Graffiti i Karlstad En konstform som väcker starka reaktioner Graffiti in Karlstad An artform that arouse strong opinions Helen Svanström Estetisk-filosofiska fakulteten Kulturstudier Nivå/Högskolepoäng: C-nivå/15 hp Handledare: Eva Zetterman Examinator: Adrian Velicu 2013-05-28 Löpnummer
Abstract Graffiti is a culture that came to Sweden in the 1980's. Together with rap and breakdance it formed its own culture and graffiti became an art expression. Many people associate graffiti with illegal tags on the city walls and in many cities it became a huge problem. But it is also an artform and Karlstad is one of the cities that has legal walls for people to practice graffiti. The purpose of this study is to get the point of view on graffiti in Karlstad. I had interviews with graffiti writers, the municipality of Karlstad, the board of Culture, the police and Konstfrämjandet. Are the views on graffiti different between these participants? Another purpose is to explain how the participants in the study encourage childen and youth to practise graffiti. I have also looked at how Karlstad municipality is working with the Swedish culture policies goals and if they follow the goals in their daily activites with children and youth. The results of the study is that the point of view is nt quite so different as I thought in the beginning of my work. Almost everyone of the people I have talked to thinks of graffiti as an artform and want to find ways to let people practice graffiti in a legal form. One problem with graffiti is the illegal graffiti that the participants dont want to support. It is also a difference in opinion between the politicians in the city, some of them want to encourage art and some of the politicians want to restrain the graffiti. The Swedish police have the least consistent vision on graffiti of my interview objects. 2
Innehållsförteckning 1 Inledning 4 1.1 Tidigare forskning 4 1.2 Syfte och frågeställning 4 1.3 Tillvägagångsätt och metod 5 1.4 Teoretiska utgångspunkter 7 1.5 Disposition 9 2 Graffiti 10 2.1 Historik 10 2.2 Benämningar 12 2.3 Nolltolerans mot klotter i Karlstad 13 2.4 Projektet Ett tryggare och renare Karlstad 14 3 Graffiti i Karlstad 16 3.1 Värderingar av orden klotter och graffiti 16 3.2 Lagliga alternativ 18 3.3 Karlstad som graffitistad 20 3.4 Hur arbetar aktörerna med graffiti? 21 3.5 Sanering 23 3.6 Graffitins framtid 25 4 Utbud och restriktioner 26 4.1 Kulturutbudet för barn och unga i Karlstad 26 4.2 Graffiti i konstens finrum 28 4.3 Nolltolerans i Stockholms stad och Karlstads kommun 30 4.4 Hur kan graffiti användas i Karlstad? 31 5 Avslutande diskussion 35 5.1 Förslag på fortsatt forskning 39 Källförteckning 40 3
1 Inledning Graffiti är något som nästan alla har runt om osig dagligen, oavsett om vi vill eller inte och oavsett vad vi tycker om graffiti som konstform. Jag har aldrig utövat graffiti själv men har människor i min omgivning som har målat och som fortfarande målar graffiti. Innan jag började denna undersökning visste jag inte mycket om konstformen. Jag har hört olika synpunkter om graffiti och ville fördjupa mig mer i ämnet. Det är som att graffiti lätt blir förknippat med kriminalitet och att inte alla vet att det finns lagliga alternativ. Graffitimålarna får även stå till svars för mycket anklagelser från både politiker och från allmänheten och jag tycker inte målarna ska behöva försvara sin konstform. Graffiti är en konstform enligt mig och det är viktigt att redogöra vilka olika synsätt det finns på graffiti i en stad, och hur det jobbas med graffiti i Karlstad. 1.1 Tidigare forskning Jacob Kimvall publicerade 2012 sin bok Noll Tolerans - Kampen mot graffiti som handlar om nolltoleransens Stockholm och här kan man dra paralleller till Karlstads kommun eftersom man i Karlstad har en uttalad nolltolerans mot klotter. Jag har även använt mig av Maivor Grundhs IKU-rapport Kan Karlstad bli klotterfritt som baserades på projektet Ett tryggare och renare Karlstad som pågick mellan 2003-2006. Den sistnämnda rapporten är den enda jag hittat som berör ämnet graffiti i Karlstad och har varit till mycket hjälp i mitt arbete. Däremot har det skrivits mycket om graffiti och vägen till att få lagliga väggar i Karlstad i dagstidningar. Det har även skrivits om baksidorna om graffiti som till exempel att politiker tror att lagligt graffitimålande föder olagligt målande och att sanering av olagligt graffitimålande kostar Karlstads kommun mycket pengar varje år. 1.2 Syfte och frågeställning Syftet med uppsatsen är att redogöra de olika uppfattningar som olika aktörer i Karlstad har på graffiti. Finns det likheter aktörerna emellan eller står de ensamma 4
med sina åsikter gällande graffitimåleriet. Jag vill också undersöka om barn och unga har rätten och tillgången till att utöva laglig graffiti. Mina frågeställningar är: Vilka olika synsätt finns det om graffiti bland och kommunen i Karlstad? Finns det stora skillnader mellan aktörernas synsätt? Uppmuntrar aktörerna barn och unga att utöva graffiti? När jag började min undersökning hade jag som syfte att redogöra om synsättet på graffiti i Karlstad med omnejd. Jag märkte direkt att det inte skulle fungera att ha med grannkommuner till Karlstad så jag tog beslutet att begränsa mig till Karlstad. Det har visat sig under arbetets gång att det var det rätta att göra eftersom jag då kunde fokusera utefter en stad och dess aktörers synsätt och värderingar. Både från graffitimålare, kommunen, polis och politiker. Materialet blev på detta viset även mer intressant och genomgående än om jag hade haft med grannkommunerna i undersökningen. 1.3 Tillvägagångsätt och metod Jag har valt att använda mig av ovan nämnda Noll Tolerans - Kampen mot graffiti av Jacob Kimvall och även Maivor Grundhs IKU rapport Kan Karlstad bli klotterfritt? Förutom dessa är mycket av källmaterial elektroniska källor i form av tidningsartiklar då det skrivs mest om graffiti i denna form. Jag har även använt mig av Malcolm Jacobson Graffitins historia som redovisar graffitins historia både i Sverige och resterande världen. Pierre Boudieus teori om fältbegreppet har också varit en viktig del i undersökningen. Att utefter att se graffiti som ett delfält till konstens fält analysera aktörers positioner mellan varandra och hur aktörerna jobbar med graffiti inuti fältet. 5
Mitt urval av intervjupersoner gjorde jag på följande vis. Jag frågade kommunvägledarna vid bibliotekshuset i Karlstad om vem jag skulle prata med angående frågor om graffiti i kommunen och blev då hänvisad till Tim Hontwedt som gärna ville ställa upp på intervju. Konstfrämjandet mailade jag till själv för att få en annan syn på graffiti och fick där intervjua Jan Ove Ekstedt. För att få en politikers synvinkel kontaktade jag kontaktpersonen för Kultur - och fritidsnämnden och blev hänvisad till Per Inge Lidén. Polisen kontaktade jag genom mail på deras hemsida för att sedan bli uppringd av en polis som har hand om klotter i Karlstad. Graffitimålarna blev kontaktade via mail och jag fick info om att de fanns av bekanta. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer för att jag vill få fram de värderingarna som de jag intervjuat har på graffiti. Intervjun kom att vara ett samtal eftersom jag inte höll mig strikt till frågorna och i vissa fall så blev frågorna på det viset besvarade utan att jag behövde ställa dem. De var så strukturerad att alla frågor besvarades oavsett vilken ordning de ställdes i. Jag har alltså använt mig av en låg grad av standardisering. (Patel och Davidson 81). Jag spelade in samtalen med min telefon och transkriberade det sedan ner till text. Varje intervju jag spelade in var mellan 35-55 min. Jag gjorde även en intervju via telefon vilket gick betydligt snabbare. Samtidigt som jag gjorde intervjun skrev jag ner stödord och direkt efteråt skrev jag ner allt medan jag hade det färskt i minnet. Två av intervjuerna gjorde jag väldigt tidigt i min undersökning så vissa av de frågorna jag ställde är inte så relevanta för arbetet eftersom syftet har ändrats lite under vägens gång. Alla intervjupersonerna har varit tjänstemän förutom graffitimålarna. Graffitimålare är oftast en grupp människor som inte vill träffas öga mot öga. Svaren blev trots mailkonversation väl utförda. Jag har valt att kalla de två graffitimålare jag intervjuat för Målare A och Målare B eftersom de vill vara anonyma samtidigt som jag tycker att det är viktigt att de är anonyma. Detta var jag öppen med redan första kontakten jag hade med dem. Jag har även refererat dem med hen i undersökningen eftersom det inte är relevant för min undersökning vilket kön de har. Jag har även haft mailkontakt med Josefin Berger som är kulturutvecklare på Region Värmland, Ulrika Krantz Tedfelt som jobbar på Karlstads elnät och med ansvarig person på Teknik- och fastighetsförvaltningen. 6
1.4 Teoretiska utgångspunkter Jag har utgått från Pierre Bourdieus sociologi och teori om fält när jag skrivit min uppsats. En teori som är baserad på sociala relationer. Pierre Bourdieu nämner inte gärna samhället utan refererar hellre till det som ett fält. Ett fält kan senare delas upp i delfält. Donald Broady som tolkat Bourdieu menar i Kulturens fält om Pierre Bourdieus sociologi att ett Fält uppstår där människor strider om symboliska och materiella tillgångar som är gemensamma för dem (Broady). Som till exempel pengar och erkännande inom fältet. Ett fält är ett system av relationer mellan positioner. Ett socialt fält kan definieras som ett system av relationer mellan positioner vilka besättes av människor och institutioner som strider om något för dem gemensamt, skriver Pierre Bourdieu i Konstens Regler (9). Inom till exempel konstens fält finns förutom konstnärer även gallerister, konstforskare och författare. Institutionerna består av museum och gallerier (Bourdieu, Konstens regler 10). Det är viktigt att dessa aktörer är med i fältet annars finns det inget fält, det behövs specialister och institutioner för att det ska kunna stridas i fältet. I fältet strider den som försöker ta sig in i fältet med den som redan har en plats i fältet. Enligt Pierre Bourdieu vill inte den person som redan har en plats ha konkurrens i fältet, därför uppkommer en strid mellan dem (Bourdieu, Kultur och kritik 127). Fältet är också enligt Donald Broady ett ställe där vi kan slå oss igenom med hjälp av att ge något till fältet, en insats, och att vi på det viset även kan få något tillbaka. Både symboliskt och materiellt. I konstens fält så kan det symboliska vara att du blir erkänd konstnär eller konstskribent (Broady). Konsten är ett fält vilket gör graffiti som är en del av konsten till delfält. I Pierre Bourdieus teorier finns även begreppen habitus och kapital som är individbaserade teorier. Ett habitus formas efter sociala miljöer. Allt från när man föds, gick i skolan och började arbeta. Habitus kan med tiden och åren komma att ändras beroende på vilka sociala miljöer man lever i. Sen agerar man som person utifrån detta och ett habitus är format. Det är stor skillnad på det sociala livet på landet jämfört med att bo och leva i en stor stad. Uppväxtförhållanden är något som formar habitus och som finns kvar hela livet (Månson 382). Däremot kan man självmant också ändra sitt habitus genom att byta miljö. Med hjälp av habitus kan man förhålla sig naturligt i de 7
sociala miljöer man skapat sitt habitus i. Men det är alltid det sociala ursprunget som utgör grunden för personens habitus och man kan med hjälp av andra människors erfarenheter och habitus forma en del av ett nytt habitus. De kan forma en ny livsstil (Månson 383). Pierre Bourdies teori om kapital utgår från fyra olika kapital, symboliskt, kulturellt, ekonomiskt och socialt kapital. Med dessa kapital förklarar Pierre Bourdieu hur makt och position kan omvandlas och även växa. De olika kapitalen har man till exempel på grund av sin bakgrund, sina studier eller sin ekonomiska situation. Det är dock fältbegreppet som är viktigast i min undersökning. Om konsten är ett fält så är graffiti ett delfält till konsten. Det finns olika aktörer i delfältet graffiti i Karlstad. Förutom graffitimålarna själva så finns kommunen och politiker som bestämmer hur strukturen inom fältet ser ut. Det finns även gallerier och museitjänstemän som bestämmer om graffiti får nå ut i konstens finrum. Det finns goda förutsättningar för graffiti i Karlstad. Det gäller bara att graffiti ska behandlas som vilken konstform som helst och att fältets aktörer inte sätter stopp för graffitin. Det finns flera positioner inom fältet och flera av dem måste samverka för att graffiti ska kunna utövas lagligt. För att få reda vilka olika värderingar det finns på graffiti i Karlstad så är jag tvungen att redogöra vilket förhållande de olika aktörerna har mellan varandra. Hur ser graffitins bakgrund ut och är det annorlunda idag gentemot hur det var för 10 år sedan och hur kommer det vara om resterande 10 år. En graffitimålares habitus ändras när en hen går från att måla på stan till att bli erkänd konstnär som ställer ut på gallerier. Att de då också har omvänt sitt kulturella kapital till ett ekonomiskt då de faktiskt kan tjäna pengar på sin konst. Jag har även läst Tid för kultur, kulturpropositionen från 2009 och målen för att uppmärksamma barn och ungas kreativitet och rätt till kultur. Jag kommer använda denna kulturplan och notera om Karlstads kommun följer målen när det handlar om graffiti. Graffiti är ändå en stor del av flera ungas liv och ett tecken på uttryck och kreativitet. Jag har tittat på kulturpropositionen och haft med mig den under undersökningens gång och haft den i åtanke när jag gjort intervjuer. 8
1.5 Disposition I kapitel två redogör jag graffitins bakgrund som jag anser är relevant för mitt arbete. Här finns även ett avsnitt där graffiti och klotter redovisas. Hur definieras de olika orden? Detta är även relevant för mitt arbete då jag anser att klotter används nedvärderande och att graffiti kallas för klotter även när det är lagligt utfört. Under Kapitel tre finns mina resultat från mina intervjuer. Hur aktörernas synsätt och värderingar är på graffiti i Karlstad. I kapitel fyra tar jag upp hur aktörer i Karlstad jobbar med kulturpropositionen med inriktning på graffiti. Här redovisas även hur andra städer och länder har jobbat med graffiti och hur graffitimålare blivit erkända konstnärer. Jag har även redogjort för hur Stockholms stad ha en nolltolerans mot graffiti och hur den står sig emot Karlstads kommun uttalade nolltolerans mot klotter. Avslutningsvis under kapitel fem diskuterar jag resultatet av min undersökning och analyserar vad jag har kommit fram till. Här finns också förslag på fortsatt forskning. 9
2 Graffiti 2.1 Historik Graffiti har funnits lika länge som människan funnits. Det hittades texter och bilder på väggarna när den italienska staden Pompeji grävdes fram under 1700-talet. Det har även hittats graffiti i Roms katakomber och i medeltida kyrkor (Nationalencyklopedin). Arkeologerna kallade detta för graffiti som kom efter det italienska ordet graffiare som betyder att rista (M. Jacobson 8). Idag är det kanske inte just gamla italienska städer som vi tänker på när vi hör ordet graffiti utan tänker snarare på stora färgsprakande målningar och tags. Sen finns det de människor som bara tänker på att det är ett samhällsproblem. Under andra världskriget så började de amerikanska soldaterna skriva Kilroy was here på nya platser de kom till. Till detta användes vanlig penna och eftersom meddelandet fördes vidare till nya platser hela tiden av nya människor så fick det namnet vandringsklotter (M. Jacobson 12). Detta kan liknas med en tag. Tag är enligt Nationalencyklopedin en namnteckning som är hemligt utformad, och oftast används inte förnamn som tag utan ett påhittat ord eller ett alias som står för graffitimålaren som till exempel Blue, Nug och Karma. 1967 hände något i Philadelphia, USA. En kille med smeknamnet Cornbread då 13 år gammal och var kär i en tjej i skolan skrev Cornbread loves Cynthia på väggarna. Han började sedan skriva Cornbread med sprayfärg på bussar och på gator i sin hemstad. Detta spred sig i flera olika stadsdelar och ungdomarna började hänga tillsammans och skriva sina tags. De tävlade om vem som kunde få upp sin egen tag på flest ställen i staden. Conbread säger, Graffiti var mitt sätt att fly från det svåra livet i ghettot. Jag var inte med i gängkrig och slagsmål. Jag sprejade istället (M. Jacobson 7). Strax efter att Cornbread började tagga i Philadelphia så började Julio 204 och Taki 183 skriva i New York. I New York var det vanligt att man tog sitt namn och sen lade till gatunummer. Som i detta fall gata 204 och gata 183. Taki 183 taggade inte bara i stadsdelen som han bodde i utan över hela New York. Han blev snabbt erkänd och var den första som fick fame genom media på grund av att New York Times skrev en artikel om honom den 21 juli 1971. Med fame menas att en graffitimålare blivit känd för något hen utfört. Efter att artikeln publicerats så spreds 10
taggandet ännu mer i New York. Efter några år i USA utövade flera tusen ungdomar graffiti. Graffitimålarna själva kallade sig för writers. I början av 1970-talet handlade det mest om att skriva sin tag. Jag kan ta New York som ett exempel. Staden var på tidigt 1970-tal fattig och det var svårt för ungdomar att hitta någonstans att vara på dagarna när skolan stängt. De använde då staden och gatorna att vara på, och de taggade sina namn på husfasaderna (M. Jacobson 14). Det var även nu som det bildades crews, ett gäng målare som tillsammans målar målmedvetet. De målar inte alltid samtidigt men de hjälps åt att skriva deras crews tag så det blir välkänt. Taggen håller de för sig själva inom sitt crew och bara de som är med där har tillåtelse att skriva den. En tag som ett crew har är även ofta en förkortning som till exempel WCH Working class heroes, WOL -Way of life och DCA Da concrete artists. Sen blev taggarna sporadiskt mer och mer som målningar under 1970-talet. Det gick nu att byta munstycken på sprayburkar och det gjorde att det blev lättare att måla olika sorters linjer. De kunde få både breda och smala linjer och det resulterade i att det blev större variation i målningarna och det gick lättare att spraya större ytor. De kunde laborera med munstycken. 1974 målades den första tågvagnen. En hel tågvagn som är täckt med graffiti kallas wholecar. Då var det inte bara text och tags som skrevs utan bakom det skrivna växte stora målningar upp. Figurer, moln, djur, ytor täckta med färg och landskap. 1977 målades även ett wholetrain, ett helt tåg. Detta tåg bestod av 10 tunnelbanevagnar som var täckta med julhälsningar i graffitiform eftersom det närmade sig jul (M. Jacobson 38). Stora väggar var också populärt att måla på, stora ytor gav stora målningar. Det var även nu under 1980-talet som graffitin spred sig till Europa och Sverige. År 1984 räknar den svenska graffitikulturen som sitt år ett. Det var detta år allt startade i Sverige (Andersson 56). Sensommaren 1984 hade två filmer premiär på Svenska biografer och på SVT, vilket sägs ha skapat stort intresse hos blivande graffitimålare. Beat Street och Style Wars. Style Wars handlar om graffitin i New York där ett dokumentärteam följer några graffitimålare och filmen blev snabbt populär. Staffan Jacobson skriver i Den spraymålade bilden att filmen hade stor betydelse för graffitimåleriets etablering i Sverige och i resten av västvärlden (37). 11
2.2 Benämningar Vad är skillnaden mellan graffiti och klotter? Enligt Brottsförebyggande rådet så anser de att klotter är det kriminella uttrycket och graffiti är det lagliga uttrycket ( Klotter/skadegörelse ). Jag kommer inte använda ordet klotter utan kommer att nämna det som olaglig graffiti. Det lagliga uttrycket blir alltså graffiti. Det märks att det är problematiskt för de jag har intervjuat har även de haft problem med att definiera graffiti och klotter. Det har även framkommit att det är svårt att förklara orden i både Jacob Kimvalls Noll Tolerans - Kampen mot graffiti och Maivor Grundhs Kan Karlstad bli klotterfritt? Visst är det enkelt att kalla all olaglig graffiti för klotter. Det kan även vara graffiti enligt mig när det utförs olagligt. Slår man upp ordet graffiti i Nationalencyklopedin så får man följande definition. Graffi ti ital., plur. av Graffito ristning, ytterst av grek. Gra phö, skriva ) kan utgöras av text, bild eller bådadera, ristat, skrivet eller målat, oftast olovligen på offentliga platser eller annans egendom för att dekorera eller för att uttrycka åsikter och känslor. Ibland används det svenska ordet klotter (Nationalencyklopedin). Enligt denna definition är det alltså mycket möjligt att kalla all graffiti för just graffiti. Så varför kan vi inte göra det? Klotter och graffiti används för att skilja mellan fult och snyggt enligt Jacob Kimvall (Kimvall 33). Det finns alltså en värdering i orden. Vad som är fult och snyggt är en subjektiv fråga och ingen kan bestämma det åt den enskilda individen. Det kan alltså tala mer om personen i fråga som väljer sitt ord än om ordet själv. Att den som kallar all graffiti för klotter inte tycker om graffiti överlag och använder då ett nedsättande ord för att beskriva det (Kimvall 34). Det läggs en värdering i ordet klotter och förklarar inte vad det är. Maivor Grundh tar i Kan Karlstad bli klotterfritt upp att definitionen av graffiti och klotter är problematisk. Maivor Grundh säger, Kan till exempel slarvigt skriven text av typ könsord eller bara planlöst ritade streck på en yta, kallas för graffiti om det är lagligt utfört? (Grundh, 20). Det lagliga uttrycket graffiti och det kriminella uttrycket klotter tar inte hänsyn till om det är konst eller ej. Bara om det sker lagligt eller olagligt. Nu har jag valt att kalla graffiti för laglig eller olaglig graffiti för att förklara om det är lagligt eller olagligt utfört. Använder jag ordet klotter så är det för att citera 12
någon annan. Jag har även frågat mina respondenter hur de definierar skillnaden mellan graffiti och klotter. I andra konstformer så används inte nedlåtande ord på samma sätt som inom graffitin, oljemålningar beskrivs till exempel inte som kladd. 2.3 Nolltolerans mot klotter i Karlstad Karlstads kommun har en så kallad nollvision och nolltolerans mot klotter. År 2005 sa kommunfullmäktige i Karlstad nej till ett medborgarförslag att skapa en laglig graffitivägg. Kommunen deltog under tiden för förslaget i projektet kallat Ett tryggare och renare Karlstad där en av utgångspunkterna var att det inte skulle finnas en laglig graffitivägg ( Kort från kommunstyrelsen ). Därefter fick samverkansgruppen för barn och ungdom i uppdrag att ta fram ett förslag hur graffiti skulle kunna utövas i Karlstad på ett lagligt sätt. Ett graffitiforum. Tim Hontwedt och Mazdak Haghanipour hade redan då drivit frågan om graffiti länge i ungdomsfullmäktige och fick uppdraget att resa runt och se hur det ser ur i andra städer och länder. Rapporten efter resan togs upp i Kultur- och fritidsnämnden och där beslutades att en verksamhet för graffiti i Karlstad skulle skapas och två personer anställs som handledare för 160 000 kr. År 2008 intervjuas tre graffitimålare i Karlstad av Värmlands folkblad. Alla tre var positiva till initiativet till lagliga väggar. De var även säkra på att om de skulle finnas lagliga väggar så skulle målandet på olagliga ställen bli mycket mindre. Folkpartisten Robert Warholm var inte så nöjd med idén angående lagliga väggar och sade: Vi har ett beslut om nolltolerans mot klotter och ändå ska vi alltså bidra till att rekrytera klottrare (Schmidt). I graffitikulturen är det dock så att de äldre snarare skulle stötta och lära de yngre vad som är rätt och fel. För visst finns det koder och lagar att följa även när det målas graffiti. Du bör inte måla på kyrkor, kyrkogårdar, privat ägda hus eller bilar. Och detta verkar vara koder som väldigt många följer. Tim Hontwedt som är kultursamordnare på Karlstads kommun tyckte 2008 att, Kommunens initiativ med nolltolerans mot klotter och ett tryggare och renare Karlstad har inte hjälpt för att det klottras massor ändå. Nu är det dags att prova ett annat sätt ( Graffitiforum på G i Karlstad ). Tanken med graffitiforumet var att få målarna att måla på andra material än husväggar. De mobila kuberna som används under kulturnätterna som äger rum varje höst är ett sätt, lagliga väggar är ett annat. De mobila kuberna är enkla att flytta 13
och har därför stora användningsområden. Under kulturnatten får människor i alla åldrar prova på att måla graffiti. Det har alltid varit mycket populärt. Politikern Robert Warholm sa till Värmlands Folkblad 2008 att samtidigt som han inte är emot graffitin som konstart tyckte han beslutet var konstigt eftersom han inte tror att utövarna kan hålla sig till den lagliga sidan. Norrköping är ett exempel på där det har fungerat att haft en laglig vägg. Där har den lagliga väggen funnits sedan 1994 och den olagliga graffitin har minskat (van Luik). Eftersom majoriteten i Karlstad var för förslaget för en laglig graffitivägg så gick förslaget igenom i mars 2008 och den lagliga väggen var väldigt uppskattad av graffitimålarna i Karlstad. De lagliga väggarna som Karlstad har haft är Kannikenäset som ligger på väg mot Hammarö. Detta var en laglig vägg men endast under en viss tid och denna togs sedan bort. Sen uppkom lagliga väggar efter beslutet 2008 vid Bmx-banan vid Edsgatan i Karlstad. Dessa väggar var både en wallride som användes att åka Bmx på och även två av de mobila kuberna. Dock var de mobila kuberna en nödlösning eftersom de är så små. Det får då inte plats så många målare där samtidigt. En vägg av betong är bättre att måla på än väggar av trä eftersom betongen inte suger åt sig någon färg anser Målare A. 2010 fick Tom Hontwedt och Karlstad kommun igenom den lagliga väggen som ligger vid vattenreservoaren uppe vid stadsdelen Rud som idag är den enda lagliga väggen som finns. Karlstads kommun har också kvar de mobila kuberna som används vid olika projekt, till exempel vid kulturnatten som jag nämnde ovan. 2.4 Projektet Ett tryggare och renare Karlstad År 2003 startades ett projekt i Karlstad som kom att få namnet Ett tryggare och renare Karlstad. Projektet gick ut på att få bort den olagliga graffitin i Karlstad. Målet var som namnet talar om att få Karlstad att bli tryggare och renare (Grundh 5). Mellan 2003 och 2006 var det flera aktörer som var med i projektet, till exempel KBAB, Värmlandstrafik och Kultur- och fritidsförvaltningen. Det märks på projektets namn att initiativtagarna till projektet inte tycker att graffiti och trygg kan höra ihop. I rapporten Kan Karlstad bli klotterfritt? skriver Maivor Grundh om ordet klotter och använder klotter när det är olagligt utfört. Brottsförebyggande centrum i Värmland tog initiativet till projektet 2003 och sen fick aktörer köpa in sig för att vara med. Aktörerna som köpte in sig blev projektägare som fick betala 14 000 kr för första året 14
och för de två resterande år 20 000 kr per år. Så 54 000 kr per projektägare för tre år. Projektägarna, styrgrupp och projektledare träffades två gånger per år för att prata vad som skett och vad som gjorts. Några valde dock att hoppa av redan innan hela projekttiden hade gått ut för att de inte märkt någon skillnad med den olagliga graffitin i Karlstad och ville inte betala för något som de inte känner att de fått nytta av (Grundh 37). Intervjuer och enkäter har gjorts i projektet för att få fram värderingar och synsätt på graffiti och klotter. De som var tilldelade enkäter var elever vid två skolor i Karlstad, graffitimålare och även invånare i Karlstads kommun. Det var viktigt för projektgruppen att ha en dialog med graffitimålare som har målat olagligt och det enda graffitimålarna ville ha var en laglig vägg. Som jag tidigare nämnt fick de ingen laglig vägg eftersom kommunens politiska ledning och projektets styrgrupp var negativt inställda till den. De blev då en meningsskiljaktighet mellan de båda och kommunikationen mellan dem fungerade inte eftersom det enda graffitimålarna ville ha var en laglig vägg och när det beslöts under projektet gång att detta inte var något de kunde få så ville de inte längre samarbeta. Maivor Grundh skriver att en anledning till problemen dem emellan var även klotter respektive graffiti diskussionen. Att under projektets gång var det viktigare att bekämpa klottret än att satsa på graffitin med lagliga väggar (Grundh 105). Vid projektets slut 2006 så hade den olagliga graffitin inte hindrats i den mån som projektägarna och initiativtagarna ville när de startade projektet. Om Karlstad fortfarande var otryggt låter jag vara osagt för det anser jag är svårt att bevisa. Det är även något jag kommer ta upp senare under mina intervjuer. Den olagliga graffitin var efter projektet fortfarande påtaglig i staden och det blev inte det resultat de hade tänkt att det skulle bli. Tanken var att de klotterförebyggande åtgärderna skulle vara hållbart i längden och inget olagligt målande skulle förekomma med hjälp av bland annat undervisning i skolorna (Grundh 104). Undervisningsmaterial gavs till skolor men det var bara en av lärarna som aktivt använt materialet. Vissa av lärarna sa att anledningen till att de inte använt materialet var att de inte fått det i tid och därför inte hunnit använda det (Grundh 105). Men det stora skälet till att projektet misslyckades var att dialogen mellan initiativtagarna och projektägarna inte höll. Det saknades engagemang och efter projektets slut på var det bara en av projektägarna som hade skapat en åtgärd gällande olaglig graffiti i sitt arbete (Grundh 105). 15
3 Graffiti i Karlstad 3.1 Värderingar av orden graffiti och klotter Målare A anser att klotter ofta går ut på att bara skriva sin tag, att det inte ligger någon i värdering i hur målandet ser ut, medan graffiti är när hen producerat ett konstverk som hen senare kan stå för. Graffiti är något som man lägger ner sig med att göra, det tar längre tid. Målare A menar också att hen inte använder ordet klotter alls utan hen använder alltid graffiti men att det kan vara olagligt gjort. Hen gillar att det offentliga rummet används. Jag valde att intervjua ungdomspolisen för att få polisens synpunkt på hur graffitiscenen ser ut i Karlstad. På frågan vad skillnaden är mellan graffiti och klotter så lägger inte polisen så stor värdering i orden. Klotter är det kriminella uttrycket, allt som utförs olagligt blir alltså klotter. Polisen använder ordet klotter direkt det är ett brott. I Karlstad är det uteslutande killar som målar olagligt och de som är mest aktiva med olaglig graffiti är över 30 år just nu säger polisen. Ur etnisk synpunkt är det killar med svensk härkomst som målar olagligt i Karlstad enligt polisen. Polisen tycker dock att det finns olika sorters klotter, det finns de graffitimålare som målar länge och har ett syfte med sin målning även om det är olagligt. Detta är ungefär vad Målare A menade ovan. Det finns även de målare som planlöst taggar och bombar olagligt. Med bomba menas att man skriver sin tag flera gånger. De som alltså inte lägger ner någon tid alls på målningen. Så även om detta enligt vissa människor kan ses som graffiti är det alltid klotter enligt polisen. Tim Hontwedt som var en av de två som blev anställda av kommunen 2008. Han är kultursamordnare och jobbar på UNO som är ungdomens hus i Karlstad. Samtidigt har han hand om graffitifrågor inom kommunen. Hontwedt jobbar med att vara en medlare mellan graffitimålare och kommunen. Graffitimålare kommer med sina åsikter och förslag som Hontwedt sedan för vidare till politiker och andra i kommunen. De har en dialog med varandra. På frågan om det finns någon skillnad mellan graffiti och klotter så tycker han att det är en svår fråga. Att när man pratar om klotter så hör även mycket annat sabotage in i kategorin klotter, som olaglig affischering och krossade rutor. När det står klotter i tidningar så kan det handla om 16
annan skadegörelse än olagligt graffitimålande även fast det är lätt att dra paralleller till enbart graffiti. Per Inge Lidén är ordförande i Kultur och fritidsnämnden och även kommunalråd. Per Inge Lidén skiljer på graffiti och klotter även om han tycker att det är en svår definitionsfråga. Jag vill ju ha bra graffiti och jag tycker det är en spännande konstform men jag vill inte ha staden taggad, säger Lidén. Just idag är det inte stora problem med olagligt målande i centrala Karlstad enligt Tim Hontwedt. Förr var det mycket taggande i bussar men det problemet är i stort sett borta nu. Taggande i bussarna är något som Målare A reflekterade över, att när hen målade aktivt så var många bussar nedtaggade och målade. En anledning till att det är bättre idag kan vara att förr hade målarna i Karlstad pennor med sig som var lättare att måla med. Särskilt då inuti bussar och tåg. Nuförtiden säger Målare A att det inte är lika vanligt längre med pennor då sprayburkar används mer i Karlstad. Ofta förknippas graffiti med en otrygg stad. Att graffiti i städerna skapar otrygghet. Detta är inget som varken Tim Hontwedt eller Per Inge Lidén håller med om. Lidén menar att det är ett konstnärligt uttryck. Det kan göras så mycket mer för att skapa en trygg miljö. Tim Hontwedt tycker att den omtalade vikentunneln i Karlstad inte hade varit otrygg med stor och färgglad graffitimålning samtidigt som man sätter upp riktig belysning. Jan Ove Ekstedt som är verksamhetsledare på Konstfrämjandet anser att graffiti handlar om demokrati. Han menar att det kan finnas lika mycket skval i ljudrummet som i det offentliga rummet och ingen ifrågasätter det. Graffiti är ett uttryck och kanske blir det så att när graffitimålare kommer in i konsthallarna så tystnar uttrycket. Vem har egentligen rätten till det offentliga rummet? frågar Ekstedt sig. Han menar också att graffitin har en plats och framför allt i konstvärlden. På frågan om skillnaden mellan graffiti och klotter märks det även här vilken svår fråga det är. Men här tas det inte upp om det är lagligt eller olagligt utfört. Men att han såklart kan bli förbannad över olaglig graffiti men att det ändå tillhör stadsbilden. I denna fråga är det polisen som har den mest skilda synsättet jämfört med de andra aktörerna. För dem är det mycket lagbaserat medan de andra aktörerna inte har lika lätt med att definiera graffiti och klotter som ord. 17
3.2 Lagliga alternativ Karlstad kommun och ungdomsfullmäktige har länge jobbat för att kunna uppföra en laglig graffitivägg och sedan mars 2008 finns det ett lagligt alternativ. Den lagliga väggen anser polisen är bra att tömma färg på men de anser att de flesta som målar där, målar även olagligt på stan. Det föder idéer att även måla olagligt tycker polisen, det ger mersmak och att ytan på lagliga väggen inte alltid räcker till. Däremot är den lagliga väggen som finns nu idag betydligt bättre än den förra som fanns nere vid Bmx-banan. Där var det dålig ordning och mer klotter runt om själva väggen och det har visat sig under undersökningens gång att det var graffitimålare själva som har ringt polisen för att säga att det var stökigt vid den lagliga väggen. Det hängde folk där som enligt Målare A skapade oordning. Men på frågan om det behövs flera lagliga väggar i Karlstad så har inte ungdomspolisen någon uppfattning om det. Paragraf 3 i polislagens kapitel 36 låter polisen stoppa och visitera personer som de tror har med sig material att utöva brott med ( Sveriges riksdag ). Material som till exempel sprayburkar, pennor och skisser. De får då ta beslutet att beslagta materialet de hittar och visitera personerna i fråga. Detta kan även vara problematiskt då det i Karlstad finns en laglig vägg och personerna ifråga kan vara på väg dit. Då hindras deras rätt att utrycka sin konstform lagligt. Ungdomspolisen anser att lagliga graffitiväggar skapar mer olaglig graffiti, det är inget som Tim Hontwedt håller med om. Det är nog varken eller. Tim Hontwedt säger Min huvuduppgift är väl att minska klottrandet men jag kommer aldrig kunna ta bort det. Hontwedts mål är att skapa kontakt och förmedla, något som han gör på många olika sätt. Ett exempel är när personer målar mycket olagligt så tar Hontwedt dit en äldre graffitimålare som tidigare målat olagligt och har åkt fast vilket resulterat i stora skulder för hens del. Detta gör Tim Hontwedt för att visa att så här kan det bli och att det är viktigt att arbeta mot att hamna där. Nu finns det ändå ett lagligt alternativ i Karlstad och det är viktigt att framhäva hur bra det är och hur lång tid det har tagit för graffitimålare och för Karlstads kommun att nå dit. Den lagliga väggen som fanns vid Kannikenäset togs bort just för att problemen med olagligt målande försvann. Ja, det är inte konstigt att de försvann när det fanns en laglig vägg. Däremot är det otroligt konstigt att de valde att ta bort den lagliga väggen för då hade inte graffitimålarna 18
någonstans att vara vilket såklart gjorde att de blev upprörda. Det är även det stället som Honwedt vill ha tillbaka som laglig vägg för att det är tak där så det kan målas även när det är dåligt väder och på vintern. När jag har sökt i Karlstads kommun arkiv så har jag funnit medborgarförslag gällande lagliga graffitiväggar. Det finns en del genom åren. Däremot var det sista som lades in från september 2011. Men dialogen om lagliga väggar finns kvar enligt Tim Hontwedt och det söks hela tiden nya ställen att ha som lagliga alternativ. Just nu letas det efter en laglig vägg som kan användas året om. Av materialet jag mottagit från Karlstads arkiv så märks det att det är i början av 1990-talet som graffitifrågan börjar skapa debatt i kommunen. 1993-06-09 ville Fritidsnämnden få anslag till att köpa utrustning för klottersanering samtidigt som 1993-01-04 berättades det om att det var klotter på kommunens egendom. I mitten av 1990-talet så lades det upp till förslag att en verksamhet kring graffiti och klotter skulle skapas. Den första noteringen jag har fått av arkivet om just ordet graffiti är från januari 1993. Målare A började måla graffiti i slutet av 1990-talet, då var det många aktiva och det var en bra sammanhållning målarna emellan. Olagliga platser har det varit gott om, populära platser är där graffitin syns bra. Däremot fanns det inga lagliga alternativ Målare A kände till i början av 2000-talet. Det fanns lugna olagliga som hen pratar om, platser som är olagliga fast som nästintill var öde platser. Det märks alltså att redan då var en laglig vägg åtråvärd. Många målare pratar om att de målar olagligt för att det är spännande och de får ett stort adrenalinpåslag när de målar. Målare A slutade dock måla graffiti efter några år för att det inte fanns något lagligt alternativ. Målare A säger Jag insåg att det inte var värt priset det skulle kosta om jag åkte fast. Hen menar alltså att det skulle vara ett stort problem om hen arresterades av polisen för skadegörelsebrott. Målare A började sedan måla igen 2008 när det lagliga alternativet vid Edsgatan i Karlstad uppkom. Det var till stor förtjusning för de som ville stå i dagsljus och måla i lugn och ro utan att ha bråttom. Dock är det svårt att få igenom beslut angående lagliga graffitiväggar när det är så många olika partier som ska vara med och bestämma. Det kan även vara därför det tog lång tid under början av 2000-talet att få igenom lagliga väggar här i Karlstad. För även om miljöpartiet uppskattar graffiti och vill främja konstformen så finns det många partier som inte har samma syn. Per Inge Lidén vill ha flera lagliga väggar 19
men menar att det också krävs att flera partier är överens och just nu 2013 går inte det. Eftersom det redan finns en laglig vägg så verkar det inte som att det är ett prioriterat ärende. Dock så berättar Per Inge Lidén att de pratar om graffiti i Kultur och fritidsnämnden och för en dialog med varandra även om detta inte alltid märks utåt. Hur många som målar lagligt vid väggen har polisen inte kartlagt då det inte är något som enligt dem inte rör dem i deras arbete. 3.3 Karlstad som graffitistad På frågan om Karlstad är en bra graffitistad och om graffitimålarna får det utrymme de behöver så tycker inte Per Inge Lidén att Karlstad är en särskilt bra graffitistad. Det behövs nog mer jobb med graffiti för att graffitimålarna ska tycka det, och fler lagliga väggar. Dock har Målare B en annan åsikt. Hen tycker att Karlstad är en bra graffitistad jämfört med många andra städer. Här genomförs olika evenemang som kulturnatten och Lots of love. Lots of love arrangeras av Karlstads Ungdomsfullmäktige och är en antirasistisk festival där det målats graffiti ( Lots of love En antirasistisk festival ). Hen tycker också att det finns lagliga alternativ i Karlstad som fungerar bra, att den lagliga väggen nu är betydligt bättre än kuberna som användes förut. Men visst vill Målare B ha fler lagliga väggar. Enligt de målare jag har pratat med så har Karlstad varit en stor graffitistad förr med många målare och flera olika crews. Idag ser det annorlunda ut då det inte är så många crews kvar och målarna har flyttat från Karlstad, alternativt kommer de bara hit på helger. Rudsberget i Karlstad var förr i tiden stort sett alltid graffitimålat. På 1990-talet fanns även en skateboardhall som det ibland målades i. Om det var lagligt att måla där verkar vara lite skilda meningar om men vissa av målningarna finns kvar än idag fast nu i Solareturens regi. Där finns alltså de äldre målarna från Karlstad representerade. 20
3.4 Hur arbetar aktörerna med graffiti? Det är viktigt för Karlstad kommuns Tim Hontwedt att ha en dialog med graffitimålare. De hänger tillsammans vid väggen och pratar om allt möjligt, inte bara om graffitirelaterade saker. Om det då kommer fram att någon har målat mycket olagligt så kan detta ifrågasättas för att olagligt målande förstör verksamheten som Karlstads kommun länge har jobbat för. Karlstads kommun har genom UNO haft populära workshops i graffiti för att främja graffitin, och få fler människor att prova på konstformen och på detta viset uppmuntrar unga att utöva graffiti. Per Inge Lidén är väldigt öppen för graffiti som konstform och uppskattar den lagliga väggen. Han har även värnat om graffitin i ungdomsarbetet i Kultur- och fritidsförvaltningen. När Miljöpartiet hade kongressmöte i Karlstad för några år sedan så köpte de en specialdesignad graffitivägg av två graffitimålare från Karlstad. Målningen skulle spegla miljöpartiet och Värmland. Detta skapade jobb åt två graffitimålare samtidigt som miljöpartiets visade sin ståndpunkt i frågan. Graffiti är en konstform och ska behandlas som vilken konstform som helst. Per Inge Lidén menar Vi har ju ett ansvar för konst rent allmänt och så som jag ser på graffiti så är det en konstart, som ska behandlas som vilken konstart som helst när vi köper in konst och när vi har allmänt konstansvar i stan., säger Per Inge Lidén. Det finns även graffiti som konst i kommunalrådskorridoren på Karlstad CCC. Responsen från allmänheten om den lagliga väggen har varit mestadels positiv. Visst finns det alltid människor som klagar men så är det oavsett vad det handlar om säger Tim Hontwedt. Det har till exempel varit äldre personer vid väggen sittandes på sina rollatorer och tittat när de målar. Graffitiscenen i Karlstad har alltid varit mansdominerad, få tjejer målar graffiti. Enligt polisen var det inte några tjejer alls som målar olagligt som de vet om. Däremot är det flera tjejer som målar lagligt här i Karlstad. Karlstads kommun jobbar också mycket med att verkligen peppa tjejer och ibland ge dem färg så de kan åka till lagliga väggen och måla. Det är viktigt för Tim Hontwedt att få fler tjejer in i graffitikulturen i Karlstad. Just nu värnar Kultur- och fritidsnämnden värnar om det arbete som redan finns med graffiti, att den lagliga väggen fortsätter existera och att den öppna verksamheten 21
fungerar. Per Inge Lidén menar också att man inte kan förbjuda konst på precis samma sätt som man inte kan förbjuda böcker eller en akvarellmålning. Han tycker att en dialog är bättre att ha, med Tim Hontwedt på kommunen och med målarna. I början av 1990-talet så var det mycket olagligt målande i Karlstad. Med hjälp av en polis blev sedan Karlstad nästan helt klotterfritt ett par år. Flera graffitimålare jag pratat med har pratat gott om polisen ifråga. Polisen förde en dialog med målarna och med hjälp av det så skapades en respekt mellan målare och polis och det olagliga målandet i stan försvann. Att målandet tilltog igen kan bero på att nya crews bildades och de yngre inte visste hur dialogen tidigare hade varit mellan polis och målare. Jag har även haft mailkontakt med Josefin Berger som är kulturutvecklare på Region Värmland och frågat om deras synsätt på graffiti utifrån regionen. De har ingen officiell syn på graffiti för deras politiker har inte behövt ta ställning till frågan ännu. De har däremot stött på graffiti i projekt som de beviljat medel till exempelvis genom Konstfrämjandet. Vi har ingen policy att förhålla oss till som direkt avvisar kulturprojekt på grunt av konstform, tvärtom så ska vi se till att det finns en spridning av konstformer. säger Josefin Berger. Även här främjas graffiti som konstform och det anses vara en konstform och kan användas i projekt. Målare A berättar att hen blev uppmuntrad av bildläraren i skolan att utveckla skisstekniken och fick samtidigt se stora muralmålningar för inspireras. Hen tycker att det var roligt att läraren ansåg att graffiti var en form av bildämnet och att man även kunde rita bokstäver lika mycket som man kunde lära sig att rita kroppens anatomi. Konstfrämjandet har jobbat med projektet Skapande skola genom att fört in konstnärer i kulturprojektet. Konstfrämjandet får verksamhetsbidrag från Karlstads Kommun och har då enligt Jan Ove Ekstedt ett ansvar gentemot skattebetalarna i konstbildningssyfte. Konstfrämjandet ställde ut graffiti i Storfors 2011 och tog då dit några av de bästa graffitimålarna i Sverige. I Karlstad har Konstfrämjandet tidigare ställt ut Jonathan Josefsson alias Ollio. Ollio målade graffiti som ung och när han gick på högskolan för design och konsthantverk i Göteborg började han tufta mattor som man ser är influerade av graffiti. Mattorna var hans examensprojekt och det var tuftade mattor han ställde ut på Konstfrämjandet 2007. 22
3.5 Sanering Målare B tycker inte att hen har märkt av Karlstads Kommuns nolltolerans mot klotter då hen trodde att allt skulle vara sanerat inom 24 timmar. Enligt ansvarig person på Teknik- och fastighetsförvaltningen är målet att det ska vara sanerat inom 48 timmar efter uppkomst. Däremot är det svårare att sanera på vintern än på sommaren och det beror även på arbetsbelastning hur snabbt saneringen görs. All skadegörelse anmäls till polis och efter att anmälan kommit in till kommun beställs saneringstjänst vars sanerare jobbar både inom Karlstads Kommun och som även hyrs in privat från andra företag. Per Inge Lidén tycker goda förebilder som metod är att föredra och att se till att husväggar inte förstörs så att det läggs skattepengar på att sanera, när de skattepengarna faktiskt kan läggas på något som främjar graffitin. Till exempel som en heltidstjänst att undervisa i graffiti. För det läggs mycket pengar varje år på sanering. De pengarna skulle kunna läggas på något annat enligt Per Inge Lidén. Teknik- och fastighetsförvaltningen hade förra året en kostnad på 900 000-1 miljon kr på sanering av skadegörelse. Två Viadukter i Karlstad har även fått insidorna klädda i vit glasemalj. De mörka viadukterna blir ljusa samtidigt som den olagliga graffitin blir mycket lättare att sanera. Det är bara att torka av dem utan att använda farliga kemikalier. Det har kostat Karlstad kommun 170 000 kr att sätta glasemalj på insidan av de två viadukterna (Nelson). Så visst är det en ekonomisk fråga. Att sätta glasemalj på varje hus i Karlstad är inte direkt ett realistiskt förslag när det handlar om så mycket pengar men på vissa problemområden så kan det vara ett bra sätt att handskas med den olagliga graffitin. Karlstads elnät som bland annat har hand om kabelskåpen i Karlstad har egna kostnader för sanering och 2012 var den kostnaden 200 000 kr. Både Målare A och B säger att det finns flera riktlinjer som man som graffitimålare följer. Oskrivna lagar. Att man inte målar över något som någon äldre mer erfaren har målat. Detta gäller givetvis inte lagliga väggar eftersom där målas det över hela tiden. Med äldre erfarna menar de målare som kanske under 1990-talet målade graffiti som sedan blev känt i staden. Hagagaragen i Karlstad är ett sådant ställe. Det har inte blivit sanerat och hoppas att det aldrig blir det heller eftersom det är kult här i Karlstad. Det är inte heller ok att som jag tidigare nämnt måla på bilar, privata hus och allra minst 23
på kyrkogårdar. Dock så sa polisen att de hade haft problem med målande på kyrkogårdar nu på senare tid. Men Målare A säger att det är något man absolut inte gör. Det handlar om respekt. Ett exempel på att det sanerats bort olaglig graffiti trots att vissa vill ha kvar det är den ledsna hunden som målades nära servicehuset på Hagaborg i Karlstad. Graffitimålaren som kallade sig Ledsen, gjorde denna graffitimålning i början av 2000-talet. Efter vad jag hört pratas om av graffitimålare så var det många som tyckte om den. Första gången sanerarna kom dit så sparade de den faktiskt eftersom pensionärerna som bodde i närheten tyckte mycket om den. Men efter några månader så försvann den trots protester eftersom Karlstad har en noll tolerans mot klotter. Men detta är ett tecken på att graffiti uppskattas i det offentliga rummet även om det är olagligt gjort. De delar av Karlstads kommun som drabbas mest av olaglig graffiti är stadsdelen Haga och Norrstrandsgatan i stadsdelen Norrstrand. Idag är det fler anmälningar mot skadegörelse och klotter i Karlstads kommun än tidigare år säger polisen. Tidigare var det inte så många som anmälde för att det var svårt att få målare att bli dömda, nu blir fastighetsägare mer motiverade att anmäla för att brottsutredningarna går framåt eftersom graffitimålare kartläggs numera. Detta ser polisen som ett steg i rätt riktning jämfört med tidigare då många utredningar lades ner i brist på bevis. Ungdomspolisen anser inte att det är själva brottet som är det stora problemet utan att målarna ifråga är uppe på natten vilket resulterar i att de missar skolan på dagarna och inte orkar hålla sig vakna. Det blir då en ond spiral. Enligt polisen mår de dåligt, i många fall väljer de att missbruka droger för att orka. Då har ett större problem skapats än vad det egentligen började med. Så det är viktigt enligt polisen att få bort ungdomarna från olagligt målande. Då finns det ändå en möjlighet att måla i och med den lagliga väggen. Däremot är det inget som polisen hänvisar till utan de menar att målarna själva vet om att väggen finns och var och att det är deras beslut att söka sig dit och måla lagligt. Polisen säger också att av personer som blir dömda är det hög procenttal som faktiskt slutar att måla olagligt. Om de fortsätter att måla lagligt har inte polisen någon åsikt om. 24