RIKTLINJER FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND. Kravspecifikation för verksamheten

Relevanta dokument
RIKTLINJER FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Kravspecifikation för verksamheten

KRAVSPECIFIKATION FÖR BARNHÄLSOVÅRD I LANDSTINGET SÖRMLAND

Hälso- och sjukvårdsnämndens beslut. Förslag till reviderade Riktlinjer för Barnhälsovården fastställs.

VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen Utarbetad gemensamt av de centrala barnhälsovårdsenheterna.

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Riktlinje Division allmänmedicin 4 11

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård

Riktlinjer för. Barnhälsovården

Barnhälsovården. Hälsa Sjukvård Tandvård. Barnhälsovården i Landstinget Halland. Riktlinjer för verksamhetsutveckling och kvalitetssäkring

Översikt basprogrammet [Gamla basprogrammet]

Styrdokument för Barnhälsovård i Jämtlands län. Version: 3 Ansvarig: Per Hedman, barnhälsovårdsöverläkare Jämtlands län

NATIONELL MÅLBESKRIVNING FÖR SJUKSKÖTERSKETJÄNSTGÖRING INOM BARNHÄLSOVÅRDEN

Till innehållsförteckningen. Statistik med vårdtyngdsmätning. Barnavårdscentralerna Örebro läns landsting

KRAVSPECIFIKATION FÖR BARNHÄLSOVÅRD I LANDSTINGET SÖRMLAND

11.3 Checklista - Egengranskning Barnhälsovården

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 2016

Kravspecifikation för barnhälsovården, Landstinget i Värmland

Dags att välja Barnavårdscentral

Barnhälsovård i Skåne

KRAVSPECIFIKATION FÖR BARNHÄLSOVÅRD I LANDSTINGET SÖRMLAND

VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NATIONELL MÅLBESKRIVNING

Basprogram för skolhälsovården i Uppsala kommun

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN

BHV-programmet i Sverige

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Till innehållsförteckningen. Statistik med vårdtyngdsmätning. Barnavårdscentralerna Örebro läns landsting. (Reviderad upplaga)

Barnhälsovårdens årsredovisning 2011

Barnhälsovården. i siffror. Barnhälsovårdsdata

Barnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård

BARNHÄLSOVÅRD dåtid, nutid, framtid

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Ny Vägledning för BHV Implementering. Hösten 2014 Ann-Sofie Cavefors Thomas Arvidsson

Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun

Verksamhetsplan. för. Centrala elevhälsans medicinska insats

SOSFS 2008:31 (M) Föreskrifter. Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2006:22) om vaccination av barn. Socialstyrelsens författningssamling

INTRODUKTIONSDAGAR BARNHÄLSOVÅRD FEBRUARI Jennie Hedman Anna Lundmark Tua Bardosson

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del

Insatser från Barnhälsovården

Verksamhetsplan. för. Centrala elevhälsans medicinska insats

Till innehållsförteckningen

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht

Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten

Vägledning för vaccination

Riktlinjer 2018 för Barnhälsovården i Jämtlands län

Vaccinationer inom barnhälsovården. Kunskapscentrum barnhälsovård

Mål och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun

SOSFS 2006:22 (M) Föreskrifter. Vaccination av barn. Socialstyrelsens författningssamling

Barnhälsovårdsenheten

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska insats

Rapport Datum: Barnhälsovårdsenheten

Hälsofrämjande och förebyggande insatser inom mödrahälsovård och barnhälsovård

Rutiner vid begäran om registerutdrag

Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun

UPPDRAGSHANDLING FÖR SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN

Vaccinationsbehov hos asylsökande. Eva Netterlid Sakkunnig Enheten för vaccinationsprogram

Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015

Barnhälsovården. i siffror. Barnhälsovårdsdata

Verksamhetsplan för skolhälsovården

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder

Verksamhetsbeskrivning

Nationell målbeskrivning för psykologer för mödrahälsovård och barnhälsovård. Antagen , uppdaterad

Till innehållsförteckningen

Barnhälsovårdsenheten

Frågor till samordnare/vårdutvecklare inom barnhälsovården i Sveriges landsting och regioner

Verksamhetsbeskrivning Sesam Familjecentral 2014

Hälsoval Örebro län. Kravspecifikation. Mödrahälsovård. Bilaga 2 Krav- och kvalitetsbok. Beslutad i LS Regionkansliet, Region Örebro län

Barn som söker asyl eller som nyligen har invandrat

Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap

Familjecentraler. -det är grejor det

Utlåtande från hälso- och sjukvården

Barnhälsovårdsenheten i Västerbotten. Barnhälsovård i Västerbottens län Årsrapport 2013

Rapport Datum: Barnhälsovårdsenheten

BARNHÄLSOVÅRD Möte med kommun/förskola Kristin Lindblom BHV-öl Dalarna nov

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATS

NYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN

Verksamhetsbeskrivning

Att arbeta som sjuksköterska i omsorgsförvaltningen i Växjö kommun

Hälsoundersökning av asylsökande med flera Rev

Nya barnhälsovårdsprogrammet 12 och 26 maj

Till innehållsförteckningen

Varför tar vi hand om friska barn? Margaretha Magnusson 20 april 2015

Introduktionsutbildning barnhälsovård. Hembesök Barnsäkerhet Föräldrastöd i grupp

HÄLSOUNDERSÖKNING AV 5-ÅRINGAR INOM BARNHÄLSOVÅRDEN

Barnhälsovårdsrapport för år 2011 Södra Älvsborg

Barnhälsovården Årsrapport 2013 med Barnhälsoindex

Hälsoundersökning av asylsökande med flera Rev

BNP Barnhälsovårdens Nationella Programråd

Publicerat för enhet: Barn- och ungdomsklinik Version: 10

Till innehållsförteckningen. Barnhälsovården. Årsrapport 2013 med Barnhälsoindex. Leif Ekholm Maria Lindh orebroll.se/bhv

Barnhälsovården i Västernorrland 2014 Verksamhetsredovisning

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Till innehållsförteckningen Barnhälsovården Statistik

200 kr. 200 kr. 300 kr. 400 kr. Om besök ersätts med distanskontakt (digitalt besök) avgift (Region Skåne) 100 kr

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

EMI. Elevhälsans Medicinska Insats SKOLPOOL SVERIGE AB

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Transkript:

RIKTLINJER FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Kravspecifikation för verksamheten Barnhälsovården Sörmland 2009

Kravspecifikation för barnhälsovården i Sörmland 2009 Sid 1 (7) 1. Uppdrag Barnhälsovården ska främja barnens hälsa, trygghet och utveckling genom att stödja föräldrar i ett aktivt föräldraskap, upptäcka och förebygga fysisk och psykisk ohälsa hos barn, uppmärksamma och förebygga risker för barn i närmiljö och samhälle. Inom barnhälsovården ska personalen ha rätt kompetens och särskild tid för verksamheten, varje barnavårdscentral ha områdesansvar, verksamheten bedrivas i särskild lokal, verksamheten ska bedrivas skild från sjukvårdande verksamhet. Alla förskolebarn i länet ska ha tillgång till barnhälsovård och aktivt erbjudas att ansluta sig till barnhälsovårdens program med de övergripande mål och det innehåll som anges i Konventionen om barnets rättigheter, FN 1989 Hälsa 21 Hälsa för alla på 2000-talet, WHOs Policy för Europa, 1998 Mål för folkhälsan Proposition 2002/03:35 (riksdagsbeslut 2003) Länsstrategi för folkhälsoarbetet i Sörmland, 2003 Policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland 2006 Målen konkretiseras i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL, SFS 1982:763) Hälsoundersökningar inom barnhälsovården (SoS 1991:8) Vaccination av barn (SOSFS 2006:22) Ändring i föreskrifterna SOSFS 2006:22 om vaccination av barn (SOSFS 2008:7) Läkemedelshantering i hälso- och sjukvården (SOSFS 2006:24) Riksdagens beslut om föräldrautbildning (SOU 1978:5, proposition 1978/9:168) Omvårdnad inom hälso- och sjukvården (SOSFS 1993:17) Kvalitetssäkring av barnhälsovården Att skydda skyddsnätet (SoS 1994:19) Ledningssystem för kvalitets- och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (SOSFS 2005:12) Hälsoundersökning av utländska adoptivbarn (SOSFS 1989:20) Socialstyrelsens övriga föreskrifter och allmänna råd relevanta för barnhälsovården Metodbok för barnhälsovården i Sörmland Nationella Rikshandboken Nationell målbeskrivning för sjukskötersketjänstgöring inom barnhälsovården Nationell målbeskrivning för läkartjänstgöring på BVC

Kravspecifikation för barnhälsovården i Sörmland 2009 Sid 2 (7) 2. Kompetens Personal Sjuksköterskan BVC-sjuksköterskan är nyckelperson i verksamheten och ska vara specialistutbildad barnsjuksköterska (40 poäng) och/eller distriktssköterska (50 poäng) samt för övrigt följa PM för kompetenskrav enligt bilaga 1. För att upprätthålla kompetens och erfarenhet ska varje enskild BVC-sjuksköterska, framförallt i tätort, arbeta huvudsakligen med barnhälsovård, dock minst 50 % av heltid och ha ansvar för minst 25 nyfödda per år. I ett normalområde ska sjuksköterskan ha ansvar för 50-60 nyfödda barn per år och heltidstjänst. I ett område med ökad vårdtyngd behöver barnantalet reduceras. Med hög vårdtyngd avses stor andel föräldrar med utländsk bakgrund och nyinflyttade asylsökande/flyktingbarn. Även många ensamstående föräldrar, låg utbildningsnivå hos föräldrar och hög arbetslöshet inom området utgör ökad vårdtyngd. Sjuksköterskan ska ha tid avsatt för konsultation med BVC:s läkare och psykolog, samt samarbete med bl a MHV, socialtjänst och barnomsorg. BVC-sjuksköterskan ska delta i den fortbildning, som arrangeras av BHV-enheten. Alla BVC ska ha en av vårdcentralen utsedd kontaktsjuksköterska. Läkaren BVC-läkaren ska vara specialist i barn- och ungdomsmedicin eller i allmänmedicin. Läkare under specialistutbildning (ST-läkare) kan efter tjänstgöring på barnklinik ha BVC under handledning. För att upprätthålla kompetens och erfarenhet ska varje BVC-läkare se och ha ansvar för minst 25 nyfödda per år. På en BVC med cirka 50-60 nyfödda per år är behovet av särskilt avsatt läkartid 4½ timmar per vecka. För mottagningsverksamhet behövs cirka 3½ timmar per vecka, då läkaren arbetar enbart med barnhälsovård. Övrig tid ska avsättas för samråd med sjuksköterska och BVC-konsulter, samarbete med barnomsorg, deltagande i föräldragrupper samt tid för fortbildning och områdesträffar. BVC-läkaren ska delta i den fortbildning som arrangeras av BHV-enheten. Introduktion och fortbildning Introduktion av läkare och sjuksköterskor vid BVC ska ske i samarbete med Barnhälsovården Sörmland. För att garantera verksamhetens kvalitet krävs att sjuksköterskor och läkare inom barnhälsovården deltar i regelbunden fortbildning minst 4-5 halvdagar per år. Särskild tid bör avsättas för områdesträffar och sjukskötersketräffar för praktisk handledning. BVC-sjuksköterskan ansvarar för att den lokala metodboken hålls aktuell med de uppdateringar som sänds ut från BHV.

Kravspecifikation för barnhälsovården i Sörmland 2009 Sid 3 (7) Psykolog Alla BVC ska ha tillgång till BHV-psykolog, som ska vara legitimerad psykolog eller PTPpsykolog under handledning. Arbetsområden: bidra med psykologisk kunskap i det ordinarie BVC-arbetet genom konsultation och fortbildning, insatser riktade direkt till barn och deras föräldrar genom bedömning, rådgivning och stöd i föräldraskapet, delta i BHV-teamets uppdrag (se nedan). Barnhälsovården Sörmland (BHV-enheten) Som stöd för BVC finns Barnhälsovården Sörmland (BHV). Den har en länsövergripande funktion och utgör ett expertteam med BHV-överläkare, samordnande sjuksköterska, psykologer (se särskild rubrik) och administrativ personal. Barnhälsovården Sörmland har eget verksamhetskontrakt i landstinget. Barnhälsovården ska verka för: jämlik vård och omvårdnad inom barnhälsovården i länet, bevakning av barns hälsa ur ett folkhälsoperspektiv och minskad ohälsa bland barn, att vara konsult- och remissinstans i frågor som rör barns utveckling och hälsa, samverkan mellan barnhälsovården och andra vårdgivare och myndigheter, introduktion och fortbildning av BVC-personal, metodutveckling och utarbetande av landstingsövergripande basprogram för barnhälsovården, uppföljning av barnhälsovårdens kvalitetsutveckling genom statistikbearbetning och årsrapport i landstinget och nationellt, att följa nationell och internationell forskning och utveckling om barns hälsa. Konsulter, övrig personal Varje BVC ska ha tillgång till: barnmedicinsk konsult (specialistläkare i barn- och ungdomsmedicin) kontaktperson från folktandvården. Varje BVC bör ha tillgång till: dietist, logoped, ortoptist och sjukgymnast.

Kravspecifikation för barnhälsovården i Sörmland 2009 Sid 4 (7) Områdesansvar Varje BVC ska ha ansvar för ett geografiskt specificerat område, s k områdesansvar med resurser dimensionerade utifrån vårdtyngd och områdesbeskrivning. Detta ger förutsättningar för nära samverkan med MHV, kommunens socialtjänst, barnomsorg, skola och andra lokala barnverksamheter. Utveckling av familjecentraler stödjer också detta arbete. I området ska alla förskolebarn ha tillgång till barnhälsovård och aktivt erbjudas att ansluta sig till barnhälsovårdens program. Arbetet ska organiseras så att största möjliga kontinuitet erhålles i kontakterna mellan barnfamilj och BVC-personal. Varje familj ska ha en barnansvarig sjuksköterska. Hög tillgänglighet eftersträvas, vilket innebär att sjuksköterskan kan nås per telefon varje arbetsdag. Sjuksköterskan bör ha såväl öppna mottagningstider som tidsbeställda besök och hembesök. Under mottagningstid ska BVC-sjuksköterskan arbeta med enbart barnhälsovård. Lokaler BVC-mottagningar och gruppverksamhet ska vara förlagda till lokaler anpassade för barnhälsovård och skild från sjukvårdande verksamhet. Eget väntrum bör finnas med tillräckliga ytor för lekande barn och deras föräldrar. Lokalerna ska uppfylla samma säkerhetskrav som beskrivs i Barnmiljörådets och Konsumentverkets särtryck Barnets rätt till en säker miljö, Lagar och regler 1995, sid 20-22. Lokalerna ska lätt kunna nås även med barnvagn. Avgränsade utrymmen för blöjbyte och amning ska finnas. Undersökningsrum ska finnas med tillräcklig yta för uppföljning av den motoriska utvecklingen. Ändamålsenlig utrustning krävs såsom undersökningsbord, mätsticka, barnvåg samt testmateriel. 3. Verksamhetens innehåll Barnhälsovård på BVC ska erbjudas på ett sådant sätt att alla föräldrar väljer att använda sig av den. Hälsoövervakning Barnfamiljerna ska erbjudas ett generellt basprogram (se bilaga 2) med hälsoövervakning och med regelbunden sjuksköterskekontakt samt läkarundersökningar enligt Hälsoundersökningar inom barnhälsovården (SoS 1991:8) samt Barnhälsovården Sörmlands Metodbok och Rikshandboken.

Kravspecifikation för barnhälsovården i Sörmland 2009 Sid 5 (7) Vaccinationer Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2006:22) och ändring i föreskrifterna om vaccination av barn (SOSFS 2008:7) ska följas. Föräldrastöd Föräldrastöd utgör en central uppgift i barnhälsovårdens arbete. Hembesök Hembesök är på många sätt en överlägsen arbetsmetod och bör tillämpas i hög utsträckning för familjer med behov av särskilt stöd. Alla nyblivna föräldrar ska erbjudas ett hembesök så snart som möjligt (inom 14 dagar) efter utskrivning från BB/neonatalavdelning. Även föräldrar till adoptivbarn och nyinflyttade barn ska erbjudas hembesök snarast. BOEL-prov kan med fördel utföras vid hembesök och kombineras med olycksfallsförebyggande rådgivning. Hembesök av BVC-sjuksköterskan kan också vara lämpliga vid stödjande samtalskontakter, vid behov tillsammans med barnpsykolog eller socialsekreterare samt vid sjukdom hos barnet. Föräldrastöd i grupp Alla nyblivna mammor och pappor ska aktivt erbjudas att delta i föräldragruppsverksamhet. Föräldrar som tidigare har barn och vill delta bör således också få vara med i föräldragruppen. BVC-sjuksköterskan är gruppledare. Gruppverksamheten fordrar lämplig lokal. Individuellt stöd Det generella programmet ska kompletteras med individuellt stöd till barn och familjer med behov av särskilt stöd, t ex invandrarfamiljer, barn med funktionshinder, barn till missbrukande och/eller psykiskt sjuka föräldrar. Hälsosamtal Inom barnhälsovården bedrivs ett aktivt folkhälsoarbete. Olika samtalsmetoder kan användas i syfte att stödja och stärka alla föräldrar på ett sätt som främjar både barnens och föräldrarnas hälsa. Samtalen inriktas dels på barns behov och utveckling, dels på friskfaktorer såsom amning, kost och fysisk aktivitet samt riskfaktorer såsom tobak, alkohol, olycksfall och karies. Hälsovård i förskolan BVC-sjuksköterskan bör vara väl förtrogen med förskolorna i området genom regelbunden kontakt minst 1-2 gånger årligen. Vid behov deltar även BVC-läkaren. Samverkan Samverkan ska ske med andra aktörer såsom socialtjänst, mödrahälsovård/bb, hälso- och sjukvård, barnomsorg, folktandvård och skola m fl för att få en god helhetssyn och kvalitet i stödet till barnfamiljerna. Familjecentraler är en samverkansmodell.

Kravspecifikation för barnhälsovården i Sörmland 2009 Sid 6 (7) 4. Kvalitetsuppföljning Dokumentation Dokumentation ska ske i barnhälsovårdsjournal enligt patientjournallagen. Hög kvalitet ska eftersträvas i journalföringen och varje anteckning ska signeras av ansvarig läkare, sjuksköterska eller annan som gör journalanteckning. Kvalitetsutveckling Kvalitetsuppföljning ska ske genom rapport årligen enligt anvisningar från BHVenheten, som sammanställer, utvärderar och återkopplar. Varje BVC bör regelbundet upprätta en områdesbeskrivning som underlag för anpassning av resurser. Målet är att varje BVC årligen gör en lokal arbetsplan med formulerade kvalitetsmål för sin verksamhet. Föräldrars inställning och tillfredsställelse med den barnhälsovård som erbjuds är ett viktigt resultatmått och bör inhämtas t ex genom regelbunden enkätundersökning. Riktlinjer för Barnhälsovården ska följas. Förhållanden, som medför att vissa kvalitetsmål ej kan uppnås, rapporteras av vårdcentralschefen till BHV-enheten. De kvalitetskriterier som är angivna är nationellt framtagna av Socialstyrelsen (SoS 1994:19). Målet är att minst uppnå dessa kriterier. 5. Verksamhetens mål Hälsoövervakning BVC ska under verksamhetsåret ha kontakt med minst 99 % av barnen 0-2 år (barnets två första levnadsår), minst 98 % av barnen 3-6 år (eller till dess barnet börjar förskoleklass). Hembesök Alla föräldrar (förstabarns- och flerbarnsföräldrar) ska erbjudas ett första hembesök. BVC-sjuksköterskan ska göra ett första hembesök hos minst 95% av förstabarnsföräldrarna och minst 80% av flerbarnföräldrarna. Föräldragruppsverkamhet Alla föräldrar ska erbjudas att delta i föräldragrupp. Minst 70% av förstabarnens föräldrar ska delta vid minst fem grupptillfällen under barnets första år. Minst 40 % av övriga barns föräldrar ska delta i föräldragrupper vid minst fem tillfällen under barnets första år.

Kravspecifikation för barnhälsovården i Sörmland 2009 Sid 7 (7) Samtal om alkohol och tobak Alla föräldrar ska erbjudas samtal om alkoholens och tobakens skadeverkningar. Registrering av föräldrarnas tobaksvanor ska finnas i alla BVC-journaler. Registreringen ska ske vid 0-4 veckors ålder, vid 8-10 månader och vid 4 års ålder. Målet är att alla barn ska få växa upp i en rökfri miljö. Tandhälsoövervakning Alla barns föräldrar ska ges möjlighet till tandhälsovårdsrådgivning för sina barn, på BVC eller folktandvården. Målet är att minst 95 % av föräldrarna ska få denna rådgivning. Screening-undersökningar ska erbjudas alla barn i berörda åldersgrupper. BOEL-undersökning ska utföras på 98 % av barnen före tio månaders ålder. Talprövning ska utföras på 98 % av barnen före fyllda fyra år. Synprövning ska utföras på 98 % av barnen före fyllda fem år. Hörselprövning ska utföras på 98 % av barnen före fyllda fem år. 4-årsundersökning ska utföras på 98 % av barnen före fyllda fem år. 5-6-årsbesök ska genomföras på 98 % av barnen före överföring till skolhälsovården. Vaccinationer ska erbjudas alla barn i berörda åldersgrupper. 99 % av barnen ska få vaccin mot polio. 99 % av barnen ska få vaccin mot difteri. 99 % av barnen ska få vaccin mot tetanus. 99 % av barnen ska få vaccin mot pertussis. 99 % av barnen ska få vaccin mot haemophilus influenzae typ b (Hib). 99 % av barnen ska få vaccin mot pneumokocker. 96 % av barnen ska få vaccin mot mässling-påssjuka-röda hund. 96 % av barnen med ökad risk för tuberkulos ska få vaccin mot tuberkulos (BCG). 96 % av barnen med ökad risk för hepatit-b-infektion ska få vaccin mot hepatit B. Amning 90 % av 2-månadersbarnen ammas helt, 80 % av 4-månadersbarnen ammas helt, 80 % av 6-månadersbarnen ammas helt eller delvis. Karin Segnestam Agneta Ehrlemark Barnhälsovårdsöverläkare Verksamhetssamordnare Tfn 016-10 47 97 Tfn 016-10 47 96 Barnhälsovården Sörmland 2009-01-01

Bilaga 1.1 Sid 1 (2) Division Närvård PM Barnhälsovården Sörmland Segnestam / Ehrlemark 2008-05-05 Kompetenskrav för tjänstgöring som BVC-sjuksköterska i Sörmland. 1. Baskompetens Specialistutbildad barnsjuksköterska (40p) eller distriktssköterska (50p) samt i övrigt enligt: Riktlinjer för Barnhälsovården i landstinget Sörmland - Kravspecifikation för verksamheten (Bilaga 1) Nationell målbeskrivning för sjukskötersketjänst inom barnhälsovården (Bilaga 2) 2. Introduktion / kurser Meddelas av: Introduktionsutbildning BHV-samordnare BOEL BHV-samordnare EPDS BHV-psykolog Motiverande Samtal BHV-samordnare + BHV-psykolog Spädbarnsmassage Extern utbildare Gruppledarskap BHV-psykolog 3. Auskultation Erfaren BVC-sjuksköterska 5 arbetsdagar + 5 dagar arbete under handledning BB - Hemvård 1 dag inkl. läkarbesök, hembesök, amningsrådgivning BB - Förlossning ½ + ½ dag Neonatalavd. / Tidig hemgång ½ + ½ dag Hörcentral barnaudionom ½ dag Ögonmottagning ortoptist ½ dag Barnmottagning ½ dag

2 (2) 4. Fortlöpande deltagande i Konsultation med BHV-psykolog Barnhälsovårdens utbildningar och möten Ansvarig för genomförandet och checklistan (Bilaga 3) är respektive primärvårds- /vårdcentralschef i samverkan med Barnhälsovården Sörmland. Landstinget Sörmland den 5 maj 2008 Gunilla Sundquist Birgitta Carlheim-Gyllensköld Ann-Charlotte Sjöviker- Larsson Marie-Louise Sundström Lars Åberg Ingrid Krona Ann-Sofie Karlsson Chris Gustavsson Barnhälsovårdsöverläkare Karin Segnestam /K/BHV/PM-Introd nyanställda BVC-ssk

Barnhälsovården Sörmland Bilaga 1.2 2009-01-01 Basprogram för BVC Barnhälsovårdens mål är att främja barnens hälsa, trygghet och utveckling. Detta övergripande mål kan uppnås genom att stödja föräldrar i ett aktivt föräldraskap, upptäcka och förebygga fysisk och psykisk ohälsa hos barn, uppmärksamma och förebygga risker för barn i närmiljö och samhälle. Barnets ålder Innehåll exempel Vaccination/screening 0-10 dagar efter hemkomsten Sjuksköterska Hembesök Samtal om barnets hälsa/barnets hälsobok, mor-barnkontakt, graviditet, förlossning, amningsstöd, skötsel, utrustning, papparoll, tobak alkohol, barnsäkerhet. Information om EPDS, BVC 1-5 veckor Sjuksköterska 1 gång per vecka 6 veckor 3 månader Sjuksköterska varannan vecka Läkare 1 gång (6-8 v) Föräldragrupp 4-6 månader Sjuksköterska Läkare 1 gång (6 mån) Föräldragrupp 7-10 månader Sjuksköterska 1-2 ggr Hembesök 10-12 månader Sjuksköterska Läkare 1 gång Tandhälsovård 1 gång Föräldragrupp 18 månader Sjuksköterska Läkare Tandhälsovård Hälsa, tillväxt, amning-uppfödning, D-vitamin, utveckling, föräldrabarnkontakt, barnsäkerhet Hälsa, tillväxt, utveckling, somatisk undersökning, amning-uppfödning, stimulans, föräldra-barnkontakt, barnsäkerhet Hälsa, tillväxt, utveckling, somatisk undersökning, amning-uppfödning, smakportioner, stimulans, föräldrabarnkontakt, barnsäkerhet, tobakalkohol Hälsa, tillväxt, utveckling, somatisk undersökning, tänder, kost och matvanor, stimulans, föräldra-barnkontakt, barnsäkerhet, barnomsorg Hälsa, tillväxt, utveckling, somatisk undersökning, tänder, kost och matvanor, stimulans, föräldra-barnkontakt, barnsäkerhet, barnomsorg Hälsa, tillväxt, utveckling, somatisk undersökning, tänder, kost och matvanor, språk, stimulans, barnsäkerhet, TV-video, uppfostringsfrågor Vid 2½ månad EPDS Vid 3 månader: Difteri-Stelkramp-Kikhosta I + PolioHib I Pneumokock I Vid 5 månader: Difteri-Stelkramp-Kikhosta II + PolioHib II Pneumokock II Vid 6 månader: BCG vid ökad risk för tuberkulos Vid 8-9 månader: Boel Vid 12 månader: Difteri-Stelkramp-Kikhosta III + PolioHib III Pneumokock III Mässling-Påssjuka-Röda hund 2½ - 3 år Sjuksköterska Hälsa, tillväxt, utveckling, kommunikation/samspel, kost, livsstil, barnsäkerhet 4 år Sjuksköterska Hälsa, tillväxt, utveckling, kommunikation/samspel, kost, livsstil, barnsäkerhet Språkbedömning Synskärpebestämning Hörselmätning Språkbedömning 5-6 år Sjuksköterska Tillväxt, hälsa, utveckling, epikris Difteri-Stelkramp-Kikhosta IV + Polio IV Hälsoövervakning och vaccinationer ska ske enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), Socialstyrelsens allmänna råd och föreskrifter: Hälsoundersökningar inom barnhälsovården (SOSFS 1991:8), vaccinationsverksamhet (SOSFS 2006:22, 2008:7), samt enligt Riktlinjer för Barnhälsovården i Landstinget Sörmland.