0. Lite om ämnet och kursen

Relevanta dokument
IM2601 Fasta tillståndets fysik

( ) Räkneövning 3 röntgen. ( ) = Â f j exp -ir j G hkl

LAUE DIFFRAKTION. Teknisk fysik. Januari Innan laborationen är det viktigt att du läser detta labb-pm.

GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för fysik Curt Nyberg, Igor Zoric

1. Kristallstruktur. Grunden för att första en stor mängd av material-egenskaper kommer från att förstå deras struktur

Materialfysik vt Materials struktur 3.2 Metallers struktur

Materialfysik vt Materials struktur 3.1 Allmänt om kristallstrukturer

1. Kristallstruktur. Grunden för att första en stor mängd av material-egenskaper kommer från att förstå deras struktur

1. Kristallstruktur. Grunden för att första en stor mängd av material-egenskaper kommer från att förstå deras struktur

Materialfysik vt Materials struktur 3.1 Allmänt om kristallstrukturer. Materiens tre (fyra) faser. Tre grundtillstånd

Materialfysik 2010 Kai Nordlund. Ett kristallint ämne är ett där atomerna är ordnade i ett alltid helt lätt Men:

3.2.1 Grundämnes-metallers struktur Materialfysik vt CuAg nanostructur ed alloy. 3. Materials struktur 3.2 Metallers struktur

3.2.1 Grundämnes-metallers struktur

1. Kristallstruktur Matematiska gitter

Kapitel 10. Vätskor och fasta faser

Kapitel 10. Vätskor och fasta faser

Materialfysik vt Materials struktur 3.2 Metallers struktur

TENTAMEN I FASTA TILLSTÅNDETS FYSIK F3/KF3 FFY011

1. Struktur egenskap samband

Kapitel 10. Vätskor och fasta faser

Fysik TFYA86. Föreläsning 11/11

Vågfysik. Ljus: våg- och partikelbeteende

Laboration i röntgendiffraktion och laserdiffraktion för E

Gitter är endast en samling av identiska matematiska punkter som ger information om symmetri och enhetscell.

1. (a) (1 poäng) Rita i figuren en translationsvektor T som överför mönstret på sig själv.

F9 ELEKTRONMIKROSKOPI

Föreläsning 2 - Halvledare

Fasta tillståndets fysik FFFF05

Föreläsning 2 - Halvledare

3.1 Kristallstruktur Matematiska gitter De 5 2-dimensionella gittren De 7 kristallsystemen och 14 Bravais-gittren i 3D

3. Kristallinitet. 3.1 Kristallstruktur I Matematiska gitter II Matematiska gitter I. 3.1 Kristallstruktur

tentaplugg.nu av studenter för studenter

LAUEFOTOGRAM. Namn... Kurs... Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet Teknisk fysik Januari 2011

Kvantmekanik. Kvantmekaniken: De naturlagar som styr förlopp i den mikroskopiska världen (och i den makroskopiska!) Kvantmekanik.

1. Kristallstruktur. Grunden för att första en stor mängd av material-egenskaper kommer från att förstå deras struktur

Kristallografi. De tre benen. Förr Nu Framtiden. Symmetri Röntgenstrålning Datorn

Lösningsförslag till deltentamen i IM2601 Fasta tillståndets fysik. Teoridel

Kvantmekanik. Kapitel Natalie Segercrantz

Trender och deras orsak atomradier, jonradier, joniseringsenergi, elektronaffinitet

TENTAMEN I FASTA TILLSTÅNDETS FYSIK F3/KF3 FFY011

Material föreläsning 3. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson

Enligt Hunds första regel är spin maximal. Med tvνa elektroner i fem orbitaler tillνater

Andra föreläsningen kapitel 7. Patrik Lundström

Parbildning. Om fotonens energi är mer än dubbelt så stor som elektronens vileoenergi (m e. c 2 ):

ɛ r m n/m e 0,43 0,60 0,065 m p/m e 0,54 0,28 0,5 µ n (m 2 /Vs) 0,13 0,38 0,85 µ p (m 2 /Vs) 0,05 0,18 0,04

Topologiska material. Kvantmekaniska effekter med stora konsekvenser. Annica Black-Schaffer.

Diffraktion... Diffraktion (Kap. 36) Diffraktion... Enkel spalt. Parallellt monokromatiskt ljus gör att skuggan av rakbladet uppvisar en bandstruktur.

Materiens struktur II: fasta tillståndets fysik, kärnfysik, partikelfysik. Björn Fant Kai Nordlund

Tentamen för KEMA02 lördag 14 april 2012, 08-13

c = λ ν Vågrörelse Kap. 1. Kvantmekanik och den mikroskopiska världen Kvantmekanik 1.1 Elektromagnetisk strålning

Kapitel 36, diffraktion

KOMPLETTERANDE FORMELSAMLING FÖR FASTA TILLSTÅNDET I (reviderad version) 1. GITTER. RECIPROKT GITTER. KRISTALLPLAN.

Molekylmekanik. Matti Hotokka

Har Du frågor angående uppgifterna: kontakta någon av lärarna, vid lektionerna, via e-post eller på deras rum:


Lösningsförslag till deltentamen i IM2601 Fasta tillståndets fysik. Onsdagen den 30 maj, Teoridel Ê Á Ê. B B T Ë k B T Ê. exp m BBˆ.

Vetenskapshistoria. Vi behandlar naturvetenskap. Vi gör en uppdelning efter olika ämnen. Uppdelningen är delvis kronologisk

Föreläsning 1. Elektronen som partikel (kap 2)

tentaplugg.nu av studenter för studenter

Introduktionsföreläsning i FTF Kristallstruktur, elekronstruktur+excitationer, egenskaper (optiska, magnetiska )

TMPT06 Material & materialval

Kapitel 7. Atomstruktur och periodicitet. Kvantmekanik Aufbau Periodiska systemet

Kapitel 7. Atomstruktur och periodicitet

Kommer sig osäkerheten av att vår beskrivning av naturen är ofullständig, eller av att den fysiska verkligheten är genuint obestämd?

2. Röntgendiffraktion. Fasta tillståndets fysik, Kai Nordlund

Välkomna till kursen i elektroniska material!

MinBaS Område 3 Rapport nr 3:3 Mineral Ballast Sten. Superren kvarts. MinBaS project nr 3,3 SLUTRAPPORT. Pajeb Kvarts AB.

8-10 Sal F Generellt om kursen/utbildningen. Exempel på nanofenomen runt oss

Materia Sammanfattning. Materia

Fysik. Laboration 3. Ljusets vågnatur

Atom- och kärnfysik! Sid i fysikboken

( ) = B 0 samt att B z ( ) måste vara begränsad. Detta ger

Utställningstexter MINERALEN. Naturaliesamlingen Kieppi Viljo Nissinens mineralsamling

Väteatomen. Matti Hotokka

Fysikaliska modeller

Introduktion till kursen. Fysik 3. Dag Hanstorp

HALVLEDARE. Inledning

Hur kan du förklara f vad som menas med NANOTEKNIK?

Lösningar - Rätt val anges med fet stil i förekommande fall (obs att svaren på essäfrågorna inte är uttömmande).

4-1 Hur lyder Schrödingerekvationen för en partikel som rör sig i det tredimensionella

2. Röntgendiffraktion

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

Komponen'ysik Dan Hessman Lektor i fasta tillståndets fysik. Tel:

1.5 Våg partikeldualism

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

Tentamen i Modern fysik, TFYA11/TENA

Om inget annan anges gäller det rumstemperatur, d.v.s. T =300K, termisk jämvikt och värden som inte ges i uppgiften hämtas från formelsamlingen.

2. Röntgendiffraktion

Fysik TFYA86. Föreläsning 10/11

Komponen'ysik Dan Hessman Lektor i fasta tillståndets fysik. Tel:

Halvledarfysik. Hur fasta tillståndets fysik kom till Lund.

Vågrörelselära och optik

Välkomna till kursen i elektroniska material! Martin Leijnse

Läsförståelse 26. Magnetism. Jonas Storm, Kungsbroskolan, Tidaholm Bild från wikipedia. Pyramid av dankar och stavmagneter.

ÖVNINGSEXEMPEL FASTA TILLSTÅNDETS FYSIK F3, 2005 STRUKTUR

NO: KEMI. Årskurs

Fysik TFYA68. Föreläsning 11/14

Röntgenstrålning och Atomkärnans struktur

Fysik TFYA68 (9FY321) Föreläsning 6/15

attraktiv repellerande

Transkript:

0. Lite om ämnet och kursen Fasta tillståndets fysik (FTF) Vad är det? FTF förvaltar och utvecklar det centrala kunskapsstoffet rörande fasta ämnens olika egenskaper: - Elektriska - Optiska - Termiska - Magnetiska - Mekaniska egenskaper Förklarar fenomen på mikroskopisk nivå länk mellan atomerna och vardagens värld FTF är det största fysikområdet vad antalet fysiker beträffar Stora industrigrenar är baserade på forskning inom FTF

Historia (http:www.nobel.se) Start med röntgen (bestämning av atomär ordning, 1910-tal) och kvantmekanik (1920-tal). Upptäckten av supraledare. Halvledare, transistorn. Röntgen NP 1901 Onnes NP 1912 von Laue NP 1914 W L Bragg NP 1915 Einstein NP 1921 Bohr NP 1922 Heisenberg NP 1932 Schrödinger och Dirac NP 1933 Bardeen, Brattain och Shockley NP 1956

FTF Mångfalden tenderar dölja enhetligheten Omöjligt att exakt hantera kända lagar för fasta ämnen med 10 23 atomer/cm 3 (Coulombs lag, Fermi-Dirac-statistik för elektroner, Schrödingerekvationen). Hur förklara magnetism, supraledning,...? Drastiska approximationer behövs och används, mer eller mindre välmotiverade Diversifierat stoff. Mångfald fenomen. Ny story för varje kapitel. FTF för F3: Grundkurs för alla materialkurser från elektronmikroskopi, fysikalisk elektronik, ytfysik, vätskekristallfysik. Allmänbildande för civ.ing. Grund för de som vill forska inom området. Kursen är omfattande läs kontinuerligt! Minimum: Satsa på diffraktion, gittervibrationer, frielektrongasen och halvledare

1. Kristallstruktur 1.1 Inledning Kristall - Historiskt sett beteckning på transparent mineral, ofta med regelbundna former, studerade sedan 1600-talet. Kvarts (Bergkristall), SiO 2 Akvamarin, Be 3 Al 2 SiO 3 Kristallglas (G. Ravenscroft, England, 1674) är ett särskilt transparent glas (blymönja i stället för soda blandas med kvartshaltig sand)

N. Stena (dansk) skrev 1669 i sin De solido intrasolidum naturalilar contenta Att kalkspatens kristallytor visserligen växla, men att vinklarna emellan ytorna Är konstanta. Ledtråd till att kristallen byggs upp av identiska byggstenar. Kristall definition 1912-1996: Fast kropp där atomernas position beskrivs av ett punktgitter + en bas av atomer, identiskt ordnade till varje punkt. Punktgittret är ett translationsgitter: R m,n,p = ma 1 + na 2 + pa 3 Jfr tapetmönster! Ex. i 2 dim

Kristall definition 1996- nu: Fast kropp, som ger ett väldefinierat Diffraktionsmönster (mer om detta senare kvasikristaller ) Kristaller bildas av de flesta ämnen alltifrån grundämnen till proteiner och DNA-molekyler (grund för strukturbestämning!) Kristallit = liten kristall = korn Ex. metall bit Mellan kornen finns korngränser med mindre god ordning. Kornens storlek beror på tillverkningsprocessen Etsning gör kornen synliga pga annan reaktionsbenägenhet för korngränserna stål

Enkristaller hela provet är ett enda korn. Kan tillverkas med speciella metoder. Stor tillverkning av enkristallint kisel för halvledarindustrin. Polykristallint kisel smälts Degeln sänks o roteras sakta, ca 1 dm/dygn Produktionen i gång

Diffraktion Bestämning av kristallstrukturen görs med diffraktion (ex. av röntgenstrålning. Sedan 1912, von Laue, Bragg,...) Strålning in Prov Strålning ut endast I vissa riktningar. Mät dessa och fundera ut strukturen Ex. DNA-molekylen (NP1962 till Crick, Watson, Wilkins; Rosalyn Franklin)

Ex. Cs + Cl - Mönsterbit? Enhetscell, här en kub Gitter? Kubiskt gitter, sc (simple cubic) Cl - Bas? Ena jonslaget i (0,0,0) det andra i a/2(1,1,1) Cs +

Ex: Tätpackad struktur I (hexagonal tätpackning, hexagobnal close packed, hcp) ABABABAB... A B A

Ex: Tätpackad struktur II (Ytcentrerad kubisk struktur, face centered cubic, fcc) Koordinationstal? =antalet närmaste grannar=12 Packningstäthet? =atomvolym/cellvolym=0,74

Ex: Rymdcentrerad kubisk struktur (body centered cubic, bcc) Koordinationstal? =antalet närmaste grannar=8 Packningstäthet? =atomvolym/cellvolym=0,68

Fcc och bcc beskrivna som sc: Bas? Bas: en atom i (0,0,0) en atom i a/2(1,1,1) 2 atomer i basen Bas: en i (0,0,0) en i a/2(1,1,0) en i a/2(1,0,1) en i a/2(0,1,1) 4 atomer i basen Primitiva translationsvektorer (a 1,a 2,a 3 ) för bcc, fcc är inritade (till vänster). De spänner den minsta möjliga enhetscellen = den primitiva enhetscellen