Erfaringer med: Könsperspektiv på innovationsprocesser Agneta Hansson fil.dr., HiH og Nina Amble, forsker Afi Gardermoen 10.05.2006 VS 2010 amni 1
Opplegg Presentasjon oss, opplegg og overordnet situasjon Hva.. når dere hører ordet likestilling/jämställdhet? Nina og Agneta, erfaringer med: Könsperspektiv på innovationsprocesser Diskusjon Avslutning VS 2010 amni 2
All kunskap som har med människor att göra innefattar föreställningar om kvinnor och män. Därför är genus/kjønn en väsentlig kategori i alla sammanhang som handlar om eller har relevans för människor. Gunnel Forsberg & Christina Grenholm: VS 2010 amni 3
Spørsmål: Hva fornemmer dere når der hører ordet likestilling/jämställdhet? VS 2010 amni 4
Svar 70-tallet Gammelmodig Lik lønn Politikk 50/50 Arbete-familie Kvinnekamp Kvotering Demokrati Utopi Numerisk Rettighet til kropp og rom VS 2010 amni 5
Tallet er 84! Sitat dr.polit./statsviter Hege Skjeie, den norske maktutredningen 2003: Makt og kjønn 16% kvinner, 84 % menn. Dvs. tallet er 84! Politikk, ledelse, akademia Der står det og det står stille! VS 2010 amni 6
Norge i Norden Fra husmorlandet til deltidstoppen Verdensmestre i likestilling? Betinget og gjelder kun kombinasjonen lønnet deltidsarbeid og antall barn (Kanskje noe GRO og menns deltakelse i hjemmet) Islandske kvinner får flere barn Finske kvinner jobber mer Svenske kvinner er mest likestilte VS 2010 amni 7
Målet för den svenska jämställdhetspolitiken: Att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Detta innebär: en jämn fördelning av makt och inflytande samma möjligheter till ekonomiskt oberoende lika villkor och förutsättningar i fråga om företagande, arbete, arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet lika tillgång till utbildning och möjligheter till utveckling av personliga ambitioner, intressen och talanger delat ansvar för hem och barn frihet från könsrelaterat våld VS 2010 amni 8
I praksis: Kvinner har en lønn det ikke går an å leve av Organisasjonene er vertikalt og horisontalt segregert, dvs. ineffektiv organisering av arbeidet Likelønnsarbeidet har stoppet opp fremdeles 10% å ta igjen VS 2010 amni 9
Tudelad arbeidsmarked (S): Kvinner arbeider som: Vårdbitredend, barnskjøtare, førskolelærare/fritidspedagoger, kontorsarbetet, forseljare i detaljhandel, stedare Menn arbetar som: Ingeniør og tekniker, seljare innom partihandel, systemerer/programmerare, lastbils- /langtradarførare, byggnadsarbetare, vertygsmaskinopratører, fastighetsskjøtare VS 2010 amni 10
Kvinnors løner i botten (S): KOMMUNER 98% LANDSTING 92 % STATEN 92% PRIVAT 90% Alle sektorer sammentaget 92% VS 2010 amni 11
Kvinnor i høgre utbildning och på akademiske tjenster: 63% examinerade i grunnutbildning 36% Licentiatexamen 43% Doktorsexamen 53% Adjunkt 32% Lektor 14% til 86% professor 2002-2003 VS 2010 amni 12
Likestillingens begrunnelse: Rettferdighetsargumentet (demokrati/rettvisa) Interesseargumentet (både menn og kvinnors interesser skal tas i vara) Ressurs-/nytteargumentet (menn og kvinnor har ulika erfarenhetar) Helga Hernes Uansett toget kan ikke snues! VS 2010 amni 13
Begrepp: Jämställdhet/Likestilling (begreppet avser förhållandet mellom kvinnor och menn) Innebär at män och kvinnor skal ha samma: Rättigheter Skyldigheter Môjligheter eller samme makt til at forme samhället och sina egne liv (SOU: 2005:66) VS 2010 amni 14
Begrepp (forts.) Genus (gender, kön) socialt konstruerat Genussystemets/kjønnsmaktsystemets to prinsipper: Yvonne Hirdman Hierarki Manlig dominans og overordning Segregering Kønens isærhållande VS 2010 amni 15
Begrepp (forts.): Mainstreaming eller jämställdhetsintegrering Har kommet som en del av EUs politikk Gjelder i Nordisk jämdställdhetspolitikk Innebær at jämställdhet skal gjenomsyra alla politikområden VS 2010 amni 16
Status: Næringsliv/arbeidsliv etterspør likestilling: som mer effektiv produksjon, som mindre arbeidsulykker, som bedre trivsel Med mer.. Vi må ha kjønnsperspektiv og kunne likestilling når vi skal utvikle og endre arbeidsplasser VS 2010 amni 17
Ninas erfaringer fra bedrifter: A) Bedrifter med kvinner i bunn og menn på toppen B) Bedrifter med tradisjonell vertikal og horisontal segregering, men 50-50 hva gjelder kjønn C) Bedrifter med nesten bare menn * ** * ** VS 2010 amni 18
Ninas erfaringer, nettverksnivå: Tradisjonelt; løser et problem som presenteres i nettverk, som forsker sørger for det numeriske og kvinnevennlig organisering En motsatt erfaring; arbeid gjennom god praksis Positivt fokus, diskusjoner som bedret den allerede gode praksis Inspirerende for nettverket, gav ideer og pågangsmot Perspektivet var i forskerens hode, bedriften var litt blind på egen praksis VS 2010 amni 19
Agnetas erfaringer från jämställdhetsinnriktad utveklingsprosjekt: Kvinnor deltar i lägre grad enn men i nationella utveklings- /tilvekstprogram for kompetensutvekling, foretaksutvekling, innovasjonsutvikling etc. De får derfor mindre del av de gjemensame ressurserna och mindre del av påvirkning på samhäldsutveklingen Hvarför? Kvinnor kjenner sig inte delaktiga i og innbjudna Språket er hindrande Programmen riktar seg til mansdominerade bransjer Därför: Gjöres spesielle kvinneprosjekt, som - kvinnor och ledarskap - kvinnor och entreprenörskap - kvinnor og technik VS 2010 amni 20
Hur kan vi då oppnå politikens mål om mainstreaming av jämställdhet? VS 2010 amni 21
VINNOVAS MÅL: MÅLET FÖR MYNDIGHETEN ÄR ATT BIDRA TILL HÅLLBAR EKONOMISK TILLVÄXT SOM KAN UNDERSTÖDJA ATT TRYGGA DEN FRAMTIDA VÄLFÄRDEN I SVERIGE, DET VILL SÄGA EN EKONOMISK TILLVÄXT SOM SAMTIDIGT ÄR HÅLLBAR. BEGREPPET HÅLLBAR TILLVÄXT TRE DIMENSIONER: EKONOMISK EKOLOGISK SOCIAL, I DEN SOCIALA DIMENSIONEN BESKRIVS BLAND ANNAT HÄLSA, DEMOKRATI OCH JÄMSTÄLLDHET SOM CENTRALA MÅL. VS 2010 amni 22
Oppsummering/utfordringen: Modell: 1. Strukturnivå 2. Symbolnivå 3. Individnivå Tilbud (utdanning) etterspørsel (kvotering til styrene) Konklusjonen: Overvekt av tiltak på tilbudssiden og individnivå Konsekvens: I dag demmes ting opp Vi trenger: Et spesielt blikk for strukturen og symbolnivået på etterspørselsiden, viktig å skape etterspørsel slik at ting flyter! Så vil den demokratiske dialogen sørge for tilpasning til den lokale kontekst! VS 2010 amni 23
Diskusjon: Med utgangspunkt i egne prosjekt hvordan skulle kjønns-/genusperspektiv kunne integreres? Hvilke grep er det mulig å ta? På nettverk/koalisjonsnivå I bedrifter med tradisjonell vertikal og horisontal segregering I bedrifter med nesten bare menn I bedrifter med kvinner i tradisjonell horisontal segregering? VS 2010 amni 24
INNOVATIONSSYSTEM, EN MÖJLIGHET FÖR ÖKAD JÄMSTÄLLDHET? ETT INNOVATIONSSYSTEM INNEBÄR INTE BARA SAMVERKAN MELLAN PRIVAT OCH OFFENTLIG SEKTOR, DET RYMMER ÄVEN ETT AKTIVT ARBETE FÖR GRÄNSÖVERSKRIDANDEN MELLAN TRADITIONELLT ÅTSKILJDA BRANSCHER OCH SEKTORER VILKET KAN FUNGERA SOM ÖPPNINGAR MOT ÖKAD JÄMSTÄLLDHET. VS 2010 amni 25
HÅLLBAR UTVECKLING När det gäller tillväxt är befolkningen både den viktigaste resursen och den viktigaste målgruppen. Därför är också den sociala aspekten av hållbarheten central i allt tillväxtarbete. En viktig aspekt av befolkningsstrukturen, speciellt i regionalt och lokalt perspektiv är den könsmässiga sammansättningen. På sikt kan ett samhälle knappast överleva med för stor könsmässig obalans. Den sociala hållbarheten kan definieras som en demografisk hållbarhet. Att skapa förutsättningar för att ge såväl kvinnor som män en känsla av tillhörighet och framtidstro är alltså viktigt för att inte få en obalans i flyttströmmarna till och från regionen. VS 2010 amni 26
VARFÖR ÄR JÄMSTÄLLDHET VIKTIGT ATT BEAKTA SETT UR ETT TILLVÄXTPERSPEKTIV? FÖR ATT ETT LAND SKA KUNNA VÄXA OCH UTVECKLAS KRÄVS ATT MAN TAR TILLVARA HELA BEFOLKNINGENS KUNSKAPER OCH KOMPETENS OCH ATT VARJE INDIVID, KVINNA SOM MAN, UTAN HINDER OCH BEGRÄNSNINGAR PÅ GRUND AV KÖN HAR MÖJLIGHET ATT UTVECKLA SIN BEGÅVNING INOM DE OMRÅDEN DÄR MAN HAR DE BÄSTA FÖRUTSÄTTNINGARNA. JÄMSTÄLLDHET MELLAN KVINNOR OCH MÄN ÄR DÄRFÖR EN VIKTIG FAKTOR FÖR TILLVÄXT. (http://www.regeringen.se) VS 2010 amni 27
JÄMSTÄLLDHETSFÄLLOR Att det handlar om biologi Att det går att lägga till kvinnor (tillsätt kvinnor och rör om) Att jämställdhet kan skapas i harmoni, alltså utan konflikter Att jämställdheten kan skapas på frivillig väg, utan specifika åtgärder Att jämställdhetsproblemet förminskas genom att man menar att vi redan nått så långt att det inte är mycket mer att bråka om Malin Rönnblom VS 2010 amni 28
FRAMGÅNGSTIPS Utveckla ett genustänkande inom organisationen. Utveckla tålamod och uthållighet Skaffa beredskap och strategi för att integrera vunna erfarenheter i ordinarie verksamhet. Att hitta relevanta indikatorer för vad som ska åstadkommas. Påminna sig om att man arbetar med dubbel strategi, där delarna inte utan vidare är samverkande. Att utgå från regeringens jämställdhetsplan om man är osäker på vad som kan vara en rimlig jämställdhetsåtgärd. Bygga samman tillväxtbegreppen med jämställdhets- och genusbegreppen. VS 2010 amni 29
KRAV FRÅN EU-NIVÅ Fyra alternativ för att kategorisera projekt Att projektet huvudsakligen syftar till att förbättra jämställdheten Att projektet kommer att bidra positivt till jämställdheten Att projektet är neutralt ur jämställdhetssynpunkt Att projektet kommer att vara negativt för jämställdheten VS 2010 amni 30
VINNOVA SKALL AKTIVT ARBETA FÖR: JÄMSTÄLLDHET SAMT NÅ EN JÄMNARE KÖNSFÖRDELNING INOM DEN EGNA BEREDNINGSORGANISATIONEN OCH VID FÖRDELNINGEN AV FORSKNINGSSTÖDET. (---) VINNOVA SKALL VERKA FÖR ATT GENUSPERSPEKTIV FÅR GENOMSLAG I FORSKNINGEN. (REGLERINGSBREVET 2004.4-5) VS 2010 amni 31
VINNOVAS UPPGIFT: ATT FRÄMJA HÅLLBAR TILLVÄXT GENOM UTVECKLING AV EFFEKTIVA INNOVATIONSSYSTEM OCH FINANSIERING AV BEHOVSMOTIVERAD FORSKNING (VINNOVAs uppgift 2004) VS 2010 amni 32