Satsschema
Huvudsats Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen). Naturliga fundament är: kända pronomen, pronominella adverb (då, där, här), bekanta substantiv, tidsadverb andra fundament ger emfas (En liten stad är Fagersta.)
Det finita verbet står alltid på plats nummer 2 och finita verb är verb som står i presens, preteritum eller imperativ. Subjektet har sin plats som nummer 3. Satsadverbialet efter subjektet står ibland (men inte alltid) ett satsadverbial. Ofta utgörs satsadverbialet av en negation, men också andra adverb kan förekomma korta tidsadverb till exempel.
Det infinita verbet kommer efter satsadverbialet. Infinita verb är verb som står i supinum (slutar på -t (eller -ts), presens particip (slutar på ande eller ende), perfekt particip (är den verbform som står efter är eller blir ) eller infinitiv (man kan sätta att framför).
Predikativ kommer därnäst. De följer verben vara, bliva, heta, kallas (eller verb som kan ersättas av dessa t.ex. verka, förefalla, nämna, benämna, utnämna. Objekten står också i femte fältet. Som objekt står bl.a. substantiv (med bestämningar), pronomen och infinitiver med utsatt att. Adverbial det sjätte och sista fältet är reserverat för innehållsadverbial. De anger vanligen när, var eller varför något sker.
Vid Ja- och Nejfrågor är fundamentet alltid tomt. Vid frågeordsfrågor står frågeordet i fundamentsfältet. Observera eftersom fältschemat för huvudsatser inte har något inledarfält måste den samordnande konjunktionen komma utanför fältet när man binder samman flera huvudsatser!
Satsschemat - bisats Fundamentet i bisatsens fältschema har ersatts med ett inledarfält där subjunktioner och relativa pronomen placeras. Därefter kommer: Subjekt som nummer 1 Satsadverb som nummer 2 Finit verb som nummer 3 Infinit verb som nummer 4 Objekt/Predikativ som nummer 5 Adverb som nummer 6
Relativsatser Inleds av ett relativt pronomen eller ett relativt adverb. Som är vanligast. Som är en bisatsinledare men också en satsdel i bisatsen. Observera som kombinerat med en preposition: Skorna som jag går i Skorna i vilka jag går Vilket, vilken, vilka kan aldrig syfta på pronomen
Presenteringskonstruktioner Formellt subjekt: Det sitter en katt i fönstret. Funktionen är att fylla fundamentet i satser som saknar känd information. Verben ska vara antingen bleka i betydelsen som att befinna sig, existera etc. eller också självklara tillsammans med substantiven t.ex. flyta när det gäller en älv.
Passivsatser Passivsatser ger en möjlighet att presentera information utan tema. Passiven kan också hjälpa oss att välja objektet som tema. Ex: Nya regler gäller för hur tentamen ska göras.
Satsflätor och dubbelt satsled Satsfläta: När man lyfter fram information från en senare sats och placerar den som tema i meningens början. Ex. Honom är det troligt att du kommer att gilla. Dubbelt satsled: Pelle, honom vill hon aldrig se igen. (dubblerat objekt) Svensson, han har mycket pengar, han. (dubblerat subjekt)
Emfatisk utbrytning Konstruktionen lyfter fram den nya informationen. Ofta är konstruktionen: det var x som. Det var i förra veckan som vi pratade om attribut. Det är ni som ska kunna detta på tentan. Det är jag som ska rätta det.
Lite mer om nu- och dåsystemet Tempusharmoni man kan inte hoppa från en tid till en annan! MEN Man kan byta med ett tidsadverbial: Ex: Det har varit regnigare den här veckan än det var förra veckan. Presens nutid Med eller utan tidpunktsadverbial (nu, idag, nuförtiden, numera, snart, imorgon, nästa år MEN med historiskt (dramatiskt) presens blir det både livligare och mer spännande i en berättelse. Ex: Jag gick snabbt genom den snåriga skogen. Grenarna grep tag i mina kläder och plötsligt kommer något stort rusande emot mig. Jag öppnar munnen för att skrika.
Perfekt står alltid i relation till ett nu Kombineras ofta med durationsadverbial: Jag har väntat på dig i hela mitt liv. Utan tidsprecisering handlingen avslutad: Det har regnat Med tidsprecisering talar innehållet eller situationen om om händelsen är avslutad: Det har regnat mycket idag. (titta ut så får ni se om det har slutat eller inte!) Kan användas om framtid: Det har regnat i snart fyra veckor. Tror ni att det har slutat regna till jul?
Framtid uttrycks: Presens + tidsadverbial för framtid Kommer att + infinitiv Ska + infinitiv Ska används också för att tala om vad någon har sagt (Det ska bli mer regn) Efter vilje- och känslouttryck (Jag önskar att det ska sluta regna) I tidsbisatser och villkorsbisatser använder man alltid presens för framtid (Om det blir regn imorgon stannar jag hemma! Vad ska vi göra när oljan tar slut? Vi kommer att vara vänner tills vi dör!
Preteritum - dåtid Man talar om en bestämd tid i det förflutna! (kan framgå av sammanhanget (Jag har varit i skogen. Där matade jag rådjuren och sedan rastade jag hunden) Anknyter till en förfluten tidpunkt och kombineras med tidsadverbial för tid som är slut (i morse, igår, i förra veckan) När-frågor har alltid preteritum när man frågar efter en gången tidpunkt (När dog Gustav III?) Jfr svenskan: Vad gott det här var!
Pluskvamperfekt och skulle (före då) I morse vaknade jag tidigt. Då hade jag sovit i 8 timmar. Skulle + infinitiv används om något som sker efter en annan preteritumhändelse: Jag gick till affären för jag skulle köpa mjölk.