Ledamöter och ersättare

LULEÅ KOMMUN KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA Kommunledningsförvaltningen Ledamöter och ersättare KOMMUNSTYRELSEN Tid måndag 13 februari 2017 kl. 13:15 Plats Kommunstyrelsens sammanträdesrum Upprop Val av justerare INNEHÅLLSFÖRTECKNING Punkt Rubrik Ärendenr Sida 1 Information om Luleå Lokaltrafik AB:s verksamhet 2017/119 3 2 Meddelanden till kommunstyrelsen 2017-02-13 2016/1513 4-7 3 Delegationsrapport till kommunstyrelsen 2017-02-13 2016/1525 8-9 4 Planbesked gällande förfrågningar om detaljplaner 2017/50 10-15 5 Markanvisning till Peab Sverige AB på del av fastigheten Björsbyn 1:12 i Luleå kommun 2016/263 16-19 6 Ramavtal mellan Luleå kommun och Hemsö Luleå 1 KB 2017/79 20-93 7 Förslag till nya lokala hälsoskyddsföreskrifter, M-2016-2954 2016/1678 94-112 8 Revidering av avgift för serviceinsatser inom hemtjänsten 2016/1436 113-121 9 Avsiktsförklaring för projektet Malmporten 2016/1422 122-131 10 Finansiering av aktiviteter under 2017 som bidrar till att uppnå målet 10 000 nya Luleåbor 2016/1667 132-135 11 Bidrag till Musikens makt 2017 2016/1214 136-145 12 Medarrangör för Nolia Ledarskap Luleå 2017 2016/1700 146-149 Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 1

LULEÅ KOMMUN KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA Kommunledningsförvaltningen 13 Inbjudan till att bli en FairPay kommun 2016/1096 150-154 14 Arrangörsskap för SM-veckan vintern 2020 2017/37 155-161 15 Översyn av kommunens vänortsrelationer 2016/1626 162-175 16 Medborgarförslag om bättre service till boende i Råneå 2016/1407 176-180 17 Medborgarförslag om att tillhandahålla trampbåtar för utlåning till allmänheten 2016/1138 181-183 18 Medborgarförslag om krav på svenskt kollektivavtal vid upphandlingar 2015/271 184-195 19 Medborgarförslag om Luleå kommuns inköp av drivmedel 2016/916 196-203 20 Arbetsvärdering - fastställande av ny faktorplan och viktning 2016/1682 204-210 21 Ram för upplåning för kommunala bolag 2017 2016/1647 211-212 22 Ram för kommunal borgen 2017 2016/1646 213-215 23 Remiss av betänkandet En svensk flygskatt (SOU 2016:83) 2016/1669 216-225 24 Betänkandet ökat insyn i partiers finansiering - ett utbyggt regelverk (SOU 2016:74) 2016/1467 226-239 25 Tillsynsplan för Räddningstjänsten för verksamhetsåret 2017 2017/98 240-245 26 Räddningstjänstens uppföljning av intern kontrollplan år 2016 2017/99 246-248 27 Räddningstjänsten intern kontrollplan 2017 2017/100 249-251 28 Kommunledningsförvaltningen - intern kontroll 2017 2017/6 252-255 29 Årsrapport finskt förvaltningsområde 2016 2017/52 256-265 30 Revidering av kommunstyrelsens delegationsordning 2016/1093 266-279 Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 2

LULEÅ KOMMUN INFORMATION 1 (1) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Kansliet 2017-02-01 2017/119-1.4.1.1 Henrik Berg Information om Luleå Lokaltrafik AB:s verksamhet Ärendenr 2017/119-1.4.1.1 Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att lägga informationen till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Som ett led i kommunstyrelsens förstärkta uppsiktsplikt gentemot de kommunala bolagen genomförs informationstillfällen där representanter för bolagen informerar kommunstyrelsen om sin verksamhet. Till kommunstyrelsens sammanträde 2017-02-13 har Luleå Lokaltrafik AB bjudits in för att informera om bolagets verksamhet, ge en lägesrapport och redogöra för aktuella frågor. Henrik Berg Kommunsekreterare 3

LULEÅ KOMMUN FÖRTECKNING Kommunledningsförvaltningen Meddelanden till kommunstyrelsen 2017-02-13 Ärendenr 2016.1513-1.1.1.7 Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att lägga redovisade meddelanden till handlingarna. Beskrivning av ärendet Följande meddelanden redovisas: Avsändare Sveriges Kommuner och Landsting 2017-01-11 Sveriges Kommuner och Landsting 2017-01-10 Sveriges Kommuner och Landsting 2017-01-11 Sveriges Kommuner och Landsting 2017-01-19 Sveriges Kommuner och Landsting 2017-01-19 Sveriges Kommuner och Landsting 2017-01-23 Ämne Hid.nr: 2017.216 Cirkulär 16:65 angående budgetförutsättningar för åren 2016-2020 Hid.nr: 2017.54 Cirkulär 16:72 angående slutligt utfall av 2015 års kommunala fastighetsavgift samt prognos för åren 2016 och 2017 Hid.nr: 2017.64 Cirkulär 16:73 angående kompletterande kommentar angående extratjänster och kompetenslyft Hid.nr: 2017.278 Cirkulär 17:01 angående pensionsnämndens beslut om omräkning av pensionshållning och intjänad pensionsrätt Hid.nr: 2017.292 Välkommen till arbetet med Strategi för hälsa Hid.nr: 2017.308 Överenskommelse Jämställdhetsarbete inriktning mot män, pojkar och maskulinitetsfrågor 4

LULEÅ KOMMUN FÖRTECKNING Kommunledningsförvaltningen Sveriges Kommuner och Landsting 2017-01-23 Folkbildningsrådet 2017-01-11 Försvarsmakten 2017-01-11 Länsstyrelsen Norrbotten 2017-01-16 Länsstyrelsen Norrbotten 2017-01-19 Länsstyrelsen 2017-01-16 Länsstyrelsen Norrbotten 2017-01-24 Länsstyrelsen Norrbotten 2017-01-24 Länsstyrelsen Stockholm 2017-01-25 Svea Hovrätt Mark- och miljödomstolen 2017-01-17 Hid.nr: 2017.309 Överenskommelse Handlingsplan för samverkan vid genomförande av vision e-hälsa 2025 Hid.nr: 2017.63 Nytt statsbidragssystem till studieförbunden från och med 2017 Ärendenummer 2017/31-3.1.1.1 Yttrande avseende planeringsunderlag inför arbete med sammanfattande redogörelse gällande översiktsplan, Luleå kommun Försvarsmaktens dnr FM2017-252:2 Länsstyrelsens dnr 401-12918-2016 Ärendenummer KLF 2016/1578-3.10.2.1 Beslut om tillstånd till kameraövervakning avseende BPL Sverige AB Ärendenummer KLF 2016/1480-3.10.2.1 Beslut om tillstånd för kameraövervakning för rovdjursinventering Ärendenummer KLF 2016/1668-3.4.6.1. Beslut om tillstånd till tävling på väg inom Råneå, Luleå kommun Hid.nr: 2017.330 Information om digital ärendehantering från Länsstyrelsen i Norrbotten Hid.nr: 2017.319 Beslut om bildande av naturreservatet Sandöörarna i Luleå kommun Ärendenummer KLF 2016/1649-3.10.2.1 Beslut angående ansökan om tillstånd till kameraövervakning med drönare avseende Riksbyggen ekonomisk förening Ärendenummer KLF 2016/803-3.1.1.3. Prorokoll över avskrivet överklagande gällande detaljplaneärende del av Björsbyn, del av Lejde 1:1 och del av Björsbyn 1:12 5

LULEÅ KOMMUN FÖRTECKNING Kommunledningsförvaltningen Umeå Tingsrätt Mark- och miljödomstolen 2017-01-11 Lantmäteriet 2017-01-25 Norrbottens e-nämnd 2017-01-27 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-01-30 22 Stadsbyggnadsnämnden 2017-01-17 Fritidsförvaltningen 2017-01-31 Stadsbyggnadsförvaltningen 2017-01-23 Barn- och utbildningsförvaltningen 2016-01-10 Socialförvaltningen 2017-01-30 Ärendenummer KLF 2016/1006-3.1.1.3. Avvisande av överklagat beslut gällande detaljplan för del av Bergviken, Norra Klintbacken, etapp 3 Hid.nr: 2017.399 Tryggt & Säkert projektet - Detta händer under 2017 Hid.nr: 2017.447 Sammanträdesprotokoll 2016-11-23 13-20 Ärendenummer KLF 2017/58-2.9.0.1 Information om medborgarundersökning Hid.nr: 2017.155 Stadsbyggnadsnämndens beslut om laga kraft att anta detaljplan för del av centrum, del av kvarteret Gripen 17 Ärendenummer KLF 2017/85-2.3.1.6 Enkätsvar - Majblommans undersökning om barn Hid.nr: 2017.294 Beslut om laga kraft att anta detaljplan för del av Malmudden, Malmudden 2, Malmskolan 2 samt del av Skurholmen 8:38 och del av Malmbanan 1 Ärendenummer KLF 2016/1598-1.2.3.7 Barn- och utbildningsförvaltningens och arbetsmarknadsförvaltningens samordnade svar på utkastet till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå Ärendenummer KLF 2016/1692-3.10.0.3 Hid.nr: 2017.426 Socialdepartementets remiss angående mottagande av nationella evakueringar yttrande avges ej 6

LULEÅ KOMMUN FÖRTECKNING Kommunledningsförvaltningen Socialförvaltningen 2016-12-07 Kvalitet & Samhällsutveckling 2017-01-17 Landsbygdskommittén 2016-11-17 Ärendenummer KLF 2016/1594-1.2.3.7 Remissvar till Socialdepartementet om begränsningar i föräldrapenningen för föräldrar som kommer till Sverige med barn (SOU 2016:73) KLF ärendenummer 2016/1328-3.3.1.1 Remissvar över riksintresseutredningens betänkande planering och beslut för hållbar utveckling Hid.nr: 2017.158 Sammanträdesprotokoll 2016-11-17, 26-32 7

LULEÅ KOMMUN FÖRTECKNING Kommunledningsförvaltningen Delegationsrapport till kommunstyrelsen 2017-02-13 Ärendenr 2016.1525-1.1.1.7 Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna redovisningen av anmälda delegationsbeslut. Beskrivning av ärendet Beslut fattade på delegation ska anmälas till kommunstyrelsen på nästföljande sammanträde. Följande beslut redovisas enligt gällande delegationsordning: Delegat Kommunstyrelsens arbetsutskott Ärendenummer KLF 2016/1038-3.5.1.1 Utökade resurser för näringslivsutveckling i Råneå med omland anslag 413 400 kr Ärendenummer KLF 2016/1660-2.4.3.3 Medel till boende Svenska mästerskapen i ekonomi 2017 anslag 200 tkr Ärendenummer KLF 2017/1-3.5.1.1 Medfinansiering till projektet Creating anslag 48 268 Ärendenummer KLF 2016/1427-3.5.1.3 Medfinansiering till projektet the Road to Success aktiva skoltransportet anslag 1 945 528 kr Ärendenummer KLF 2016/1224-2.5.0.1 Tilldelning av kontrakt, VA-material Ahlsell Sverige AB Ärendenummer KLF 2017/4-3.5.1.1 Ansökan om finansiering av Arctic Game Lab anslag 750 000 kr Ärendenummer 2016/1419-3.1.1.3 Planuppdrag Porsön 1:407 Kommunstyrelsens ordförande Beslutsdatum 2017-01-16 7 2017-01-16 9 2017-01-16 10 2017-01-16 11 2017-01-16 19 2017-01-30 31 2017-01-30 32 8

LULEÅ KOMMUN FÖRTECKNING Kommunledningsförvaltningen Hid. Nr: 2017.276 Bertil Bartholdson (V) får delta på Workshop - Fler unga kvinnor i Luleå? den 1 februari 2017 på Kulturens Hus i Luleå Personalchefen Hid.nr: 2017.172 Avslutade tvisteförhandlingar Hid.nr: 2017.425 Lokalt kollektivavtal avseende delade turer i hemtjänsten Hid.nr: 2017.485 Anställningar kommunhälsan januari 2017 2017-01-19 2017-01-16 2017-01-30 2017-01-31 9

LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-01-30 33 Planbesked gällande förfrågningar om detaljplaner Ärendenr 2017/50-3.1.1.3 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att lämna negativt planbesked i följande ärenden: 1. SBF 2015/654 Ansökan om planbesked för del av Kallax 12:1.(15-20 villatomter) 2. SBF 2015/1434 Ansökan om detaljplan för del av Måttsund, del av Måttsund 45:1 (15-20 villatomter) 3. SBF 2016/262 Ansökan om planbesked för Måttsund, del av Måttsund 2:7(ca 10 tomter) 4. SBF 2015/158 Ansökan om ändring av förslag till byggnadsplan för fritidshusområde å delar av Måttsundsby, Kallviksholmen och Stor- Furuholmen.(inga nya villatomter) 5. SBF 2015/150 Ansökan om detaljplan för del av Bensbyn, del av Bensbyn 33:1, Lisa-torpet (ca 30 villatomter) 6. SBF 2016/204 Ansökan om planbesked gällande Björsbyn 9:5 och 16:1.(ca 70 villatomter) 7. SBF 2015/155 Ansökan om ändring av förslag till byggnadsplan för fritidshusbebyggelse inom fastigheten Jämtön 12:9 (Sandöskatan) (a 354) (inga nya villatomter) Detta beslut kan inte överklagas i enlighet med bestämmelserna i PBL (2010:900) 13 kap 2. Reservation Anders Josefsson (M) reserverar sig mot beslutet. Sammanfattning av ärendet Som en konsekvens av kommunfullmäktiges beslut 2015-12-14 273 gällande huvudsaklig utbyggnadsordning har stadsbyggnadsförvaltningen gjort en genomgång av inkomna förfrågningar gällande nya detaljplaner och planbesked. Av stor vikt är att prioriteringsordningen kan följas vid planläggning för att på ett bra sätt kunna resurssätta och ekonomiskt prioritera de områden som skall expandera. Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 10

LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-01-30 33 (forts) I dagsläget finns några pågående detaljplanearbeten kring Kallax och Måttsund som sammantaget kan ge ca 100 nya villatomter. Dessa kan leda till att kommunal service i området behöver förstärkas i form av skolor, skolskjutsar, äldreomsorg, kollektivtrafik, gång- och cykelvägar mm. Detta kan ge omfattande ekonomiska konsekvenser för kommunen. Genom att fokusera arbete till de prioriterade stråken kan resurser användas i pågående och kommande detaljplaneuppdrag i enlighet med kommunfullmäktiges inriktningsbeslut. I de utpekade stråken finns nödvändig infrastruktur och kommunal service i hög grad. För områden utanför de prioriterade stråken och där möjlighet till kommunal anslutning av vatten och avlopp saknas, kan mindre komplettering av bebyggelse ändå ske men i mindre skala. Dessa tillskott hanteras via ansökan om förhandsbesked som handläggs av miljö- och byggnadsförvaltningen och beslutas av miljö- och byggnadsnämnden. Kvalitet & samhällsutveckling föreslår kommunstyrelsen besluta att lämna negativt planbesked i följande ärenden: SBF 2015/654 Ansökan om planbesked för del av Kallax 12:1.(15-20 villatomter) SBF 2015/1434 Ansökan om detaljplan för del av Måttsund, del av Måttsund 45:1 (15-20 villatomter) SBF 2016/262 Ansökan om planbesked för Måttsund, del av Måttsund 2:7(ca 10 tomter) SBF 2015/158 Ansökan om ändring av förslag till byggnadsplan för fritidshusområde å delar av Måttsundsby, Kallviksholmen och Stor- Furuholmen.(inga nya villatomter) SBF 2015/150 Ansökan om detaljplan för del av Bensbyn, del av Bensbyn 33:1, Lisa-torpet (ca 30 villatomter) SBF 2016/204 Ansökan om planbesked gällande Björsbyn 9:5 och 16:1.(ca 70 villatomter) SBF 2015/155 Ansökan om ändring av förslag till byggnadsplan för fritidshusbebyggelse inom fastigheten Jämtön 12:9 (Sandöskatan) (a 354) (inga nya villatomter) Detta beslut kan inte överklagas i enlighet med bestämmelserna i PBL (2010:900) 13 kap 2. Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 11

LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-01-30 33 (forts) Sammanträdet Stadsbyggnadsförvaltningen föredrar ärendet. Beslutsgång Ordföranden (S) ställer kvalitet & samhällsutvecklings förslag under proposition och finner att arbetsutskottet bifaller förslaget. Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade 2015-12-14 273 om huvudsaklig utbyggnadsordning för bostäder och arbetsplatser enligt följande och i nämnd ordning: a) Luleå centrum, Hällbacken, Kronan, Bensbyn, Dalbo b) Östra stranden c) Munkeberg Strand, Skutviken, Porsön, Björkskatan d) Hertsöheden samt Hertsöfältet. Som förutsättning för utbyggnadsordningen beslutade kommunfullmäktige att stärka stadsbygdens vattenförsörjning långsiktigt genom att inleda utredning för Östra länken 4E, sträckan Mjölkudden-Storheden. Enskilda vatten- och avloppsanläggningar för ett eller flera hushåll kan möjliggöra ny bebyggelse i områden som ligger utanför de prioriterade områdena. Det innebär att den enskilda fastighetsägaren, alternativt samfälligheten, ansvarar för anläggande, drift och underhåll av de enskilda vatten- och avloppsanläggningarna. Anläggningarnas utformning och placering prövas enligt miljöbalken. Bedömning kring lämpliga bebyggelseområden prövas därefter på sedvanligt sätt genom förhandsbesked, bygglov och i detaljplaner enligt Plan- och bygglagen. En genomgång av inkomna öppna ärenden gällande begäran av planbesked har utförts utifrån inriktningsbeslutet. Följande ansökningar föreslås därmed ges negativa planbesked med nedanstående motiveringar. SBF 2015/654 Ansökan om planbesked för del av Kallax 12:1. Sökande har inkommit med ansökan om att påbörja en detaljplan för 15-20 villatomter om minst 1000 kvm styck på fastighet Kallax 12:1 samt ansluta fastigheterna till kommunalt vatten och gemensamt avlopp. Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 12

LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-01-30 33 (forts) Enligt stadsbyggnadsförvaltningens bedömning bör kommunen inte påbörja planläggning då fastigheten ligger utanför de prioriterade stråken enligt kommunfullmäktiges beslut. Tillgång till kommunalt vatten och avlopp saknas och kommunal service är bristfällig. SBF 2015/1434 Ansökan om detaljplan för del av Måttsund, del av Måttsund 45:1 Fastighetsägare har inkommit med ansökan om planbesked gällande del av fastighet Måttsund 45:1. Sökande önskar planlägga 15-20 fastigheten för bostadsändamål. Enligt stadsbyggnadsförvaltningens bedömning bör kommunen inte påbörja planläggning då fastigheten ligger utanför de prioriterade stråken enligt kommunfullmäktiges beslut. Tillgång till kommunalt vatten och avlopp saknas och kommunal service är bristfällig. SBF 2016/262 Ansökan om planbesked för Måttsund, del av Måttsund 2:7 Sökande har inkommit med ansökan om planbesked gällande del av fastighet Måttsund 2:7. Av skrivelsen framgår att den sökande önskar planlägga för att möjliggöra byggnation av ett 10-tal tomter med gemensam vatten- och avloppsanläggning. Enligt stadsbyggnadsförvaltningens bedömning bör kommunen inte påbörja planläggning då fastigheten ligger utanför de prioriterade stråken enligt kommunfullmäktiges beslut. Tillgång till kommunalt vatten och avlopp saknas och kommunal service är bristfällig. SBF 2015/158 Ansökan om ändring av förslag till byggnadsplan för fritidshusområde å delar av Måttsundsby, Kallviksholmen och Stor-Furuholmen. Kallvikens Villaförening har ansökt om planbesked för ändring av detaljplan. Föreningen ansöker om utökad byggrätt med 10 % av tomternas storlek för 13 st. tomter på Kallviksholmen samt att ta bort begränsningar i bl.a. bygghöjd. Enligt stadsbyggnadsförvaltningens bedömning bör kommunen inte påbörja planläggning då fastigheten ligger utanför de prioriterade stråken enligt kommunfullmäktiges beslut. SBF 2015/150 Ansökan om detaljplan för del av Bensbyn, del av Bensbyn 33:1, Lisatorpet Sökande har inkommit en förfrågan om att upprätta en detaljplan för 30-tal tomter för enbostadshus. Området är beläget norr om Bensbyn och saknar möjlighet att ansluta till kommunalt vatten och avlopp. En ny gång- och Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 13

LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-01-30 33 (forts) cykelväg är en förutsättning för bra skolväg till Bensbyn och finansiering från Trafikverket saknas i dagsläget. Enligt stadsbyggnadsförvaltningens bedömning bör kommunen inte påbörja planläggning då fastigheten ligger utanför de prioriterade stråken enligt kommunfullmäktiges beslut. SBF 2016/204 Ansökan om planbesked gällande Björsbyn 9:5 och 16:1. Sökande har inkommit med en förfrågan om att upprätta detaljplan för att möjliggöra byggande av 70 tomter i Björsbyn för villabebyggelse och radhus. Björsbyn ligger i huvudsak utanför inriktningsbeslutets prioriterade stråk och saknar därmed kommunalt vatten och avlopp. Byn är av kulturhistoriskt intresse och förtätning skall enligt översiktsplanen ske i en byastruktur med hänsyn till odlingslandskapet. Flertalet förhandsbesked samt bygglov finns beviljade för enstaka tillskott men för att Björsbyn skall fortsätta växa krävs ett större sammanhållet grepp i form av en utvecklingsplan eller annat styrande dokument. Björsbyfjärden är en känslig recipient och varsamhet är nödvändig gällande enskilda anläggningar. Översiktsplanen anger att Björsbyn ska stärkas som stadsnära by genom förtätning och förbättrad kollektivtrafik. Förtätning ska enligt översiktsplanen ske med stor hänsyn till byns karaktär och till landskapet. Med hänsyn till det byggtryck som råder i Björsbyn genom flertalet förhandsbesked om bygglov och planförfrågningar måste kommunen besluta hur man vill styra bebyggelseutvecklingen i Björsbyn vilket kan ställa krav på att planläggning föregås av en fördjupad översiktsplan eller liknande. Översiktsplanen anger också att inga åtgärder eller verksamheter som riskerar Björsbyfjärdens ekologiska och kemiska status ska tillåtas vilket bland annat kan påverka lämpligheten av enskilda vatten- och avloppsanläggningar, en fråga som måste utredas separat för varje enskilt ärende där det blir aktuellt. Enligt stadsbyggnadsförvaltningens bedömning bör kommunen inte påbörja planläggning då fastigheten ligger utanför de prioriterade stråken enligt kommunfullmäktiges beslut. Tillgång till kommunalt vatten och avlopp saknas. Tillskottet av nya bostäder i Björsbyn skulle också ske i strid med ställningstagandet i form av att förtätning skall ske i en utvidgning enligt i en byastruktur, inte i form av kompakt villabebyggelse. Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 14

LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-01-30 33 (forts) SBF 2015/155 Ansökan om ändring av förslag till byggnadsplan för fritidshusbebyggelse inom fastigheten Jämtön 12:9 (Sandöskatan) (a 354) Förfrågan gäller utökande av byggrätter inom befintligt fritidshusbebyggelse och bidrar inte till fler bostäder. Områdena ligger utanför de prioriterade stråken och saknar vatten och avlopp. Enligt stadsbyggnadsförvaltningens bedömning bör kommunen inte påbörja planläggning då fastigheterna ligger utanför de prioriterade stråken enligt kommunfullmäktiges beslut. Tillgång till kommunalt vatten och avlopp saknas. Beslutsunderlag Kommunfullmäktiges beslut 2015-12-14 273 om huvudsaklig utbyggnadsordning för bostäder och arbetsplatser. KLF Hid: 2015.5830 Kvalitet & samhällsutvecklings yttrande KLF Hid: 2017.357 Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 15

LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-01-30 34 Överföring av markanvisning för etapp 4 på Hällbacken till HSB Produktion i Norr HB Ärendenr 2016/263-3.1.1.3 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen beslutar att överföra markanvisningen för etapp 4 på Hällbacken berörande del av fastigheten Björsbyn 1:12 i Luleå kommun från Peab Sverige AB till HSB Produktion i Norr HB 2. Chefen för kvalitet & samhällsutveckling ges rätt att underteckna köpehandlingarna. 3. Markanvisningen överförs med oförändrade villkor. Sammanfattning av ärendet Inom etapp 4 på Hällbacken finns i gällande detaljplan ett område avsatt för en grupp med små flerbostadshus. Kommunstyrelsen beslutade 2016-03-14 101 att lämna markanvisning till Peab Sverige AB för området. Peab har därefter inlett samarbete med HSB för att genomföra projektet och har därför begärt att markanvisningen överförs på HSB. Avsikten är att Peab ska uppföra bostäderna på entreprenad åt HSB medan HSB ska ansvara för projektet och svara för bildande av bostadsrättsförening och försäljning av bostäderna. Kvalitet & samhällsutveckling föreslår att markanvisningen överförs från Peab Sverige AB till HSB Produktion i Norr HB, org nr 969769-6442 och att markanvisningen i övrigt ska gälla med oförändrade villkor vilka finns i kommunstyrelsens beslut 2016-03-14 101. Kvalitet & samhällsutveckling föreslår kommunstyrelsen besluta att överföra markanvisningen för etapp 4 på Hällbacken berörande del av fastigheten Björsbyn 1:12 i Luleå kommun till HSB Produktion i Norr HB och att ge chefen för kvalitet & samhällsutveckling rätt att underteckna köpehandlingarna. Sammanträdet Kvalitet & samhällsutveckling föredrar ärendet. Beslutsgång Ordföranden (S) ställer kvalitet & samhällsutvecklings förslag under proposition och finner att arbetsutskottet bifaller förslaget. Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 16

LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-01-30 34 (forts) Beslutsunderlag Kommunstyrelsen beslut 2016-03-14 101. KLF Hid: 2016.1680 Kvalitet & samhällsutvecklings yttrande KLF Hid: 2017.358 Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 17

LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2016-03-14 101 Markanvisning till Peab Sverige AB på del av fastigheten Björsbyn 1:12 i Luleå kommun Ärendenr 2016/263-3.1.1.3 Kommunstyrelsens beslut 1. Kommunstyrelsen beslutar att Peab Sverige AB erhåller markanvisning till ett område för ca 42 lägenheter inom Hällbacken etapp 4. 2. Markanvisningen ska gälla till 2018-03-31. 3. Peab Sverige AB äger rätt att förvärva området enligt nedanstående villkor. 4. Samhällsutvecklingskontorets chef ges rätt att underteckna köpehandlingarna. Sammanfattning av ärendet På Hällbacken etapp 4 finns i gällande detaljplan ett område avsatt som möjliggör både småhus och flerbostadshus. Peab Sverige AB har 2015-09- 23 kommit in med en begäran om markanvisning för byggande av ca 42 lägenheter i tvåvånings flerbostadshus i området. Peab har som inriktning att alla deras bostäder ska vara miljöcertifierade. Företaget har byggt radhus på Kronanbacken och vill gärna få kontinuitet och fortsätta utbyggnaden i området. Byggandet av flerbostadshus bidrar till en blandning av olika boendeformer i området i enlighet med översiktsplanens intentioner. Samhällsutvecklingskontoret föreslår att Peab Sverige AB erhåller markanvisning för att uppföra flerbostadshus på Hällbacken etapp 4 inom del av Björsbyn 12:1. Markanvisningen föreslås gälla med nedanstående villkor. Innan husproduktion påbörjas ska bolaget redovisa tidplan för husproduktionen och dess färdigställande. Peab äger rätt att förvärva marken i befintligt skick i enlighet med vid försäljningstidpunkten gällande markpris. Peab svarar för allt arbete och alla åtgärder inom det anvisade området. Bolaget betalar alla kostnader för bygglov inklusive planavgift, va-anläggning, el mm enligt gällande taxor. Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 18

LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2016-03-14 Om Peab Sverige AB inte har påbörjat husproduktion i väsentlig omfattning senast 2018-03-31 förfaller denna markanvisning utan rätt för Peab till ersättning för nedlagda kostnader. Vidare föreslås att chefen för samhällsutvecklingskontoret får i uppdrag att underteckna köpehandlingarna. Samhällsutvecklingskontoret har 2016-02-19 föreslagit kommunstyrelsen besluta att Peab Sverige AB erhåller markanvisning till ett område för ca 42 lägenheter inom Hällbacken etapp 4. Markanvisningen ska gälla till 2018-03-31. Peab Sverige AB äger rätt att förvärva området enligt nedanstående villkor samt att samhällsutvecklingskontorets chef ges rätt att underteckna köpehandlingarna. Kommunstyrelsens arbetsutskott har 2016-02-29 99 föreslagit kommunstyrelsen bifalla samhällsutvecklingskontorets förslag. Sammanträdet Ordföranden ställer arbetsutskottets förslag under proposition och finner att kommunstyrelsen bifaller förslaget. Beslutsunderlag Ansökan om markanvisningsavtal på del av Hällbacken etapp 4 Samhällsutvecklingskontorets förslag 2016-02-19 Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 99, 2016-02-29 Beslutet skickas till Samhällsutvecklingskontoret Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 19

LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-01-30 28 Ramavtal mellan Luleå kommun och Hemsö Luleå 1 KB Ärendenr 2017/79-3.1.2.2 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att godkänna ramavtalet mellan Luleå kommun och Hemsö Luleå 1 KB. 2. Kommunfullmäktige beslutar att godkänna tre separata köpeavtal enligt bilaga med Hemsö Luleå 1 KB rörande fem samhällsfastigheter till ett sammanlagt belopp om 106 miljoner kronor. Reservation Nina Berggård (V) reserverar sig mot beslutet. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade den i juni 2015 att Luleå kommuns andel av samhällsfastigheter ska ligga mellan 75-100 %. Med anledning av detta tecknades en avsiktsförklaring mellan Luleå kommun och Hemsö Fastighets AB avseende förvärv av samhällsfastigheter, samt markanvisning för nybyggnation av vård- och omsorgsboende på Kronan. Hemsö Hemsö Fastighets AB är en av Sveriges ledande ägare av samhällsfastigheter. Bolaget ägs av Tredje AP-fonden till 85 procent och resterande 15 procent ägs av Saxas. Hemsö Fastighets AB äger, förvaltar och utvecklar samhällsfastigheter. Fastighetsbeståndet finns huvudsakligen i Sverige men även i Finland och Tyskland. Försäljning av samhällsfastigheter Luleå kommun säljer delar av sitt fastighetsbestånd för att få nya fastighetsbolag att etablera sig i Luleå och bidra till ett ökat byggande. Avtalets mening är att Luleå kommun avyttrar fem stycken samhällsfastigheter till Hemsö Fastighets AB:s dotterbolag Hemsö Luleå 1 KB. Berörda fastigheter framgår av köpeavtal för del av Alvik 2:26, köpeavtal för del av Stadsön 1:124 samt ett köpeavtal för Mjölkudden 3:11, Bergnäset 2:665 och Kallkällan 13. Försäljningen sker till fastställt marknadsvärde om 106 miljoner kronor. Beräknad dag för överlåtelse är 3 april 2017. Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 20

LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-01-30 28 (forts) Försäljningen av Luleå kommuns samhällsfastigheter förutsätter kommunfullmäktiges godkännande av ramavtalet med tillhörande köpeavtal. Parterna är överens om att Luleå kommun tecknar hyresavtal för att även fortsättningsvis driva kommunal verksamhet i dessa fastigheter. Kommunledningsförvaltningen föreslår kommunfullmäktige beslutar att godkänna ramavtalet mellan Luleå kommun och Hemsö Luleå 1 KB samt att godkänna tre separata köpeavtal enligt bilaga med Hemsö Luleå 1 KB rörande fem samhällsfastigheter till ett sammanlagt belopp om 106 miljoner kronor. Sammanträdet Stadsbyggnadsförvaltningen föredrar ärendet. Nina Berggård (V) föreslår avslå kommunledningsförvaltningens förslag till beslut. Anders Josefson (M) föreslår bifalla kommunledningsförvaltningens förslag till beslut. Beslutsgång Ordföranden (S) ställer Nina Berggårds förslag mot Anders Josefssons förslag och finner att arbetsutskottet bifaller Anders Josefssons förslag. Beslutsunderlag Ramavtal mellan Luleå kommun och Hemsö Luleå 1 KB. KLF Hid: 2017.324 Köpeavtal del av Alvik 2:26. KLF Hid: 2017.325 Köpeavtal Mjölkudden 3:11, Bergnäset 2:665, Kallkällan 13. KLF Hid: 2017.326 Köpeavtal Stadsön 1:124. KLF Hid: 2017.328 Kommunfullmäktiges protokoll 2016-09-26 193 Avsiktsförklaring om markanvisning inom Kronan samt överlåtelse av fastigheter. KLF Hid: 2016.5286 Genomförandeavtal mellan Luleå kommun och Hemsö. KLF Hid: 2017.327 Gränsdragningslista. KLF Hid: 2017.332 Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 21

LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-01-16 2 Förslag till nya lokala hälsoskyddsföreskrifter Ärendenr 2016/1678-3.3.7.1 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar anta nya lokala hälsoskyddsföreskrifter enligt bilaga 1. Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen har 2016-08-15 199 beslutat att bifalla ett medborgarförslag om begränsning av gatumusik i Luleå samt att uppdra till miljö- och byggnadsnämnden att revidera befintliga föreskrifter. Miljö- och byggnadsnämnden har 2016-12-13 225 föreslagit kommunstyrelsen anta nya lokala hälsoskyddsföreskrifter enligt bilaga 1. Sammanträdet Miljö- och byggnadsförvaltningen föredrar ärendet. Ordföranden föreslår fullmäktige bifalla miljö- och byggnadsnämndens förslag. Beslutsgång Ordföranden ställer eget förslag under proposition och finner att arbetsutskottet bifaller förslaget. Beskrivning av ärendet Luleå kommuns nuvarande hälsoskyddsföreskrifter är antagna 1992 och inte reviderade sedan dess. Föreskrifterna tar stöd ur gammal lagstiftning och därför är det inte möjligt att bara tillföra en ny punkt om gatumusik. Istället måste helt nya föreskrifter antas som tar stöd ur Miljöbalken, dess förordningar och föreskrifter. SKL har 2012 tagit fram förslag på formuleringar gällande lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön. Miljö- och byggnadsförvaltningen anser att grundformuleringen i dessa kan användas men att mindre korrigeringar bör göras för att anpassas till Luleås lokala förutsättningar. Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 94

LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-01-16 I bilaga 1 redovisas miljö- och byggnadsnämndens förslag till föreskrifter. I bilaga 2 redovisas en analys över skillnaderna mellan gällande och förslag till nya föreskrifter enligt SKL:s lydelse samt hur de bör anpassas till Luleås lokala förutsättningar. Beslutsunderlag Bilaga 1 miljö- och byggnadsnämndens förslag till nya lokala hälsoskyddsföreskrifter, KLF Hid 2017.153 Bilaga 2 analys över skillnader i förslag till nya lokala hälsoskyddsföreskrifter, KLF Hid 2017.152 Kommunstyrelsens protokoll 199, 2016-08-15, KLF Hid 2016.4564 Miljö- och byggnadsnämndens protokoll 225, 2016-12-13, KLF Hid 2016.6908 Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 95

LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Miljö- och byggnadsnämnden 2016-12-13 225 Förslag till nya lokala hälsoskyddsföreskrifter Ärendenr M-2016-2954 Miljö- och byggnadsnämndens beslut Miljö- och byggnadsnämnden bifaller miljö- och byggnadsförvaltningens förslag till nya hälsoskyddsföreskrifter och föreslår kommunstyrelsen att anta dessa. Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen har genom beslut 199 dnr 2015/1651-008 beslutat att bifalla det medborgarförslag som inlämnats till Luleå kommun om begränsning av gatumusiken i Luleå. Miljö- och byggnadsnämnden fick den 15 augusti 2016 uppdraget att revidera befintliga föreskrifter. Miljö- och byggnadsförvaltningen föreslår miljö- och byggnadsnämnden besluta att bifalla miljö- och byggnadsförvaltningens förslag till nya hälsoskyddsföreskrifter och rekommendera kommunstyrelsen att anta dessa. Arbetsutskottet har 2016-12-06 225 överlämnat till miljö- och byggnadsnämnden att ta beslut i ärendet. Beslutsgång Ordföranden ställer miljö- och byggnadsförvaltningens förslag under proposition och finner att miljö- och byggnadsnämnden bifaller förslaget. Beskrivning av ärendet Luleå kommuns nuvarande hälsoskyddsföreskrifter är antagna 1992 och inte reviderade sedan dess. Föreskrifterna tar stöd ur gammal lagstiftning och därför är det inte möjligt att bara tillföra en ny punkt om gatumusik. Istället måste helt nya föreskrifter antas som tar stöd ur Miljöbalken, dess förordningar och föreskrifter. SKL har 2012 tagit fram förslag på formuleringar gällande lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön. Miljö- och byggnadsförvaltningen anser att grundformuleringen i dessa kan användas men att mindre korrigeringar bör göras för att anpassas till Luleås lokala förutsättningar. Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 96

LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Miljö- och byggnadsnämnden 2016-12-13 I bilaga 1 följer en analys över skillnaderna mellan gällande och förslag till nya föreskrifter enligt SKL:s lydelse samt hur de bör anpassas till Luleås lokala förutsättningar. I bilaga 2 redovisas miljö- och byggnadsförvaltningens förslag till föreskrifter Beslutsunderlag M-2016-2954 Bilaga 1 M-2016-2954 Bilaga 2 M-2016-2954 - Tjänsteskrivelse Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 97

LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-01-16 3 Revidering av avgift för serviceinsatser inom hemtjänsten Ärendenr 2016/1436-2.4.2.8 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att avgiften för hemtjänst i ordinärt boende när det gäller omvårdnadsnivå 1 ändras från 354 kr till 500 kr per månad. 2. Socialförvaltningen får i uppdrag att se över systemet gällande avgifter inom hemtjänsten och möjligheten till fri ledsagning. Sammanfattning av ärendet Socialförvaltningen har idag 5 olika nivåer på avgifter inom hemtjänsten. Från nivå 1 på 354 kr till nivå 5 på 1772 kr. Inom nivå 1 har brukarna insatser 1-5 timmar/månad. Flertalet av brukarna som ligger på nivå 1 har enbart städ och tvätt insatser 2-4 timmar/månad, det berör ca 250 brukare. Nedan görs en jämförelse mellan Boden, Piteå, Kalix, Skellefteå och Umeå gällande en brukare som har 4 timmar hemtjänst/månad, Luleås avgift är 354 kr/månad. Avgift för 4 timmar Kommun hemtjänst (kr) Kalix 1180 Skellefteå 888 Boden 800 Piteå 720 Umeå 668 Luleå 354 I rapporten Avgifter inom äldreomsorgen - kartläggning och analys av kommunernas avgiftssystem från år 2014 som Socialstyrelsen upprättat framkommer en sammanställning av avgifter i hela landet. När det gäller avgift i ordinärt boende och en jämförelse mellan kommuner där man har 4 timmar hemtjänst/månad samt hemsjukvård och trygghetslarm så ligger medelavgiften på 1336 kr för alla kommuner. Luleå hade då, år 2014, en avgift på 540 kr för de tre insatserna, den avgiften ligger idag på 604 kr. Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 113

LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-01-16 Kommun Avgift för 3 insatser (kr) Boden ej rapporterat Kalix 1776 Piteå 1370 Skellefteå 1061 Umeå 918 Luleå 540 Flertal kommuner i Sverige har färre nivåer på avgifter för hemtjänsten jämfört med Luleå kommun. Utifrån ovanstående omvärldsanalys föreslås att avgiften för nivå 1 ändras till 500 kr/månad samt att socialförvaltningen får i uppdrag att se över systemet gällande avgifter inom hemtjänsten. Socialnämnden har 2016-10-28 160 föreslagit fullmäktige besluta att avgiften för hemtjänst i ordinärt boende när det gäller omvårdnadsnivå 1 ändras från 354 kr till 500 kr per månad och att ge socialförvaltningen i uppdrag att se över systemet gällande avgifter inom hemtjänsten. Kommunala pensionärsrådet har 2016-12-12 32 föreslagit fullmäktige besluta att avgifter för hemtjänst i ordinärt boende när det gäller omvårdnadsnivå 1 är oförändrad och att ge socialförvaltningen i uppdrag att se över systemet gällande avgifter inom hemtjänsten. Kommunala tillgänglighetsrådet har 2016-12-06 23 yttrat sig över socialnämndens förslag. Tillgänglighetsrådet anser att förslaget till höjning av taxa för hemtjänsten kan slå hårt mot dem som i huvudsak är i behov av ledsagning och söker stöd via socialtjänstlagen och inte har möjlighet till ledsagning via LSS, och rekommenderar att möjligheten till fri ledsagning utreds enligt modell som finns i exempelvis Laholms och Jönköpings kommuner. Sammanträdet Socialförvaltningen föredrar ärendet. Ordföranden föreslår bifalla socialnämndens förslag. Ordföranden föreslår vidare ett tillägg om att ge socialförvaltningen i uppdrag att se över frågan om möjlighet till fri ledsagning. Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 114

LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-01-16 Beslutsgång Ordföranden ställer socialnämndens förslag under proposition och finner att arbetsutskottet bifaller förslaget. Ordföranden ställer eget tillägg under proposition och finner att arbetsutskottet bifaller tillägget. Beslutsunderlag Socialnämndens protokoll 160, 2016-10-28, KLF Hid 2016.6051 Kommunala pensionärsrådets protokoll 32, 2016-12-12, KLF Hid 2016.6903 Kommunala tillgänglighetsrådets protokoll 23, 2016-12-06, KLF Hid 2016.6972 Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 115

LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämnden 2016-10-28 160 Avgift serviceinsatser Ärendenr 2016.240-3.9.0.2 Socialnämndens beslut Socialnämnden beslutar att 1. föreslå kommunfullmäktige att avgiften för hemtjänst i ordinärt boende när det gäller omvårdnadsnivå 1 ändras från 354 kr till 500 kr per månad. 2. socialförvaltningen får i uppdrag att se över systemet gällande avgifter inom hemtjänsten. Sammanfattning av ärendet Socialförvaltningen har idag 5 olika nivåer på avgifter inom hemtjänsten. Från nivå 1 på 354 kr till nivå 5 på 1772 kr. Inom nivå 1 har brukarna insatser 1-5 timmar/månad. Flertalet av brukarna som ligger på nivå 1 har enbart städ och tvätt insatser 2-4 timmar/månad, det berör ca 250 brukare. Nedan görs en jämförelse mellan Boden, Piteå, Kalix, Skellefteå och Umeå gällande en brukare som har 4 timmar hemtjänst/månad, Luleås avgift är 354 kr/månad. Avgift för 4 timmar Kommun hemtjänst (kr) Kalix 1180 Skellefteå 888 Boden 800 Piteå 720 Umeå 668 Luleå 354 I rapporten Avgifter inom äldreomsorgen - kartläggning och analys av kommunernas avgiftssystem från år 2014 som Socialstyrelsen upprättat framkommer en sammanställning av avgifter i hela landet. När det gäller avgift i ordinärt boende och en jämförelse mellan kommuner där man har 4 timmar hemtjänst/månad samt hemsjukvård och trygghetslarm så ligger medelavgiften på 1336 kr för alla kommuner. Luleå hade då, år 2014, en avgift på 540 kr för de tre insatserna, den avgiften ligger idag på 604 kr. Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 116

LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämnden 2016-10-28 Kommun Avgift för 3 insatser (kr) Boden ej rapporterat Kalix 1776 Piteå 1370 Skellefteå 1061 Umeå 918 Luleå 540 Flertal kommuner i Sverige har färre nivåer på avgifter för hemtjänsten jämfört med Luleå kommun. Utifrån ovanstående omvärldsanalys föreslås att avgiften för nivå 1 ändras till 500 kr/månad samt att socialförvaltningen får i uppdrag att se över systemet gällande avgifter inom hemtjänsten. Socialnämndens allmänna utskott beslutade 2016-10-18 föreslå socialnämnden beslutar att 1. föreslå kommunfullmäktige att avgiften för hemtjänst i ordinärt boende när det gäller omvårdnadsnivå 1 ändras till 500 kr per månad. 2. socialförvaltningen får i uppdrag att se över systemet gällande avgifter inom hemtjänsten. Sammanträdet Ordförande (S) yrkar att det i beslutspunkt 1 framgår vad den tidigare kostnaden var. Beslutsgång Ordförande ställer allmänna utskottets förslag under proposition med tillägget att det i beslutspunkt 1 framgår vad den tidigare kostnaden var och finner att socialnämnden bifaller förslaget. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Verksamhetschefer Ekonomichef Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 117

LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-01-16 5 Avsiktsförklaring för projektet Malmporten Ärendenr 2016/1422-3.4.0.3 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att godkänna den avsiktsförklaring för fortsatt arbete med projektet Malmporten som Trafikverket, Sjöfartsverket, LKAB, Luleå Hamn AB och Luleå kommun tagit fram. Sammanfattning av ärendet Projekt Malmporten är ett infrastrukturprojekt gällande sjöfart till Norrbotten och Luleå Hamn. Det är mycket viktigt för näringslivet i Norrbotten att hamnkapaciteten motsvarar de behov som finns och kommer att finnas. Bakgrunden till projektet är att genomförda utredningar visar på ett ökat framtida transportbehov för norrländskt näringsliv med fokus på malmtransporter. Projektet syftar till att öka kapaciteten i Luleå hamn genom att muddra farleden in till Luleå och att investera i, bland annat, kaj- och lastkapacitet. Luleå Hamn är en av de fem hamnar i Sverige som har valts ut som strategiskt prioriterad av EU och ingår i TEN T-nätverket som Core-hamn. Utredningarna för projekt Malmporten har delfinansierats till 50 % av EU med Sjöfartsverket som projektägare och Luleå kommun, LKAB och Trafikverket som medfinansiärer. Projektetet kan ges möjlighet till stöd för genomförandefasen från EU med upp till 30 % genom Luleås status som CORE-hamn. Luleå kommun, Sjöfartsverket och Trafikverket är överens om att verka för att genomföra åtgärder som syftar till att öka kapacitet, tillgänglighet och säkerhet för anlöp till Luleå Hamn för fartyg upp till ett maximalt djupgående om 15,0 meter sommartid och 13,5 meter vintertid. För att projektet ska tas in i den Nationella transportplanen 2018 2029 måste en avsiktsförklaring tecknas som visar på parternas avsikt och vilja att finansiera och genomföra projektet. Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 122

LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-01-16 Innan genomförandet påbörjas ska detaljreglering och bindande utfästelser fastläggas i ett medfinansieringsavtal och, före projektstart, ett genomförandeavtal. Samhällsutvecklingskontoret föreslår fullmäktige besluta att godkänna den avsiktsförklaring för fortsatt arbete med projektet Malmporten som Trafikverket, Sjöfartsverket, LKAB, Luleå Hamn AB och Luleå kommun tagit fram. Sammanträdet Kvalitet och samhällsutveckling föredrar ärendet. Beslutsgång Ordföranden ställer samhällsutvecklingskontorets förslag under proposition och finner att arbetsutskottet bifaller förslaget. Beslutsunderlag Samhällsutvecklingskontorets förslag 2016-12-20, KLF Hid 2017.112 Avsiktsförklaring för projektet Malmporten, KLF Hid 2017.113 Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 123

LULEÅ KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Samhällsutvecklingskontoret 2016-12-20 2016/1422-3.4.0.3 Anders Bylund Avsiktsförklaring för projektet Malmporten Ärendenr 2016/1422-3.4.0.3 Kommunledningsförvaltningens/samhällsutvecklingskontorets förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att godkänna den avsiktsförklaring för fortsatt arbete med projektet Malmporten som Trafikverket, Sjöfartsverket, LKAB, Luleå Hamn AB och Luleå kommun tagit fram. Sammanfattning av ärendet Projekt Malmporten är ett infrastrukturprojekt gällande sjöfart till Norrbotten och Luleå Hamn. Det är mycket viktigt för näringslivet i Norrbotten att hamnkapaciteten motsvarar de behov som finns och kommer att finnas. Bakgrunden till projektet är att genomförda utredningar visar på ett ökat framtida transportbehov för norrländskt näringsliv med fokus på malmtransporter. Projektet syftar till att öka kapaciteten i Luleå hamn genom att muddra farleden in till Luleå och att investera i, bland annat, kaj- och lastkapacitet. Luleå Hamn är en av de fem hamnar i Sverige som har valts ut som strategiskt prioriterad av EU och ingår i TEN T-nätverket som Core-hamn. Utredningarna för projekt Malmporten har delfinansierats till 50 % av EU med Sjöfartsverket som projektägare och Luleå kommun, LKAB och Trafikverket som medfinansiärer. Projektetet kan ges möjlighet till stöd för genomförandefasen från EU med upp till 30 % genom Luleås status som CORE-hamn. Luleå kommun, Sjöfartsverket och Trafikverket är överens om att verka för att genomföra åtgärder som syftar till att öka kapacitet, tillgänglighet och säkerhet för anlöp till Luleå Hamn för fartyg upp till ett maximalt djupgående om 15,0 meter sommartid och 13,5 meter vintertid. För att projektet ska tas in i den Nationella transportplanen 2018 2029 måste en avsiktsförklaring tecknas som visar på parternas avsikt och vilja att finansiera och genomföra projektet. Innan genomförandet påbörjas ska detaljreglering och bindande utfästelser fastläggas i ett medfinansieringsavtal och, före projektstart, ett genomförandeavtal. 124

LULEÅ KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (2) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Samhällsutvecklingskontoret 2016-12-20 2016/1422-3.4.0.3 Anders Bylund Beslutsunderlag Avsiktsförklaring för projektet Malmporten Luleå 2016-12-15 Anna Lindh Wikblad Chef Samhällsutvecklingskontoret Beslutet skickas till Samhällsutvecklingskontoret Ekonomikontoret Luleå Hamn AB Sjöfartsverket Trafikverket Region Nord LKAB 125

Avsiktsförklaring Avseende förbättringar i farled och hamnens vattenområde inom Projekt Maimporten, Luleå 1 Parter Trafikverket Region Nord, org.nr. 202100-6297, 781 89 Borlänge Sjöfartsverket, org.nr. 202100-0654, 601 78 Norrköping Luleå kommun, org.nr. 212000-2742, Stadshuset, 971 85 Luleå Luleå Hamn AB, org.nr. 556148-1028, Strömörvägen 9, 974 37 Luleå Luossavaara-Kiirunavaara AB (publ) (LKAB), org.nr. 556001-5835, Box 852, 971 28 Luleå 2 Definitioner och begrepp Hamnområdesgrans: Den grans i vatten mellan allmän hamn och allmän farled som fastställts av Sjöfartsverket och kungjorts i SJÖFS 2013:4. Allmän farled: Den del av inseglingen belägen mellan öppet vatten och hamnområdesgränsen för allmän hamn där staten genom Sjöfartsverket har ansvaret för farledshållning. Maximalt djupgående: Det största djupgående ett fartyg kan lastas till vid medelvattenstånd. 3 Syfte och bakgrund Avsiktsförklaringens syfte är att skapa en principöverenskommelse om ansvarsfördelningen för det fortsatta förberedande arbetet samt kommande genomförande av projekt Malmporten ( Projektet ). Ökade malmtransporter, framtida sjöfrakter, kräver större fartyg för ökad konkurrenskraft. Svaveldirektivets införande ger ökade transportkostnader och större fartyg krävs därmed för att uppnå miljö- och kostnadseffektiva sjötransporter. Befintlig farled till hamnen och hamnanläggningar i Luleå motsvarar inte de krav på djup och bredd som krävs för effektivare transporter med större fartyg med bibehållen sjösäkerhet. Genomförd Åtgärdsvalsstudie och andra utredningar visar på ett ökat framtida transportbehov för norrländskt näringsliv med fokus på malmtransporter. Utredningarna visar även på en hög samhällsekonomisk lönsamhet för Projektet. Parterna är överens om att verka för att genomföra åtgärder enligt nedan som syftartill att öka kapacitet, tillgänglighet och säkerhet för anlöp till Luleå för fartyg upp till ett maximalt djupgående om 15,0 meter sommartid och 13,5 meter vintertid vid medelvattenytan (MVY) 2015. 126

Mellan parterna har mot denna bakgrund följande avsiktsförklaring träffats: Luleå är en av de fem hamnar i Sverige som har valts ut som strategiskt prioriterad av EU och ingår i TEN T-nätverket som CORE-hamn. Utredningarna för projekt Malmporten har delfinansierats till 50% av EU med Sjöfartsverket som projektägare och Luleå kommun, LKAB och Trafikverket som medfinansiärer. Projektetet kan ges möjlighet till stöd för genomförandefasen från EU med upp till 30% genom Luleås status som CORE-hamn. Trafikverket avser fortsätta att investera på Malmbanans södra omlopp med bland annat förlängda mötesstationer för att öka kapaciteteten. Erforderlig kapacitet på Malmbanan är väsentlig i sammanhanget för att kunna dra största möjliga nytta av en investering i Luleås farled. Innan genomförandet påbörjas ska detaljreglering och bindande utfästelser fastläggas i ett medfinansieringsavtal och, före projektstart, ett genomförandeavtal. Tidigare studier och utredningar avseende detta Proiekt: Åtgärdsvalsstudien Kapacitetsutvidgning för råvarutransporter till och från Norrbotten via Luleå hamn (TRV/SWECO 2014-09-01) Kapacitetsåtgärder i Luleå hamn med anledning av ökade råvarutransporter, slutrapport 2013-11-28. Miljäkonsekvensbeskrivning Projekt Malmporten i Luleå, Fördjupning avfarleder med mera, daterad 2015-10-16. Miljökansekvensbeskrivning Skvampens djuphamn, daterad 2015-10-14. Ansökan till mark- och miljödomstolen om tillstånd enligt miljöbalken till anläggande och drift av ny djuphamn och ändring av verksamheten vid Luleå hamn i Luleå kommun, Norrbottens län, 2015-10-16. Ansökan till mark och miljödomstolen om tillstånd tillfördjupning och breddning avfarlederna till Luleå hamn, 2015-10-16. 4 Tidigare avtal om medfinansiering mellan parterna avseende Projektet 1 samband med att parterna sökte finansiering från EU för Projektets förstudie tecknades ett medfinansieringsavtal (TRV 2013/63052) där staten genom Trafikverket bidrog med 9 MSEK, Luleå kommun med 9 MSEK och LKAB med 14 MSEK. EU har bidragit med 50% av kostnaden för förstudie/farledsutredning, sammanlagt ca 32 MSEK. 5 Beskrivning av åtgärder, kostnader och finansiering Parterna är överens om att verka för att genomföra följande åtgärder: Muddring och utmärkning av farleden från Farstugrunden in till Luleå hamn som därigenom ges ökad kapacitet och säkerhetsmarginaler för fartyg upp till 15,0 meters djupgående. Muddring och utmärkning av Sandgrönnleden för fartyg upp till 13,5 meters djupgående för vintertrafik. 127

Muddring och utmärkning av Norra Kvarken för fartyg upp till 15,0 meters djupgående. Vändytor i hamnen dimensioneras för fartyg upp till 11,5 meters djupgående. Att projektets genomförande sker etappvis med ett färdigställande under mitten av planperioden med beaktande av Luleå kommuns och LKABs pågående stora kassaflöden för andra angelägna investeringar. Grundutförande och tillägg Kapacitet och omfattning för ovan beskrivna åtgärder, inklusive ökning av bottenklarning och säkerhetsmarginaler, är inom ramen för detta Projekt att betrakta som ett grundutförande. Farledsutformning och dimensionering har gjorts med beaktande av Transportstyrelsens rekommendationer. Farledens utformning och utmärkning har samråtts med Transportstyrelsen. Projektets samhällsnvtta Den samhällsekonomiska lönsamheten för Projektet betecknas som hög med en nettonuvärdeskvot (NNK) för valt alternativ som är beräknad till 1,69. Kostnadsuppskattning, kostnadsförändringar och nrisnivåomräkning De totala kostnaderna för åtgärder i farleder samt hamnens vattenområde är för närvarande beräknade till cirka 1650 MSEK efter genomförd successivkalkyl i enlighet med Trafikverkets modell. 2015 års prisnivå utgör basår för kommande indexuppräkning. Denna summa innefattar muddring och sprängning av farleder och vändyta samt farledsutmärkning. Övriga åtgärder i form av anläggandet av kajer, järnväg och övrig hamninfrastruktur samt anskaffande av lasthanteringsutrustning motsvarande behovet för hantering av fartyg upp till ca 160 000 ton dw innefattas inte i denna kostnad. Luleå Hamn svarar utöver detta även för tillförsäkrande av erforderlig bogserbåts- och isbrytningskapacitet m fl åtgärder för hantering av den nya fartygsstorleken inom hamnens ansvarsområde. 6 Principer för fördelning av kostnader och ansvar Fördelning av kostnader för de åtgärder som omfattas av denna avsiktsförklaring baseras på den princip för finansiering av sjöfartsåtgärder som arbetats fram av Trafikverket och Sjöfartsverket, vilken regeringen tagit upp i lnfrastrukturpropositionen (lnfrastruktur för framtiden 2016/17:21, avsnitt 7.3). Föreslagen princip innebär att hamnområdesgränsen kommer att utgöra gräns mellan statens finansiering av investeringsåtgärder 1 farleden och övriga aktorers ansvar. En uppskattning av kostnadsfördelningen mellan staten och övriga intressenter enligt denna princip ger staten en kostnad om cirka 1200 MSEK och övriga parter cirka 450 MSEK. LKAB tar endast sina egna investeringar i skeppslastare och därtill hörande transportörer, provtagning och lager. Luleå kommun finansierar malmkajen. Parternas avsikt är att följande ansvars- och arbetsfördelning ska gälla mellan parterna: Trafikverket.s ansvar Trafikverket ansvarar för att Projektet bereds till Nationella planen för finansiering av statens andel för genomförandet. 128

Förutsatt projektet ingår i den av regeringen fastställda nationella planen ansvarartrafikverket för framtagande av förslag till avtal om medfinansiering av Projektet. Likaledes förutsatt att projektet ingår i nationella planen enligt ovan ansvarar Trafikverket för att en samordnad ansökan görs för såväl åtgärder i farled och vattenområde som åtgärder på land till EU:s fond för åtgärder i TEN-T-nätverket när sådana möjligheter erbjuds. Sjöfartsverkets ansvar När finansiering för Projektets genomförande erhållits ansvarar Sjöfartsverket för projektering, upphandling samt genomförande av de åtgärder som ingår i den av Sjöfartsverket ingivna ansökan till mark- och miljödomstolen. Sjöfartsverket ansvarar för framtagande av förslag till genomförandeavtal för Projektet. Luleå kommuns ansvar När finansiering för Projektets genomförande erhållits ansvarar Luleå kommun genom Luleå Hamn för finansiering och utförande av de åtgärder som ingår i den av Luleå Hamn ingivna ansökan till mark- och miljödomstolen samt de åtgärder inom hamnens befintliga och blivande landområde som krävs för att den kapacitet den nya farleden tillåter kan nyttjas till avsedd kapacitet. LKAB:s ansvar LKAB ansvarar för att finansiera och utföra de åtgärder som har ett direkt samband med bolagets utlastning av malm, vilket innebär åtgärder avseendet ex lager, provtagning, transportörer och skeppslastare. 7 Principen för parternas samarbete Planering och genomförande ska ske i nära samverkan mellan parterna i syfte att harmoniera åtgärderna för såväl farledens som hamnens kapacitet samt parternas kostnader tidsmässigt. Parterna skall, med beaktande av projektets övergripande syfte att öka kapacitet, tillgänglighet och säkerhet, gemensamt sträva efter att optimera och begränsa kostnaderna för projektens genomförande. 8 Förutsättningar för avsiktsförklaringens giltighet Parterna är medvetna om att ett genomförande av åtgärderna i denna avsiktsförklaring är beroende av flera myndighetstillstånd och andra beslut, bland annat i frågor beträffande tillstånd enligt miljöbalken. Parterna är införstådda med att ändringar i avsiktsförklaringen, liksom ytterligare överläggningar angående innehållet i densamma, kan bli nödvändiga. Denna avsiktsförklaring är för sin giltighet beroende av att: 1. Riksdagen godkänner den princip för finansiering av sjöfartsåtgärder som framställts i infrastrukturpropositionen. 2. Nuvarande gräns i vatten för allmän hamn flyttas i enlighet med Luleå Hamns ansökan (Sjöfartsverkets dnr 15-03972). 129

3. Regeringen godkänner Projektet och finansieringen, samt att Projektet tas in i Nationell trafikslagsövergripande plan för investeringar 1 transportinfrastruktur. 4. Luleå kommun genom beslut i kommunfullmäktige godkänner avsiktsförklaringen. 5. VD för LKAB godkänner avsiktsförklaringen. 9 Ändringar och tillägg Parterna är införstådda med att ändringar i avsiktsförklaringen kan bli nödvändiga. Eventuella ändringar och tillägg till denna avsiktsförklaring gäller endast om de är skriftliga och undertecknade av samtliga parter. Avsiktsförklaringen har upprättats i fem likalydande exemplar av vilka parterna tagit varsitt. Ort och datum:n/,e ~ Trafikverket Ortochdatum: ~N1nrip~r)c~ Sjöfartsverket 2ol~~;2IS / Namn och titel:,4rv,o1 Vaic~miScnr ct* retcsr Ort och datum Luleå kommun f2,%z -2Ö. ~ Namn och titel: Ort och datum: Luleå Hamn AB fl-ino1~t Namn och titel: f~/0flnc f/~éflo(he o~ -z1/. nanr4fl*t~i Ort och datum: Luossavaara-Kiirunavaara AB (publ) Namn och titel:,ø~n,d4 ~ VD kt.~idf%rnn48 ~*&~si.a/~.jo 130

LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-01-16 4 Finansiering av aktiviteter under 2017 som bidrar till att uppnå målet 10 000 nya Luleåbor Ärendenr 2016/1667-3.5.1.1 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen beslutar att anslå 2 500 tkr till påverkansinsatser under för att locka fler inflyttare, investerare och företag till Luleå under 2017. 2. Medel tas från anslaget för strategiska utvecklingsinsatser. 3. Chefen för Kvalitet & samhällsutveckling får delegation att fatta beslut om fördelning av avsatta medel. 4. En sammanfattande redovisning över hur medlen har nyttjats ska ges i samband med delårsrapporterna. Reservation Nina Berggård (V) reserverar sig mot beslutet. Sammanfattning av ärendet Kvalitet och samhällsutveckling ansöker om finansiering till påverkansinsatser kopplade till målet 10 000 nya Luleåbor. Aktiviteterna genomförs i samarbete med främst Luleå Näringsliv AB och stadsbyggnadsförvaltningen. Samverkan sker med Bodens kommun i frågor gällande det samarbetsavtal som parterna ingått under hösten 2016, främst gällande den gemensamma bostads- och arbetsmarknaden. Kostnaden för aktiviteter under 2017 uppskattas till 2 500 tkr. Samhällsutvecklingskontoret föreslår kommunstyrelsen besluta att anslå 2 500 tkr till påverkansinsatser under för att locka fler inflyttare, investerare och företag till Luleå under 2017, att medel tas från anslaget för strategiska utvecklingsinsatser, att chefen för Kvalitet & samhällsutveckling får delegation att fatta beslut om fördelning av avsatta medel samt att en sammanfattande redovisning över hur medlen har nyttjats ska ges i samband med delårsrapporterna. Sammanträdet Kvalitet & samhällsutveckling föredrar ärendet. Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 132

LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-01-16 Nina Berggård (V) föreslår kommunstyrelsen besluta att anslå 500 tkr till påverkansinsatser under för att locka fler inflyttare, investerare och företag till Luleå under 2017. Berggård föreslår även att kommunstyrelsen beslutar att anslå 2000 tkr till insatser för att behålla människor som redan nu befinner sig i Luleå, exempelvis lärare, ensamkommande flyktingbarn och vårdanställda. Ordföranden och Anders Josefsson (M) föreslår bifalla samhällsutvecklingskontorets förslag. Beslutsgång Ordföranden ställer eget förslag mot Nina Berggårds förslag och finner att arbetsutskottet bifaller samhällsutvecklingskontorets förslag. Beskrivning av ärendet I kommunens övergripande styrdokument Vision Luleå 2050 sägs att Luleå ska vara en levande och växande kommun. Visionsarbetet har konkretiserats i ett programarbete som omfattar hela kommunens verksamhet. Ett av målen är att Luleå ska växa med 10 000 nya invånare. Syftet med arbetet år 2017 är att locka fler inflyttare, investerare och företag till Luleå genom påverkansarbete och opinionsbildning både mot politiken och näringslivet, lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. En sammanfattning av redan planerade aktiviteter framgår nedan: Almedalen Genom demokrati och öppenhet ger Almedalsveckan alla som vill debattera samhällsfrågor möjlighet att delta. Öppenheten och tillgängligheten under Almedalsveckan är unik både för Sverige och övriga världen. Luleå kommun planerar att delta i Almedalsveckan 2017 under varumärket Luleå. Syftet är att träffa politiker, opinionsbildare och näringslivspersoner från hela landet och att därmed kunna påverka i frågor. Fler ska få upp ögonen för möjligheterna som finns i Luleå samt att locka fler inflyttare, investerare och företag till Luleå. Business Arena Luleå kommun deltar på Business Arena i Umeå, Stockholm och Almedalen samt vid en partnerträff. Business Arena skapar förutsättningar för meningsfulla utbyten mellan privat och offentlig sektor genom ett omfattande och mångsidigt program med seminarier och talare av hög kvalitet som fokuserar på en rad aktuella frågeställningar, trender och framtidsfrågor som är avgörande för Sveriges utveckling. Business Arena är en av Nordens Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 133

LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-01-16 främsta mötesplatser som samlar ledande företag och aktörer på ledande befattning i fastighets- och samhällsbyggnadssektorn. Engagerande Fastighetsutveckling Syftet är att öka intresset till att göra affärer genom att engagera fastighetsägare och byggherrar i Luleå. Engagerande Fastighetsutveckling görs i partnerskap av Luleå kommun, Luleå Näringsliv, Fastighetsägarna MittNord och Sveriges Byggindustrier. Luleå Näringsliv är samordnare för samarbetet. Under år 2017 kommer 1 st byggmässa och 2 st inspirationstillfällen genomföras. Luleå kommun deltar under varumärket Luleå kommun. Samarbetet Arctic Europe mellan Luleå kommun, Troms fylkekommun och Business Oulu Syftet är att stärka samarbetet med Tromö och Uleåborg i de arktiska frågorna. Förhoppningen är att inom samarbetet etablera och genomföra en serie av Arctic business arena, med start i Luleå inom ett par år. Inom det befintliga samarbetet för Arctic Europe mellan Luleå kommun, Troms fylkekommun och Business Oulu har vi deltagit på MIPIM i Frankrike, en av världens ledande mässa för fastighetsbranschen. Här samlas de mest inflytelserika aktörerna inom samtliga sektorer för den internationella fastighetsvärlden under fyra dagar för affärsmöjligheter, nätverkande, kunskapsinhämtning genom seminarier, utställningar, konferenser och enskilda möten. Luleå kommun deltar år 2017 under den gemensamma flaggen Arctic Europe. Hemlängtan - Luleåregionen Luleå kommun deltar i ett arbetsmarknadssamarbete ihop med Boden, Kalix, Piteå och Älvsbyn och Luleå Näringsliv. Samarbetet har främst bestått av gemensamma hemvändarevent i Stockholm som gått under namnet Hemlängtan. Luleå Näringsliv är samordnare för samarbetet. Det senaste arrangemanget hade ca 500 besökare och resulterade i nio nya rekryteringar + medföljande familjer till Luleåregionen. Under 2017 kommer 1-2 st hemvändarevent Hemlängtan att arrangeras i Stockholm. Luleå kommun deltar under varumärket Hemlängtan och/eller Luleåregionen. Seminarium - Så bygger vi en attraktiv stad Ett nationellt seminarium med föredragshållare från hela landet som ska fokusera kring frågeställningarna: Vad är det som gör en kommun attraktiv som boendeort, hur kan vi se till att det byggs mer i Sverige och hur skapar vi det attraktiva samhället? Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 134

LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-01-16 Det går bra för Sverige på många områden. Baksidan av den starka tillväxten är växtvärk. En majoritet av landets kommuner har bostadsbrist. Många arbetsgivare signalerar rekryteringsproblem. Samtidigt brottas många kommuner med segregation och frågan hur vi ska bygga attraktiva samhällen. Beslutsunderlag Samhällsutvecklingskontorets förslag 2016-12-16, KLF Hid 2017.111 Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 135

LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-01-30 27 Bidrag till Musikens makt 2017 Ärendenr 2016/1214-3.5.1.1 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att anslå 1 500 tkr för genomförande av festivalen Musiken makt 2017. 2. Medel anvisas från kommunfullmäktiges anslag för oförutsedda utgifter och tillförs kulturnämnden för festivalens genomförande. 3. Som villkor för beslutet gäller: a) Luleå kommun får genomföra marknadsföringsinsatser under festivalen, b) festivalen stärker varumärket Luleå, c) festivalen är attraktiv för barn, unga och unga vuxna, d) publikundersökning av antalet barn och unga genomförs, e) festivalen äger rum helgen före skolstart, 18-19 augusti, f) festivalen verkar i program B och C enligt Vision 2050:s riktning, g) festivalen genomförs helt öppet, gratis, drogfritt, h) förhållandet mellan kulturnämnden och föreningen Musikens makt regleras via ett samarbetsavtal gällande 2017, i) föreningen Musikens makt ska inkomma med en redovisning efter genomförd festival. Reservation Anders Josefsson (M) reserverar sig mot beslutet. Sammanfattning av ärendet Föreningen Musikens makt ansöker om 1 500 tkr till finansiering av festivalen Musikens makt 2017. Festivalen ska profilera Luleå som musikstad och skapa en arena för länet och övriga musiksverige. Festivalen ska vara drogfri och musiken ska vara i centrum och genomföras 18-19 augusti. Kostnaden för festivalen Musikens makt 2017 beräknas till 2 100 tkr. Finansiering söks från Luleå kommun (1 500 tkr), kulturförvaltningen (50 tkr), Norrbottens läns landsting (100 tkr), sponsorer (440 tkr), platshyra (10 tkr). Festivalens främsta målgrupp är unga och unga vuxna. Programmet är även tilltalande för barnfamiljer och en bredare åldersgrupp som tillsammans bidrar till att skapa en god ordning på festivalområdet. Föreningen svarar för Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 136

LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-01-30 27 (forts) planering, projektledning och genomförande samt ekonomisk förvaltning och administration. För det praktiska arbetet ansvarar föreningen. Kulturnämnden har 2017-01-25 7 föreslagit kommunfullmäktige besluta nedanstående: 1. Kommunfullmäktige beslutar att anslå 1 500 tkr för genomförande av festivalen Musiken makt 2017. 2. Medel anvisas från kommunfullmäktiges anslag för oförutsedda utgifter och tillförs kulturnämnden för festivalens genomförande. 3. Som villkor för beslutet gäller: a) Luleå kommun får genomföra marknadsföringsinsatser under festivalen, b) festivalen stärker varumärket Luleå, c) festivalen är attraktiv för barn, unga och unga vuxna, d) publikundersökning av antalet barn och unga genomförs, e) festivalen äger rum helgen före skolstart, 18-19 augusti, f) festivalen verkar i program B och C enligt Vision 2050:s riktning, g) festivalen genomförs helt öppet, gratis, drogfritt, h) förhållandet mellan kulturnämnden och föreningen Musikens makt regleras via ett samarbetsavtal gällande 2017, i) föreningen Musikens makt ska inkomma med en redovisning efter genomförd festival. Beskrivning av ärendet Kulturnämnden har av kommunstyrelsen getts i uppdrag att föra en diskussion med föreningen Musikens makt om festivalen och därefter återkomma med förslag till kommunstyrelsen. Kulturnämnden delar upp förslaget i två delar. Del I Kulturnämnden förhandlar fram ett samarbetsavtal gällande ett år med föreningen Musikens Makt som möjliggör att festivalen genomförs som tidigare sista helgen före skolstarten 2017. Kulturnämndens förslag i finansieringsfrågan är att den löses som tidigare centralt i kommunen. Beslutet innebär dessutom att det blir kulturnämnden och kulturförvaltningen som tilldelas uppdraget och medlen för att genomföra festivalen år 2017. Del II I kulturnämndens uppdrag ingår även att mer långsiktigt reda ut avtalsförhållandet mellan kommunen och föreningen Musikens Makt i det fall Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 137

LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-01-30 27 (forts) samarbetet om festivalen Musikens Makt skulle fortsätta. Kulturnämnden har även ombetts utreda om festivalens ekonomiska upplägg och omfattning medför ett större krav på konkurrensutsättning. Frågor som gäller kommunens möjligheter till marknadsföring av Luleå vid och i anslutning till evenemanget, storleken på bidraget, tidpunkten för festivalen och rättigheten till namnet är andra frågor utredningen ska titta på. Liksom hur målgruppen unga (13-20 år) tillgodoses av denna festival. Flera av dessa frågor är av juridisk karaktär och kommer att ta en längre tid att utreda. I det fall en överenskommelse inte nås mellan parterna har kulturnämnden att föreslå andra aktiviteter eller evenemang istället för Musikens Makt. Kulturnämndens uppfattning är därför att ett förslag kan läggas fram senast oktober 2017. Sammanträdet Kulturnämndens förslag 2017-01-25 7 redovisas på sammanträdet. Kulturförvaltningen föredrar ärendet. Anders Josefsson (M) föreslår avslå kulturnämndens förslag. Nina Berggård (V) föreslår bifalla kulturnämndens förslag. Beslutsgång Ordföranden (S) ställer kulturnämndens förslag mot Anders Josefssons förslag och finner att arbetsutskottet bifaller kulturnämndens förslag. Beslutsunderlag Ansökan från föreningen Musikens Makt KLF Hid: 2017.41 Samarbetsavtal med Musikens Makt. KLF 2017.40 Kulturnämndens arbetsutskotts protokoll 2017-01-12 7. KLF Hid: 2017.283 Kulturnämndens protokoll 2017-01-25 7 KLF Hid: 2017.364 Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 138

LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-01-30 29 Medarrangör för Nolia Ledarskap Luleå 2017 Ärendenr 2016/1700-2.3.2.3 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen beslutar att finansiera ett treårigt avtal med Nolia Ledarskap 2. Medel anvisas från anslaget kommunstyrelsens oförutsedda utgifter. 3. Personalkontoret får i uppdrag att upprätta ett treårigt avtal med Nolia Ledarskap. Reservation Anders Josefsson (M) reserverar sig mot beslutet. Sammanfattning av ärendet Nolia Ledarskap är en konferens och minimässa för chefer och ledarare som vill utveckla sitt ledarskap. Konferenser ger en unik möjlighet för norrlänska företagare, ledare och HR-personal att få inspiration, verktyg och viktiga perspektiv på ledarskap samt möjlighet till att lära av varandra. Konferensen är ett samarbete mellan näringsliv och offentliga arbetsgivare med målet att utveckla regionen. Arrangemanget har genomförts sedan 2012 och nått 300-450 personer varje år. Arrangemanget hålls växelvis i Luleå, Piteå, Skellefteå. Föreläsare och utställare på konferensen komponeras utifrån teman. Målsättningen är en mötesplats i norr för att erbjuda inspirerande ledarprofiler, toppföreläsare och intressanta utställare. Utifrån möten med företrädare för Nolia Ledarskap framkommer ett lämpligt scenario där Luleå kommun är medarrangör för Nolia Ledarskap 2017 och då får möjlighet att utforma innehåll och tema för konferensen samt synlighet i marknadsföring. För att bidra till en kontinuitet där det årligen kan erbjudas en ledarkonferens i regionen är Luleå kommun partner 2018 och 2019. Kostnaden för medarrangemang är 100 000 kr/ år 2017 och för partnerskap är 50 000kr/år 2018 och 50 000kr/år 2019. Efter konsultation med ekonomikontoret föreslås att kostnaden för ett sådant avtal med Nolia Ledarskap tas från kommunstyrelsen avsatta medel för oförutsedda kostnader. Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 146

LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-01-30 29 (forts) Personalkontoret föreslår kommunstyrelsen besluta att finansiera ett treårigt avtal med Nolia Ledarskap samt att medel anvisas från anslaget kommunstyrelsens oförutsedda utgifter. Personalkontoret får i uppdrag att upprätta ett treårigt avtal med Nolia Ledarskap. Sammanträdet Anders Josefsson (M) föreslår avslå personalkontorets förslag. Ordföranden (S) föreslår bifalla personalkontorets förslag. Beslutsgång Ordföranden (S) ställer eget förslag mot Anders Josefssons förslag och finner att arbetsutskottet bifaller ordförandens förslag Beslutsunderlag Personalkontorets yttrande 2017-01-17. KLF Hid: 2017.352 Avtalsförslag Nolia. KLF Hid: 2016.7113 Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 147

LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-01-30 25 Inbjudan till att bli en FairPay kommun Ärendenr 2016/1096-2.4.3.3 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att inte ansöka om att bli certifierad FairPay kommun. Sammanfattning av ärendet Stiftelsen FairPay har informerat Luleå kommun om möjligheten att bli certifierad FairPay kommun. Kommunledningsförvaltningen har begärt yttrande från fritidsnämnden efter samråd med tillväxtkontoret. FairPay är en stiftelse som grundades i Umeå 2012. Enligt uppgift arbetar FairPay för att alla ska få idrotta på lika villkor, oavsett kön. Framför allt arbetar de för att förändra den ekonomiska strukturen inom idrotten så att den blir mer jämställd. Idag går ungefär 80 % av de totala resurserna till män inom idrotten, trots att kvinnor utgör 46 % av utövarna. Stiftelsen arbetar för att aktörer inom privat, offentlig och ideell sektor ska ta ett principbeslut om jämställd sponsring/resursfördelning. Om detta görs i samarbete med dem blir organisationen en så kallad "FairPayer" - en certifiering för jämställd sponsring. Luleå kommun arbetar aktivt för ett mer jämställt samhälle och i planeringsförutsättningarna för 2017-2019 står följande; Jämställdhetsintegrering är en strategi för att nå uppsatta jämställdhetsmål. Strategin innebär att ett jämställdhetsperspektiv integreras i alla verksamhetsområden och i alla led av beslutsfattande, planering och utförande av verksamheter. Att jämställdhetsintegrera hela den kommunala verksamheten är ett långsiktigt arbete och målsättningen är att innan år 2030 ska de artiklar från CEMR-deklarationen som är av kommunövergripande karaktär under något år varit prioriterade. I Luleå ger redan idag kommunstyrelsen samma summa i marknadsföringsbidrag till våra elitidrottslag och elitidrottare på absolut högsta nivå, oaktat kön och det är också något som kontaktpersonerna för FairPay lyfter i sitt mail till kommunen. Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 150

LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-01-30 25 (forts) Att bli certifierad är dock förknippat med en hel del krav från deras organisation och fritidsförvaltningen anser därför att detta bör utredas så att praktiska konsekvenser och resursbehov klargörs. Samråd har skett med ansvarig på tillväxtkontoret. Fritidsnämnden har 2016-12-21 110 fastslagit att de ser positivt på jämställd sponsring såsom stiftelsen beskriver i sitt underlag. Att bli certifierad är dock förknippat med en hel del krav från stiftelsen FairPay samt kostnader i form av medel och personella resurser. Fritidsnämnden rekommenderar kommunstyrelsen uppdra till kommunledningsförvaltningen att utreda praktiska konsekvenser och resursbehov. Sammanträdet Fritidsförvaltningen föredrar ärendet. Ordföranden (S) föreslår att Luleå kommun inte ska ansöka om att bli certifierad FairPay kommun. Kommunen arbetar med jämställdhet inom många områden och har nyligen startat ett arbete med jämställdhetsintegrering. Beslutsgång Ordföranden (S) ställer fritidsnämndens förslag mot eget förslag och finner att arbetsutskottet bifaller ordförandens förslag. Beslutsunderlag Kriterier för jämställd sponsring KLF Hid. 2016.4730 Fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse FRI Hid 2016.1719 Fritidsnämndens arbetsutskotts protokoll 2016-12-07 49 FRI Hid: 2016.1721 Fritidsnämndens protokoll 2016-12-21 110. KLF Hid. 2017.81 Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 151

KRITERIER FÖR JÄMSTÄLLD SPONSRING 152

Att bli en FairPayer kriterier för jämställd sponsring En Fairpayer är ett företag, offentlig eller privat organisation vilken medvetet och strategiskt arbetar för att dess sponsringsmedel fördelas jämställt mellan flickor och pojkar; kvinnor och män. Syftet med att vara en FairPayer är att ta ställning för att alla människor oavsett kön, ska ha samma resurser och möjligheter att börja och utvecklas inom idrotten samt bli elitidrottare. FairPay vill att näringsliv och offentlig sektor aktivt ska förändra den befintliga struktur som råder inom fördelning av sponsormedel till idrottsklubbar och förbund genom att upprätta policys och handlingsplaner för jämställd sponsring. Detsamma gäller för ett förbund eller klubb som väljer att fördela sina medel jämställt mellan pojkar och flickor/män och kvinnor. Ansökan till FairPayer: Organisationen ansöker om att bli en FairPayer genom att kontakta FairPays ansvariga. Vid ett första möte presenteras samlad dokumentation av fördelning av policys och sponsringsmedel där organisationen presenterar sina nuvarande medel och mål för sponsringsarbetet. Utifrån befintliga mål ser vi om/vilka åtgärder organisationen behöver ta för att vara en FairPayer. För att vara en FairPayer krävs det att organisationen uppfyller vissa kriterier. Organisationen ska fördela sina sponsringsmedel med 50% till kvinnor och 50% till män. För en klubb eller ett förbund gäller att fördelning sker jämställt inom organisationen. Organisationen ska sätta tydliga mål och ha en stark vilja att förändras för att bli en FairPayer. Att bli en FairPayer innebär ett förändringsarbete i attityder och handling såväl internt som externt. I sponsringsavtal med föreningar och samfund/förbund med barn- och ungdomsidrottande personer av båda könen ska organisationen begära att mottagarna av sponsringsmedel fördelar medlen rättvist mellan kön. Gällande klubbar med deltagande av endast ett kön (enkönade klubbar är vanligast inom elitidrotten) samt enskilda personers elitsatsningar gäller inte detta krav. Kravet att sponsra jämställt kvarstår givetvis för den organisation som är avsändare för sponsringsmedlen. Den förening/klubb/förbund som sponsras ska vara beredd att redovisa till FairPay och avsändaren för medlen hur medlen har fördelas. Organisationen ska låta oberoende revisorer granska policy, handlingsplan och uppföljning. Organisationen får efter en utfästelse från FairPay använda sig av FairPayer-märkningen under ett år i taget, med möjlighet till förlängning efter FairPays granskning och godkännande av arbete och implementering. Med sponsring av idrott menas här medel som delas ut till av Riksidrottsförbundet anslutna specialförbund och deras medlemsorganisationer, i dag ca 20 000 föreningar och 3,3 miljoner medlemmar (Riksidrottsförbundet 2011). Sponsringen inkluderar även annonser, reklam- och annat marknadsföringsvärde i programblad, hockeyrinkar, arenor, skärmar eller annan kommunikation organisationen för i samband med satsningar för RF:s medlemmar. 153

Översikt arbetsgång och aktiviteter: FairPayer Brons. Organisationen blir en Fairpayer brons när ett samarbete påbörjas, om organisationen fördelar sin sponsring ojämställt med en fördelning lika med eller sämre än 70% / 30%. Vi formulerar en gemensam arbetsgång och skriver under samarbetsavtal. Tillsammans skapar vi en sponsorpolicy som beskriver verksamhetens ambitionsnivå (50/50) och avsikter med den nya policyn. FairPay och organisationen arbetar fram en handlingsplan med tydlig arbetsordning, ansvarsfördelning och tidsangivelse för planen. Att bli en FairPayer tar tid, förslagsvis arbetar vi med 3-årsplaner. Organisationen påbörjar sitt interna arbete med att förankra sponsorpolicy och plan. När arbetet är påbörjat får organisationen använda sig av den bronsfärgade FairPayerloggan i sin kommunikation. Till företagets/organisationens budskap och egna kommunikation används alltid det egna marknadsföringsmaterialet. FairPayer Silver. Organisationen har nått minst en 70/30-fördelning till sina sponsringsmottagare och har samma krav på mottagare av medel. Nu får organisationen använda den silverfärgade loggan i sin kommunikation. Till företagets/organisationens budskap och egna kommunikation används alltid det egna marknadsföringsmaterialet. FairPay Grön. Nu har organisationen nått sitt mål; en jämställd fördelning, 50/50 av sponsringsmedel samt ett krav på att mottagarna av sponsringsmedlen i mixade klubbar/förbund fördelar sina medel jämt mellan kön. Nu får organisationen använda sig av den grönfärgade FairPayerloggan i sin kommunikation kring sponsringsarbetet, med kontroller för varje år och möjlighet till förlängning. Till företagets/organisationens budskap och egna kommunikation används fortfarande alltid det egna marknadsföringsmaterialet. Grattis! 154

LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-01-30 26 Arrangörskap för SM-veckan vintern 2020 Ärendenr 2017/37-3.7.0.3 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att inte lämna in intresseanmälan om att vara värdkommun för SM-veckan vintern 2020. Reservation Nina Berggård (V) reserverar sig mot beslutet. Sammanfattning av ärendet SM-veckan arrangeras av Riksidrottsförbundet (RF) i samarbete med Sveriges Television (SVT) som sändande bolag samt berörda specialidrottsförbund (SF) och värdstaden. Syftet med SM-veckan är att under en veckas tid genomföra svenska mästerskap i olika idrotter i en och samma stad. SM-veckan genomförs varje år, vinter respektive sommar, och ska genomföras på olika orter i Sverige. SM-veckan är öppen för RF:s medlemmar, 71 specialidrottsförbund (SF) vilka representerar upp emot 250 olika idrotter (grenar). Avsikten med SM-veckan är att få ett ökat intresse för svenska mästerskapen och samla större och mindre idrotter i ett gemensamt evenemang. Många människor ska kunna ta del av Sveriges bästa idrottsutövare på plats, i media och framför Tv:n. SM-veckans ambition är att vara en idrottslig folkfest i värdstaden under en vecka. SM-veckan 2016 vinter arrangerades i Piteå (vecka 3), sommarveckan 2016 arrangerades i Norrköping (vecka 27-28). SM-veckan vinter 2017 arrangeras i Söderhamn (vecka 5) och SM-veckan sommar 2017 i Borås (vecka 26-27) och 2018 arrangerar Skellefteå SM-veckan vinter (vecka 12). RF söker nu en värdstad för SM-veckan vinter 2019 respektive 2020. Som värdstad för SMveckan har värdkommunen stora möjligheter men förväntas också ta ett stort ansvar. Några viktiga utgångspunkter för en värdstad är att staden har möjlighet att ta emot SM i längdskidåkning. Därutöver ett antal vinteridrotter inklusive motorsporter och inomhusidrotter. Värdstaden ska också ha kluster av Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 155

LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-01-30 26 (forts) idrottsarenor som kan ta emot flera idrotter på en och samma plats för att göra evenemanget tillgängligt och underlätta för en bra och effektiv Tv-produktion. Ekonomiskt åtagande Värdstaden svarar för de kostnader som är kopplade till värdstadens åtaganden. Värdstaden bör ha en avsatt budgetram på 5-7 miljoner kr exklusive arbetstid för personal/funktioner som förutom projektledaren ska ingå i det lokala projektarbetet med SM-veckan. Kostnadsramen innefattar främst att ställa arenor till förfogande, arenaanpassningar, stöd och service till SVT, grafikkostnader för Tv-produktion (RF betalar 50 % av dessa kostnader), regional marknadsföring av SM-veckan, lokal city- och venuebranding, möteskostnader. Av angiven budget ska 1,5 miljoner kr avsättas för upphandling av tjänster från RF:s och SM-veckans aktuella samarbetspartners gällande bland annat grafik- och resultatrapportering, evenemangsutvärdering samt branding av tävlingsarenor (material och projektledning). Fritidsförvaltningen anser att arrangemanget skulle öka Luleås attraktionskraft, både som idrottsstad och vinterstad samt stärka bilden av Luleå som evenemangsstad. Beslut i kommunstyrelsen krävs för att kommunens ansökan ska godkännas av RF. Sista ansökningsdag är 2017-01-31 och beslut om värdstad tas senast 2015-04-30. Fritidsnämnden har 2016-12-21 111 föreslagit kommunstyrelsen besluta att godkänna inlämnande av intresseanmälan från Luleå att vara värdkommun för SM-veckan vintern 2020. Inlämnandet av en intresseanmälan är på inget sätt förpliktigande. Sammanträdet Fritidsförvaltningen föredrar ärendet. Nina Berggård (V) föreslår bifalla fritidsnämndens förslag. Ordföranden (S) föreslår avslå fritidsnämndens förslag. Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 156

LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-01-30 26 (forts) Beslutsgång Ordföranden (S) ställer fritidsnämndens förslag mot eget förslag och finner att arbetsutskottet bifaller ordförandens förslag. Beslutsunderlag Fritidsnämndens arbetsutskotts protokoll 2016-12-07 50. FRI Hid: 2016.1722 Underlag från Riksidrottsförbundet 2016-10-20, KLF Hid: 2017.103 Fritidsnämndens protokoll 2016-12-21 111. KLF Hid: 2017.102 Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 157

Riksidrottsförbundet Adress: Box 11016, 100 61 Stockholm Tel växel: 08-699 60 00 Fax: 08-699 62 00 e-post: riksidrottsforbundet@rf.se www.rf.se 634/16-69 2016-10-20 Till Sveriges kommuner Välkommen att ansöka om arrangörskapet för SM-veckan vinter 2019 och 2020 Bakgrund SM-veckan arrangeras av Riksidrottsförbundet (RF) i samarbete med Sveriges Television (SVT) som sändande bolag samt berörda specialidrottsförbund (SF) och värdstaden. Syftet med SM-veckan är att under en veckas tid genomföra svenska mästerskap i olika idrotter i en och samma stad. SM-veckan genomförs varje år, vinter respektive sommar, och ska genomföras på olika orter i Sverige. SMveckan är öppen för RF:s medlemmar, 71 specialidrottsförbund (SF) vilka representerar upp emot 250 olika idrotter (grenar). Genom SM-veckan vill vi få ett ökat intresse för svenska mästerskapen och samla större och mindre idrotter i ett gemensamt evenemang. Många människor ska kunna ta del av Sveriges bästa idrottsutövare på plats, i media och framför TV:n. SM-veckans ambition är att vara en idrottslig folkfest i värdstaden under en vecka. SM-veckan 2016 vinter arrangerades i Piteå (vecka 3), sommarveckan 2016 arrangerades i Norrköping (vecka 27-28). SM-veckan vinter 2017 arrangeras i Söderhamn (vecka 5) och SM-veckan sommar 2017 i Borås (vecka 26-27). Nu söker vi värdstad vinter 2019 och 2020 Vi söker en värdstad för SM-veckan vinter 2019 respektive 2020. Ange om er ansökan gäller för båda åren eller om ni begränsar er ansökan till ett specifikt år. Vi vill dock förtydliga att man endast kan bli utvald att arrangera en av de aktuella SM-veckorna. Som värdstad för SM-veckan har ni stora möjligheter men ni förväntas också ta ett stort ansvar. I vår manual för SM-veckan kan ni läsa mera om vad det innebär att vara värdstad för en SMvecka. Via denna länk hittar ni mer information: http://www.rf.se/arbetsrum/sm-veckanvinter/omsmveckan/kriterierforvardstad/ Manualen ger en bild av evenemangets omfattning och vilka krav som ställs på värdstaden. Det är dock viktigt att beakta att detta är en produkt som är under ständig utveckling. Via denna länk hittar ni också en presentation om SM-veckan med olika fakta från våra senast genomförda SMveckor. Sid 1/4 158

Riksidrottsförbundet Adress: Box 11016, 100 61 Stockholm Tel växel: 08-699 60 00 Fax: 08-699 62 00 e-post: riksidrottsforbundet@rf.se www.rf.se Några viktiga utgångspunkter för er som värdstad är att ni: har möjlighet att ta emot SM i längdskidåkning. Se Svenska Skidförbundets kravspecifikation (bilaga 1). Därutöver ett antal vinteridrotter inklusive motorsporter och inomhusidrotter. Det ska finnas en lokal förening som vill och klarar att arrangera SM, alternativt att specialidrottsförbundet (SF:et) har en egen idé/lösning för genomförande. Det är dock viktigt att poängtera, att det är SF:et som ska göra en intresseanmälan av aktuella SM-tävlingar till RF. har kluster av idrottsarenor som kan ta emot flera idrotter på en och samma plats för att göra evenemanget tillgängligt och underlätta för en bra och effektiv TV-produktion. Det är också en fördel om det går att cityanpassa en och annan idrott för att skapa en idrottslig folkfest. I er ansökan är det också viktigt att ni berättar hur ni kan integrera olika kringevenemang för att lyfta evenemanget SM-veckan. har möjlighet att arrangera SM-veckan under tidsperiod v 2-5 eller v 13 beroende på planeringen av längdskidåkningens världscup. både 2019 och 2020. Beslutet om vilken vecka som blir aktuell åligger RF och SVT. har logikapacitet motsvarande ca 4 000 gästnätter för idrotternas deltagare (aktiva, ledare och funktionärer), login kan bestå av allt från hotell till så kallad hard floor på skolor, i ett utbud som samordnas med kranskommuner. Det är också angeläget att idrotterna så väl som evenemangsorganisationen kan erbjudas logi utifrån en human prisbild. Det är givetvis en fördel om ni redan i ansökningsfasen kan få hotellen att lämna en avsiktsförklaring om att priserna ska hållas nere. har ett väl fungerande och utbyggt stadsnät eller motsvarande som kan användas för SVT:s TV-produktion. Ekonomiskt åtagande: Värdstaden svarar för de kostnader som är kopplade till värdstadens åtaganden. Värdstaden bör ha en avsatt budgetram för genomförandet på ca 5-7 miljoner kr exklusive arbetstid för personal/funktioner som förutom projektledaren ska ingå i det lokala projektarbetet med SM-veckan. Rekrytering av lokal projektledare ska godkännas av RF i samråd med SVT. I budgetramen ingår inte heller de anpassningar som varit förutsättningar för SM-veckans placering i staden avseende tävlingsarenans SM-status för längdskidor enligt bilaga 1. De ekonomiska åtagandena ovan är en bedömning utifrån tidigare genomförda SM-veckor, men är starkt beroende av värdstadens förutsättningar. Kostnadsramen innefattar främst att ställa arenor till förfogande, arenaanpassningar, stöd och service till SVT, grafikkostnader för TV-produktion (RF betalar 50 % av dessa kostnader), regional marknadsföring av SM-veckan, lokal city- och venuebranding, möteskostnader. 1,5 miljoner kr av angiven budget ska avsättas för upphandling av tjänster från RF:s och SM-veckans aktuella samarbetspartners gällande bland annat grafik- och resultatrapportering, evenemangsutvärdering samt branding av tävlingsarenor (material och projektledning). Sid 2/4 159

Riksidrottsförbundet Adress: Box 11016, 100 61 Stockholm Tel växel: 08-699 60 00 Fax: 08-699 62 00 e-post: riksidrottsforbundet@rf.se www.rf.se Vi behöver följande underlag från er som söker: en beskrivning av ytor och arenor (utomhus och inomhus) som kan komma ifråga för SM-veckan, samt en idéskiss på vilka idrotter som kan vara aktuella för SM-veckan hos er. en kreativ idé hur SM-veckan kan bli den idrottsliga folkfest vi vill att den ska vara. en beskrivning av värdstadens kommunikations- och marknadsföringskanaler som kommer tas i anspråk för att skapa intresse kring SM-veckan. en kort beskrivning av några större evenemang staden arrangerat senaste tre åren. beslut i kommunstyrelsen som bekräftar kommunens intresse att vara värdstad för SM-veckan utifrån beskrivna förutsättningar. Så här kommer ansökningarprocessen gå till: Brev skickas till samtliga kommuner 2016-10-20 Sista ansökningsdag 2017-01-31. Ansökan skickas till: riksidrottsforbundet@rf.se, märkt 634/16-69 RF och SVT bearbetar inkomna ansökningar. Besked till samtliga som sökt senast 2017-03-01. 2 4 värdstäder går vidare till en slutbedömning. Besök av 2 4 utvalda städer sker under mars 2017. Beslut om värdstad för SM-veckan vinter 2019 och 2020 senast 2015-04-30. Avtal skrivs mellan RF och värdstad när beslutsprocessen är klar och de utlovade förutsättningarna är bekräftade. RF förbehåller sig rätten att utse en reservstad. För information om SM-veckan välkommen till vår officiella webbplats www.smveckan.se och SM-veckan på Facebook. För frågor välkommen att kontakta undertecknad. Varmt välkommen med er ansökan! Med vänlig hälsning RIKSIDROTTSFÖRBUNDET Per Bergljung Evenemangs- och sponsringsansvarig Sid 3/4 160

Riksidrottsförbundet Adress: Box 11016, 100 61 Stockholm Tel växel: 08-699 60 00 Fax: 08-699 62 00 e-post: riksidrottsforbundet@rf.se www.rf.se Bifogas: 1. Kravspecifikation för Skid-SM (längdskidåkning) Dokument via länk: http://www.rf.se/arbetsrum/sm-veckanvinter/omsm-veckan/kriterierforvardstad/ 2. Manual för SM-veckan 3. Presentation och fakta om SM-veckan (pp-presentation) Sid 4/4 161

LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-01-16 8 Översyn av kommunens vänortsrelationer Ärendenr 2016/1626-1.2.3.6 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen beslutar att godkänna tillväxtkontorets rapport gällande översyn av kommunens vänortsrelationer. 2. Luleå kommun ska verka för att Luleå kommun ingår ett femårigt vänortsavtal med den franska kommunen Novéant och att genomförandeansvaret för avtalet ligger på vänortsföreningen ANEA. Sammanfattningsvis föreslås existerande vänorter behållas, men viss restriktion gällande nya vänortsrelationer. Vänortskommittén ska fortsättningsvis ansvara för vänortsarbetet. Planering och uppföljning med årliga verksamhetsplaner kan utvecklas ytterligare. Reservation Anders Josefsson (M) reserverar sig mot beslutet. Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen har gett tillväxtkontoret i uppdrag att göra en översyn av kommunens vänortsrelationer. Tillväxtkontoret redovisar uppdraget i rapporten Översyn av Luleå kommuns vänortsarbete. I rapporten finns ett förslag om att Luleå kommun bör verka för ett femårigt vänortsavtal med den franska kommunen Novéant. Tillväxtkontoret föreslår kommunstyrelsen besluta att godkänna tillväxtkontorets rapport gällande översyn av kommunens vänortsrelationer och att Luleå kommun ska verka för att Luleå kommun ingår ett femårigt vänortsavtal med den franska kommunen Novéant samt att genomförandeansvaret för avtalet ligger på vänortsföreningen ANEA. Sammanträdet Kvalitet & samhällsutveckling föredrar ärendet. Anders Josefsson (M) föreslår bifalla tillväxtkontorets förslag. Josefsson föreslår vidare ett tillägg om att vänortsrelationerna med Murmansk, Zenica, Puerto Cabezas och Santa Lucia de Tirajana avvecklas. Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 162

LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-01-16 Ordföranden föreslår bifalla tillväxtkontorets förslag och avslå Anders Josefssons tillägg. Beslutsgång Ordföranden ställer eget förslag mot under proposition och finner att arbetsutskottet bifaller förslaget. Ordföranden ställer Anders Josefssons tillägg under proposition och finner att arbetsutskottet avslår tillägget. Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsen har gett tillväxtkontoret i uppdrag att göra en översyn av kommunens vänortsrelationer och uppdraget redovisas i rapporten Översyn av Luleå kommuns vänortsarbete. Luleå kommun har följande vänorter: Kemi (Finland), Tromsö (Norge), Murmansk (Ryssland), Zenica (Bosnien- Hercegovina), Puerto Cabezas (Nicaragua), Santa Lucia de Tirajana (Spanien). Omfattningen av samarbetet mellan Luleå kommun och de olika vänorterna varierar över tiden. Den vänort som det har varit minst samarbete med under de senaste åren är Puerto Cabezas, men det finns ett stort intresse hos Latinamerikakommittén i Luleå för denna vänortsrelation. Samtliga övriga vänorter har Luleå kommun på olika sätt en aktiv relation med. I rapporten redovisas allmänna förutsättningar för vänortsarbetet och Luleå kommuns vänortsarbete. Rapporten avslutas med följande förslag: Existerande vänorter kan behållas. Periodvis kan vänortsrelationer bli vilande när utbytet är lågt. Varje ny vänortsrelation innebär ett nytt åtagande varför Luleå kommun bör vara restriktiv med nya vänortsrelationer. Nya vänortsrelationer bör dessutom vara tidsbegränsade till t ex fem år för att sedan omprövas. Vänortskommittén fortsätter att ansvara för vänortsarbetet och består av kommunfullmäktiges presidium. Det tjänstemannastöd som finns bör åtminstone inte minska i omfattning. Vänortskommittén har utvecklat planering och uppföljning med årliga verksamhetsplaner under mandatperioden. Detta kan utvecklas ytterligare. I verksamhetsplanen blir det också naturligt att planera för inriktningen på aktiviteterna i varje vänortsrelation. De generella överenskommelserna med mer konkreta handlingsplaner i årliga verksamhetsplaner för vänortskommittén. Informationen om vänortsarbetet har stärkts under mandatperioden men kan stärkas ytterligare. Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 163

LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-01-16 Luleå kommun ingår ett femårigt vänortsavtal med den franska kommunen Novéant och genomförandeansvaret för avtalet läggs på vänortsföreningen ANEA. När det gäller det föreslagna vänortsavtalet med den franska kommunen Novéant så är bakgrunden att det finns ett vänortssamarbete mellan byarna Alvik, Antnäs och Ersnäs med den franska kommunen Novéant. Det tre byarna i Luleå har bildat vänortsföreningen ANEA och det är den föreningen som i praktiken drivit vänortssamarbetet på den svenska sidan. Det arbete som genomförts av de tre byarna har kommit att involvera ett stort antal personer från flera delar av Luleå kommun. Under 2015-2016 har bl a ett stort utbyte där fyra skolor i Luleå medverkar genomförts. Samarbetet med Novéant har hållit hög kvalitet och varit uthålligt över tid. Föreningen önskar att Luleå kommun tar beslut om att Luleå och Novéant blir vänorter med tillägget att genomförandeansvaret ligger på vänortsföreningen ANEA. Tillväxtkontoret konstaterar att vänortsföreningen ANEA med sitt engagemang har etablerat ett internationellt samarbete som många Luleåbor har berörts av och även möjliggjort positiva internationella erfarenheter för många elever och lärare i Luleå kommuns skolor. Tillväxtkontoret menar att Luleå kommun bör ge förutsättningar för fortsatt samarbete genom att ingå ett femårigt vänortsavtal med Novéant, och att vänortsföreningen ANEA har genomförandeansvaret för avtalet. Beslutsunderlag Tillväxtkontorets förslag 2016-12-06, KLF Hid 2017.116 Översyn av Luleå kommuns vänortsrelationer, KLF Hid 2017.117 Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 164

LULEÅ KOMMUN BESLUTSFÖRSLAG 1 (3) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Tillväxtkontoret 2016-12-06 2016/1626-1.2.3.6 Håkan Wiklund Tillväxtkontorets förslag med anledning av översyn av kommunens vänortsrelationer Ärendenr 2016/1626-1.2.3.6 Kommunledningsförvaltningens/tillväxtkontorets förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen beslutar att godkänna tillväxtkontorets rapport gällande översyn av kommunens vänortsrelationer. 2. Luleå kommun ska verka för att Luleå kommun ingår ett femårigt vänortsavtal med den franska kommunen Novéant och att genomförandeansvaret för avtalet ligger på vänortsföreningen ANEA. Sammanfattningsvis föreslås existerande vänorter behållas, men viss restriktion gällande nya vänortsrelationer. Vänortskommittén ska fortsättningsvis ansvara för vänortsarbetet. Planering och uppföljning med årliga verksamhetsplaner kan utvecklas ytterligare. Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen har gett tillväxtkontoret i uppdrag att göra en översyn av kommunens vänortsrelationer. Tillväxtkontoret redovisar uppdraget i rapporten Översyn av Luleå kommuns vänortsarbete. I rapporten finns ett förslag om att Luleå kommun bör verka för ett femårigt vänortsavtal med den franska kommunen Novéant. Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsen har gett tillväxtkontoret i uppdrag att göra en översyn av kommunens vänortsrelationer och uppdraget redovisas i rapporten Översyn av Luleå kommuns vänortsarbete. Luleå kommun har följande vänorter: Kemi (Finland), Tromsö (Norge), Murmansk (Ryssland), Zenica (Bosnien- Hercegovina), Puerto Cabezas (Nicaragua), Santa Lucia de Tirajana (Spanien). Omfattningen av samarbetet mellan Luleå kommun och de olika vänorterna varierar över tiden. Den vänort som det har varit minst samarbete med under de senaste åren är Puerto Cabezas, men det finns ett stort intresse hos Latinamerikakommittén i Luleå för denna vänortsrelation. Samtliga övriga vänorter har Luleå kommun på olika sätt en aktiv relation med. I rapporten redovisas allmänna förutsättningar för vänortsarbetet och Luleå kommuns vänortsarbete. Rapporten avslutas med följande förslag: Existerande vänorter kan behållas. Periodvis kan vänortsrelationer bli vilande när utbytet är lågt. Varje ny vänortsrelation innebär ett nytt åtagande varför Luleå kommun bör vara restriktiv med nya vänortsrelationer. Nya 165

LULEÅ KOMMUN BESLUTSFÖRSLAG 2 (3) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Tillväxtkontoret 2016-12-06 2016/1626-1.2.3.6 Håkan Wiklund vänortsrelationer bör dessutom vara tidsbegränsade till t ex fem år för att sedan omprövas. Vänortskommittén fortsätter att ansvara för vänortsarbetet och består av kommunfullmäktiges presidium. Det tjänstemannastöd som finns bör åtminstone inte minska i omfattning. Vänortskommittén har utvecklat planering och uppföljning med årliga verksamhetsplaner under mandatperioden. Detta kan utvecklas ytterligare. I verksamhetsplanen blir det också naturligt att planera för inriktningen på aktiviteterna i varje vänortsrelation. De generella överenskommelserna med mer konkreta handlingsplaner i årliga verksamhetsplaner för vänortskommittén. Informationen om vänortsarbetet har stärkts under mandatperioden men kan stärkas ytterligare. Luleå kommun ingår ett femårigt vänortsavtal med den franska kommunen Novéant och genomförandeansvaret för avtalet läggs på vänortsföreningen ANEA. När det gäller det föreslagna vänortsavtalet med den franska kommunen Novéant så är bakgrunden att det finns ett vänortssamarbete mellan byarna Alvik, Antnäs och Ersnäs med den franska kommunen Novéant. Det tre byarna i Luleå har bildat vänortsföreningen ANEA och det är den föreningen som i praktiken drivit vänortssamarbetet på den svenska sidan. Det arbete som genomförts av de tre byarna har kommit att involvera ett stort antal personer från flera delar av Luleå kommun. Under 2015-2016 har bl a ett stort utbyte där fyra skolor i Luleå medverkar genomförts. Samarbetet med Novéant har hållit hög kvalitet och varit uthålligt över tid. Föreningen önskar att Luleå kommun tar beslut om att Luleå och Novéant blir vänorter med tillägget att genomförandeansvaret ligger på vänortsföreningen ANEA. Tillväxtkontoret konstaterar att vänortsföreningen ANEA med sitt engagemang har etablerat ett internationellt samarbete som många Luleåbor har berörts av och även möjliggjort positiva internationella erfarenheter för många elever och lärare i Luleå kommuns skolor. Tillväxtkontoret menar att Luleå kommun bör ge förutsättningar för fortsatt samarbete genom att ingå ett femårigt vänortsavtal med Novéant, och att vänortsföreningen ANEA har genomförandeansvaret för avtalet. Beslutsunderlag Översyn av Luleå kommuns vänortsrelationer, bilaga Håkan Wiklund Samhällsstrateg, näringsliv 166

LULEÅ KOMMUN BESLUTSFÖRSLAG 3 (3) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Tillväxtkontoret 2016-12-06 2016/1626-1.2.3.6 Håkan Wiklund Beslutet skickas till Tillväxtkontoret 167

LULEÅ KOMMUN PM 1 (8) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Tillväxtkontoret 2016-12-06 2016/1626-1.2.3.6 Håkan Wiklund Översyn av Luleå kommuns vänortsarbete 1. Inledning I föreliggande PM görs en översyn av Luleå kommuns vänortsarbete. Inledningsvis ges en beskrivning av vad vänortsarbete är och sedan sammanfattas Luleå kommuns vänortsarbete. Slutligen ges ett antal förslag angående Luleå kommuns vänortsarbete. 2. Allmänt om vänortsarbete Vänortssamarbete innebär att två eller fler kommuner från olika länder ingått en formell samarbetsöverenskommelse och har kontinuerliga kontakter som syftar till utveckling av kommunernas verksamhet och/eller kommunernas näringsliv och samhälle. Ibland väljer kommuner att kalla ett långvarigt samarbete partnerstadssamarbete. Det kan finnas ett avtal som i stora drag beskriver inriktningen på samarbetet eller så finns inget avtal utan bygger endast på kontakter mellan städerna. Det är egentligen ingen skillnad mellan vänort och partnerstad. Användandet av begreppet partnerstad kan istället ses som ett uttryck för att vilja distansera sig från vänortsbegreppet som anses omodernt. Vänortssamarbetet är i princip inte knutet till något speciellt område eller storlek på projekt eller aktivitet. I praktiken är emellertid vänortsaktiviteter småskaliga och innebär ofta aktiviteter som: kulturutbyte, skolsamarbete, erfarenhetsutbyte mellan tjänstemän eller politiker från kommunerna. När det gäller samarbetet med kommuner från före detta Östeuropa har samarbetet ofta haft biståndskaraktär. När det gäller svenska kommuners vänortsarbete kan tre trender identifieras: 1. Svenska kommuner har börjat med nordiska vänorter och sedan skaffat sig vänorter i Baltikum. På senare tid har antalet vänorter från övriga EU och övriga världen ökat. 2. Vänortsarbetet har utvecklats från bistånd till samarbete med ömsesidig nytta. 3. Samarbetet går från att ha varit symboliskt och kulturellt till att vara allt mer målinriktat. Det talas också ofta om att vänortssamarbetet blivit mer näringslivsinriktat. Även om detta i viss utsträckning stämmer, så innebär vänortssamarbete fortfarande i huvudsak kulturutbyte, skolsamarbete, erfarenhetsutbyte mellan tjänstemän eller politiker från kommunerna. På EU-nivå betonas ofta vänortsarbetets betydelse för den europeiska identiteten och det europeiska medborgarskapet. Det är också möjligt att betoningen på europeisk identitet 168

LULEÅ KOMMUN PM 2 (8) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Tillväxtkontoret 2016-12-06 2016/1626-1.2.3.6 Håkan Wiklund och europeiskt medborgarskap känns naturligare för kommuner på den europeiska kontinenten än den gör i många delar av de nordiska länderna. Faktorer som på olika sätt påverkar vänortsarbetets ställning och funktion är den allmänna internationaliseringen och arbetet inom ramen för EUs internationella gemenskapsinitiativ och sektorsprogram. Tidigare kan vänortsarbetet ha utgjort huvuddelen av kommunens internationella arbete. Idag består en kommuns internationella arbete ofta i huvudsak av deltagande i internationella organisationer och internationella projekt utan direkt koppling till vänortssamarbete. Detta gör att en del av det traditionella vänortsutbytet har spelat ut sin roll. Istället etableras partnerskap kring konkreta samarbetsprojekt med direkt nytta för verksamheten, oavsett om samarbetspartners är vänorter eller inte. 2.1 Möjligheterna med vänortssamarbetet Vänortsarbetet ger genom överenskommelse om långvarigt samarbete möjlighet att skapa relationer som underlättar gemensamt utvecklingsarbete. I skriften Utvecklande vänortssamarbete erfarenheter från vänort 2001 beskrivs nyttan på följande sätt: Fyra skäl att ägna sig åt vänorts/vänregionsamarbete återkommer ständigt i nästan allt som skrivs om vänorter; att stödja en fredlig och demokratisk utveckling, att höja kompetensen inom kommuner och landsting, att få till stånd kunskapsutbyte och tjänsteexport samt att stimulera det lokala/regionala näringslivet. Det finns många fler skäl att ägna sig åt vänortsverksamhet, men dessa fyra beskriver det som många anser vara viktigast. Det bakomliggande motivet till dem alla är ömsesidig nytta. De olika nyttorna kan förefalla självklara, men låt oss ändå göra en genom nu, för att längre fram fördjupa oss i hur nyttan uppstår: En fredlig och demokratisk utveckling kan stimuleras av att människor möts, jämför och diskuterar. Det kan medföra en större trygghet att man lär känna en ny kultur, får nya vänner och ser likheter och olikheter. Möten mellan människor kan i sin tur leda till att den ekonomiska utvecklingen stimuleras. Ett projekt som inriktas på EU och kandidatländerna bidrar till att begreppet europeisk gemenskap får ett tydligare innehåll. Styrkan i vänortssamarbetet består i att solidaritet uppstår mellan människor. Att höja kompetensen inom kommuner och landsting kan ske genom att vänortskontakter ger nya impulser och insikter om hur den kommunala verksamheten kan skötas. Kommuner lär sig även att använda EU:s program och utvecklar en internationell kompetens. De individuella kunskaper man får genom att arbeta med ett internationellt projekt kan ses som personalutveckling. Samtidigt kan 169

LULEÅ KOMMUN PM 3 (8) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Tillväxtkontoret 2016-12-06 2016/1626-1.2.3.6 Håkan Wiklund dessa projekt även vara ett sätt att locka till sig och behålla kompetent personal. Kunskapsutbyte och tjänsteexport kan bidra till ökad välfärd både på hemmaplan och i vänorten/regionen. Många sociala projekt och utbildningsprojekt i samarbete med våra östliga grannar har gett sådana konkreta resultat. Ofta kan kulturella utbyten eller annan vänortsverksamhet innebära stimulans av näringslivet. Samarbetet kan i bästa fall leda till innovationer, nya marknader, företag och arbetstillfällen. Hemorten blir marknadsförd i vänorten vilket exempelvis kan ge ett uppsving för turistnäringen. 2.2 Problemen med vänortsarbete Det är vanligt att vänortsarbetet upplevs statiskt, inaktivt och resultatlöst. Det handlar om problem som har att göra med: Bundenhet vid fasta relationer med ett antal vänorter. Svag koppling till övrigt internationellt arbete i kommunkoncernen. Svag koppling till den övriga kommunala verksamhet. Otydliga resultat av klassisk vänortsverksamhet. Vänortsprojekt är vanligtvis relativt små, vilket kan innebära mycket administration i förhållande till projektinnehåll. Dessa problem upplevs större i takt med att en kommuns internationella verksamhet i allt större utsträckning bedrivs i form av EU-projekt där medverkan och samarbetspartners väljs utifrån projektets innehåll. Mot bakgrund av allt detta är det inte ovanligt att aktiviteten i vänortsrelationer blir låg och i praktiken blir relationen vilande tills det kommer nya initiativ. 2.3 Framgångsfaktorer Mot bakgrund av beskrivningen ovan av nytta och problem kan följande framgångsfaktorer för ett effektivare vänortsarbete identifieras: Utarbeta tydliga mål för vänortsarbetet i stort och för varje vänort. Övergripande strategidokument kan kompletteras med handlingsplaner som följs upp. Gör information om vänortsarbetet lättillgänglig. Skapa stark koppling mellan kommunens övriga internationella arbete på åtminstone tjänstemannanivå och möjligen även på politisk nivå. Skapa stark koppling mellan kommunens verksamheter och vänortsarbetet. Förankra vänortsarbetet i valda delar av den kommunala organisationen genom att verksamheter får kontaktpersoner i varje vänort. 170

LULEÅ KOMMUN PM 4 (8) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Tillväxtkontoret 2016-12-06 2016/1626-1.2.3.6 Håkan Wiklund 3. Luleå kommuns vänortsarbete Från och med mitten av 1900-talet fram till Sveriges medlemskap i EU 1995 utgick det mesta av kommunens internationella engagemang från vänortsarbetet. I och med EU-medlemskapet och en ökad betydelse av Interregprogrammen samt den allmänna globaliseringen kom vänortsarbetet att utgöra en mindre del av Luleå kommuns internationella arbete. På 1990- talet började Luleå kommun delta i Interregprojekt, internationella organisationer och ha relationer till andra städer som inte benämndes vänorter. Vänortsarbetet har emellertid fortsatt och leds av vänortskommittén som består av kommunfullmäktiges presidium. Sedan många år tillbaka har den årliga budgeten för vänortsarbetet uppgått till drygt 200 tkr. Vänortskommittén tar varje år beslut om finansiering av utbyten framför allt inom idrott och kultur. Vänortskommittén ansvarar också för inkommande delegationer och ansvarar för Luleå kommuns deltagande vid besök hos Luleås vänorter. Kommunalrådens sekreterare är sekreterare i vänortskommittén. En handläggare från tillväxtkontoret samt en kommunjurist är adjungerade. Sekreteraren har ansvaret för handläggning av ärenden, ekonomi, planering av inkommande och utgående delegationer, informationsspridning, information med mera. Luleå har nu följande vänorter: Kemi (Finland), Tromsö (Norge), Murmansk (Ryssland), Zenica (Bosnien-Hercegovina), Puerto Cabezas (Nicaragua), Santa Lucia de Tirajana (Spanien). Relationen med Kemi och Tromsö har sitt ursprung i fadderortsrörelsen som startade i samband med andra världskriget. På den tiden skrevs inte samarbetsavtal. 1981 skrevs ett avtal mellan Luleå, Kemi, Tromsö och Ringköbing om framtida kontakterna mellan vänorterna. Detta avtal gällde till 1985 och förnyades inte. Samarbetet fortsatte dock utifrån det som stod i avtalet. Detta utbyte bestod framför allt i att var och en av dessa fyra kommuner turades om att arrangera ett årligt vänortsmöte där de fyra kommunerna träffades. Med Murmansk ingick Luleå kommun ett vänortsavtal 1972. Utbytet har bestått i framför allt utbyte inom kultur, idrott samt besökande delegationer från Murmansk stad för erfarenhetsutbyte. Årligen deltar ungdomslag från Murmansk i en fotbollscup i Arcushallen arrangerad av IFK Luleå. Under 2016 har aktiviteten i Murmansksamarbetet åter ökat efter att ha varit låg under ett antal år och nya projekt diskuteras nu. Med Puerto Cabezas inleddes en vänortsrelation 1988 dock utan skriftligt avtal. Inledningsvis bestod samarbetet mycket av insamlingar i Luleå av sådant som behövdes i Puerto Cabezas, bl a till en skola för synskadade. På senare år har vänortsrelationen i praktiken varit vilande. Nu finns åter ett ökat 171

LULEÅ KOMMUN PM 5 (8) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Tillväxtkontoret 2016-12-06 2016/1626-1.2.3.6 Håkan Wiklund intresse från Latinamerika kommittén i Luleå att återuppta samarbetet med Puerto Cabezas. Med Zenica ingick Luleå kommun ett vänortsavtal 1997. I enlighet med vänortsavtalet har samarbetet handlat om demokrati, administration, infrastruktur, utbildning, socialtjänst, miljöfrågor och IT. Kommunfullmäktige har beslutat att Luleå kommun ska verka för vänortsavtal med Xi an (Kina) och Santa Lucia (Spanien). Med Xi an har ett avtal om vänskapliga relationer ingåtts. Samarbetet med Xi an handlar i dagsläget framför allt om undervisning i kinesiska inom ramen för Luleå Konfuciusinstitutet. Det kommer kontinuerligt lärare i kinesiska från Xi an till Luleå och elever från Luleå har möjlighet till studieresor till Xi an. Om samarbetet med Xi an fungerar bra och det finns ett ömsesidigt intresse kan städerna ingå vänortsavtal. Ett av vänortsavtal med Xi an skulle i enlighet med den kinesiska modellen vara tidsbegränsat till fem år. Därefter omprövas avtalet. Luleås nyaste vänort är Santa Lucia de Tirajana. Ett femårigt vänortsavtal skrevs under i december 2015. Vänortsrelationen bygger på det långvariga arbete som Lionsföreningen i Luleå har bedrivit som innebär att en av Norrbottens luciakandidater varje år deltar i Santa Lucia traditionen i Santa Lucia de Tirajana. Under hösten 2016 genomförs ett ungdomsutbytesprojekt som innebär att 10 ungdomar från Luleå åker till Santa Lucia de Tirajana. Utöver dessa vänorter finns ett vänortssamarbete mellan byarna Alvik, Antnäs och Ersnäs med den franska kommunen Novéant. Det tre byarna i Luleå har bildat vänortsföreningen ANEA och det är den föreningen som i praktiken drivit vänortssamarbetet på den svenska sidan. På grund av krav från EU att Luleå kommun formellt ska vara part i detta samarbete har Luleå kommun undertecknat ett ramavtal om vänortsrelation mellan Luleå och Novéant. Det arbete som genomförts av de tre byarna har kommit att involvera ett stort antal personer från flera delar av Luleå kommun. Under 2015-2016 har bl a ett stort utbyte där fyra skolor i Luleå medverkar genomförts. Samarbetet med Novéant har hållit hög kvalitet och varit uthålligt över tid. Föreningen önskar att Luleå kommun tar beslut om att Luleå och Novéant blir vänorter med tillägget att genomförandeansvaret ligget på vänortsföreningen ANEA. Luleå har dessutom varit vänort med Ringköbing i Danmark sedan 1950, men den relationen upphörde i samband med kommunreformen i Danmark 2007. Dessutom ingicks 1973 ett vänortsavtal med den skotska kommunen Thurso, men ingenting gjordes därefter varför vänortsrelationen aldrig kom igång. Sedan finns det andra städer som Luleå kommun har en relation till men som inte kallas vänortsrelation. Av dessa är den mest långvariga relationen med 172

LULEÅ KOMMUN PM 6 (8) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Tillväxtkontoret 2016-12-06 2016/1626-1.2.3.6 Håkan Wiklund Uleåborg (Finland). Sedan våren 2014 finns dessutom ett samarbetsavtal med Austin, Texas (USA). Med de flesta av dessa orter sker erfarenhetsutbyte och mindre projekt som handlar om kultur och eller ungdomsutbyte. Utifrån samarbetet med Uleåborg och Austin finns även andra större utvecklingsinsatser. Uleåborgssamarbetet handlar delvis om att satsa på gemensamma utvecklingsprojekt som ofta delfinansieras av EU-pengar inom Interreg. Samarbetet med Austin handlar om bland annat näringslivsutveckling och kulturutbyte. Luleå kommun är dessutom aktiv i ett antal internationella organisationer, t ex Bothnian Arc, Union of Baltic Cities, Sweden Emilia Romagna Network och Barents Road. 173

LULEÅ KOMMUN PM 7 (8) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Tillväxtkontoret 2016-12-06 2016/1626-1.2.3.6 Håkan Wiklund Sammanfattande tabell Luleå kommuns vänorter Vänort Start Inriktning Kemi (Finland) Tromsö (Norge) Murmansk (Ryssland) Puerto Cabezas (Nicaragua) Zenica (Bosnien- Herzegovina) Santa Lucia de Tirajana (Spanien) Påbörjas 1940 i form av fadderortsverksamhet inom fadderortsrörelsen i sambande med 2:a världskriget. Det finns inget skriftlig avtal. Samarbetet inleddes 1950. Det finns inget skriftligt avtal. Samarbetsavtal ingicks 1972. Samarbetet inleddes 1988, men det finns inget skriftligt avtal. Samarbetet inleddes 1997. Skriftligt avtal finns. Femårigt vänortsavtal skrevs under 2015. Under senare år har fokus framför allt legat på erfarenhetsutbyte på framför allt politisk nivå. Samarbete med Kemi sker även inom ramen för Bottenviksbågesamarbetet och i Interregprojekt. Kontinuerliga kontakter mellan Luleå och Tromsö ofta i samband med Interregprojekt. Kontakterna på politisk nivå har varit sporadiska. Nu finns ökade kontakter inom ramen för Arktissamarbetet. Kultur- och idrottsbyte samt besök av delegationer från Murmansk för erfarenhetsutbyte. Låg aktivitet under senare år. Årligen kommer dock barn från Murmansk för att delta i en fotbollscup i Arcushallen. Låg aktivitet. Inledningsvis bestod samarbetet mycket av insamlingar i Luleå av sådant som behövdes i Puerto Cabezas, bl a till en skola för synskadade. Nu finns åter ett ökat intresse från Latinamerika kommittén i Luleå att återuppta samarbetet med Puerto Cabezas. I enlighet med vänortsavtalet har samarbetet handlat om demokrati, administration, infrastruktur, utbildning, socialtjänst, miljöfrågor och IT. Bygga vidare på Luciatraditionen och främja kultur- och ungdomsutbyte. 174

LULEÅ KOMMUN PM 8 (8) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Tillväxtkontoret 2016-12-06 2016/1626-1.2.3.6 Håkan Wiklund 4. Sammanfattning och förslag för framtida vänortsarbete Sammanfattnings kan följande sägas om Luleå kommuns vänortsarbete: Vänortsarbetet har pågått kontinuerligt sedan 1940. Under åren har ett antal vänorter tillkommit och någon har fallit ifrån. Idag har Luleå kommun sex vänorter och det finns beslut på att verka för ytterligare en (Xi an). Vänortsrelationerna ger en bas för framför allt ungdoms-, kultur- och idrottsutbyte samt erfarenhetsutbyte mellan kommunerna. I relation till kommunens övriga internationella engagemang i t ex Interregprojekt är det små resurser som avsätts till vänortsarbetet. Intensiteten i de olika vänortsrelationerna varierar över tiden. När det finns intresserade organisationer och medborgare händer det mer. Periodvis kan en vänortsrelation i praktiken vara vilande när i stort sett inget utbyte sker. Som tidigare framkommit fungerar vänortsarbetet och det finns kontakter och utbyte med samtliga vänorter. För det fortsatta samarbetet föreslås följande: 1. Existerande vänorter kan behållas. Periodvis kan vänortsrelationer bli vilande när utbytet är lågt. 2. Varje ny vänortsrelation innebär ett nytt åtagande varför Luleå kommun bör vara restriktiv med nya vänortsrelationer. Nya vänortsrelationer bör dessutom vara tidsbegränsade till t ex fem år för att sedan omprövas. 3. Vänortskommittén fortsätter att ansvara för vänortsarbetet och består av kommunfullmäktiges presidium. Det tjänstemannastöd som finns bör åtminstone inte minska i omfattning. 4. Vänortskommittén har utvecklat planering och uppföljning med årliga verksamhetsplaner under mandatperioden. Detta kan utvecklas ytterligare. I verksamhetsplanen blir det också naturligt att planera för inriktningen på aktiviteterna i varje vänortsrelation. De generella överenskommelserna som vänortsrelationerna bygger kompletteras därigenom med mer konkreta handlingsplaner i årliga verksamhetsplaner för vänortskommittén. 5. Informationen om vänortsarbetet har stärkts under mandatperioden men kan stärkas ytterligare. 6. Luleå kommun ingår ett femårigt vänortsavtal med den franska kommunen Novéant och genomförandeansvaret för avtalet läggs på vänortsföreningen ANEA. 175

LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-01-16 6 Medborgarförslag om bättre service till boende i Råneå Ärendenr 2016/1407-1.5.2.1 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att avslå medborgarförslaget. Sammanfattning av ärendet Förslagställaren föreslår att Medborgarkontoret i Råneå ska vara behjälpligt med kundinformation, biljettförsäljning mm. för resande med kollektivtrafiken. Kommunfullmäktige beslutade 2016-11-21 260 att medborgarförslaget får ställas och att överlämna det till kommunstyrelsen för beredning och beslut. Kommunledningsförvaltningens kanslikontor har begärt yttrande från kommunikationskontoret. Kommunikationskontoret har 2016-12-09 föreslagit kommunstyrelsen avslå medborgarförslaget. Sammanträdet Kommunikationskontoret föredrar ärendet. Beslutsgång Ordföranden ställer kommunikationskontorets förslag under proposition och finner att arbetsutskottet bifaller förslaget. Kommunikationskontorets yttrande Medborgarkontoret i Råneå är en central mötesplats där information och samhällsvägledning erbjuds. Besökare kan få hjälp med att komma i kontakt med andra förvaltningar, myndigheter och organisationer. Tillgång till internet via datorer eller egen utrustning kan erbjudas. Det går att göra utskrifter och kopiering mot avgift. Ett studierum finns att tillgå om besökare behöver sitta ostört. Medborgarkontoret är behjälpligt med kundinformation till alla grupper av besökare vad gäller alla slags ärenden, såsom information om kollektivtrafiken. 1 september 2016 beslutade Länstrafiken i Norrbotten att bli kontantfria i hela länet. Medborgarkontoret har påtalat denna förändring som en försämring för Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 176

LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-01-16 resenärer till Länstrafiken i Norrbotten. Beslutet om kontantfri bussåkning påverkar flertalet grupper såsom äldre, funktionsnedsatta och asylsökande. Biljetter och busskort kan numera köpas via bemannade busstationer i Norrbotten, via betalning med bankkort på bussen, Länstrafikens hemsida eller via applikationer på mobiltelefoner. Medborgarkontoret kan vara behjälpligt vid köp av bussbiljetter redan idag genom att vid behov guida besökarna när de ska boka och köpa biljetter med sina bankkort eller ICA kort. Under sommaren 2016 upphörde Länstrafiken i Norrbotten med att trycka upp skriftliga tidtabeller. Medborgarkontoret har vid flertalet tillfällen påtalat bristen på en skriftlig tidtabell till Länstrafiken i Norrbotten. Samlingstabeller finns idag på Länstrafikens hemsida, som går att skriva ut på Medborgarkontoret. För närvarande har Medborgarkontoret ej resurser eller möjligheter för att tillmötesgå medborgarförslaget. Beslutsunderlag Kommunikationskontorets förslag 2016-12-09, KLF Hid 2017.114 Kommunfullmäktiges protokoll 260, 2016-11-21, KLF Hid 2016.6487 Medborgarförslag, KLF Hid 2016.6488 Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 177

LULEÅ KOMMUN YTTRANDE 1 (1) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Kommunikationskontoret 2017-01-09 2016/1407-1.5.2.1 Tanja Nilsson Kommunikationskontorets yttrande över medborgarförslag om bättre service till boende i Råneå Ärendenr 2016/1407-1.5.2.1 Kommunledningsförvaltningenförslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att avslå medborgarförslaget. Sammanfattning av ärendet Medborgarkontoret i Råneå är en central mötesplats där information och samhällsvägledning erbjuds. Besökare kan få hjälp med att komma i kontakt med andra förvaltningar, myndigheter och organisationer. Tillgång till internet via datorer eller egen utrustning kan erbjudas. Det går att göra utskrifter och kopiering mot avgift. Ett studierum finns att tillgå om besökare behöver sitta ostört. Medborgarkontoret är behjälpligt med kundinformation till alla grupper av besökare vad gäller alla slags ärenden, såsom information om kollektivtrafiken. 1 september 2016 beslutade Länstrafiken i Norrbotten att bli kontantfria i hela länet. Medborgarkontoret har påtalat denna förändring som en försämring för resenärer till Länstrafiken i Norrbotten. Beslutet om kontantfri bussåkning påverkar flertalet grupper såsom äldre, funktionsnedsatta och asylsökande. Biljetter och busskort kan numera köpas via bemannade busstationer i Norrbotten, via betalning med bankkort på bussen, Länstrafikens hemsida eller via applikationer på mobiltelefoner. Medborgarkontoret kan vara behjälpligt vid köp av bussbiljetter redan idag genom att vid behov guida besökarna när de ska boka och köpa biljetter med sina bankkort eller ICA kort. Under sommaren 2016 upphörde Länstrafiken i Norrbotten med att trycka upp skriftliga tidtabeller. Medborgarkontoret har vid flertalet tillfällen påtalat bristen på en skriftlig tidtabell till Länstrafiken i Norrbotten. Samlingstabeller finns idag på Länstrafikens hemsida, som går att skriva ut på Medborgarkontoret. För närvarande har Medborgarkontoret ej resurser eller möjligheter för att tillmötesgå medborgarförslaget. Tanja Nilsson Enhetschef, medborgarkontoret i Råneå 178

LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 2016-11-21 260 Medborgarförslag om bättre service till boende i Råneå Ärendenr 2016/1407-1.5.2.1 Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att medborgarförslaget får ställas och att överlämna det till kommunstyrelsen för beredning och beslut. Sammanfattning av ärendet Förslagställaren föreslår att Medborgarkontoret i Råneå ska vara behjälplig med kundinformation, biljettförsäljning mm. för resande med kollektivtrafiken. Beslutsunderlag Medborgarförslag, KLF Hid 2016.5936 Beslutet skickas till Förslagställaren Kommunstyrelsen Kanslikontoret Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 179

LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-01-30 24 Medborgarförslag om att tillhandahålla trampbåtar för utlåning till allmänheten Ärendenr 2016/1138-1.5.2.1 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att avslå medborgarförslaget om att tillhandahålla trampbåtar för uthyrning, då det inte ligger inom kommunens uppdrag. Sammanfattning av ärendet Ett medborgarförslag gällande tillhandahållandet av trampbåtar har lämnats in till kommunen. Förslagsställaren föreslår att Luleå kommun tillhandahåller små trampbåtar som medborgare och turister kan använda sig av sommartid och på så sätt kunna ta sig från hamn till hamn. Liknande företeelse finns bland annat i Malmö. Kommunfullmäktige har 2016-09-26 214 beslutat att medborgarförslaget får ställas och att överlämna det till kommunstyrelsen för beredning och beslut. Kommunledningsförvaltningen har begärt yttrande från fritidsnämnden. Fritidsförvaltningen konstaterar att verksamhet med uthyrning av trampbåtar inte ligger inom kommunens uppdrag. I kommunen finns flera privata aktörer som bedriver liknande verksamhet. Fritidsnämnden har 2016-12-21 119 föreslagit kommunstyrelsen besluta att avslå medborgarförslaget om att tillhandahålla trampbåtar för uthyrning, då det inte ligger inom kommunens uppdrag. Sammanträdet Fritidsförvaltningen föredrar ärendet. Beslutsgång Ordföranden (S) ställer fritidsnämndens förslag under proposition och finner att arbetsutskottet bifaller förslaget. Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 181

LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-01-30 24 (forts) Beslutsunderlag Medborgarförslag KLF Hid:2016.4878 Fritidsnämndens protokoll 2016-12-21 119. KLF Hid: 2017.263 Fritidsnämndens arbetsutskotts protokoll 2016-12-07 58. FRI Hid: 2016.1797 Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 182

LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-01-16 17 Medborgarförslag om krav på svenskt kollektivavtal vid upphandlingar Ärendenr 2015/271-008 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att bifalla medborgarförslaget och komplettera kommunkoncernens policy för inköp med krav på arbetsrättsliga villkor i upphandlingar. Reservation Anders Josefsson (M) reserverar sig mot beslutet. Sammanfattning av ärendet Förslagställaren föreslår i medborgarförslag 2015-03-05 att kommunen i sina inköps- och upphandlingsregler skriver in ett direkt krav på att svenskt kollektivavtal ska ingå. Kommunfullmäktige beslutade 2015-03-30 81 att medborgarförslaget får ställas och att överlämna det till kommunstyrelsen för beredning. Kommunledningsförvaltningens kanslikontor har begärt yttrande från ekonomikontoret. Inköpskontoret föreslår fullmäktige besluta att bifalla medborgarförslaget och komplettera kommunkoncernens policy för inköp med krav på arbetsrättsliga villkor i upphandlingar. Sammanträdet Inköpskontoret föredrar ärendet. Anders Josefsson (M) föreslår avslå inköpskontorets förslag. Ordföranden föreslår fullmäktige besluta att bifalla medborgarförslaget genom att komplettera kommunkoncernens policy för inköp med krav på arbetsrättsliga villkor i upphandlingar. Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 184

LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-01-16 Beslutsgång Ordföranden ställer eget förslag mot Anders Josefssons förslag och finner att arbetsutskottet bifaller ordförandens förslag. Inköpskontorets yttrande Frågan om det är möjligt att kräva arbets- och anställningsvillkor i nivå med svenska kollektivavtal vid offentlig upphandling har varit omdiskuterad under lång tid. Det är inte förenligt med lagstiftningen om upphandling att kräva att leverantörer ska vara bundna av kollektivavtal under avtalsperioden. Däremot är det möjligt att ställa kollektivavtalsliknande villkor i en upphandling som särskilda kontraktsvillkor, d.v.s. att villkoren ska vara uppfyllda när uppdraget genomförs. Regeringen föreslog i sin proposition 2015/16:195 (17 kap. 2-5 )att en upphandlande myndighet ska, om det är behövligt, kräva att leverantören ska fullgöra kontraktet enligt angivna villkor om lön, semester och arbetstid som arbetstagarna som ska utföra arbetet enligt kontraktet minst ska tillförsäkras. Myndigheten ska även kräva att leverantören säkerställer att dennes underleverantörer som direkt medverkar till att fullgöra kontraktet uppfyller de villkor som har ställts om lön, semester och arbetstid. I propositionen anges att det kan anses vara behövligt att ställa arbetsrättsliga villkor inom sektorerna bygg, transport och städtjänster. I propositionen föreslogs också att myndigheten får ställa särskilda arbetsrättsliga villkor. Dessa kan avse försäkringar, tjänstepension, annan ledighet än semester eller annat. Nivåerna på villkoren om lön, semester och arbetstid ska anges enligt de lägsta nivåer som följer av ett centralt kollektivavtal som tillämpas i hela Sverige på motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen. Villkoren ska dock alltid motsvara de nivåer som följer av lag. Riksdagen biföll inte förslagen om arbetsrättsliga villkor i det nya regelverket för offentlig upphandling vilket innebär att nya LOU, LUF, LUFs och LUK träder i kraft 1 januari med dessa krav exkluderade. Upphandlingsmyndigheten anser att det i praktiken kan vara en utmaning för enskilda upphandlande myndigheter att ställa arbetsrättsliga krav eftersom de är mycket komplexa och omfattande. De har fått ett uppdrag från regeringen att ta fram upphandlingskriterier för att främja sunda arbetsvillkor. I oktober 2016 publicerades förslag på arbetsrättsliga villkor för taxiförare och myndigheten planerar att publicera liknande vägledningar löpande. Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 185

LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-01-16 Inköpskontoret bedömer att det är mycket resurs- och kompetenskrävande att ställa arbetsrättsliga villkor i samtliga upphandlingar. Dels på grund av mängden kollektivavtal, dels på grund av komplexiteten att väga kollektivavtalen mellan varandra för att välja lämpliga krav att ställa. Därtill kommer uppföljningen som kan bli mycket tidskrävande och komplicerad. Uppföljningen är dessutom avgörande för att kraven ska få önskad effekt. Inköpskontoret anser att det är lämpligt att arbetsrättsliga villkor om lön, semester och arbetstid ställs i de branscher där Upphandlingsmyndigheten har tagit fram vägledning och kriterier, exempelvis inom bygg, transport och städtjänster. Därför bör den nu gällande policyn för inköp i Luleå kommunkoncern kompletteras med avsnittet: Arbetsrättsliga villkor Samtliga upphandlande myndigheter och enheter inom kommunkoncernen skall ställa krav på att leverantör eller underleverantör som denne anlitar, ska uppfylla arbetsrättsliga krav avseende lön, semester och arbetstid inom de branscher där de anses behövligt, exempelvis inom bygg, transporter och städtjänster. För att definiera kraven ska Upphandlingsmyndighetens kriterier och kontraktsvillkor användas. Om Upphandlingsmyndigheten har tagit fram krav för den entreprenad, vara eller tjänst som upphandlas, ska arbetsrättsliga villkor om lön, semester och arbetstid definieras och anges i förfrågningsunderlaget som särskilda kontraktsvillkor. Beslutsunderlag Inköpskontorets förslag 2017-01-02, KLF Hid 2017.130 Kommunfullmäktiges protokoll 81, 2015-03-30, KLF Hid 2015.1827 Medborgarförslag, KLF Hid 2015.1029 Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 186

LULEÅ KOMMUN YTTRANDE 1 (3) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Inköpskontoret 2017-01-02 2015/271-008 Emma Breheim Yttrande över medborgarförslag om krav på svenskt kollektivavtal vid upphandling Ärendenr 2015/271-008 Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att bifalla medborgarförslaget och komplettera kommunkoncernens policy för inköp med krav på arbetsrättsliga villkor i upphandlingar. Sammanfattning av ärendet Jan Englund föreslår i medborgarförslag 2015-03-05 att kommunen i sina inköps- och upphandlingsregler skriver in ett direkt krav på att svenskt kollektivavtal ska ingå. Inköpskontoret har berett ärendet och föreslår att Luleå kommun börjar ställa arbetsrättsliga krav avseende lön, semester och arbetstid. För att definiera kraven ska Upphandlingsmyndighetens kriterier och kontraktsvillkor användas. Om Upphandlingsmyndigheten har tagit fram krav för den vara eller tjänst som upphandlas, ska arbetsrättsliga villkor definieras och anges i förfrågningsunderlaget som särskilda kontraktsvillkor. Kommunkoncernens policy för inköp kompletteras därav med krav på arbetsrättsliga villkor. Beskrivning av ärendet Frågan om det är möjligt att kräva arbets- och anställningsvillkor i nivå med svenska kollektivavtal vid offentlig upphandling har varit omdiskuterad under lång tid. Det är inte förenligt med lagstiftningen om upphandling att kräva att leverantörer ska vara bundna av kollektivavtal under avtalsperioden. Däremot är det möjligt att ställa kollektivavtalsliknande villkor i en upphandling som särskilda kontraktsvillkor, d.v.s. att villkoren ska vara uppfyllda när uppdraget genomförs. Regeringen föreslog i sin proposition 2015/16:195 (17 kap. 2-5 )att en upphandlande myndighet ska, om det är behövligt, kräva att leverantören ska fullgöra kontraktet enligt angivna villkor om lön, semester och arbetstid som arbetstagarna som ska utföra arbetet enligt kontraktet minst ska tillförsäkras. Myndigheten ska även kräva att leverantören säkerställer att dennes underleverantörer som direkt medverkar till att fullgöra kontraktet uppfyller de villkor som har ställts om lön, semester och arbetstid. I propositionen anges att det kan anses vara behövligt att ställa arbetsrättsliga villkor inom sektorerna bygg, transport och städtjänster. 187

LULEÅ KOMMUN YTTRANDE 2 (3) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Inköpskontoret 2017-01-02 2015/271-008 Emma Breheim I propositionen föreslogs också att myndigheten får ställa särskilda arbetsrättsliga villkor. Dessa kan avse försäkringar, tjänstepension, annan ledighet än semester eller annat. Nivåerna på villkoren om lön, semester och arbetstid ska anges enligt de lägsta nivåer som följer av ett centralt kollektivavtal som tillämpas i hela Sverige på motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen. Villkoren ska dock alltid motsvara de nivåer som följer av lag. Riksdagen biföll inte förslagen om arbetsrättsliga villkor i det nya regelverket för offentlig upphandling vilket innebär att nya LOU, LUF, LUFs och LUK träder i kraft 1 januari med dessa krav exkluderade. Upphandlingsmyndigheten anser att det i praktiken kan vara en utmaning för enskilda upphandlande myndigheter att ställa arbetsrättsliga krav eftersom de är mycket komplexa och omfattande. De har fått ett uppdrag från regeringen att ta fram upphandlingskriterier för att främja sunda arbetsvillkor. I oktober 2016 publicerades förslag på arbetsrättsliga villkor för taxiförare och myndigheten planerar att publicera liknande vägledningar löpande. Inköpskontoret bedömer att det är mycket resurs- och kompetenskrävande att ställa arbetsrättsliga villkor i samtliga upphandlingar. Dels på grund av mängden kollektivavtal, dels på grund av komplexiteten att väga kollektivavtalen mellan varandra för att välja lämpliga krav att ställa. Därtill kommer uppföljningen som kan bli mycket tidskrävande och komplicerad. Uppföljningen är dessutom avgörande för att kraven ska få önskad effekt. Inköpskontoret anser att det är lämpligt att arbetsrättsliga villkor om lön, semester och arbetstid ställs i de branscher där Upphandlingsmyndigheten har tagit fram vägledning och kriterier, exempelvis inom bygg, transport och städtjänster. Därför bör den nu gällande policyn för inköp i Luleå kommunkoncern kompletteras med avsnittet: Arbetsrättsliga villkor Samtliga upphandlande myndigheter och enheter inom kommunkoncernen skall ställa krav på att leverantör eller underleverantör som denne anlitar, ska uppfylla arbetsrättsliga krav avseende lön, semester och arbetstid inom de branscher där de anses behövligt, exempelvis inom bygg, transporter och städtjänster. För att definiera kraven ska Upphandlingsmyndighetens kriterier och kontraktsvillkor användas. Om Upphandlingsmyndigheten har tagit fram krav för den entreprenad, vara eller tjänst som upphandlas, ska arbetsrättsliga villkor om lön, semester och arbetstid definieras och anges i förfrågningsunderlaget som särskilda kontraktsvillkor. 188

LULEÅ KOMMUN YTTRANDE 3 (3) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Inköpskontoret 2017-01-02 2015/271-008 Emma Breheim Emma Breheim Inköpschef Beslutsunderlag Policy för inköp i Luleå kommunkoncern (2014-02-24) Beslutet skickas till Inköpskontoret Stadsbyggnadsförvaltningen Luleå kommunföretag AB 189

Policy Inköp Beslutad av Kommunfullmäktige 2014-02-24 1 190

Förutsättningar Kommunkoncernen består av ett antal upphandlande myndigheter som lyder under de lagar som styr offentlig upphandling. Inköpspolicyn beskriver kommunkoncernens regelverk för inköpsprocessen, där kommunstyrelsen är beslutande instans. Inköpsprocessen innefattar upphandling, anskaffning (inköp), leverans, fakturahantering och uppföljning. Inköpspolicyn för Luleå kommunkoncern fastslår den yttre ram som gäller för kommunens styrelser, nämnder och bolag. Beslut att göra avsteg från policyn och krav som där framgår ska tydligt motiveras av verksamheten. Kommunen och dess bolag benämns i denna policy som kommunkoncernen. Med kommunen avses förvaltningsorganisationen. Övergripande förhållningssätt Kommunkoncernens resurser ska användas effektivt. Behovet av varor, tjänster och entreprenader ska tillgodoses till lägsta möjliga totalkostnad. Inköpsprocessen ska ta hänsyn till Luleå kommuns vision och styrande dokument och präglas av kommunens värdegrund - ansvarstagande, kompetens och engagemang. Inköpsprocessen ska hanteras på ett hållbart sätt ur ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt perspektiv. Förvaltningschefer och kommunala bolagschefer ska ansvara för att gällande lagstiftning, inköpspolicy och inköpsriktlinjer följs. För att uppnå en effektiv inköpsprocess för varor, tjänster och entreprenader ska avrop ske från upphandlade avtal och avtalade beställningsrutiner tillämpas. Alla som handlägger inköp ska ha erforderlig kompetens om den lagstiftning och de regelverk som berör offentlig upphandling. Inköp av varor, tjänster och entreprenader ska vara en viktig del i kommunkoncernens verksamhetsprocesser. Förvaltningar och bolag ska vara engagerade i utvecklingen av en effektiv inköpsprocess. Kommunkoncernen ska agera för en bestående marknad med väl fungerande konkurrens. Inköpsavdelningens roll och ansvar Inköpsavdelningen svarar för att ha ett helhetsperspektiv över kommunens inköpsprocess av varor och tjänster samt dess stödprocesser. Tillsammans med förvaltningsorganisationen ska inköpsavdelningen strategiskt samordna, effektivisera och följa upp kommunens inköpsprocess i enlighet med policy och riktlinjer. För koncernbolagen har inköpsavdelningen en stödjande roll avseende inköpsprocessen. Inköpsavdelningen verkar för minimerad totalkostnad av varor och tjänster, vilket frigör resurser för ett ökat kundvärde. Inköpsavdelningen ansvarar för strategisk samordning av varu- och tjänsteupphandlingar till kommunens förvaltningar. Entreprenader med tillhörande konsulttjänster är undantagna från denna samordning. Kommunens bolag ska så långt det är möjligt delta i samordningen. Verksamhetens inköpsansvar Förvaltningar och bolag ska kontinuerligt följa upp sin inköpsprocess och aktivt förbättra verksamhetens inköpsbeteende. Samtliga enheter inom kommunkoncernen skall ha en utsedd inköpssamordnare som är drivande i detta arbete. Förvaltningschef/bolagschef ansvarar för att utse inköpssamordnare. Inköpssamordnaren är förvaltningens/bolagets kontaktperson mot inköpsavdelningen i frågor som avser inköpsprocessen. Sociala krav Samtliga upphandlande enheter inom kommunkoncernen skall ställa krav på att leverantör eller underleverantör, som denne anlitar, inte i sin affärsverksamhet diskriminerar någon på grund av kön, etnicitet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder, religion eller annan trosuppfattning eller av sådana skäl otillbörligt särbehandla arbetstagare eller arbetssökande. Därtill ska leverantör eller underleverantör säkerställa att produktionen av upphandlade varor har skett på ett sätt som är förenligt med ILO:s kärnkonventioner om grundläggande rättigheter i arbetslivet. 2 191

Kommunkoncernen skall i sin upphandling ta vederbörlig hänsyn till Barnkonventionens regler. I ramavtal skall särskilt betonas krav på att företag inte använt sig av barnarbete vid framställning av produkterna. Krav på meddelarfrihet Vid upphandling av kommunal verksamhet är det av väsentlig betydelse för Luleå kommun att leverantörens anställda omfattas av meddelarfrihet, liknande den grundlagsskyddade meddelarfrihet som gäller för kommunens anställda inom motsvarande verksamhetsområde. Detta innebär bland annat att leverantören förbinder sig att, med undantag för vad som nedan anges, inte ingripa mot eller efterforska den som lämnat meddelande för offentliggörande i tryckt skrift, radioprogram eller motsvarande. Förbindelsen gäller inte de delar av leverantörens verksamhet som inte omfattas av detta avtal. Gäller det enligt lag eller författning särskilda undantag som utgör hinder för uppgiftslämnande, exempelvis lagen om skydd för företagshemligheter, ska det som sagts ovan inte gälla. Kommunen har rätt att häva avtalet i förtid om leverantören i väsentligt avseende eller vid upprepade tillfällen brutit mot ovan angiven förbindelse. Miljökrav För att definiera miljökrav ska Konkurrensverkets vägledning för hållbar upphandling användas. Om Konkurrensverket har tagit fram krav för den vara eller tjänst som upphandlas, ska miljökrav definieras och anges i förfrågningsunderlaget. Beslutsformer Anskaffning av varor och tjänster kan ske via tre former av beslut: - upphandlingsbeslut - beslut om avrop från inköpscentral - anskaffningsbeslut Med upphandlingsbeslut avses tilldelning av kontrakt för olika varu- och tjänstegrupper, såsom ramavtal eller enskilda kontrakt. Upphandlingsbeslut fattas av kommunstyrelsens arbets- och personalutskott för alla kontrakt som omfattar mer än en förvaltning/ bolag. Facknämnd/ bolagsstyrelse kan fatta egna upphandlingsbeslut under förutsättning att upphandlingen enbart avser eget behov. Beslutanderätten är reglerad i kommunstyrelsens och berörda nämnders reglementen och delegationsordningar. För bolagens del regleras beslutanderätten i bolagens delegationsordningar. Inköpschefen kontrasignerar alla avtal för kommunkoncernen som upphandlas via inköpsavdelningen. Vid beslut om delegation till tjänstemän skall formerna för delegationsbesluten fastställas. Delegationsbesluten ska löpande anmälas till respektive styrelse och nämnd. Med beslut om avrop från inköpscentral avses avropsanmälan från någon av de inköpscentraler där den upphandlande myndigheten är avropsberättigad. Avrop sker enligt beslutande nämnds eller bolagsstyrelses delegations- eller beslutsordning. För att säkerställa att verksamhetsspecifika och övergripande krav såsom policy och riktlinjer i tillräcklig utsträckning är tillgodosedda, ska beslutet att avropa från inköpscentral innefatta en motivering där skälen för att inte göra egen upphandling tydligt framgår. Med anskaffningsbeslut avses verkställighetsbeslut d v s avrop på ramavtal eller specifika köp inom ramen för fastställda budget- och verksamhetsmål. Inköpsriktlinjer Kommunens inköpsriktlinjer kompletterar inköpspolicyn och gäller för förvaltningsorganisationen. De beskriver inköpsprocessen i detalj samt fastställer olika normer och bestämmelser utöver vad som anges i inköpspolicyn. Inköpsriktlinjer för förvaltningsorganisationen beslutas av kommunchefen. De kommunala bolagen fastställer egna riktlinjer inom inköpspolicyns ramar. 3 192

KOMMUNIKATIONSKONTORET, LULEÅ KOMMUN 2014 4 193

LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 2015-03-30 81 Medborgarförslag om att Luleå kommun i sina inköps- och upphandlingsregler skriver in ett direkt krav på att svenskt kollektivavtal skall ingå Ärendenr 2015/271-008 Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att medborgarförslaget får ställas och att överlämna det till kommunstyrelsen för beredning. Sammanfattning av ärendet Jan Englund föreslår i medborgarförslag 2015-03-05 att kommunen i sina inköps- och upphandlingsregler skriver in ett direkt krav på att svenskt kollektivavtal ska ingå. Beslutsunderlag Medborgarförslag från Jan Englund Beslutet skickas till Jan Englund Kommunstyrelsen Kansliet Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 194

LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-01-16 18 Medborgarförslag om Luleå kommuns inköp av drivmedel Ärendenr 2016/916-1.5.2.1 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att avslå medborgarförslaget. Sammanfattning av ärendet Förslagsställaren föreslår att kommunen utreder varifrån de drivmedel kommunen köper in kommer ifrån och att krav ställs på leverantörer av drivmedel att redovisa detta. Kommunfullmäktige beslutade 2016-08-29 184 att medborgarförslaget får ställas och att överlämna det till kommunstyrelsen för beredning och beslut. Kommunledningsförvaltningens kanslikontor har begärt yttrande från ekonomikontoret. Inköpskontoret föreslår kommunstyrelsen avslå medborgarförslaget. Sammanträdet Inköpskontoret föredrar ärendet. Beslutsgång Ordföranden ställer inköpskontorets förslag under proposition och finner att arbetsutskottet bifaller förslaget. Inköpskontorets yttrande Förslagsställaren föreslår att kommunen utreder varifrån de drivmedel kommunen köper in kommer ifrån och att krav ställs på leverantörer av drivmedel att redovisa detta. Kommunen har i dagsläget avtal med tre leverantörer gällande drivmedel för kommunens fordon: - OK-Q8 AB - Preem AB - Circle K Sverige AB Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 196

LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-01-16 Inköpskontoret har utrett ärendet och funnit att ursprung av drivmedel inte har med de upphandlade drivmedelsbolagen att göra. Det beror på att alla Sveriges drivmedelsbolag har ett depåallianssamarbete vilket innebär att man förser varandra med produkter beroende av geografiskt läge. Det är otydligt vad som gäller kring begreppet ursprung för fossila komponenter då direktivet är otydligt. Därför är det inköpslandet, det vill säga varifrån produkten är köpt som krävs som ursprung då det avser färdiga drivmedel. Det saknas ett internationellt regelverk för att fastställa ursprunget och ha full spårbarhet från källa till kund för de fossila drivmedlen. I dagsläget har världsmarknaden för råolja och oljeprodukter en komplex struktur som bygger på att det är kvaliteten som regleras - inte ursprunget. Där kan anges varifrån den produkt man köpt in senast är lastad, men inte med säkerhet säga vilken ursprung den råoljan har eller varifrån den råoljan som använts för att raffinera produkter kommer ifrån. I teorin kan det innebära att råoljan utvunnits i ett land, transporterats till ett annat land och sedan sålts vidare därifrån. Även färdiga produkter som bensin och diesel som importeras från Östersjöregionen t.ex. Finland, även där är Ryssland en dominerande råoljeleverantör. Råolja är en ändlig resurs som utvinns, den finns helt enkelt där den finns. Ryssland är tillsammans med Saudiarabien ett av världens största oljeproducerande länder. USA är också en stor producent men de har ett exportförbud på råolja. Kanada har oljereserver i form av mycket dyrutvunnen oljesand vilket inte är ett bra miljöalternativ. Tillgången på råolja i Nordsjön är begränsad. Sverige har egna oljefyndigheter utanför Gotland som Sveriges regering valt att inte prospektera, därför finns det inga petroleumprodukter baserade på svensk råolja. De petroleumprodukter som säljs i Sverige har sitt ursprung från framförallt råolja från Nordsjön (Norge, Danmark, England) och Ryssland. Det beror bland annat på att de är oljeproducerande områden som ligger nära Sverige vilket i sin tur betyder korta transporter, största möjliga säkerhet samt minsta möjliga miljöpåverkan. Sanktion mot terrorism FN:s säkerhetsråd har med bindande verkan för medlemsländerna infört två separata så kallade sanktionsregimer för att motverka internationell terrorism. EU:s medlemsländer genomför dessa sanktionsregimer gemensamt i Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 197

LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-01-16 gemensamma ståndpunkter och EG-förordningar. Det finns en rad olika länder 1 som FN driver sanktion mot. Sanktionsregimerna gäller för alla länder i hela EU i syfte att frysa tillgångar för personer och enheter som misstänks för inblandning i terroristhandling eller samröre med terrorister eller terroristorganisation såsom IS. Biodrivmedel Vad gäller biodrivmedlen, finns idag ett tydligt regelverk som ger en spårbarhet till ursprungskällan. Det finns en hållbarhetslag som reglerar detta och som justerar hur återförsäljare ska ha kontroll över ursprungslandet och kontrollera hela kedjan så långt det är möjligt. Vad gör Luleå kommun? Förutom fossila drivmedel så har Luleå kommun egen biogasanläggning där LLT tankar sina bussar och en del av kommunens övriga verksamheter tankar sina tjänstefordon. Detta minskar vårt beroende av diesel eller bensin. Kommunen har sedan ett år tillbaka undersökt möjligheterna till andra förnybara drivmedel. Idag så köper vissa kommunala bolag HVO som bränsle till sina fordon. HVO står för hydrerade vegetabiliska oljor och är en syntetisk tillverkad diesel baserad på palmfri slaktavfall och som man förenklat kan säga är en kopia på fossil diesel med en koldioxidreduktion på upp till 90 %. Efterfrågan är så stor på HVO i Sverige just nu har det kommit in stora mängder av PFAD HVO det vill säga en restprodukt av Palmolja. De etablerade drivmedelsbolagen (OKQ8, Preem, Circle K) har valt att inte acceptera PFAD då den första produktionen av palmolja inte är certifierade och kan då inte spåras. Luleå kommun är med i Borgmästaravtalet, ett avtal för kommun inom EU som vill gå längre i sitt klimatarbete än det europeiska målet. Det innebär att kommunen gör åtgärder för att koldioxidutsläppen ska minska med 60 % mellan 1995 och 2030. På så sätt kommer vi också minska vårt beroende av fossilbränsle. Beslutsunderlag Inköpskontorets förslag 2017-01-02, KLF Hid 2017.131 Kommunfullmäktiges protokoll 184, 2016-08-29, KLF Hid 2016.4754 Medborgarförslag, KLF Hid 2016.4027 1 http://www.regeringen.se/regeringens-politik/utrikes--ochsakerhetspolitik/sanktioner/sanktioner-mot-terrorism/. Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 198

LULEÅ KOMMUN YTTRANDE 1 (3) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Inköpskontoret 2017-01-02 2016/916-1.5.2.1 Emma Breheim Inköpskontorets yttrande över medborgarförslag om inköp av drivmedel Ärendenr 2016/916-1.5.2.1 Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att avslå medborgarförslaget. Sammanfattning av ärendet Förslagsställaren föreslår att kommunen utreder varifrån de drivmedel kommunen köper in kommer ifrån och att krav ställs på leverantörer av drivmedel att redovisa detta. Inköpskontoret har berett ärendet och funnit att det är mycket komplext att fastställa ursprunget av fossila bränslen. Luleå kommun arbetar aktivt med att minska beroendet av fossila bränslen genom exempelvis satsning på biogas och andra bränslen. Inköpskontoret föreslår att medborgarförslaget avslås då det inte är praktiskt möjligt att följa upp ursprunget och ha full spårbarhet från källa till kund för de fossila drivmedlen. Beskrivning av ärendet Förslagsställaren föreslår att kommunen utreder varifrån de drivmedel kommunen köper in kommer ifrån och att krav ställs på leverantörer av drivmedel att redovisa detta. Kommunen har i dagsläget avtal med tre leverantörer gällande drivmedel för kommunens fordon: - OK-Q8 AB - Preem AB - Circle K Sverige AB Inköpskontoret har utrett ärendet och funnit att ursprung av drivmedel inte har med de upphandlade drivmedelsbolagen att göra. Det beror på att alla Sveriges drivmedelsbolag har ett depåallianssamarbete vilket innebär att man förser varandra med produkter beroende av geografiskt läge. Det är otydligt vad som gäller kring begreppet ursprung för fossila komponenter då direktivet är otydligt. Därför är det inköpslandet, det vill säga varifrån produkten är köpt som krävs som ursprung då det avser färdiga drivmedel. Det saknas ett internationellt regelverk för att fastställa ursprunget 199

LULEÅ KOMMUN YTTRANDE 2 (3) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Inköpskontoret 2017-01-02 2016/916-1.5.2.1 Emma Breheim och ha full spårbarhet från källa till kund för de fossila drivmedlen. I dagsläget har världsmarknaden för råolja och oljeprodukter en komplex struktur som bygger på att det är kvaliteten som regleras - inte ursprunget. Där kan anges varifrån den produkt man köpt in senast är lastad, men inte med säkerhet säga vilken ursprung den råoljan har eller varifrån den råoljan som använts för att raffinera produkter kommer ifrån. I teorin kan det innebära att råoljan utvunnits i ett land, transporterats till ett annat land och sedan sålts vidare därifrån. Även färdiga produkter som bensin och diesel som importeras från Östersjöregionen t.ex. Finland, även där är Ryssland en dominerande råoljeleverantör. Råolja är en ändlig resurs som utvinns, den finns helt enkelt där den finns. Ryssland är tillsammans med Saudiarabien ett av världens största oljeproducerande länder. USA är också en stor producent men de har ett exportförbud på råolja. Kanada har oljereserver i form av mycket dyrutvunnen oljesand vilket inte är ett bra miljöalternativ. Tillgången på råolja i Nordsjön är begränsad. Sverige har egna oljefyndigheter utanför Gotland som Sveriges regering valt att inte prospektera, därför finns det inga petroleumprodukter baserade på svensk råolja. De petroleumprodukter som säljs i Sverige har sitt ursprung från framförallt råolja från Nordsjön (Norge, Danmark, England) och Ryssland. Det beror bland annat på att de är oljeproducerande områden som ligger nära Sverige vilket i sin tur betyder korta transporter, största möjliga säkerhet samt minsta möjliga miljöpåverkan. Sanktion mot terrorism FN:s säkerhetsråd har med bindande verkan för medlemsländerna infört två separata så kallade sanktionsregimer för att motverka internationell terrorism. EU:s medlemsländer genomför dessa sanktionsregimer gemensamt i gemensamma ståndpunkter och EG-förordningar. Det finns en rad olika länder 1 som FN driver sanktion mot. Sanktionsregimerna gäller för alla länder i hela EU i syfte att frysa tillgångar för personer och enheter som misstänks för inblandning i terroristhandling eller samröre med terrorister eller terroristorganisation såsom IS. Biodrivmedel Vad gäller biodrivmedlen, finns idag ett tydligt regelverk som ger en spårbarhet till ursprungskällan. Det finns en hållbarhetslag som reglerar detta och som justerar hur återförsäljare ska ha kontroll över ursprungslandet och kontrollera hela kedjan så långt det är möjligt. 1 http://www.regeringen.se/regeringens-politik/utrikes--ochsakerhetspolitik/sanktioner/sanktioner-mot-terrorism/. 200

LULEÅ KOMMUN YTTRANDE 3 (3) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Inköpskontoret 2017-01-02 2016/916-1.5.2.1 Emma Breheim Vad gör Luleå kommun? Förutom fossila drivmedel så har Luleå kommun egen biogasanläggning där LLT tankar sina bussar och en del av kommunens övriga verksamheter tankar sina tjänstefordon. Detta minskar vårt beroende av diesel eller bensin. Kommunen har sedan ett år tillbaka undersökt möjligheterna till andra förnybara drivmedel. Idag så köper vissa kommunala bolag HVO som bränsle till sina fordon. HVO står för hydrerade vegetabiliska oljor och är en syntetisk tillverkad diesel baserad på palmfri slaktavfall och som man förenklat kan säga är en kopia på fossil diesel med en koldioxidreduktion på upp till 90 %. Efterfrågan är så stor på HVO i Sverige just nu har det kommit in stora mängder av PFAD HVO det vill säga en restprodukt av Palmolja. De etablerade drivmedelsbolagen (OKQ8, Preem, Circle K) har valt att inte acceptera PFAD då den första produktionen av palmolja inte är certifierade och kan då inte spåras. Luleå kommun är med i Borgmästaravtalet, ett avtal för kommun inom EU som vill gå längre i sitt klimatarbete än det europeiska målet. Det innebär att kommunen gör åtgärder för att koldioxidutsläppen ska minska med 60 % mellan 1995 och 2030. På så sätt kommer vi också minska vårt beroende av fossilbränsle. Emma Breheim Inköpschef Beslutet skickas till Inköpskontoret 201

LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 2016-08-29 184 Medborgarförslag om Luleå kommuns inköp av drivmedel Ärendenr 2016/916-1.5.2.1 Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att medborgarförslaget får ställas och att överlämna det till kommunstyrelsen för beredning och beslut. Sammanfattning av ärendet Förslagställaren föreslår att kommunen utreder varifrån de drivmedel kommunen köper in kommer ifrån och att krav ställs på leverantörer av drivmedel att redovisa detta. Beslutsunderlag Medborgarförslag, KLF Hid 2016.4027 Beslutet skickas till Förslagställaren Kommunstyrelsen Kansliet Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 202

LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-01-16 13 Arbetsvärdering - fastställande av ny faktorplan och viktning Ärendenr 2016/1682-2.3.1.3 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att fastställa faktorplan och viktning gällande arbetsvärdering som därmed ersätter den tidigare faktorplanen. Sammanfattning av ärendet Enligt diskrimineringslagen ska arbetsgivaren varje år kartlägga och analysera löneskillnader mellan kvinnor och män, vilka utför arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt. Arbeten kan betraktas som likvärdiga om de utifrån en sammantagen bedömning av de krav arbetet ställer samt dess natur kan anses ha lika värde. Bedömningen av kraven i arbetet ska göras med beaktande av kriterier som kunskaper och färdigheter, ansvar och arbetsförhållanden. För att värdera arbeten i enlighet med diskrimineringslagen krävs en faktorplan med viktning som grund för bedömningen. Syftet är att uppdatera faktorplanen och viktningen inom arbetsvärderingen för att uppnå en så kvalitativ och objektiv bedömning som möjligt. Personalkontoret föreslår kommunstyrelsen besluta att fastställa faktorplan och viktning gällande arbetsvärdering som därmed ersätter den tidigare faktorplanen. Sammanträdet Personalkontoret föredrar ärendet. Beslutsgång Ordföranden ställer personalkontorets förslag under proposition och finner att arbetsutskottet bifaller förslaget. Beskrivning av ärendet Faktorplanen innehåller ett antal faktorer med en viktning i %, se bilaga. Nuvarande faktorplan och viktning beslutades år 2005 av kommunstyrelsens arbets- och personalutskott. Faktorplanen och viktningen bygger på HAC- Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 204

LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-01-16 systemet, en grundmodell för arbetsvärdering som utvecklades av Arbetslivsinstitutet i slutet av 90-talet. HAC-systemet anpassades efter Luleå kommuns förutsättningar. Med anledning av att det gått många år sedan dess har det varit aktuellt att se över faktorplanen för att den ska spegla organisationens arbeten som de ser ut idag. I samband med upphandling och införande av ett digitalt verktyg för arbetsvärdering och lönekartläggning, har företaget Sysarb förmedlat en rekommendation till faktorplan som används av majoriteten av deras kunder (ca 120 kommuner). Sysarb baserar sin faktorplan på diskrimineringslagen och DO:s rekommendationer. I samband med införandet av ny faktorplan och det digitala systemet kommer behov finnas av att på nytt genomlysa arbetsvärderingen i sin helhet. Arbetsgivaravdelningen har sett över nuvarande faktorplan i relation till Sysarbs rekommenderade faktorplan och kommit fram till ett förslag till ny faktorplan för Luleå kommun. Förslaget har behandlats i den kommunövergripande samverkansgruppen 2016-12-13, där förhandlingen avslutades i enighet. Beslutsunderlag Personalkontorets förslag 2016-12-22, KLF Hid 2017.124 Sammanställning av Sysarbs rekommenderade faktorplan, Luleå kommuns nuvarande faktorplan och förslag till ny faktorplan Luleå kommun, KLF Hid 2017.125 Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 205

LULEÅ KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Arbetsgivaravdelningen 2016-12-22 2016/1682-2.3.1.3 Eva-Stina Johansson Personalkontorets yttrande över arbetsvärdering - fastställande av ny faktorplan och viktning Ärendenr 2016/1682-2.3.1.3 Kommunledningsförvaltningen/personalkontorets förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att fastställa faktorplan och viktning gällande arbetsvärdering som därmed ersätter den tidigare faktorplanen. Sammanfattning av ärendet Enligt Diskrimineringslagen ska arbetsgivaren varje år kartlägga och analysera löneskillnader mellan kvinnor och män, vilka utför arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt. Arbeten kan betraktas som likvärdiga om de utifrån en sammantagen bedömning av de krav arbetet ställer samt dess natur kan anses ha lika värde. Bedömningen av kraven i arbetet ska göras med beaktande av kriterier som kunskaper och färdigheter, ansvar och arbetsförhållanden. För att värdera arbeten i enlighet med Diskrimineringslagen krävs en faktorplan med viktning som grund för bedömningen. Syftet är att uppdatera faktorplanen och viktningen inom arbetsvärderingen för att uppnå en så kvalitativ och objektiv bedömning som möjligt. Beskrivning av ärendet Faktorplanen innehåller ett antal faktorer med en viktning i %, se bilaga. Nuvarande faktorplan och viktning beslutades år 2005 av Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott. Faktorplanen och viktningen bygger på HAC-systemet, en grundmodell för arbetsvärdering som utvecklades av Arbetslivsinstitutet i slutet av 90- talet. HAC-systemet anpassades efter Luleå kommuns förutsättningar. Med anledning av att det gått många år sedan dess har det varit aktuellt att se över faktorplanen för att den ska spegla organisationens arbeten som de ser ut idag. I samband med upphandling och införande av ett digitalt verktyg för arbetsvärdering och lönekartläggning, har företaget Sysarb förmedlat en rekommendation till faktorplan som används av majoriteten av deras kunder (ca 120 kommuner). Sysarb baserar sin faktorplan på Diskrimineringslagen och DO:s 206

LULEÅ KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (2) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Arbetsgivaravdelningen 2016-12-22 2016/1682-2.3.1.3 Eva-Stina Johansson rekommendationer. I samband med införandet av ny faktorplan och det digitala systemet kommer behov finnas av att på nytt genomlysa arbetsvärderingen i sin helhet. Arbetsgivaravdelningen har sett över nuvarande faktorplan i relation till Sysarbs rekommenderade faktorplan och kommit fram till ett förslag till ny faktorplan för Luleå kommun. Beslutsunderlag Sammanställning av Sysarbs rekommenderade faktorplan, Luleå kommuns nuvarande faktorplan och förslag till ny faktorplan Luleå kommun. Eva-Stina Johansson HR-strateg Beslutet skickas till Arbetsgivaravdelningen 207

LULEÅ KOMMUN 2016-12-22 1 (3) Kommunledningsförvaltningen Personalkontoret Arbetsgivaravdelningen Sysarbs faktorplan, Luleå kommuns (LK) nuvarande faktorplan och förslag till ny faktorplan Sysarbs faktorer Viktning LK:s faktorer Viktning Faktorer i ny faktorplan Ny viktning Teoretiska kunskapskrav 20 % Utbildning 20 % Utbildning 20 % Arbetsrelaterad erfarenhet Sociala färdigheter/förmågor 5 % Upplärning/fortbildning 6 % Arbetsrelaterad erfarenhet 5 % Fysiska färdigheter 4 % 10 % Sociala färdigheter 10 % Sociala färdigheter 10 % Intellektuella färdigheter 15 % Intellektuella färdigheter 10 % Intellektuella färdigheter 13 % Summa Kunskaper och färdigheter 50 % 50 % 48 % Ansvar för arbetsledning 12 % Ansvar för arbetsledning 9 % Ansvar för arbetsledning 12 % Ansvar för verksamhet 12 % Ansvar för planering, utveckling och resultat 12 % Ansvar för verksamhet 12 % Ansvar för människor 8 % Ansvar för människor 9 % Ansvar för människor 8 % Ansvar för resurser 8 % Ansvar för materiella värden och information 5 % Ansvar för resurser 8 % Summa Ansvar 40 % 35 % 40 % Fysiska förhållanden 2 % Fysiska förhållanden 5 % Fysiska förhållanden 4 % Psykiska förhållanden 8 % Psykiska förhållanden 10 % Psykiska förhållanden 8 % Summa Arbetsförhållanden 10 % 15 % 12 % Total summa 100 % 100 % 100 % 208

LULEÅ KOMMUN 2016-12-22 2 (3) Kommunledningsförvaltningen Personalkontoret Arbetsgivaravdelningen Kommentarer till det nya förslaget Utbildning Sysarbs och Luleå kommuns faktorplaner är likvärdiga i denna faktor och vårt förslag innebär ingen förändring. Arbetsrelaterad erfarenhet Luleå kommuns faktorplan har förutom arbetslivserfarenhet riktat fokus på upplärning och fortbildning. Vi ser att fortbildning numera är en naturlig del inom de flesta yrkesgrupper. Vi ser att det är svårt att bedöma vilka yrken som kommer att kräva mer eller mindre fortbildning i framtiden, bl a mot bakgrund av möjligheter att rekrytera medarbetare som har den erfarenhet som krävs för att fullständigt verka i ett yrkesuppdrag. Vi bedömer att Sysarbs fokus på arbetsrelaterad erfarenhet är mer relevant och renodlat i förhållande till dagens arbetsliv. Vi föreslår en sänkning från 6 % till 5 %. Fysiska färdigheter Sysarb rekommenderar att denna aspekt är en del av faktorn fysiska förhållanden. Vi ser att faktorn inte tillför något väsentligt i arbetsvärderingen, eftersom vissa av de krav som ställs i faktorn fysiska färdigheter överensstämmer med egenskaper som finns i faktorn fysiska förhållanden. Detta kan exempelvis vara muskelstyrka och muskelanspänning. Vi föreslår därför att faktorn fysiska färdigheter ingår i faktorn fysiska förhållanden. Sociala färdigheter Sysarbs och Luleå kommuns faktorplaner är likvärdiga i denna faktor och vårt förslag innebär ingen förändring. Intellektuella färdigheter Vi ser att kraven har ökat på självständig analytisk förmåga och komplex problemlösning i flertalet yrkesgrupper. Det innebär ofta att kraven på initiativtagande och helhetssyn har ökat. Vi föreslår därför en höjning av viktningen från 10 % till 13 % för faktorn. Ansvar för arbetsledning Sysarb har en högre viktning än Luleå kommun och vi föreslår en höjning från 9 % till 12 %. Detta mot bakgrund av ledarskapets stora betydelse för bland annat medarbetares arbetsmiljö och hälsa, exempelvis mot bakgrund av nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö. Ledarskapet är en profession i sig som ger förutsättningar för medarbetarskap och verksamhetens resultat och kvalitet. 209

LULEÅ KOMMUN 2016-10-20 3 (3) Kommunledningsförvaltningen Personalkontoret Luleå kommun har idag sex nivåer inom denna faktor medan Sysarb har reducerat antalet till fem. Vi ser att fem nivåer är en tillräcklig indelning för att spegla organisationens behov. Nivåerna är tydligt beskrivna i Sysarbs faktorplan och vi föreslår därför att övergå till fem nivåer i det nya förslaget. Ansvar för verksamhet Sysarbs och Luleå kommuns faktorplaner är likvärdiga i denna faktor och vårt förslag innebär ingen förändring förutom att namnet på faktorn byts till ansvar för verksamhet. Ansvar för människor Luleå kommun har en högre viktning än Sysarb. Vi föreslår en viktning på 8 % i likhet med Sysarb. Ansvar för resurser Vi anser att Sysarbs beskrivning av det immateriella ansvaret är mer välformulerat och har även tagit hänsyn till den digitala utvecklingen. Sysarb har en högre viktning av faktorn än Luleå kommun. Sysarbs motivering till att ansvar för människor och resurser har samma viktning är att en värdering ska vara så objektiv som möjligt. Skillnader i ansvar mellan olika yrken bör snarare framgå av själva nivåindelningen (1-5) inom respektive faktor (ansvar för människor och resurser), istället för i viktningen. Vi delar Sysarbs syn att det bör finnas en balans mellan de båda dimensionerna och föreslår därför en höjning till 8 %. Exempelvis innebär ofta tekniskt arbete och myndighetsutövning, exempelvis miljöprövning och projektering, samt ansvar för information/datasystem ett indirekt ansvar som kan ha konsekvenser för tredje man. Fysiska förhållanden Som nämnts ovan föreslår vi att ta bort faktorn fysiska färdigheter eftersom den till viss del ingår i denna faktor. Anledningen till att Sysarbs faktorplan har en så liten viktning som 2 % på denna faktor är att det är vanligt förekommande idag att verksamheter såsom lokalvård, måltider och räddningstjänst inte längre bedrivs i egen regi i kommuner. På grund av att det är yrken med stora krav på fysiska färdigheter, har det inte längre varit av lika stor betydelse att spegla liknande färdigheter i arbetsvärderingen. Eftersom dessa yrken finns inom vår verksamhet bör fysiska förhållanden också ha en relevant viktning. Vi föreslår därför en högre viktning än Sysarb men samtidigt en liten minskning från 5 % till 4 %. Psykiska förhållanden Vi vill bibehålla skillnaden i viktning mellan psykiska och fysiska förhållanden och föreslår därför en minskning från 10 % till 8 %. 210

LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-01-16 15 Ram för upplåning för kommunala bolag 2017 Ärendenr 2016/1647-2.4.2.1 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att ge kommunstyrelsen rätt att under år 2017 fatta beslut om nyupplåning och att öka kommunens skulder år 2017 med högst 600 mkr. 2. Kommunstyrelsen får rätt att under år 2017 fatta beslut om omsättning av lån, motsvarande högst belopp på de lån som förfaller till betalning under år 2017. Rätt att fatta beslut i upplåningsärenden framgår av kommunstyrelsens delegationsordning. Sammanfattning av ärendet Enligt den nyligen fastställda strategisk plan och budget för 2017-2019 framgår ett betydande behov av nyupplåning. Behovet under planeringsperioden motsvarar drygt 1,2 mdkr. För 2017 bedöms nyupplåningsbehovet hamna på c:a 600 mkr. Ekonomikontoret har upprättat förslag till beslut som innebär att kommunfullmäktige beslutar att ge kommunstyrelsen rätt att under år 2017 fatta beslut om nyupplåning och att öka kommunens skulder år 2017 med högst 600 mkr. Vidare får kommunstyrelsen rätt att under år 2017 fatta beslut om omsättning av lån motsvarande de lån som förfaller till betalning under år 2017. Sammanträdet Ekonomikontoret föredrar ärendet. Beslutsgång Ordföranden ställer ekonomikontoret förslag under proposition och finner att arbetsutskottet bifaller förslaget. Beslutsunderlag Ekonomikontorets förslag 2016-12-09, KLF Hid 2017.128 Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 211

LULEÅ KOMMUN BESLUTSFÖRSLAG 1 (1) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Ekonomikontoret 2016-12-09 2016/1647-2.4.2.1 Jan Öström Ram för upplåning för kommunala bolag 2017 Ärendenr 2016/1647-2.4.2.1 Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att ge kommunstyrelsen rätt att under år 2017 fatta beslut om nyupplåning och att öka kommunens skulder år 2017 med högst 600 mkr. 2. Kommunstyrelsen får rätt att under år 2017 fatta beslut om omsättning av lån, motsvarande högst belopp på de lån som förfaller till betalning under år 2017. Rätt att fatta beslut i upplåningsärenden framgår av kommunstyrelsens delegationsordning. Sammanfattning av ärendet Enligt den nyligen fastställda strategisk plan och budget för 2017-2019 framgår ett betydande behov av nyupplåning. Behovet under planeringsperioden motsvarar drygt 1,2 mdkr. För 2017 bedöms nyupplåningsbehovet hamna på c:a 600 mkr. Ekonomikontoret har upprättat förslag till beslut som innebär att kommunfullmäktige beslutar att ge kommunstyrelsen rätt att under år 2017 fatta beslut om nyupplåning och att öka kommunens skulder år 2017 med högst 600 mkr. Vidare får kommunstyrelsen rätt att under år 2017 fatta beslut om omsättning av lån motsvarande de lån som förfaller till betalning under år 2017. Jan Öström Beslutet skickas till Ekonomikontoret LuleBo AB 212

LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-01-16 16 Ram för kommunal borgen 2017 Ärendenr 2016/1646-2.4.2.1 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att såsom för egen skuld ingå borgensåtaganden för LuleBo AB:s låneförpliktelser med maximalt 2 950 mkr under 2017 jämte därpå löpande ränta och kostnader. Teckningsrätt för borgen framgår av kommunstyrelsens delegationsordning. Sammanfattning av ärendet Luleå kommun ingår borgen såsom för egen skuld till kommunens helägda bolag. I kommunens finanspolicy framgår att borgen normalt sett ska ges endast till bolag ingående i kommunkoncernen och i huvudsak för lån för bostadsändamål. Av finanspolicyn framgår vidare att alla beslut om kommunal borgen ska fattas av kommunfullmäktige och teckningsrätt för borgen ska beslutas i särskild ordning. LuleBo AB lägger löpande om låneportföljen och har i samråd med kommunledningsförvaltningen för avsikt att övergå från säkerhet i form av pantbrev i fastigheter till säkerhet i form av kommunal borgen och att nya lån i fortsättningen ska tas med kommunal borgen. Det innebär att kommunens borgensåtaganden ökar i takt med att gamla lån läggs om och att nya lån tas upp. LuleBo AB har i dagsläget lån med säkerhet i kommunal borgen med 2 636 mkr och bolaget bedömer att borgensåtagandet med anledning av ovanstående förändringar behöver utökas med c:a 300 mkr under 2017. Totalt borgensåtagande vid utgången av 2017 föreslås därför sättas till maximalt 2 950 mkr. För borgensåtaganden utgår borgensavgift enligt finanspolicyn med 0,3 %. Ekonomikontoret föreslår därför att kommunfullmäktige beslutar om en maximal ram för det kommunala borgensåtagandet för LuleBo AB för 2017 med 2 950 mkr och att beslutanderätten inom denna ram delegeras till kommunstyrelsen. Sammanträdet Ekonomikontoret föredrar ärendet. Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 213

LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-01-16 Beslutsgång Ordföranden ställer ekonomikontorets förslag under proposition och finner att arbetsutskottet bifaller förslaget. Beslutsunderlag Ekonomikontorets förslag 2016-12-09, KLF Hid 2017.129 Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 214

LULEÅ KOMMUN BESLUTSFÖRSLAG 1 (1) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Ekonomikontoret 2016-12-09 2016/1646-2.4.2.1 Jan Öström Ram för kommunal borgen 2017 Ärendenr 2016/1646-2.4.2.1 Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att såsom för egen skuld ingå borgensåtaganden för LuleBo AB:s låneförpliktelser med maximalt 2 950 mkr under 2017 jämte därpå löpande ränta och kostnader. Teckningsrätt för borgen framgår av kommunstyrelsens delegationsordning. Sammanfattning av ärendet Luleå kommun ingår borgen såsom för egen skuld till kommunens helägda bolag. I kommunens finanspolicy framgår att borgen normalt sett ska ges endast till bolag ingående i kommunkoncernen och i huvudsak för lån för bostadsändamål. Av finanspolicyn framgår vidare att alla beslut om kommunal borgen ska fattas av kommunfullmäktige och teckningsrätt för borgen ska beslutas i särskild ordning. LuleBo AB lägger löpande om låneportföljen och har i samråd med kommunledningsförvaltningen för avsikt att övergå från säkerhet i form av pantbrev i fastigheter till säkerhet i form av kommunal borgen och att nya lån i fortsättningen ska tas med kommunal borgen. Det innebär att kommunens borgensåtaganden ökar i takt med att gamla lån läggs om och att nya lån tas upp. LuleBo AB har i dagsläget lån med säkerhet i kommunal borgen med 2 636 mkr och bolaget bedömer att borgensåtagandet med anledning av ovanstående förändringar behöver utökas med c:a 300 mkr under 2017. Totalt borgensåtagande vid utgången av 2017 föreslås därför sättas till maximalt 2 950 mkr. För borgensåtaganden utgår borgensavgift enligt finanspolicyn med 0,3%. Kommunledningsförvaltningen föreslår därför att kommunfullmäktige beslutar om en maximal ram för det kommunala borgensåtagandet för LuleBo AB för 2017 med 2 950 mkr och att beslutanderätten inom denna ram delegeras till kommunstyrelsen. Jan Öström Beslutet skickas till Ekonomikontoret, LuleBo AB 215

LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-01-30 30 Remiss av betänkandet En svensk flygskatt (SOU 2016:83) Ärendenr 2016/1669-1.2.3.7 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att avge yttrande som framgår av bilaga Luleå kommuns yttrande gällande betänkandet En svensk flygskatt (SOU 2016:83). Reservation Nina Berggård (V) reserverar sig mot beslutet. Sammanfattning av ärendet Regeringskansliet har skickat ut betänkandet En svensk flygskatt (SOU 2016:83) på remiss, och Luleå kommun har inbjudits att yttra sig. Utredningen lämnar förslag på hur en skatt på flygresor kan utformas. Syftet med skatten är att flygets klimatpåverkan ska minska. Utredningen föreslår en punktskatt baserat på passagerare och avstånd till slutdestination. Kvalitet & samhällsutveckling föreslår att Luleå kommun motsätter sig införandet av en flygskatt mot bakgrund av att den skulle ha negativa effekter på Sveriges konkurrenskraft och den regionala utvecklingen i regioner där det saknas realistiska alternativ till flyget. Kvalitet & samhällsutveckling föreslår kommunstyrelsen besluta att avge yttrandet som framgår av bilaga Luleå kommuns yttrande gällande betänkandet En svensk flygskatt (SOU 2016:83). Sammanträdet Kvalitet & samhällsutveckling föredrar ärendet. Nina Berggård (V) föreslår avslå kvalitet & samhällsutvecklings förslag. Anders Josefsson (M) och Niklas Nordström (S) föreslår bifalla kvalitet & samhällsutvecklings förslag till yttrande. Beslutsgång Ordföranden (S) ställer Nina Berggårds förslag mot Anders Josefssons förslag och finner att arbetsutskottet bifaller Anders Josefssons förslag. Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 216

LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-01-30 30 (forts) Beskrivning av ärendet Luleå kommun har inbjudits att yttra sig över betänkandet En svensk flygskatt (SOU 2016:83) Utredningen har haft i uppdrag att analysera och lämna förslag på hur en skatt på flygresor kan utformas. I uppdraget har inte ingått att bedöma lämpligheten i att införa en skatt på flygresor. Syftet med skatten ska vara att minska flygets klimatpåverkan. Utredningen har analyserat ett antal länder som har flygskatt (Frankrike, Norge, Storbritannien, Tyskland, Österrike), som har haft men avskaffat flygskatt (Danmark, Irland, Nederländerna) eller har övervägt att införa flygskatt men avstått (Portugal). I de länder som har avskaffat flygskatten eller valt att inte införa den så är de huvudsakliga motiven negativa effekter på ekonomin i stort samt på flyg- och turistbranschen. De länder som har flygskatt har infört det på grund av att det ger skatteintäkter och av miljöskäl. Utredningen föreslår att en flygskatt ska betalas för passagerare som reser från en svensk flygplats i ett flygplan som är godkänt för fler än 10 passagerare. Utredningen föreslår tre skattenivåer baserat på slutdestination som innebär: 80 kr/passagerare inom Europa 280 kr/passagerare till slutdestination helt eller delvis i annan världsdel med ett avstånd om högst 600 mil från Arlanda 430 kr/passagerare till slutdestination i annan världsdel med ett avstånd om mer än 600 mil från Arlanda. Skatten betalas av flygbolagen men bedömningen är att skatten fullt ut kommer att tas ut på biljettpriset. Skatten förväntas leda till en reduktion av efterfrågan på flygresor med 3,6-4,8 % för inrikesresor, 1,4-1,9 % för flyg inom Europa och 1,5-2,1 % för resor utom Europa. Den totala minskningen av avresande resenärer från flygplatser i Sverige skulle bli 450 000-600 000 per år jämfört med om ingen skatt infördes. Den största minskningen av flygtrafik blir där det finns alternativa färdsätt. Utredningen menar därför att Sveriges glesbygd inte kommer att påverkas i någon större utsträckning under förutsättning att nuvarande utbud av flyglinjer finns kvar. Av den anledningen föreslås inte något regionalt avgränsat undantag från flygskatt. Dessutom begränsar EU:s regler om statsstöd möjligheterna till regionala undantag. Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 217

LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-01-30 30 (forts) Flygskatten förväntas leda till minskad klimatpåverkan om än i begränsad omfattning, genom minskade utsläpp av koldioxid och en minskning av övrig klimatpåverkan från flyget. Nettoeffekten förväntas bli en minskning om 0,08-0,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter. I utredningen beskrivs ett nytt marknadsbaserat styrmedel för det internationella flyget som inleds år 2021. Syftet är att minska klimatpåverkan. Prisnivåerna i det nya systemet är i dagsläget okända. Enligt utredningen förväntas skatten endast ha mindre effekter på sysselsättning och Sveriges konkurrenskraft. Samtidigt förväntas humankapitalintensiva branscher drabbas hårdare än andra liksom regioner som saknar alternativa färdsätt. Kvalitet & samhällsutveckling föreslår att Luleå kommun motsätter sig införandet av en flygskatt. Skatten kommer att ha negativa effekter på näringslivet och den regionala utvecklingen samtidigt som minskningen av klimatpåverkan är begränsad. Mot bakgrund av ovanstående föreslår kvalitet & samhällsutveckling att Luleå kommun lämnar bilagt yttrande. Beslutsunderlag Sammanfattning av betänkandet En svensk flygskatt (SOU2016:83). KLF Hid: 2017.180 En svensk flygskatt (SOU 2016:63)KLF Hid: 2016.6864 Förslag till Luleå kommuns remissvar KLF Hid: 2017.353 Kvalitet & samhällsutvecklings yttrande. KLF Hid: 2017.354 Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 218

LULEÅ KOMMUN REMISSVAR 1 (3) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Kvalitet & samhällsutveckling 2017-01-20 2016/1669-1.2.3.7 Håkan Wiklund Luleå kommuns remissvar gällande betänkanden SOU 2016:63 En svensk flygskatt (dnr Fi2016/04305/S2) Luleå kommuns ställningstagande Luleå kommun motsätter sig att en flygskatt införs. För stora delar av Sverige finns i praktiken inga alternativ till flyget. En skatt på flyg ökar oundvikligen transportkostnaderna för företag, turister, besökare och invånare som inte har alternativ till flyget. Detta kommer att ha negativa effekter på såväl den regionala utvecklingen som Sveriges konkurrenskraft i stort. Samtidigt är minskningen av klimatpåverkan till följd av en flygskatt begränsad. Luleå kommun inser att en ökande fossildriven flygtrafik är en belastning på miljön och klimatet. Därför är det viktigt med fortsatt arbete med biobränslen i flyg, energieffektivisering och teknikutveckling, internationella system som EU:s handel med utsläppsrätter och ICAO s utsläppskrediter. En svensk flygskatt riskerar att flytta flygtrafik från Sverige och försvåra flygbolagens arbete med biobränslen, energieffektivisering och teknikutveckling. Avsnitt 3.8.2 Transportpolitikens mål Luleå kommun välkomnar att utredningen lyfter fram transportpolitikens mål. Miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan ska nås genom stegvis ökad energieffektivitet i transportsystemet. Luleå kommun menar att det finns risk att en flygskatt som minskar flygbolagens intäkter hämmar flygbolagens möjligheter att arbeta med energieffektivisering. Luleå kommun menar att en flygskatt motverkar funktionsmålet att transportsystemet ska ge alla en grundläggande god tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Avsnitt 3.8.3 Målet för regional tillväxt Luleå kommun menar att en flygskatt motverkar målet för den regionala tillväxten som är utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft. 219

LULEÅ KOMMUN REMISSVAR 2 (3) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Kvalitet & samhällsutveckling 2017-01-20 2016/1669-1.2.3.7 Håkan Wiklund Avsnitt 3.9.5 EU-kommissionens tidigare prövning av stöd i form av nedsatt flygskatt Luleå kommun noterar EU-kommissionens tidigare beslut gällande stadsstöd kopplat till regionala undantag för flygskatt. Luleå kommun menar att om en flygskatt införs i Sverige bör regioner som saknar realistiska alternativ till flyget undantas från flygskatten. De regionala konsekvenserna för regioner som saknar alternativ till flyg blir för stora. Regionala undantag från flygskatten är nödvändigt för att Sverige ska kunna införa en flygskatt över huvud taget. Avsnitt 6 Flygskatter i EU Luleå kommun noterar att Danmark, Nederländerna och Irland har haft men avskaffat flygskatten, samt att Portugal övervägt men beslutat avstå från en flygskatt. De huvudsakliga motiven att avskaffa eller inte införa en flygskatt är dess negativa effekter på ekonomin i stort samt på flyg- och turistbranschen. Luleå kommun konstaterar att det är en vanlig bedömning att en flygskatt har alltför stora negativa effekter. Avsnitt 9.5.3 Statsstödsbedömning om regionalt avgränsat undantag från flygskatt Utredningen redogör för svårigheterna med att göra regionala undantag för flygskatten. Luleå kommun menar att man då bör avstå från att införa en flygskatt eftersom det får negativa effekter i regioner som saknar alternativ till flyget. I andra hand bör Sverige driva linjen att regionala undantag från flygskatten är nödvändigt för att Sverige ska kunna införa en flygskatt över huvud taget. Avsnitt 11.1 Inledning konsekvensbedömning Utredningen menar att en skatt på flygresor som utgår från antalet passagerare troligtvis inte har någon effekt på arbetet med energieffektivisering. Luleå kommun menar att det finns risk för att en flygskatt som leder till minskade intäkter för flygbolagen minskar deras möjligheter att arbeta med energieffektivisering. Avsnitt 11.3 Konsekvenser för resande och konsumenter Luleå kommun konstaterar att utredningen inte har kunnat göra en mer regionalt förfinad analys av passagerarförändringar och överflyttningar till andra trafikslag från flyget. 220

LULEÅ KOMMUN REMISSVAR 3 (3) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Kvalitet & samhällsutveckling 2017-01-20 2016/1669-1.2.3.7 Håkan Wiklund Avsnitt 11.5 Konsekvenser för flygföretagen Luleå kommun konstaterar att flygföretagens vinst kan påverkas av en flygskatt. Dessutom påverkas lågprisföretagens agerande sannolikt mer. Luleå kommun menar att detta sammantaget kan leda till färre flygningar och minskad konkurrens på flyglinjer. Avsnitt 11.6 Konsekvenser för andra företag Luleå kommun menar att regionala flygplatser och konkurrenskraftiga förbindelser är mycket viktigt för ett stort antal branscher. En flygskatt innebär ökade kostnader för företag som inte har tillgång till alternativa färdsätt. Vidare är turistnäringen precis som utredningen konstaterar en bransch som tydligt berörs av en skatt på flygresor. Utredningen diskuterar i slutet av avsnittet hur vissa företag kan omlokalisera på grund av flygskatten och andra företag som av olika anledningar inte kan omlokalisera får höjda kostnader. Luleå kommun menar att detta visar på risken för negativa regionala effekter med omlokalisering av existerande företag och svårigheter att attrahera nya etableringar. Avsnitt 11.7 Konsekvenser för olika sektorer I utredningen hänvisas till en rapport som identifierar information och kommunikation samt utbildning som de mest känsliga för tillgängligheten till flyg. IT-branschen som är humankapitaltung är dessutom flyktig, vilket innebär att verksamheten kan flyttas till annan ort om tillgängligheten blir för dålig. Utredningen konstaterar att detta nödvändigtvis inte är negativt ur en nationell synpunkt, men troligtvis ur en regional eller lokal synpunkt. Luleå kommun menar att det definitivt är negativt ur en regional eller lokal synpunkt. Avsnitt 11.8 Konsekvenser för näringslivsets konkurrenskraft Utredningen konstaterar att humankapitalintensiva branscher och turismen kan komma att påverkas av en flygskatt. Samt att konkurrensförhållandena inom landet kan förändras. De regioner som med fördel nås med flyg tappar i konkurrenskraft. Luleå kommun delar denna bedömning. Håkan Wiklund Samhällsstrateg, näringsliv 221

LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-01-30 36 Betänkandet ökat insyn i partiers finansiering - ett utbyggt regelverk (SOU 2016:74) Ärendenr 2016/1467-1.1.2.1 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut Kommunstyrelsen lämnar nedanstående yttrande över utredningen. Sammanfattning av ärendet Betänkandet tar i huvudsak upp frågan om redovisningsskyldighet för partier på regional och lokal nivå, ett förbud mot anonyma bidrag överstigande ett visst värde, intäktsredovisningarnas innehåll samt tillsyn, offentliggörande och sanktioner. Luleå kommuns yttrande Kommunledningsförvaltningen ställer sig bakom utredningens förslag som innebär att Sverige bättre lever upp till Europarådets synpunkt att partiernas redovisningsskyldighet bör avse partiernas verksamhet på samtliga nivåer och att ett generellt förbud mot anonyma bidrag bör införas. Kommunen tillstyrker förslaget att Kammarkollegiet får rollen som insamlande tillsynsmyndighet. Förvaltningen har ingen erinran mot utredningens förslag att kommuner på sina webbplatser ska tillgängliggöra för allmänheten uppgifter om vilka partier och organisationer som de enligt 2 kap 9 och 10 kommunallagen har betalat ut partistöd till och med vilka belopp. Förvaltningen avstår i övrigt från att lämna synpunkter på förslagen i detalj som är kopplade till partiers och valkandidaters redovisningsskyldighet då det är en fråga för respektive parti. Sammanträdet Kanslikontoret föredrar ärendet. Beslutsgång Ordföranden (S) ställer kommunledningsförvaltningens förslag under proposition och finner att arbetsutskottet bifaller förslaget. Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 226

LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-01-30 36 (forts) Beslutsunderlag Ökat insyn i partiers finansiering, SOU 2016:74. KLF Hid:2016.6197 Kommunledningsförvaltningens yttrande. KLF Hid:2017.261 Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 227

LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Räddnings- och beredskapsutskottet 2017-01-25 7 Tillsynsplan för Räddningstjänsten verksamhetsåret 2017 Ärendenr 2016/413-171 Räddnings- och beredskapsutskottets förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att fastställa tillsynplan för räddningstjänsten, enligt lag om skydd mot olyckor och lag om brandfarliga och explosiva varor, i Luleå kommun för 2017. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Sammanfattning av ärendet Enligt Lag om skydd mot olyckor, LSO, (SFS 2003:778), lag om brandfarlig och explosiv vara, LBE, (SFS 2010:1011) och kommunens handlingsprogram för olycksförebyggande verksamhet ska kommunen årligen upprätta och besluta om en plan för tillsynsverksamheten. Planen antas av kommunstyrelsen. Urvalet av tillsynsobjekt bygger på riktlinjer från handlingsprogrammet (prioriterade områden) för olycksförebyggande verksamhet, erfarenheter från genomförda tillsyner samt den skriftliga redogörelsen för brandskyddet enligt lag om skydd mot olyckor. Totalt planerar räddningstjänsten i Luleå kommun att utföra 151 tillsyner, enligt LSO samt LBE under året 2017. Räddningstjänsten prioriterar bland annat tillsyner i bostadsmiljö, flerbostadshus, miljöer där barn vistas (skolor), behovsprövade boenden för personer som inte kan sätta sig i säkerhet på egen hand, hamnar och badplatser samt samordnad tillsyn med andra myndighetsaktörer och tillsyn av farlig verksamhet. Räddningstjänsten föreslår kommunstyrelsen besluta att fastställa tillsynplan för räddningstjänsten, enligt lag om skydd mot olyckor och lag om brandfarliga och explosiva varor, i Luleå kommun för 2017. Sammanträdet Räddningschefen föredrar ärendet. Ordföranden ställer räddningstjänstens förslag under proposition och finner att räddnings- och beredskapsutskottet bifaller förslaget. Paragrafen justeras omedelbart. Beslutsunderlag 2017 års plan för tillsyn enligt lag (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor och lag (SFS 2010:1011) om brandfarlig och explosiv vara (bilaga), H-id RTJ 2017.69 Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 240

LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Räddnings- och beredskapsutskottet 2017-01-25 Beslutet skickas till Räddningstjänsten Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 241

LULEÅ KOMMUN TILLSYNSPLAN 2017 Dnr 1 (4) Räddningstjänsten Samhällsskydd 2017-01-13 2016/413 2017 års plan för tillsyn enligt lag (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor och lag (SFS 2010:1011) om brandfarlig och explosiv vara Enligt lag om skydd mot olyckor och lag om brandfarlig- och explosiv vara utövar kommunen tillsynen av lagens efterlevande inom kommunens område. Nedan följer den inriktning för tillsynernas genomförande som planeras för året 2017. Tillsynskategorier Det är möjligt att kategorisera tre huvudsakliga inställningar till hur behovet av tillsyn uppstår: Återkommande tillsyn Återkommande tillsyn är tillsyn som genomförs på löpande intervaller. Vid högriskobjekt som större industrier, hotell, vårdanläggningar, samlingslokaler, verksamheter med ett bristfälligt systematiskt brandskyddsarbete etcetera bör återkommande tillsynsbesök genomföras. Tematillsyn Tematillsyn är tillsyn med utgångspunkt i politisk styrning och de behov som påtalats i handlingsprogrammet för olycksförebyggande verksamhet i Luleå kommun. Detta kan gälla tillsyn på till exempel skolor, bensinstationer, restauranger, eller tillsyn av bostäder etcetera. Händelsebaserad tillsyn Händelsebaserade tillsynsbesök är besök med anledning av inträffade bränder, tips från allmänheten eller på annat sätt av händelser påtalat behov av tillsyn. Händelsebaserad tillsyn är per definition inte planerad. 242

LULEÅ KOMMUN TILLSYNSPLAN 2017 Dnr 2 (4) Räddningstjänsten Samhällsskydd 2017-01-13 2016/413 Tillsyn i ett sammanhang Urvalet av tillsynsobjekt bygger på riktlinjer från handlingsprogrammet (prioriterade områden) för förebyggande verksamhet samt erfarenheter från genomförda tillsyner samt skriftliga redogörelser för brandskyddet. En tillsynsplan skapas utifrån detta, tillsyn utförs och erfarenheter dras inför nästa års urval. Handlingsprogram för olycksförebyggande verksamhet Tidigare erfarenheter Tillsynsplan Skriftlig redogörelse för brandskyddet Återkommande tillsyn Tematillsyn Återkoppling/utvärdering Händelsebaserad tillsyn 243

LULEÅ KOMMUN TILLSYNSPLAN 2017 Dnr 3 (4) Räddningstjänsten Samhällsskydd 2017-01-13 2016/413 Inriktningar för tillsynens genomförande 2017 enligt LSO Räddningstjänsten Luleå planerar att under 2017 utföra tillsyn enligt LSO efter nedanstående plan. Planen utgör en inriktning för arbetets genomförande, dock kan Räddningschef eller ställföreträdande Räddningschef besluta om mindre ändringar under innevarande år. Tillsynsurval LSO, tillsyn av skäligt brandskydd Återkommande tillsyn, urval för tillsyn under år 2017 Samtliga anläggningar som enligt löpande tidsintervall ska besökas 2017 (40 objekt). Tematillsyn, urval för tillsyn under år 2017 Tillsyn i flerbostadshus för bostadsrätter och/eller hyresrätter, antingen slumpvis utvalda eller med påtalade brister (20 objekt). Hembesök inkl. stickprovskontroller av förekomst/funktion av brandvarnare i bostäder, antingen slumpvis utvalda eller med påtalade brister (ca 2000 planerade bostäder). Tillsyn där barn vistas, skolor (14 objekt). Tillsyn i behovsprövade särskilda boenden för personer som inte kan sätta sig i säkerhet på egen hand (10 objekt). Krogtillsyn, samordnad tillsammans med andra myndigheter, under kvällstid/verksamhetstid (cirka 10 tillsyner). Tillsyn vid vård- och omsorgsboenden, där de boende inte förväntas kunna sätta sig i säkerhet på egen hand (9 objekt). Tillsyn över hamnar och badplatser (cirka 10 tillsyner) Händelsebaserad tillsyn, urval för tillsyn under år 2017 Händelsebaserade tillsynsbesök är besök med anledning av inträffade bränder, tips från allmänheten eller på annat sätt av händelser påtalat behov av tillsyn och kan per definition inte planeras. Tillsynsurval LSO, farlig verksamhet Återkommande tillsyn, urval för tillsyn under år 2017 Tillsyn ska genomföras på samtliga anläggningar som omfattas av kraven i 2 kap. 4 (farlig verksamhet) vid minst ett tillfälle under 244

LULEÅ KOMMUN TILLSYNSPLAN 2017 Dnr 4 (4) Räddningstjänsten Samhällsskydd 2016-12-27 mandatperioden. Under år 2017 avser Räddningstjänsten utföra tillsyn på verksamheten vid Flogas. I övrigt ska Räddningstjänsten genomföra samordnad tillsyn enligt Länsstyrelsens tillsynsplan för Sevesoanläggningar. Inriktningar för tillsynens genomförande 2017 enligt LBE Räddningstjänsten Luleå planerar att under 2017 utföra tillsyn enligt LBE efter nedanstående plan. Planen utgör en inriktning för arbetets genomförande, dock kan Räddningschef eller ställföresträdande Räddningschef besluta om mindre ändringar under innevarande år. Tillsynsurval LBE, brandfarlig och explosiv vara Återkommande tillsyn, urval för tillsyn under år 2017 Samtliga anläggningar som enligt tidsintervall ska besökas 2017 (25 objekt). Tematillsyn, urval för tillsyn under år 2017 Samordnad tillsyn med Miljö- och byggnadsförvaltningen, minst fem anläggningar som bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt lag om brandfarliga och explosiva varor (5 objekt). Lackeringsfirmor (7 objekt) Händelsebaserad tillsyn, urval för tillsyn under år 2017 Händelsebaserade tillsynsbesök är besök med anledning av inträffade bränder, tips från allmänheten eller på annat sätt av händelser påtalat behov av tillsyn och kan per definition inte planeras. Slutsatser tillsynsplanering 2017 Totalt planerar Räddningstjänsten Luleå att utföra 151 tillsyner, enligt LSO (2003:778) samt LBE (2010:1011) under året 2017. 245

LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Räddnings- och beredskapsutskottet 2017-01-25 8 Räddningstjänsten uppföljning av intern kontroll år 2016 Ärendenr 2017/23-00 Räddnings- och beredskapsutskottets förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna uppföljning av intern kontroll år 2016. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Sammanfattning av ärendet Räddningstjänsten har under 2016 genomfört kontrollmoment i enlighet med fastställd kontrollplan. Det som har kontrollerats är följande. Kontrollera att utryckningsstyrkan vid Luleå och Gammelstads brandstationer uppfyller målet att anspänningstiden är max 90 sek från det att räddningstjänsten larmats till dess att första fordonet är på väg. Kontroll av tillgängligheten hos handläggarna inom samhällsskyddsavdelningen. Kontrollera att de myndighetsbeslut som sker i samband med räddningsinsatser är dokumenterade i enlighet med de krav som ställs i Lagen om skydd mot olyckor. Säkerställ att gällande regelverk för informationssäkerhet tillämpas. (KS) Kontrollera att handläggningstiden för tillstånd inte överstiger tre månader. Säkerställ att jämställdhetsanalyser görs utifrån könsuppdelad statistik. (KS) Försenade betalningar. (KS) Resultat av uppföljningen framgår av bifogat dokument. Räddningstjänsten föreslår kommunstyrelsen besluta att godkänna uppföljning av intern kontroll år 2016. Sammanträdet Räddningschefen föredrar ärendet. Ordföranden ställer räddningstjänstens förslag under proposition och finner att räddnings- och beredskapsutskottet bifaller förslaget. Paragrafen justeras omedelbart. Beslutsunderlag Uppföljning av intern kontroll år 2016 (bilaga), H-id RTJ 2017.92 Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 246

LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Räddnings- och beredskapsutskottet 2017-01-25 Beslutet skickas till Räddningstjänsten Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 247

Uppföljning intern kontroll 2016 Räddningstjänst Status Kontrollmoment Senaste analys Kontrollera att utryckningsstyrkan vid Luleå och Gammelstads brandstationer uppfyller målet att anspänningstiden är max 90 sek från det att räddningstjänsten larmats till dess att första fordonet är på väg. Kontroll av tillgängligheten hos handläggarna inom samhällsskyddsavdelningen. Kontrollera att de myndighetsbeslut som sker i samband med räddningsinsatser är dokumenterade i enlighet med de krav som ställs i Lagen om skydd mot olyckor. Säkerställ att gällande regelverk för informationssäkerhet tillämpas Säkerställ att jämställdhetsanalyser görs utifrån könsuppdelad statistik Kontrollera att handläggningstiden för tillstånd inte överstiger tre månader. Försenade betalningar Resultat och noterade avvikelser: Kontrollen visar att anspänningstiderna 2016 har förbättrats och ligger överlag på godkänd nivå. Vissa fördröjningar har skett men har förklarande orsaker. Åtgärder: Redovisning av kontrollen för styrkeledarna kommer att ske och uppföljningen kommer att fortsätta under 2017. Resultat och noterade avvikelser: Schemaplaneringen medger fortsatt en tillgänglighet på ca 95% till förebyggandekunnig tjänsteman, antingen fysiskt eller per telefon för 2016. Telefonstatistiken för räddningstjänstens kundtjänst för 2016 uppgår till 95 % besvarade samtal inom 5 minuter. Semesterschemaplanering under jul- och nyårshelgerna medgav 100% tillgänglighet på tjänsteman. Åtgärder: Ingen ytterligare åtgärd. Resultat och noterade avvikelser: Vid insatsutvärdering av brand i byggnad noteras att dokumentationen i vissa fall inte är utförd enligt de krav som ställs i Lagen om skydd mot olyckor. Kontrollen visar att förbättringar har skett succesivt under året. Åtgärder: Påminnelse till berörda befäl att dokumentera på ett acceptabelt sätt har genomförts under hösten. Resultat och noterade avvikelser: Under året har medarbetarna genomfört en utbildning på intranätet, DISA, som handlar om informationssäkerhet. Åtgärder: Utbildningen i DISA fortsätter under 2017 för de som inte har genomfört utbildningen under 2016. Resultat och noterade avvikelser: Utbildningar på räddningstjänstens utbildningscentrum har följts upp under året och 2 619 personer har deltagit i utbildningar varav 35% var kvinnor. Brandinformation till årskurs åtta har skett vid 23 tillfällen innebärande 456 elever varav 48 % var kvinnor. Brandinformation om bostäder har getts till föreningar. På dessa har det varit 890 deltagare varav 51 % kvinnor. Under våren har 853 elever i årskurs två sett föreställningen "Elden är lös" på brandstationen. Av dessa elever är ca 50 % flickor. Resultat och noterade avvikelser: Räddningstjänsten har per den 28 december 2016, 35 pågående tillståndsansökningar. I 28 av dessa fall har handläggningstiden tagit mer än 3 månader i anspråk från det att ansökan registrerades. I samtliga av dessa fall har kompletteringskrav på ansökan ställts utan att den sökande har kompletterat ärendet (Kravet på handläggning inom 3 månader enligt förvaltningslagen utgår från tidpunkten då ansökan är komplett, och då krav på komplettering ställts anses dessa handlingar alltså inte vara kompletta). Åtgärder: Att vid krav på komplettering vara tydlig med att ansökan avslås om inte komplettering genomförts innan beslutad deadline. Resultat och noterade avvikelser: Under 2016 är 5% av räddningstjänsten fakturor ej betalda inom rätt tid (antal fakturor), föregående år uppgick detta värde till 8 %. Detta motsvarar 3 % av fakturabeloppen för 2016 och 7 % av fakturabeloppen för 2015. 248

LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Räddnings- och beredskapsutskottet 2017-01-25 9 Räddningstjänsten intern kontrollplan år 2017 Ärendenr 2017/16-00 Räddnings- och beredskapsutskottets förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna räddningstjänstens förslag till intern kontrollplan med tillägg. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Sammanfattning av ärendet Räddningstjänsten har upprättat förslag till intern kontrollplan år 2017 i vilken tre kontrollmoment har tagits fram. Kontrollmomenten är: Kontroll av att rutiner finns och används för att avanmäla medarbetare och praktikanter hos IT-kontoret. Kontrollera att utryckningsstyrkan vid Luleå och Gammelstads brandstationer uppfyller målet att anspänningstiden är max 90 sek från det att räddningstjänsten larmats till dess att första fordonet är på väg. Kontrollera att de myndighetsbeslut som sker i samband med räddningsinsatser är dokumenterade i enlighet med de krav som ställs i Lagen om skydd mot olyckor. Räddningstjänsten föreslår kommunstyrelsen besluta att godkänna räddningstjänstens förslag till intern kontrollplan år 2017. Sammanträdet Räddningschefen föredrar ärendet. Inger B Larsson (S) föreslår att räddningstjänstens förslag till intern kontrollplan ska kompletteras med en kontroll avseende informationsflödet inom räddningstjänsten. Beslutsgång Ordföranden ställer räddningstjänstens förslag med Inger B Larssons tillägg under proposition. Ordföranden finner att räddnings- och beredskapsutskottet bifaller förslaget med tillägget. Paragrafen justeras omedelbart. Beslutsunderlag Räddningstjänsten intern kontrollplan 2017 med tillägg (bilaga), H-id RTJ 2017.117 Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 249

LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Räddnings- och beredskapsutskottet 2017-01-25 Räddningstjänsten intern kontrollplan 2017 (bilaga), H-id RTJ 2017.16 Beslutet skickas till Räddningstjänsten Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 250

Intern kontrollplan 2017 Räddningstjänst Kontrollområde Kontrollmoment Metod Frekvens Sannolikhet Konsekvens Riskvärde Kostnadseffektivitet Tillgänglighet Ändamålsenlig verksamhet Övrigt Kontroll av att rutiner finns och används för att avanmäla medarbetare och praktikanter hos IT-kontoret. Kontrollera att utryckningsstyrkan vid Luleå och Gammelstads brandstationer uppfyller målet att anspänningstiden är max 90 sek från det att räddningstjänsten larmats till dess att första fordonet är på väg. Kontrollera att de myndighetsbeslut som sker i samband med räddningsinsatser är dokumenterade i enlighet med de krav som ställs i Lagen om skydd mot olyckor. Kontroll av informationsflödet inom räddningstjänsten och mellan avdelningarna sedan ny mötesstruktur införts. Kontroll av alla Stickprov Stickprov En gång/år 4. Sannolik 2. Lindrig 8 Två gånger/ år Två gånger/ år Enkät En gång/år. 2. Mindre sannolik 4. Sannolik 3. Kännbar 12 3. Möjlig 3. Kännbar 9 3. Kännbar 6 251

LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-01-16 14 Kommunledningsförvaltningen - intern kontroll 2017 Ärendenr 2017/6-1.3.2.2 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna förslag till intern kontrollplan för kommunledningsförvaltningen 2017. Sammanfattning av ärendet Kommunledningsförvaltningens ledningsgrupp har upprättat en risk- och väsentlighetsanalys över förvaltningens verksamhet, i vilken två kontrollmoment tagits fram för 2017. Kontrollmomenten är: Säkerställa att det finns kommunicerad rutin för beställning och attestering som följs. Säkerställa att fakturor betalas på förfallodagen. Ekonomikontoret föreslår kommunstyrelsen godkänna förslag till intern kontrollplan för kommunledningsförvaltningen 2017. Sammanträdet Ekonomikontoret föredrar ärendet. Beslutsgång Ordföranden ställer ekonomikontorets förslag under proposition och finner att arbetsutskottet bifaller förslaget. Beslutsunderlag Ekonomikontorets förslag 2017-01-03, KLF Hid 2017.126 Sammanfattande dokument över riskbedömning och framtagna kontrollmoment, KLF Hid 2017.127 Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 252

LULEÅ KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Ekonomikontoret 2017-01-03 2017/6-1.3.2.2 Mats Karlsson Kommunledningsförvaltningen - intern kontroll 2017 Ärendenr 2017/6-1.3.2.2 Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna förslag till intern kontrollplan för kommunledningsförvaltningen 2017. Sammanfattning av ärendet Kommunledningsförvaltningens ledningsgrupp har upprättat en risk- och väsentlighetsanalys över förvaltningens verksamhet, i vilken två kontrollmoment tagits fram för 2017. Kontrollmomenten är: Säkerställa att det finns kommunicerad rutin för beställning och attestering som följs. Säkerställa att fakturor betalas på förfallodagen. Beslutsunderlag Sammanfattande dokument över riskbedömning och framtagna kontrollmoment Mats Karlsson 253

1 Intern kontroll 2017 - Kommunledningsförvaltning Kontrollmoment Sannolikhet Konsekvens Riskvärde Beslut Period Säkerställa att det finns kommunicerad rutin för beställning och attestering som följs Säkerställa att fakturor betalas på förfallodagen Funktionsbrevlådor - Ankommet ska läsas varje arbetsdag och återkopplas inom två arbetsdagar Informationsuppdatering - Tillgängliggjord information på våra webbplatser är korrekt och aktuell Personakten - Rutiner ska finnas på varje kontor för att säkerställa att de handlingarna som ska finnas i personakten också gör det. 4. Sannolik 3. Kännbar 12 Hantera risk 4. Sannolik 3. Kännbar 12 Hantera risk 3. Möjlig 2. Lindrig 6 Acceptera risk 3. Möjlig 2. Lindrig 6 Acceptera risk 1. Osannolik 4. Allvarlig 4 Acceptera risk 2017 2017 2017 2017 2017 Förvaltningens ledningsgrupp har vid möte 161217, utifrån en riskbedömning, gjort ovanstående bedömning: Säkerställa att det finns kommunicerad rutin för beställning och attestering som följs Kommunens inköpsriktlinjer för varor, tjänster och entreprenader Elektronisk handel är kommunens huvudsakliga inköpsverktyg. Detta innebär att det som finns i e- handelssystemet ska beställas där. E-rekvisitioner ska användas som underlag för alla köp som inte kan göras via e-handel. Exempelvis inköp via extern webbshop, telefonorder, mailorder eller när hämtköp görs hos någon leverantör. När det inte är möjligt eller lämpligt att använda sig av e-handel eller e-rekvisition krävs undantag från rutinen. För att ett köp ska hamna på undantagslistan så ska nedanstående kriterier uppfyllas och godkännas skriftligen av kommunens inköpschef. Köpet ska inte strida mot Luleå kommuns policy och riktlinjer för inköp Köpet ska finnas dokumenterat enligt uppsatta dokumenterade rutiner och följa kommunens attestreglemente. Endast avropare, behöriga beställare och direktupphandlare har rätt att göra inköp i Luleå kommun och göra direktupphandlingar. 254

2 Säkerställa att fakturor betalas på förfallodagen Utfall jan-nov 2015 (12,6 % betalades inte i tid) jämfört med jan-nov 2016 (8,5 % betalades inte i tid). Trots en förbättring behöver rutinerna kontrolleras. 255

LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-01-30 35 Kommunledningsförvaltningens årsrapport finskt förvaltningsområde 2016 Ärendenr 2017/52-1.2.1.2 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna årsrapport för finskt förvaltningsområde för 2016. Sammanfattning av ärendet Luleå kommun ingår sedan 1 februari 2013 i det finska förvaltningsområdet. Den sverigefinska minoriteten i kommunen har särskilda lagstadgade rättigheter enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724). Kommunfullmäktige antog en handlingsplan i september 2014 för hur arbetet ska bedrivas. Rapporten beskriver vilka åtgärder som genomförts under året 2016 och hur arbetet har bedrivits. Kommunledningsförvaltningen föreslår kommunstyrelsen godkänna bilagda rapport. Sammanträdet Kanslikontoret föredrar ärendet. Beslutsgång Ordföranden (S) ställer kommunledningsförvaltningens förslag under proposition och finner att arbetsutskottet bifaller förslaget. Beslutsunderlag Årsrapport finskt förvaltningsområde 2016. KLF Hid: 2017.359 Kommunledningsförvaltningens yttrande. KLF Hid: 2017.360 Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 256

1 LULEÅ KOMMUN RAPPORT Kommunledningsförvaltningen Anne-Mari Angeria 2017-01-10 Kommunstyrelse Årsrapport finskt förvaltningsområde Dnr 2017/52-1.2.1.2 Finskt förvaltingsområde Luleå kommun ingår i det finska förvaltningsområdet sedan 1 februari 2013. Det innebär att den sverigefinska minoriteten har särskilda lagstadgade rättigheter i kommunen enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724). Luleå kommun har ett ansvar för att skydda den sverigefinska majoritetens rättigheter, främja deras möjligheter att utveckla kultur och språk, aktivt arbeta för finska språkets revitalisering samt samråda med sverigefinska minoriteten. Att stärka skyddet för de nationella minoriteterna och de nationella minoritetsspråken är en del av arbete för de mänskliga rättigheterna. Handlingsplanen för finskt förvaltningsområde antogs av kommunfullmäktige i september 2014. Den tydliggör vad det innebär för Luleå kommun att vara finskt förvaltningsområde. Den här rapporten beskriver vilka åtgärder som har genomförts under året 2016. Nästan var femte Luleåbor har finska rötter, ~13 000 personer enligt SCB statistik. Bild. Antalet Luleåbor med finska rötter. 257

2 Någon exakt statistik finns inte eftersom registrering med etnisk tillhörighet som grund inte är tillåten i Sverige. Den kallade självidentifikationsprincipen innebär att varje individ själv avgör om hen tillhör någon av de nationella minoriteterna. För den första generationen som är född i Finland är vård på finska den prioriterade frågan. Den andra och tredje generationen som är född i Sverige vill värna språket och de vill ge sina barn möjlighet att lära sig finska och dess kultur. INFLYTANDE OCH SAMRÅD Samråd och delaktighet är grundläggande principer i lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Kommunen ska samråda med nationella minoriteter för att stärka deras inflytande. Kommunstyrelsens ordförande leder den centrala samrådsgruppen som träffas två gånger per år och i den är alla fem nationella minoriteterna kallade och representerade. Barn- och utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen har kallat till separata samrådsmöten för att diskutera sina sakfrågor. Under året har genomförts fem samrådsmöten där den sverigefinska minoriteten har varit representerat. Utöver dessa har separata samrådsmöten genomförts enbart med den sverigefinska gruppen. Genomförda samrådsmöten 1 feb Central samrådsgrupp 13 april Socialförvaltningens samråd 14 juni Barn- och utbildningsförvaltingens samråd 4 okt Central samrådsgrupp 8 dec Socialförvaltningens samråd FRÄMJANDE OCH SYNLIGGÖRANDE Kommunens uppgift är att vidta aktiva åtgärder för att främja det finska språket och den sverigefinska kulturen. Kulturförvaltningen har framgångsrikt fortsatt att integrera aktiviteter med bäring på minoritetskultur i deras verksamhet tack vare stadsbibliotekens finsktalande medarbetare och konsthallens konstpedagog. Den nya biblioteksplanen är tagen i Kulturnämnden och i Barn och utbildningsnämnden och i den tas hänsyn till nationella minoriteter bland annat genom att erbjuda litteratur på de nationella minoritetsspråken. Genomförda kultur- och språkaktiviteter: Bokcirkel på finska en gång/månad Författarbesök Rosa Liksom Konsthallens lunchvisningar på finska samt afterwork i konstens tecken Tvåspråkigt fredagsmys sagor och konstateljé på fredageftermiddag Barnsöndag på finska i samband med utställningen Vems lilla mössa flyger 258

3 Kommunen har fortsatt sitt samarbete med Finlandsinstitutet i Stockholm och Folkets Bio i Luleå för att visa finsk film en gång i månad. Filmerna visas på Bio Royal och alla filmer är textade på svenska. Det är glädjande att flera aktörer har börjat arrangera kultur- och språkaktiviteter på finska t.ex. Norrbottens museum, Riksteatern, Ebeneser. Svenska Akademien beslutade 2012 att den 24 februari anges som Sverigefinnarnas dag i Akademialmanackan. Dagen uppmärksammades både internt och externt. Kommunen flaggade för andra gången med den sverigefinska flaggan. Receptioner/kundservice (stadshuset, socialförvaltning, stadsbiblioteket, kulturens hus) hade sverigefinska bordsflaggor och material om finskt förvaltningsområde framme. Den uppmärksammades speciellt på våra tvåspråkiga förskolor där det arrangerades öppet hus för föräldrar. Fakta och information om dagens fanns både på Intranätet och på kommunens hemsida. Både flaggning och skyltning synliggör den sverigefinska minoriteten i samhället. Stadshusets tvåspråkiga orienteringstavla i entrén och skyltningen i hissarna har en rent praktisk och en symbolisk funktion. Det underlättar för finsktalande besökare samtidigt som den påminner majoriteten om minoritetsspråkens närvaro i kommunen. Information och service på finska Fler personalgrupper har utbildats om lagen om nationella minoriter och om kommunens handlingsplan. Fler material har översatts på finska, särskilt inom socialförvaltningen. Kommunens hemsidor på finska www.lulea.se/suomeksi har utökats. I samband med olika arrangemang har information om finskt förvaltningsområde spridits till besökare. Uppmärksammandet av jubileumsåret Suomi Finland 100 år (2017) Samordnaren startade en arbetsgrupp kring Finlands 100 års jubileumsår efter flera aktörer/organsationer hörde av sig och planerade att på något sätt uppmärksamma året 2017. Bland annat kommer Finska föreningen i Luleå, Föreningen Norden, Svenska kyrkan, Tornedalsgillet, Norrbottensteatern, Tornedalsteatern och Norrbottens Big Band arrangera evenemang kring detta. Luleå kommun och Föreningen Norden bjöd hit Herman Lindqvist som höll en mycket populär föreläsning i Vetenskapens Hus redan 15 december. Det var startskottet för jubileumsåret i Luleå. 259

4 RÄTTEN TILL FINSKSPRÅKIG VERKSAMHET Den sverigefinska minoriteten har särskilda rättigheter till finskspråkig verksamhet inom förskola och äldreomsorg (2009:724). De genomförda samrådsmötena visar tydligt att de här är de två absolut viktigaste frågorna för den sverigefinska minoriteten. Förskoleverksamhet på finska En del av målet med minoritetspolitiken är att stödja de historiska minoritetsspråken så att det hålls levande i Sverige. Regeringen anser att minoritetsspråkens fortlevnad kan stärkas genom att stödja barns språkutveckling och lyfter satsningar inom förskolan som särskilt viktiga. (Prop. 2008/2009:158:35,97). Förskolan utgör ett relevant verktyg i arbetet med språkrevitalisering och kan möjliggöra för barn att tillgodogöra sig språkkunskaper som av historiska och andra skäl kan saknas i hemmet. Det är av stor betydelse att undervisning på minoritetsspråken påbörjas i en tidig ålder då grunden för additiva språkkunskaper, dvs. ytterligare språkkunskaper utan försämring av ett annat språk, läggs i tidig ålder samt då möjligheterna för sådan inlärning försämras ju äldre barnet blir. (Dir. 2016:73). Det finns ett stort intresse för finska språket i Luleå. Totalt 290 barn och ungdomar har antingen modermålsträning (förskolan) eller modersmålsundervisning på finska inom den kommunala skolan i Luleå. Barnen är andra eller tredje generationens sverigefinnar. Det finns vilja och intresse hos den andra och tredje generationens sverigefinnar att överföra finska språket vidare till nästa generation. Bild 2. Antalet barn som har modersmålsträning på finska och antalet barn i kö I Luleå kommun har ca 40-50 förskolebarn fått modersmålsträning årligen och 30-40 har stått i kön. I december 2016 finns det 107 förskolebarn som har anmält 260

5 intresse för modersmålsträning på finska. 65 barn får modersmålsträning och 42 barn står i kö. Som förvaltningsområde för finska språket har Luleå kommun skyldighet att erbjuda förskoleverksamhet som är helt eller delvis på finska. Inventering av personalens språkkompetens visar att Barn- och utbildningsförvaltningen har gott om finsktalande personal. 41 personer har anmält att de kan finska och 28 personer kan meänkieli. Totalt finns finsktalande personal i 28 förskolor. Barn- och utbildningsförvaltning har organiserat förskoleverksamheten enligt en trestegsmodell: i. Tvåspråkig verksamhet har införts i tre förskolor; Snömannens förskola i Hertsön, Uddens förskola i Porsön och Storskiftets förskola i Södra Sunderbyn. ii. Det finns finsktalande personal i 22 andra enheter. iii. Det finns förskolor som ej har finsktalande personal. De samarbetar med en ambulerande modersmålslärare i finska. Under våren 2016 var det första gången möjligt att ansöka om plats till tvåspråkiga förskolor. Höstterminen 2016 har totalt 10 barn tränat finska i de tre tvåspråkiga förskolor och 14 barn på de övriga förskolor där personalen själva ombesörjt språkträningen. Det finns stor potential att utveckla de tre tvåspråkiga förskolor där t.ex. Sunderbyn och Snömannen har få barn på de tvåspråkiga avdelningarna samtidigt som 42 barn står i kö och väntar på modersmålsträning främst inom statsområdena Örnäset, Hertsön och till viss del centrala stan. Det behövs fler informationsinsatser till vårdnadshavarna om de olika alternativen som finns. Barn- och utbildningsförvaltning arbetar för att tillvarata den finsktalande personalens språkkunskaper för att minska kösituationen. Det innebär att den finsktalande personalen tränar själva barnen i modersmålet på förskolan för att få språket i vardagen istället för via den ambulerande modersmålsläraren. Flerspråkscentrum har fått bidrag till kompetensutveckling av finska modersmålslärare för att de kan i sin tur fungera som pedagogisk språk och kulturstöd till förskolepersonalen. Ändringarna har ännu inte hunnit påverka kösituationen eller vårdnadshavarnas val av förskola. En förklaring till ovanstående kan vara att ansökningsförfarandet till de tvåspråkiga förskolorna. Enligt Barn och utbildningsförvaltningen tillåter inte tillämpningsföreskrifterna någon form av styrning för placering av barn till dessa förskolor. Samtidigt har andra förvaltningskommuner egna kösystem till de finska eller tvåspråkiga förskolorna. Vårdnadshavarna har efterlyst en tydlig beskrivning vad tvåspråkig verksamhet innebär. En minimal tolkning av begreppet delvis på finska gör att verksamheten snarare kan likna modersmålsträning som förskolan ska erbjuda 261

6 till alla barn med olika modersmål än förskoleverksamhet på minoritetsspråket enligt minoritetspråkslagen. Regeringen konstaterar att den nationella uppföljningen visar att bestämmelsens lydelse i lagen har lett till stor skillnad i tillämpningen mellan olika kommuner inom förvaltningsområdena. Pågående översyn av lagen ska bland annat analysera orsakerna till om bestämmelserna tillämpas olika och föreslå förtydliganden enligt intentionen att modersmålsträning i förskola utgör ett verktyg i revitalisering av minoritetsspråk. Antalet barn som har modersmålsundervisning (grundskolan) Modersmålsundervisningen inom grundskolan och gymnasiet är en viktig del av revitaliseringsarbetet även om den inte ingår i minoritetslagen utan täcks in av skollagen. Antalet barn som läser finska som modersmål inom grundskolan ökar årligen. Det finns 224 barn inom grundskolan och en i gymnasiet som läser finska. Det finns 17 elever i kö inom grundskolan och 14 i kö i gymnasiet. Det är viktigt att vi uppmuntrar ungdomar att läsa finska så länge som möjligt och ytterst viktigt att kunna erbjuda finska även i gymnasiet. I dag finns ett stort behov av finskspråkig personal inom kommuner, landsting och statliga myndigheter. För vissa tjänster räcker att man kan tala finska men många tjänster kräver att man även kan läsa och skriva på finska. Desto längre man läser ett språk i skolan desto bättre läs- och skrivkunnighet får eleverna. Nuvarande modersmålsundervisning som är 40-60 minuter per vecka är alldeles otillräckligt för att upprätthålla språkkompetensen hos eleverna. Luleå kommun erbjuder inte heller någon tvåspråkig undervisning som har en positiv påverkan på elevernas språkutveckling. Utredning - Bättre möjligheter för nationella minoritetsspråk i skolan Regeringen har tillsatt en utredning för att säkra tvåspråkiga elevers rätt till undervisning i de nationella minoritetsspråken (Dir 2016:116). Två saker prioriteras särskilt i utredningen: huruvida man bör reglera undervisningstiden i minoritetsspråken mer än idag och på vilket sätt man kan säkerställa möjligheterna till tvåspråkig utbildning. Uppdraget ska redovisas i augusti 2017. Fördjupad uppföljning nationella minoriteter Länsstyrelsen i Stockholm och Sametingets årliga uppföljningsrapport av minoritetspolitiken, som presenterades till regeringen i mars 2016 handlade om barns och ungas rätt till sitt nationella minoritetsspråk. Luleå kommun var en av kommunerna som intervjuades. (Rapporten, Minoritetspolitikens utveckling år 2015, Barns rätt till sitt språk och går att ladda ned här: http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/sitecollectiondocuments/sv/publikationer/2016/ minoritetspolitikens-utveckling-2015.pdf). 262

7 Den konstaterar bland annat: - Fortfarande finns brist på kunskap om nationella minoriteter på förskolor och skolor. - Kommunerna kompetensutvecklar inte personalen om de nationella minoriteterna. Det sker utbildning om lagen men personalen behöver utbildning om de nationella minoriteterna historia, språk och kultur. - Föräldrarna upplever att okunskapen är stor bland personalen om rättigheter - Föräldrarna saknar återkoppling kring sina barns språkundervisning - Modersmålsundervisning kommer inte igång i samband med skolstart och därmed får inte eleven rätt till den lagstadgade undervisningstiden. Kommunerna har ett särskilt ansvar för att driva en positiv utveckling för att nationella minoritetsspråken fortlever. Målet är att förstaspråkstalare ska öka. För att trygga språkens fortlevnad och att det är särkskilt viktigt att beakta barnens språkliga rättigheter. Även i Luleå kommun finns utvecklingspotential både vad gäller kvaliteten och kvantiteten på det som erbjuds. Äldreomsorg på finska Enligt lagen om nationella minoriteter har finsktalande äldre rätt att få tillgång till äldreomsorg helt eller delvis på finska. Alla kommunens vård och omsorgsboenden har finsktalande personal. Finsktalande personal finns också i motsvarande omfattning bland personal anställda inom stöd i hemmet (hemtjänsten). Enligt Luleå kommuns handlingsplan för finskt förvaltningsområde ska den sverigefinska minoritetens behov beaktas av vid förvaltningarnas styrkort och handlingsplaner. Socialnämnden har antagit en Äldreplan och under rubriken jämställdhet och jämlikhet anger nämnden att man ska utveckla samverkan gällande mångfaldsfrågor och speciellt beakta ansvaret för språkliga förvaltningsområden. I styrkortet för 2016 har vård och omsorgsboende prioriterat området sociala aktiviteter för finsktalande brukare. Samarbete med Kulturförvaltningen har Arbetsmarknadsförvaltingen har varit viktigt för att nå målet. Pensionärsservice har finsktalande deltagare som besöker våra brukare och boken kommer ett projekt på biblioteket förenklar tillgången till böcker och annan material för finsktalande brukare. Socialförvaltningen har fått 20 000 kr för att kunna erbjuda kulturella och sociala aktiviteter för finsktalande kunder. Medlen fördelades mellan vård- och omsorgsboenden Ängsgården, Storstigen och Fyrens mötesplats. Bidraget har använts till bland annat underhållning med finsktalande trubadur, målarcirkel, restaurangbesök, besök på konsthallen och hockeymatch. Målarcirkeln och besök på konsthallen har genomförts i samarbete med Kulturförvaltningen. 263

8 Stöd i hemmet har infört planerare och deras arbetsuppgifter är bland annat att planera ut hemtjänstbesöken. Förhoppningen är att detta ska underlätta besöksplanering så att brukare, som så önskar, i större utsträckning kan få finsktalande personal. Under våren fick brukare med hemtjänst en enkät rörande behovet av finsktalande personal. Svarsfrekvensen var låg men bland de svarade var nio personer som önskade finsktalande personal. Enhetscheferna på hemtjänst har fått i uppdrag att verkställa detta. I socialförvaltningens kundtjänst finns finsktalande personal. Det händer några gånger i månaden att medborgare vill tala finska. Ibland får kundtjänstpersonal vara med och tolka vid obokade besök. Biståndshandläggaren har en nyckelroll i vårdkedjan och där finns också finsktalande biståndshandläggare. Personalen påminns om vikten av att registrera sina språkkunskaper i ett verksamhetssystem och socialförvaltningens ambition är att finsktalande brukare i möjligaste mån skall få sitt omsorgsbehov tillgodosett av finsktalande personal. Bland socialförvaltningens personal finns 159 anställda som registrerat att de talar finska och 140 som talar meänkieli. Enligt uppgifter från boendesamordnaren som kontaktar de personer som erbjuds vård och omsorgsboende är det sällsynt att någon efterfrågar finsktalande personal eller ett boende för finsktalande. Under år 2016 har socialförvaltningen genomfört samrådsmöten med minoritetsgrupperna både vår och höst. Vid samrådsmöten har verksamhetscheferna från Individ och familj, Vård och omsorg samt Stöd och omsorg medverkat. Under våren har man arrangerat ett öppet samråd/dialogmöte om hemtjänst på finska i Örnäset tillsammans med svenskakyrkan. På vård och omsorgsboenden har man uppmärksammat finska traditioner exempelvis kring påskfirande och Finlands självständighetsdag. Finsktalande boende från Storstigens vård- och omsorgsboenden deltog i självständighetsdagens firande i Örnäskyrkan och Örnäsgården i december 2016. Det var mycket uppskattat av brukarna. Övrigt Översyn av lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724) Regeringen har beslutat att göra en översyn och analys av lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Med utgångspunkt i översynen, Sveriges internationella åtagande om mänskliga rättigheter och regeringens strategi för en nationella minoriteterna (prop. 2008/09:158) ska utredaren föreslå åtgärder i syfte att säkra efterlevnaden av de nationella minoriteternas rättigheter. Den särskilda utredaren är Lennart Rohdin och utredningen ska redovisas senast 15 juni 2017. (För mer information, se kommittédirektiv. En stärk minoritetspolitik översyn av lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Länk till regeringen sida: Dir. 2016:73) 264

9 Statsbidrag 2016 År 2016 erhöll Luleå kommun 990 000 kr statsbidrag för finskt förvaltningsområde 2016. Statsbidraget är avsett för kostnader som är att betrakta som merkostnader i det kommunala uppdraget på grund av de åtaganden som följer på att kommunen är finskt förvaltningsområde. Statsbidraget har använts framförallt till samordning. 14 % har använts till språk- och kulturaktiviteter. I posten språk och kultur ingår även bidragen som har beviljats till föreningar enligt tabell 2. Åtta procent har använts till merkostnader inom äldreomsorg och fyra procent till merkostnader inom förskolan. Tabell 1. Använt statsbidrag 2016 Ur statsbidraget har beviljats bidrag till föreningar och till arrangemang som har främjat och synliggört finska språket och den sverigefinska kulturen. Beviljade enligt kommunstyrelsen tidigare beslutade riktlinjer (Dnr 2014.915-00). Tabell 2. Beviljade bidrag till föreningar Finska föreningen i Luleå 19 500 kr Bidrag till firandet av Sverigefinnarnas dag 24/2. Studieförbundet Vuxenskolan 8 000 kr Bidrag till samtalscirkel på finska, Hertsötorgets mötesplats. Förening Vår kulturvagga /Meän kulttuurikehto 3 500 kr Sommarläger på finska/meänkieli. Bidrag till deltagare från Luleå. Föreningen Romani Kvinnans rätt i samhället 10 000 kr Bidrag till Pirkko Vesavaaras föreläsning Föreningen Norden / Luleås lokalavdelning 20 000 kr Herman Lindqvists föreläsning om När Finland var Sverige Finska Föreningen i Luleå 8 000 kr Bidrag till Finska föreningens 45- årsfirandet Anne-Mari Angeria Samordnare för finskt förvaltningsområde 265