INDUSTRIELL EKONOMI FK MIO040. Introduktion

Relevanta dokument
INDUSTRIELL EKONOMI FK MIO040. Introduktion

INDUSTRIELL EKONOMI FK

» Industriell ekonomi

Produktkalkylering. Dagens tema Periodkalkyler. Orderkalkyler - Trad. självkostnadskalkyl - ABC-kalkyl

Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s Construction Management

Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s Construction Management

» Industriell ekonomi

Uppgift: Självkostnad och ABC

Självkostnadskalkylering. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten

Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem Peter Lohmander Version

Reflektioner från föregående vecka

Fråga 1 Lösningsförslag 1 Fråga 2

Produktkalkyler. Grundbegrepp. Förädlingsprocess. Ingår ej i kursen Sid Linjär programmering

Kalkyleringens avvägning

AJK kap 8. Kalkyleringens avvägning. Divisionskalkyl. Övning divisionskalkyl

HÖGSKOLAN I BORÅS. EKONOMISTYRNING (OPUS) 7,5 Högskolepoäng

HÖGSKOLAN I BORÅS INSTITUTION: HIT TENTAMEN REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET ADMINISTRATÖRSPROGRAMMET :30 13:30

Kalkyleringens avvägning

Orderkalkylering. Kostnadsbegrepp. ! Direkta kostnader. ! Indirekta kostnader. ! Lämpar sig för företag som har:

IEK 415 Industriell ekonomi

HÖGSKOLAN I BORÅS. REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET 15 Högskolepoäng

Allmänt om kalkylering

HÖGSKOLAN I BORÅS INSTITUTION: IDA TENTAMEN REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET ADMINISTRATÖRSPROGRAMMET :00 13:00

VBE 013 Byggprocessen och företagsekonomi. Avdelningen för byggnadsekonomi

Normalkalkyl. Divisionskalkyl. Kalkyleringens avvägning. Övning divisionskalkyl Kostnad / styck. Normalkalkyl kostnad / styck =

Välkommen till FEGA 16 Ekonomistyrning 7,5p HT-09

tentaplugg.nu av studenter för studenter

Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem MED VISSA FACIT Peter Lohmander Version

Introduktion. Av Tobias Lindström KPP039 MDH 2010

Seminarium 4 (kap 16-17)

Ekonomihögskolan Dnr: EHV 2008/245/514 KURSPLAN. Företag och Marknad I. Business and Market I. Ekonomihögskolans styrelse. Företagsekonomi.

Kursplan. Företagsekonomi, allmän kurs. Business Administration, General Course. Företagsekonomi. Kursen ges som fristående kurs.

Vad det gäller matematiken, så minns att den egentligen inte är alltför svår.

Produktkalkylering F16 Styrning och ekonomiska grundbegrepp F17 Kostnader och resultatplanering F18 Självkostnadskalkylering F19 Bidragskalkylering

Omtentamen i Ekonomistyrning Fö1020, 3hp, Vt 2013

Skärvad Olsson Kap 18

Reflektioner från föregående vecka

Hur många (volym/omsättning) produkter/tjänster måste företaget (tillverka och) sälja för att inte gå med förlust?

tentaplugg.nu av studenter för studenter

1/10/2011. Direkta och indirekta kostnader Repetition

Produktkalkyler. Kostnadsslag. Resultatanalys. Kap 17 Kalkylering Kap 18 Självkostnadskalkylering Kap 19 Bidragskalkylering.

ABC-kalkylering (Activity Based Costing) HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel

Tentamen IndustriellEkonomiGK Sid 1 (7) Kurs med kurskod ME1004 Betygsskala A-F Kurs med kurskod 4D1024 Betygsskala 3-5

6 uppgifter och totalt 70 poäng

Del 1 och del 2 av tentamen delas ut samtidigt!

Tentamen i företagsekonomi 17 augusti 2015

Fråga 6.. poäng (5p) Fråga 5.. poäng (2p) Fråga 3.. poäng (4p)

Grundläggande företagsekonomi 7,5p

Tentamen IndustriellEkonomiGK Sid 1 (7)

Utveckla och producera - Datorlaboration i Investeringsbedömning

IEK415 Industriell ekonomi E

Tentamen IndustriellEkonomiGK Sid 1 (6) Kurs med kurskod ME1002 Betygsskala A-F Kurs med kurskod 4D1200 Betygsskala 3-5

För studenter registrerade på kursen före höstterminen 2016 finns speciella övergångsregler vilka beskrivs i slutet av detta dokument.

Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde. Minimikrav. Skeden. Program

VT Introduktionsföreläsning för kursen. Ekonomi för tolkar och översättare. delmoment Företagsekonomi. Föreläsare. Emmanouel Parasiris

Ekonomiska grundbegrepp

Oavsett syfte. Grunder. Nancy Holmberg kap Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på. Produkt - Lägsta pris, lönsamhet.

15 hp (varav skriftlig tentamen 5 hp) Entreprenörskap- och affärsutveckling. Provmoment: Skriftlig Tentamen Ladokkod: 51EA01 Tentamen ges för: TPU13

Aktiebolagstjänst. Leif Malmborg. Aktiebolagstjänst

I4 övning. praktikfallsövning. I5 datorlabb. I8 övning. Investeringsbedömning: I1 F (OS) Grundmodeller och begrepp I2 F (OS)

Kursplan. Företag och Marknad I. Business and Market I. Företagsekonomi. Kursen ges som fristående kurs. Målet för kursen är att ge de studerande:

Kod: Tentamensdatum: Tid:

De generella kalkylproblemen

Agenda Sex grundläggande ekonomiska begrepp Resultat, Lönsamhet Indelning av kostnader

Ekonomiska grundbegrepp. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten

KALKYL - PRODUKT, SJÄLVKOSTNAD & BIDRAG (KAP. 7-8 & 10) DISPOSITION PRODUKT - DEFINITION PRODUKT (KAP. 7) SJÄLVKOSTNAD (KAP. 8) BIDRAG (KAP.

Tentamensdatum: Tid: 9-14 Sal: D409 Hjälpmedel: Miniräknare Lärobok med anteckningar i, men inga lösa blad.

Tentamen IndustriellEkonomiGK Sid 1 (6)

Datum för tentamen Skrivningsansvarig lärare Ulrika Melin

LE3 REDOVISNING & BOKFÖRING

6 uppgifter och totalt 70 poäng

» Industriell ekonomi FÖ5 Investeringskalkylering. Linköping Magnus Moberg

Kalkylmodeller baserade på direkta och indirekta kostnader

Grunder. Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på. Produkt - Lägsta pris, lönsamhet. Nancy Holmberg kap

Kursplan 1(5) Ekonomihögskolan. Kurskod FEA338 Dnr EHVd 2004:36 Beslutsdatum Företagsekonomi för systemekonomer, 1-15 poäng

Tentamen IndustriellEkonomiGK Sid 1 (7) Kurs med kurskod ME1004 Betygsskala A-F Kurs med kurskod 4D1024 Betygsskala 3-5

Produktinnovation Del 10 Lönsamhetsbedömning

SVECASA Simulerat prov

T E N T A M E N S S K R I V N I N G

Tentamen 51FE01 BC17, TPU17 DT15, TI 15 på textilhögskolan. Papper, miniräknare med tomt minne och penna

b. Företag A: Mo = 6, Md = 6, m = , Ql = 4, Q3 = 8 c. Företag A: s = Modellsvar uppgift 2. a. histogram eller frekvenspolygon

Ordinarie tenta Mars 2015

Genomgång av Produktionsekonomianteckningar

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 17 januari 2014

Tentamen IndustriellEkonomiGK Sid 1 (7)

Indirekta löner under perioden uppgick till 2180 varav 80 materialhantering, 1000 tillverkningen samt 1100 administration och försäljning.

Skrivning II, Redovisning och Kalkylering, 15 hp

Jan Gun Hans Karin Charlotte

Grundläggande företagsekonomi 4p

Företagsekonomi B Ekonomi- och verksamhetsstyrning (Kurskod: 2FE252) Tentamen lördag februari 2012 FACIT/LÖSNINGSFÖRSLAG

En analys av hur budgetering går till på Van Ommeren

EKONOMISTYRNING (ADM/OPUS) 7,5 Högskolepoäng

För att få betyget Godkänt på denna deltentamen fordras 50% av maxpoäng. För att få delbetyg Väl Godkänd fordras 75% av maxpoäng.

Datum: Date: Provkod: TEN1 Exam code: Ansvarig lärare: Sofi Rehme, tfn 2522, Besöker salarna:

Fråga 5.. poäng (2p) Fråga 4.. poäng (4p) Fråga 6.. poäng (3p)

Datum: Date: Provkod: KTR2. Exam code: Ansvarig lärare: Martin Kylinger 1769, Jon Engström Besöker salarna:

Skrivning 2 Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 5 juni 2015

Företags- och Personalekonomi G88

Institutionen för Teknikens Ekonomi och Organisation, Operations Management. Industriell ekonomi. M, E, TM, TD m.fl.

Transkript:

INDUSTRIELL EKONOMI FK MIO040 Introduktion

Introföreläsning/Produktkalkyl Praktisk information Syfte/Kursmål Upplägg/Huvudmoment Schema Obligatoriska moment Repetition av diverse begrepp Kostnader, utbetalning, utgift Fast, rörlig kostnad Direkt, indirekta kostnader Produktkalkyl Omkostnader Definition av olika omkostnader Ex. Extenta

Lärare Peter Berling Civ. ing/tekn doktor LTH McGill Gäst professor MIT Center for Transportation and Logistics/ZLC Johan Marklund Civ.ing LiTH Tekn doktor LTH BCG Leeds School of Business University of Colorado Övningsledare Ilse Svensson de Jong

Syfte Internt i företag finns styrsystem för planering och uppföljning av mål på olika nivåer och i olika dimensioner. Det ekonomiska systemet som är centralt i denna kurs består av internredovisningssystemet, system för produktkalkylering, budgetsystemet och system för investeringsbedömning. Den grundläggande ekonomikursen ger främst en begreppsapparat samt vissa grundläggande principer för behandling av ekonomiska problem. Fortsättningskursen skall på denna grund vara en problemorienterad fördjupning som skall ge fördjupade kunskaper om det ekonomiska styrsystemet i komplicerade och verklighetsnära företagssituationer med speciell inriktning på teknikerns arbetsområde. Förkunskapskrav: Industriell ekonomi AK.

Mål Internredovisningsavsnittet Färdighet och förmåga: att bedöma och tillämpa de olika principerna för uppbyggnad av internredovisningsmodell i ett affärssystem att bokföra interna transaktioner i ett affärssystem att utvärdera produktkalkylens utfall att välja förbättringsåtgärd baserad på ekonomisk information Kunskap och förståelse: att beskriva och förklara olika principer för uppbyggnaden av en internredovisningsmodell i ett affärssystem att beskriva hur interna transaktioner dokumenteras i ett affärssystem att beräkna och analysera differenser för företagets kostnader att analysera och tolka resultat och utfall i den interna redovisningen och ge konkreta förslag på tänkbara verksamhetsmässiga orsaker Jämfört med Ekonomi AK AK behandlar externredovisning. Bokföringstekniskt (debet och kredit) är internredovisning och externredovisning snarlika. Syftet är annorlunda då målet inte är att beräkna vinst utan hitta mer detaljerade styrsignaler/differenser.

Mål Produktkalkyleringsavsnittet Färdighet och förmåga: att tillämpa och utvärdera alternativa kalkylmodeller och deras resultat samt värdera dess påverkan på företagens affärsmässiga beslut. Kunskap och förståelse: att förstå de problem och krav som gäller vid kostnadsfördelning i olika industriella sammanhang genom att studera konkreta och verkliga företagsproblem. att problematisera och analysera alternativa kalkylmodeller och deras resultat samt förstå dess påverkan på företagens affärsmässiga beslut. Jämfört med Ekonomi AK Traditionell påläggskalkyl och ABC kalkyl har behandlats i AK:n. Syftet här är en djupare förståelse av produktkalkylering och vad ens val innebär. Här behandlas även Target costing. Examineras i huvudsak via Case.

Mål Budgeteringsavsnittet Färdighet och förmåga: att designa olika budgeteringsprocesser och modeller i olika företagsmiljöer. att kunna upprätta helårsbudget med likviditetsbudget, resultatbudget och balansbudget för det lilla företaget. att kunna upprätta del, månads och helårsbudget (likviditetsbudget, resultatbudget och balansbudget) för det stora företaget. Kunskap och förståelse: att beskriva och förklara syftet med budgetarbetet i ett företag. att beskriva olika budgeteringsprocesser och modeller i olika företagsmiljöer. att beräkna helårsbudget med likviditetsbudget, resultatbudget och balansbudget för det lilla företaget. att beräkna del, månads och helårsbudget (likviditetsbudget, resultatbudget och balansbudget) för det stora företaget. Jämfört med Ekonomi AK Budgetering ingår inte i AK:n dock ingår resultat och balansräkning. Budget för lilla och stora företaget behandlas på övningar.

Mål Investeringsavsnittet Färdighet och förmåga: att välja, använda och utvärdera investeringskalkyler med hänsyn till skatt, finansiering, prisförändring samt osäkerhet och risk. Kunskap och förståelse: att problematisera och beräkna statiska och dynamiska investeringsproblem med hänsyn till skatt, finansiering samt osäkerhet och risk. Jämfört med Ekonomi AK AK:n behandlar de beräkningsmetoder som finns för investeringsbedömning (Pay back, Nuvärde ) Fokus ligger här mer på förståelse Val av lämplig metod Beräkning med avseende på prisförändringar. Mer komplicerade uppgifter, metod ej given, avsaknad av information, överflödig information, Excel labb Nytt för FK:n är Skatt Finansiering Beslutsträd

Uppläggning och huvudmoment Strategisk Göra rätt saker Operativt/Taktiskt Göra saker rätt

Hur testas förståelse Beskriva förklara Exemplifiera Använd data ni har Inga dumma frågor! Tolka/skaffa information överflödig information avsaknad av information Gör ett rimligt antagande förklara/nämn detta Gör analysen Beskriv hur antagandet påverkar analysen felaktig information => orimligt svar

Schema Se kursprogram

Litteratur Cooper, R. & Kaplan, R.S. The Design of Cost Management Systems. (Cooper, R. & Kaplan, R.S. Cost & Effect + Case) Persson, I & Nilsson, S Å: Investeringsbedömning. Prenkert, T & Öberg C Redovisning för intern styrning. Lektionskompendium

Obligatorisk moment Typ1 Case Inlämning av Case med gemensam gruppvis genomgång i sal. Frågeställningar finner ni på kursens hemsida. För godkänt skall ni genom förberedelseuppgifterna visa att ni aktivt kan delta i Case diskussionen. Det vill säga att ni har en grundläggande förståelse för hur man tillämpa och utvärdera alternativa kalkylmodeller och deras resultat. hur dessa påverkar företagens affärsmässiga beslut. de problem och krav som gäller vid kostnadsfördelning. Bonus poäng ges vid en uppvisad djupare förståelse av ovanstående Lösningarna till praktikfallen utarbetas ensamt eller i grupp om 2 teknologer. Närvaro krävs vid båda tillfällen. Aktivt deltagande i samtliga Case ger max 2 bonuspoäng

Obligatorisk moment Typ2 Förberedelseuppgiften Ersättningsinvestera i Producta? Godkänt på denna är en förutsättning för att kunna delta i laborationen. Praktikfall: Utveckla och producera (närvaro + inlämning 2 3 teknologer/grupp). Arbete i datorsalen (labb), därefter gemensam diskussion och uppföljning vid föreläsningen F14. Godkänd resp. Icke godkänd. Ej godkänd uppgift får göras om, alternativt utdelas en ny uppgift av liknande karaktär, förutsatt att man närvarit vid laborationen. Om ovannämnda uppgift blir godkänd vid första inlämningstillfället erhålles mellan 0 och 2 bonuspoäng. OBS Obligatorisk närvaro vid labb (ej föreläsning).

Bonuspoäng Summa bonuspoäng adderas till resultatet på tentan för överbetyg vid första tentamenstillfället. Godkänt, 40p, på tentan krävs fortfarande OBS! Om de obligatoriska praktikfallsövningarna inte kan fullgöras vid ordinarie kurstilfälle åligger det studenten att vid framtida komplettering i god tid meddela den då kursansvarige.

FRÅGOR?

INDUSTRIELL EKONOMI FK MIO040 Produktkalkylering

Repetition av diverse grundbegrepp I Resultat = Intäkter Kostnader Beräknas för en viss period Absolut värde Lönsamhet = Resultat / Resursinsats Relativt mått Lönsamhetsmått Övriga finansiella mått företagets finansiell status Kassaflöde Tillgångar Finansiering

Repetition av diverse grundbegrepp II Utgift: Avser tillfället för anskaffning och uppstår när fakturan bokförs. Utbetalning: Uppstår när fakturan betalas. Kostnad: Uppstår när resursen förbrukas. Inkomst, Inbetalning och Intäkt på samma sätt.

Repetition av diverse grundbegrepp III Rörliga kostnader: Kostnader som ändras med volymen. Fasta kostnader: Kostnader som inte ändras med volymen.

Repetition av diverse grundbegrepp IV Figur 2.3 Kostnadsfördelning Direkta kostnader: Kostnader som kan knytas direkt till ett objekt Indirekta kostnader: Kostnader som inte kan knytas direkt till ett objekt Indirekta kostnader brukar fördelas

Historical review Pre-industrial age - 19th century Early industrial age 19 th century Scientific Management Early 20 th century Modern Era Small (one man) businesses Labor paid by piecework No levels of management Economy of scale Investments Labor on long term basis Hierarchical structure Complicated tasks broken down No skilled labor required Direct costs 80-90% Hierarchical structure - control Automatization Supporting activities Direct costs < 20% Team oriented Specialized Craftsmen Standard (one) products Textile mills Railroads Steel Company Standard products You can get the car in any color you like as long as it is... Diverse product mix Low cost - Differentiation Michael Porter External transactions Some internal transactions Internal Transactions Internal Transactions Double-entry bookkeeping Conversion costs Stage II system (1925) Stage III systems Stage IV systems

Påläggskalkyl FöretagsEkonomi 100

Definitioner omkostnader I MO Materialomkostnad Inköpsomk: löner inköpsavd., lokalkostnader, etc. Godsmottagning Förrådsomk: löner till förrådspersonal, ränta på bundet kapital, inventarier etc.

Definitioner omkostnader II TO R Tillverkningsomkostnad rörlig Varierar med volymen Reparation och underhåll Förbrukningsmaterial (kylvätska, smörjolja, etc) Räntor på PIA (Produkter I Arbete) TO F Tillverkningsomkostnad fasta Oberoende av tillverkningsvolymen Kapitalkostnader och avskrivningar på maskiner Lokalhyra Tjänstemanna förmanslöner

Definitioner omkostnader III FO Försäljningsomkostnader Löner till försäljningsavdelningen Reklamkostnader Kapitalkostnad för färdigvarulagret AO Administrationsomkostnader Kostnader för företagsledning Lön till löneavdelning AFFO = AO + FO Affärsomkostnader

Vanliga påläggsbaser Kostnadsslag Påläggsbas Pålägg Materialomkostnad MO Värdet av direkt material dm MO. dm Tillverkningsomkostnad TO Affärs & Försäljningsomkostnader AFFO Värdet av direkt lön dl Antalet maskintimmar Arbetstid Tillverkningskostnad TO. dl AFFO. TK

Påläggskalkylering olika bolag Industriföretag Omkostnader antas uppstå på flera ställen i verksamheten Direkta kostnader kan vara av små belopp medan omkostnaderna kan vara stora Tillverkningsomkostnaderna oftast en stor post Handelsbolag Insatsvärdet relativt stort => fördelningen mindre kritisk Kostnader antas inte uppkomma på olika ställen i verksamheten Tjänstebolag Direkt lön den stora kostnadsposten, omkostnader kan vara betydande, men normalt kopplad till direkt lön Viktigast att hitta ett procentpålägg (alt. tim debitering) som är stort nog att täcka omkostnader och ge vinst.

Påläggskalkylering kritik Valet av fördelningsnycklar kritiskt Vad får det för konsekvenser Finns det skäl eller möjlighet att finfördela kostnaderna ytterligare? Beloppsunderlag bygger på antagande Antalet som skall tillverkas inte känt i förväg Omkostnader inte kända i förväg Företagets beskrivs som kostnadstagare Kalkylen har inte kostnadsminimering/effektivisering som fokus utan bara fördelning Alternativ Target costing Framräknat pris tar ingen hänsyn till vad kunderna är beredda att betala