SVT Programetiks informationsbrev 2016-09-19 FÖR FÖRSTA GÅNGEN: SVT TEXT FÄLLT I GRANSKNINGSNÄMNDEN Granskningsnämndens senaste möte dominerades av fällningsgrunden otillbörligt gynnande av kommersiella intressen, som utgjorde hela sex av sju yttranden. I två av programmen ansågs gynnandet vara otillbörligt medan resten höll sig inom det som får anses vara motiverat av ett informations- och underhållningsintresse. Ett av dessa, programmet Husdrömmar fälldes dock för bristande saklighet. Det sjunde ärendet var en fråga om opartiskhet och saklighet och berörde för första gången en publicering på SVT Text och här fälldes både den artikeln och inslaget som sändes i Rapport. SVT TEXT OCH RAPPORT FÄLLDA FÖR INSLAG OM BIDRAG TILL ELÖVERKÄNSLIGA FÄLLT: Rapport, SVT1, 2016-01-03, KL. 19:30, inslag om elöverkänslighet och SVT Text, 2016-01-03 01-04, inslag om att kommuner betalar elsanering; fråga om opartiskhet och saklighet. Dnr. 16/00019 och 590. Inslagen i Rapport och SVT Text hade liknande innehåll. De inleddes på följande sätt: Det är ingen medicinsk diagnos och enligt staten kan det inte räknas som funktionshinder, men det finns ändå kommuner som ger bidrag till människor som är elöverkänsliga. (Påannons i Rapport) Flera kommuner betalar ut bidrag för elsanering åt personer som betraktar sig som elöverkänsliga, trots att elöverkänslighet inte finns som medicinsk diagnos och inte heller av staten klassas som funktionshinder visar en kartläggning av SVT Nyheter. (Inledning av artikel i SVT Text) I Rapportinslaget intervjuades politiska företrädare för två kommuner, Skellefteå som ger elsaneringsbidrag till elöverkänsliga, och Linköping, som slutat att ge stöd. I SVT Text citerades en del av Linköpingspolitikerns uttalande. Inslagen i Rapport har anmälts av sju personer. En av dessa anmälare har också anmält SVT Text. Anmälarna har främst reagerat på att det sägs att elöverkänslighet inte anses eller klassas som funktionshinder. De är också kritiska till formuleringar om att elöverkänslighet inte finns som medicinsk diagnos eller att det inte har stöd av forskningen. SVT kunde inte i sitt yttrande redovisa någon grund för att elöverkänslighet inte av staten räknas som eller klassas som funktionshinder. Däremot finns det grund för påståendet att det inte är en medicinsk diagnos. Granskningsnämnden konstaterade att nyhetssändningen och artikeln på SVT Text inleddes med information om att elöverkänslighet inte kan räknas respektive klassas som ett funktionshinder av staten. SVT hade alltså inte visat grund för detta. Till följd av påannonseringen ansåg nämnden att det framstod som att flera kommuner på felaktiga grunder beviljat personer stöd. Inte heller för detta hade SVT visat grund. Nämnden fann mot den bakgrunden att inslagen stred mot kravet på saklighet. Kommentar från SVT Programetik: Detta var alltså första gången som en publicering i SVT Text prövades i Granskningsnämnden. Tidigare har nämnden inte ansett att den kan pröva sändningstillståndet bestämmelser när det gäller text-tv, men efter ett förtydligande i radio- och tvlagen har man nu börjat granska också denna publiceringsform. Själva fällningen är det inte mycket att säga om det kan konstateras att båda publiceringarna inleddes på ett osakligt sätt som sedan smittade av sig på hela inslaget respektive artikeln.
NYHET OM NYTT SENIOR-GYM VAR FÖR POSITIVT OCH MED TRÖJ-LOGGA FÄLLT: SVT Nyheter Stockholm, SVT1, 2016-03-17, inslag om ett seniorgym; fråga om otillbörligt gynnande. Dnr. 16/000827 och 000844. Inslaget handlade om ett nytt seniorgym som öppnat på Södermalm i Stockholm. En person som prövade det nya gymmet intervjuades och sa att gymmet var intressant eftersom det var lugnare, utan hög musik och mer anpassat för hennes ålder. Reportern beskrev att lovorden varit många inför denna träningsmöjlighet, nämnde namnet på gymmet, Oldsters gym och redogjorde för på vilket sätt det nya gymmet avvek från hur vanliga traditionella gym brukar se ut. Därefter intervjuades den som var utvecklingsansvarig. Han förklarade att det inte handlade om ett renodlat gym, utan att många undrade om centret i själva verket var ett café eller en mötesplats snarare än ett gym. Han sade sig vilja knyta ihop det trevliga med att träna med en möjlighet att träffa nya vänner. Under intervjun syntes ett stort varumärke activage på hans t-shirt. Activage fanns också som information i hans namnskylt. Anmälarna ansåg att inslaget liknande marknadsföring och innebar ett otillbörligt gynnande av den aktuella verksamheten. En annan anmälare förde fram att det finns betydligt billigare alternativ i Stockholms stads simhallar, även där utan störande musik och att det borde ha framgått av inslaget. Det korta nyhetsinslaget var en minut och tio sekunder och visade ingen exteriör över träningscentret. Det fanns heller ingen uppmaning om att gå till det aktuella gymmet, inte heller några säljfrämjande uppgifter såsom adress, öppettider eller prisuppgift. Granskningsnämnden ansåg att inslaget på det hela taget gav en positiv bild av seniorgymmet där det bland annat framgick att lovorden varit många inför denna träningsmöjlighet och konstaterade att reportern nämnde namnet på seniorgymmet, var det var beläget samt på vilket sätt det nya gymmet avvek från hur vanliga traditionella gym brukar se ut. Vidare syntes under intervjun med den utvecklingsansvarige för gymmet tydligt trycket activage på hans t-shirt. Inslaget var enligt nämndens mening inspelat under förhållanden som SVT rådde över, vilket medför att det ställs särskilda krav på restriktivitet med exponering av varumärken och logotyper. Nämnden ansåg att gynnandet av gymmet och exponeringen av varumärket på intervjupersonens t-shirt gick utöver vad som var motiverat av ett informations- och underhållningsintresse och anser att överträdelsen motiverar en avgift om 25 000 kronor. ENERGIJÄMFÖRELSE MELLAN HUSBYGGEN STRED MOT KRAVET PÅ SAKLIGHET FÄLLT: Husdrömmar, SVT1, 2016-02-10, programmet om bygget av ett passivhus; fråga om saklighet och otillbörligt gynnande. Dnr. 16/00753 I ett avsnitt av serien Husdrömmar berättades om ett par och deras bygge av ett energisnålt så kallat passivhus. Paret brann för principen om låg energiförbrukning och täthet i hus och skulle nu förverkliga sin dröm om en cirkelrund, energisnål villa utanför Växjö. I nedslag under bygget visades hur paret var delaktiga i husbygget. I vissa scener hade paret tröjor som det stod passivhus på. Programledaren och den medverkande experten pratade också om energiförbrukning och vad ett passivhus egentligen
var. Programledaren och den medverkande experten pratade också om energiförbrukning och vad ett passivhus egentligen var. I en speakertext sas det att en normalvilla av samma storlek förbrukar cirka 25 000 kwh/år. Men [paret] hoppas att hamna på mindre än en tiondel av det. samtidigt visades en grafisk illustration av ett nybyggt enfamiljshus och det cirkelrunda passivhuset som programmet berättade om. Programmet anmäldes av organisationen Trä- och möbelföretagen som ansåg att jämförelsen av energiförbrukning brast i saklighet. Ett modernt nybygge ska enligt kraven inte ha en energiförbrukning på mer än 6500 kwh/år. Programmet skulle enligt anmälaren även innebära ett otillbörligt gynnande av passivhus jämfört med vanliga hus. SVT anförde i sitt yttrande att jämförelsen inte avsåg två nybyggen utan mellan det nybyggda passivhuset och en normalvilla i Sverige. Eftersom grafiken kunde misstolkas hade i reprisering och på SVT Play illustrationen av det nybyggda normalhuset bytts ut mot en villa av 1970/80-talssnitt. Enligt statistik är genomsnittsförbrukningen för en normalvilla med direktverkande el cirka 25 000 kwh/år, redaktionen ansåg i efterhand att detta kunde förklarats på ett för publiken tydligare sätt. Avseende gynnandet ansåg SVT att den särskilda typ av hus som byggdes inte gynnades otillbörligt jämfört med andra typer av husbyggande. Granskningsnämnden ansåg att det i jämförelsen mellan energiförbrukningen i två hus hade behövt tydliggöras att med en normalvilla avsågs en villa med direktverkande el och inte nyproduktion. Eftersom ett sådant förtydligande inte fanns ansåg nämnden att programmet stred mot kravet på saklighet i denna del. Vad anmälaren i övrigt anfört medförde inte att programmet stred mot kravet på saklighet. Nämnden ansåg heller inte att passivhus framställdes på ett sätt som innebar ett otillbörligt gynnande. OENIG NÄMND FRIADE GOMORRON SVERIGE FÖR EXPONERING AV LOGGA PÅ SKOR FRIAT: Gomorron Sverige, SVT1, 2016-05-19, inslag om herrmode; fråga om otillbörligt gynnande. Dnr. 16/01458. Inslaget handlade om herrmode och en modechef för en livsstilstidning för män var inbjuden till studion för att ge tips om sommarens modeplagg. På ett bord bredvid de två programledarna och modechefen låg olika klädesplagg, skor och accessoarer och bakom bordet fanns en klädställning med ett antal skjortor. Modechefen talade bland annat om vilka som vunnit tidningens pris "årets bäst klädda man" och tipsade om vad män ska ha på sig under sommaren. Under intervjun syntes i bild olika klädesplagg, skor och accessoarer som låg på bordet. Bland annat syntes ett par vita tofflor med ett klädmärkesnamn på i svart text. Anmälaren ansåg att klädmärket på tofflorna syntes i tydligt läsbar text i inslaget, vilket innebar ett otillbörligt gynnande av klädmärket. Redaktionens syfte med inslaget var att tittarna skulle få information av tidningens modechef, en tillfälligt medverkande, som valt ut ett antal olika sommarplagg. Intervjun handlade om nya trender, färger, mönster och material men också om användning, klädkoder och etikettsregler. Det talades varken om priser, varumärken eller tillgänglighet. SVT anförde att klädmärkets namn aldrig nämndes under samtalet och att texten på tofflorna endast syntes tydligt i åtta sekunder under de 8 minuter som inslaget pågick. Vidare att det eventuella gynnande som kan ha uppstått ansågs ha uppvägts av ett betydande informationsintresse.
I sitt beslut konstaterade Granskningsnämnden att klädmärkets namn på tofflorna åtminstone till viss del syntes i bild under stora delar av inslaget och ansåg att det uppkom ett gynnande av det aktuella varumärket. Men, med beaktande av sammanhanget och att det i övrigt inte förekom någon direkt fokusering på tofflorna ansåg nämnden att det gynnande som uppkom inte gick utöver vad som kan godtas. Men Granskningsnämnden var inte enig - tre av nämndens fyra ledamöter var skiljaktiga och ville istället fälla med följande motivering: Granskningsnämnden konstaterade att klädmärkets namn på tofflorna åtminstone till viss del syntes i bild under stora delar av inslaget. Under en kortare del av inslaget var dessutom varumärkets namn helt i fokus. Den tydliga exponeringen av varumärket innebar ett gynnande som gick utöver vad som kan anses motiverat av ett informations- eller underhållningsintresse. Sändningen strider därför mot bestämmelsen om otillbörligt gynnande av kommersiella intressen. Kommentar från Programetik: Här hamnade redaktionen precis på rätt sida om gränsen för vad nämnden bedömer är ett otillbörligt gynnande, men när det gäller bestämmelsen om "otillbörligt gynnande av kommersiella intressen" är det inte en gräns som SVT alls ska balansera på. ETT ANNORLUNDA LANDSLAG FRIAT TROTS LOGGOR FRIAT: Ett annorlunda landslag, 2016-02-10, SVT-Play, dokumentär om ett landslag; fråga om otillbörligt gynnande av kommersiellt intresse. Dnr. 16/00417. Programmet var en del av SVT:s bevakning kring X-Games som är actionsporternas motsvarighet till OS och låg inom ramen för SVT:s vintersportsatsning. I programmet följdes tre svenska världsstjärnors träning och laddning inför mästerskapet som SVT sedan sände. Programmet var en inköpt visningsrätt. Redaktionen bedömde eventuella gynnanden kunde åtgärdas i efterbearbetningen bl. a. genom en selektiv blurrning av framträdande varumärken. Redaktionen tog utgångspunkt i att varumärken skulle begränsas så mycket som möjligt i intervjusituationer medan det gjordes mindre ingrepp i s.k. befintliga miljöer som programmakaren inte skulle kunnat påverka. Programmet anmäldes av en person som ansåg att varumärken hade blurrats inkonsekvent och att förekomsten av ett visst varumärke var extra försvårande eftersom det var huvudpersonernas sponsor. Granskningsnämnden konstaterar att ett flertal varumärken förekom i den dokumentärfilmen. Nämnden konstaterar därtill att särskilt logotypen för varumärket Red bull syntes från och till, såväl i bakgrunden som på hjälmar och kläder. Nämnden, som beaktar att SVT har blurrat logotypen i många sekvenser och att stora delar av filmen var inspelade i idrottsutövarnas tränings- och tävlingsmiljöer, anser att exponeringen av logotypen för Red bull inte gick utöver vad som kan godtas. Programmet strider därför inte mot bestämmelsen om otillbörligt gynnande. Övriga varumärken som syntes i programmet exponerades inte heller i sådan omfattning att gynnandet som uppkom gick över gränsen för vad som kan motiveras av ett informations- och underhållningsintresse. Kommentar från Programetik: Det här var ett viktigt beslut som visar att nämnden tar hänsyn till tränings- och tävlingsmiljö om vi begränsar exponering av varumärken speciellt i miljöer vi har kontroll över. Det betyder inte att det är fritt fram nu eftersom nämnden tittar på den sammantagna exponeringen, d.v.s. hur stor exponeringen blir när man lägger ihop miljö vi helt kontrollerar och inte.
I det här fallet har nämnden tagit särskild hänsyn till att redaktionen hade blurrat i båda miljöerna och accepterat att det ändå förekom en hel del loggor. EXPONERING AV MEDVERKANDES FÖRETAG I FRÅGA DOKTORN FÄLLDES FÖR GYNNANDE FÄLLT: Fråga doktorn, SVT1, 2016-02-01, inslag om kronisk migrän; fråga om opartiskhet, saklighet och otillbörligt gynnande. Dnr. 16/00396 I ett inslag i Fråga doktorn berättade en kvinna om hur hon i många år lidit av kronisk migrän. Hon hade provat många olika behandling utan att få en förbättring av sitt tillstånd. Nu hade hon slutligen blivit remitterad till en neurolog som använde botoxinjektioner i behandlingen av migrän. Kvinnan upplevde en stark förbättring av sitt tillstånd och kunde nu driva sitt eget designföretag efter att ha varit långtidssjukskriven. Inslaget kritiserades av en anmälare som ansåg att den positiva bilden av botoxinjektioner fick stå oemotsagd. Botox var enligt anmälaren en kontroversiell behandlingsmetod och det gavs heller ingen information om biverkningar eller vetenskapliga studier. Att inte andra behandlingar lyftes fram innebar ett otillbörligt gynnande. Även den behandlande läkaren och varumärket Botox gynnades enligt anmälaren. SVT anförde i sitt yttrande att den medverkande kvinnan var en tillfällig medverkande som gav uttryck för sina upplevelser av hur botoxbehandling inneburit en stor förbättring av hennes migrän. Av inslaget framgick att kvinnan provat en rad olika behandlingar för att lindra sin migrän. Botox är ett sedan 2011 av Läkemedelsverket godkänt läkemedel och godkännandet byggdes på kliniska studier, därav ansåg SVT inte att det var ett kontroversiellt ämne. Granskningsnämnden ansåg inte att inslaget stred mot kravet på saklighet och opartiskhet. Ett visst gynnande uppkom av den behandlande läkarens verksamhet och av varumärket Botox, dock vägdes detta upp av ett tillräckligt informations- och underhållningsintresse. Däremot ansåg nämnden att logotypen för den medverkande kvinnans designföretag syntes tydligt i bild vid flera tillfällen, liksom ett antal av företagets produkter och prislappar. Denna exponering ansåg nämnden inte vara motiverat av ett informations- och underhållningsintresse. Inslaget ansågs därför strida mot bestämmelsen om otillbörligt gynnande. Nämnden ansöker hos Förvaltningsrätten att SVT ska betala en avgift för detta på 50 000 kronor. MAT MED KIRA BESÖKTE VINPRODUCENTER FRIADES FRIAT: Mat med Kira, SVT1, 2016-03-22, inslag med vinproducenter; fråga om otillbörligt gynnande. Dnr. 16/000894. Den inköpta programserien Mat med Kira producerades för svenska YLE under 2015 och bestod av åtta avsnitt vilka visades i SVT i början av detta år. I det aktuella avsnittet besökte Kira en vingård i Kalifornien där hon lagade kräftor. Vingården hade funnits sedan mitten av 1800-talet men ägdes nu
av två bröder som tagit över gården år 2007. Bröderna berättade bland annat om varför de började med vintillverkning och att det var viktigt att deras vin-produktion var terroir, ekologisk och hållbar. Vingårdens namn nämndes i början av programmet och en entréskylt med vingårdens namn visades också i bild. Bilder från vingårdens utomhusmiljöer och vinkällare visades också i programmet. Ena brodern tillika ägare av vingården visade upp en flaska med en etikett som föreställde grundaren Emil Dresel. Flaskans etikett visades synlig i bild i fem sekunder. Därefter frågade programledaren hur det kändes att öppna den första flaskan med egenproducerat vin. Bröderna svara följande. Det var det bästa vin jag någonsin druckit. Det kändes otroligt. Det var så skönt att allt hårt arbete hade lönat sig. Dessutom kunde vi dela det med andra människor. Det är ju hela poängen. Det är fantastiskt. Vid ett annat tillfälle med två korta klipp visades en annan vinflaska med etikett och varumärket. Bilderna åtföljdes av musik som övergång till att måltiden var färdiglagad och strax skulle serveras. Anmälaren ansåg att programmet innebar ett otillbörligt gynnande av vingården och av vingårdens specifika produkter som också exponerades i programmet genom närbilder på varorna. I sitt yttrande skrev SVT att det varken fanns uppmuntran till inköp eller andra säljfrämjande uppgifter så som pris eller tillgänglighet. Det fanns heller ingen fokusering på varumärket i programmet, exponeringen var kort och bilderna hade i sammanhanget relevans både vad gäller ett informationsoch underhållningsvärde. Produkten finns inte med i Systembolagets sortiment och kan således inte köpas i butik i Sverige. I sitt beslut skriver Granskningsnämnden att exponeringen av vingården eller produkter från vingården inte medförde ett gynnande som gick utöver vad som får anses vara motiverat av ett informationsoch underhållningsintresse. HÖSTSEMINARUIM Från och med idag och fram till den 5 oktober går det att anmäla deltagare till Programetiks seminarium på Friiberghs. Läs mer på vår sida på intranätet! Informationsbrev från SVT Programetik, Sveriges Television, 105 10 Stockholm E-post: programetik@svt.se, Tel: 08-784 56 78 Om du fått detta infobrev står du även på e-postlistan för nästa. Nya SVT-prenumeranter kan anmäla sig till programetik@svt.se!