Det som kan orsaka hinder på vägen är: Sjöfarten har redan idag relativt stora rekryteringsproblem och måste öka ansträngningarna på detta område. Detta problem leder i sin tur till högre kostnader för löner då rederierna driver upp löneläget för att få tag på kompetent personal. Varven i fjärran östern börjar bli överbelastade på grund av det stora antalet nybeställningar. Svensk sjöfart har en mycket god möjlighet att fortsättningsvis delta i den positiva tillväxten. Rederierna anser dock att förutsättningen för detta är att sjöfarten får näringsvillkor som är i nivå med vad som gäller i första hand den europeiska unionen. På grund av att införandet av tonnageskatten har dragit ut på tiden finns det risk för att nya svenskägda skepp inte får svensk flagg. Konsekvensen kan bli att många framtida svenska arbetstillfällen går förlorade. Infrastrukturen i land bör effektiviseras för att på så sätt tillåta sjöfarten att expandera på ett tillfredsställande sätt. Det är i dag relativt oklart vilken påverkan det ekonomiska läget i omvärlden kommer att ha på sjöfarten, både på kort och på lång sikt. Källor: Lighthouse Svensk Sjöfarts tidning/scandinavian Shipping Gazette Sveriges Redareförening Sjöfartsverket Lars Telestam, SUI SIKA Regeringskansliet Arbetsförmedlingens höstprognos SAI SCB Mikael Huss, Ledarna/SMBF