Social omsorg ur ett historiskt och politiskt perspektiv Magnus Nilsson Karlstad universitet
Historik och bakgrund Under medeltiden var böndernas barn och släktingar skyldiga att ta hand om sina gamla. Familjen var primär omsorgs- och försörjningsenhet därför att egendomen skulle övertas av släkt och barn
Historik och bakgrund Undantaget utvecklas under 1400-talet och har levt kvar in på 1900- talet Undantaget reglerades genom ett kontrakt Äldre med egna egendomar kunde köpa sig en tryggad ålderdom
Historik och bakgrund Vissa bruk och andra företag ordnade med en tryggad försörjning för äldre anställda Tidiga pensionssystem organiserades inom vissa yrkesgrupper Statligt anställda tjänstemän hade (ibland) pension
Historik och bakgrund Fattiga äldre som inte kunde försörjas av släktingar kunde få hjälp genom kyrkan Fattiga äldre roterade mellan gårdar 1763 ålades socknen att sörja för de som inte kunde försörja sig vilket inkluderade många äldre Det innebar dock ingen rättighet för individen
Historik och bakgrund Mot slutet av 1700-talet blev de egendomslösa fler allt fler blev fattiga En större grupp av rörlig arbetskraftsreserv växer fram Lönearbetarna tjänade dåligt och kunde inte spara för ålderdom eller sjukdom
Historik och bakgrund 1847 års lag innebar en sekularisering av fattigvården. Det blir en skyldighet att bedriva fattigvård. Ansvaret ligger på socknen.
Historik och bakgrund Ökad misstänksamhet mot de fattiga som ökade i antal ledde till en successiv skärpning av lagen. Möjligheten att överklaga togs bort Fattigvården var endast obligatorisk för vansinniga och minderåriga barn '1871 års fattigvårdsförordning innebar en försvagning av samhällets kollektiva ansvar för de fattiga.
Historik och bakgrund Mellan 1850 och 1900 ökade antalet över 65 år med 156 % Äldre i behov av försörjning och omsorg blev 200 % fler De pensions- och sjukförsäkringskassor som byggdes upp av vissa företag respektive arbetareföreningar erbjöd låga ersättningar och omfattade bara en liten del av befolkningen
Historik och bakgrund 1913 infördes det första pensionssystemet Den var ej knuten till någon yrkesgrupp eller klass Man skulle frigöra de förtjänta äldre från fattigvården Det fanns starkt motstånd mot reformen den skulle motverka folkuppfostringen och försvaga arbetsviljan
Historik och bakgrund 1935 pensionsreform kom tilläggspensionen Äldrepolitiken börjar delas upp i tre områden: pensioner, bostadspolitik och omvårdnad (omsorg)
Historik och bakgrund Frågan om hjälp i hemmet väcktes tidigt. Ivar Lo-Johanssons kampanj mot ålderdomshemmen 1949 räknas som en vattendelare
Under 1960-talet ökar aktiviteten i äldrepolitiken 1963 presenteras en ny statlig utredning 1964 beslutas att bygga ut sjukhemmen, inventera och förbättra bostäder och stärka hemtjänsten Från 1968 var det kommunernas skyldighet att alla invånare får en tillfredsställande omvårdnad utifrån dennes behov 1972 var kvarboendeprincipen formulerad som princip: ''Denna princip innebär, att varje individ, så långt som möjligt och oavsett anledning till behov av vård och serviceinsatser, bör ges möjlighet att leva och verka i sin normala miljö. Vård och service bör i första hand erbjudas så att vederbörande kan stanna i sitt hem''.
Den moderna äldreomsorgen Från mitten av 1970-talet är utvecklingen mer sammansatt. Tre tendenser: Kvarboendeprincipen stärks Kollektiva former av vård börjar igen betonas Samtidigt börjar äldreomsorgens täckningsgrad minska från slutet av 1980-talet
Hur ska vi förstå utvecklingen? Ansvarsfördelningen mellan stat, individ och marknad och de historiska sammanhang där förhandlingar om denna fördelning äger rum är inte bara en klassisk problematik i samhällsvetenskapliga välfärdstudier utan också en aktuell politisk fråga. Vissa forskare hävdar att välfärdssystemens utveckling följt en kontinuerlig utvecklingslinje uttryckt i en ökande eller konstant andel av BNP medan andra lyfter fram trygghetssystemens demontering under 1990-talets strukturomvandling.
Brodins analys Brodins utgångspunkt är att det inte existerar några väsensskilda egenskaper som kännetecknar kategorin äldre och inte heller entydiga definitioner av de socialpolitiska begrepp som ger mening åt denna kategori. Begrepp som äldre, behov eller omsorg skall i stället betraktas som socialt skapade tillskrivningar vars olika innebörder avspeglar ideologiska konflikter och rivaliserande tolkningar. Sociala kategorier är instabila, tillfälliga och definierade utifrån specifika historiska sammanhang.
Brodin använder begreppet formativt moment för att synliggöra hur det komplicerade samspelet mellan aktörernas handlingar och institutionella villkor kan åstadkomma social förändring. Utgångspunkten är att dramatiska strukturella förändringar, teoretiskt definierade som critical junctures, öppnar för aktörernas möjligheter att finna nya institutionella lösningar till befintliga eller nya problem. Synen på äldreomsorg som ett samhällsansvar växte fram i ett sammanhang av ekonomisk expansion och en offentligfinansierad välfärd.
Universalistisk välfärd vad är det? Universalism är ett centralt begrepp när det handlar om att förstå och jämföra välfärdsstater. Fyra mått på graden av universalism i välfärdstjänster: - Servicegaranti - avsaknaden av begränsande tester - andel av kostnad som individen betalar själv - hur stor del av den avsedda gruppen som har tjänsten.
Två tolkningsramar 1950-1980 dominerade aktivitetsramen. I denna tolkningsram definierades äldre personer som beroende och i behov av aktivering, baserades på en stereotyp föreställning om äldre som pensionerade heltidsarbetande män som behövde hjälpas till ett aktivt liv efter pensioneringen. I detta sammanhang är det andra än familjen och släktingar som förväntats uppfylla de äldres behov av vård, omsorg och aktivering. 1980 och framåt dominerar attitydramen. I denna tolkningsram definierades de äldres vårdbehov utifrån samhällets och de äldres egna attityder om åldrandet. Idén om att det är samhällets ansvar att aktivera de äldre och erbjuda dem vård har ersatts med en förändrad (samhälls)attityd där de äldres valmöjligheter stått i centrum.
Defamilisering Defamilisering: välfärdstjänsters förmåga att frigöra människor från ett beroende av familjen vid till exempel behov av omsorg. the degree to which individual adults can uphold a socially acceptable standard of living, independently of family relations, either through paid work or through social security provisions [...] Defamilisering sker genom kontanta bidrag (föräldraförsäkring) eller tjänster (barnomsorg/äldreomsorg)
Med en retorik om universalism och defamilisering, men Empirisk forskning visar att det finns svagt stöd för tanken om en skandinavisk välfärdsmodell främst beroende på Sveriges låga grad av universalism och defamilisering.
Var är vi idag? Den svenska välfärdsmodellen uppfattas forftarande som universell. Karaktäristiskt för den nordiska modellen var att välfärdstjänster både finansierats och utförts av det offentliga 1980-talet innebar en omsvängning mot en marknadsorientering New Public Management (NPM)
Var är vi idag? Konkurrensutsättning av välfärdstjänster är en central aspekt av NPM. Kommunallagsreformen 1991 dagens beställar - utförarmodell som dominerar Ingen kontroll byggdes in i systemet Införandet av konkurrensutsättning har präglats av ideologi ej kunskap
Var är vi idag? Äldreomsorgen regleras av socialtjänstlagen (SoL) från 1982 som är en målinriktad ramlag SoL anger målet som skälig levnadsnivå Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och Lagen om assistansersättning (LASS) riktar sig mot funktionshindrade och har som mål att tillförsäkra individen goda levnadsvillkor
Var är vi idag? Äldreomsorg och funktionshinderomsorg har resursmässigt utvecklats åt olika håll Stöd till funktionshindrade har ökat medan stödet till äldre har minskat
2000 2009 2000-2009 Antalet äldre personer (65+) med hemtjänst 125 300 i äldreboende 118 300 Totalt med insats 243 600 148 400 + 18 % 95 400-19% 243 800 +/- 0 % Kostnader f äldreomsorg (miljarder kr 95,3 89,6-6% Antal funktionshindrade personer (yngre än 65 år) med hemtjänst 14 500 20 400 + 41 % i boenden med särskild service enligt SoL 5 500 4 400-20 % med LSS-insatser 42 400 55 600 + 31 % med personlig assistans (LASS) 9 700 13 800 + 42 % Totalt med insats 72 100 94 200 + 31 % Kostnader f stöd och service f(miljarder kr 37,0 61,3 + 66 %
Var är vi idag? Antalet äldre i befolkningen har ökat med 28 % sedan 1980 Andelen som får hemhjälp har minskat från 36 % 1980 till 20 & år 2005 Förbättrad hälsa kan förklara hälften av minskningen
Var är vi idag? Ädelreformen (1992) innebär en förflyttning av vård och omsorg från landstinget till kommunen Det sociala perspektivet som präglade reformen har fått ge vika för ett medicinskt perspektiv Kraven på anhöriga och kontinuerligt ökat
Var är vi idag? Omsorgsarbete som tidigare utfördes av offentlig sektor utförs idag i stor utsträckning av anhöriga De anhöriga har alltmer blivit ett substitut för bristande samhällshjälp
Var är vi idag? Välfärdssamhällets ambition har varit att verka för defamilisering Defamilisering betyder att individen när omsorgsbehov inträder inte ska vara beroende av anhöriga Defamiliseringsambitionen syns tydligt i individperspektivet i lagar I praktiken har vi dock gått åt en refamilisering då det offentliga inte längre ger stöd i den omfatning som behövs