Kollegialt samtal om organisation av bedömningssituationer

Relevanta dokument
Ämnesprovet i årskurs 3 ska fylla flera syften. Det ska dels vara ett stöd

Bedömningsexempel Matematik årskurs 3

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa PILOTSTUDIE ENKÄT TILL LÄRARE I MATEMATIK, ÅRSKURS 7 ARBETSKOPIA

Matematik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Bedömningsanvisningar. Årskurs

Matematik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Det nationella provet i årskurs 3 genomfördes första gången våren 2009

PRIM-gruppen vid Lärarhögskolan

Elevenkät F-klass t o m år 5 ATTITYDER TILL MATEMATIK - innan invigning av Matematikverkstaden

Kunskapsprofil Resultat på ämnesprovet

PRIM-gruppen vid Lärarhögskolan i

1999 års nationella prov för skolår 5

Umeå Universitet NMD Naturvetenskapernas och matematikens Didaktik. Studieguide till Matematik för F 3, kurs 2 Ht MN023

Bedömningsexempel. Matematik årskurs 6

Delprov G: Skriftliga räknemetoder

Ämnesprovet i matematik årskurs 3, 2017

Exempel på uppgifter från års ämnesprov i matematik för årskurs 3

Ämnesprovet i matematik årskurs 3, 2016

30-40 år år år. > 60 år år år. > 15 år

Pedagogisk planering aritmetik (räkning)

Kunskapskravens värdeord i matematik

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa

Matematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2012 ÄMNESPROV. Del B1 och Del B2 ÅRSKURS

Exempel på uppgifter från 2010, 2011 och 2012 års ämnesprov i matematik för årskurs 3

Sannolikhet och statistik Matematik

Stödinsatser i skolan

Kunskapskraven. 1. Inledning

Del B, C och D samt gruppuppgifter

Kursplanen i ämnet matematik

Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå.

Learning study ett utvecklingsprojekt

Matematik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Bedömningsanvisningar. Årskurs

Jag ska göra en skiss. Jag gör ett diagram. Jag ska gissa!

OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY. Elevenkät. Årskurs 4. TIMSS 2015 Skolverket Stockholm

Exempel på uppgifter från 2010 och 2011 års ämnesprov i matematik för årskurs 3

Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015

Lokal pedagogisk planering

Bedömning av kunskap och för lärande i matematik

Nationella provet i matematik årskurs 3, 2018

Bilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Stavreskolan F

Handledarutbildning inom Matematiklyftet. Catarina Wästerlid Utbildningstillfälle 1 17 oktober-2016

Lärarhandledning Numeracitet

Matematikutveckling i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer. Helén Sterner Anna Teledahl Maria Sundström Daniela Johansson

Matematik Formula, kap 2 Längd och räknesätt

BETYG ÅRSKURS 6 ( - 9)

Identifiering av stödbehov

Redovisning av regeringsuppdrag

Matematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2010 ÄMNESPROV. Delprov B ÅRSKURS

Exempel på uppgifter från års ämnesprov i matematik för årskurs 3

48 p G: 29 p VG: 38 p

Tankar om elevtankar

Fuengirola den 8 november Matematiklyftet. Margareta Oscarsson #malyft

7G,H och D matematik planering Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att:

Beslut för grundskolan

För huvudmän inom skolväsendet. Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU!

Syfte med undervisningen är att du ska få utveckla din förmåga att...

Observationsschema flygande inspektion

Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.

Av kursplanen och betygskriterierna,

Undervisning i förskoleklass En kvalitetsgranskning

KOPIERINGSUNDERLAG 1. UTVÄRDERING Namn:... Vad har du för förväntningar på kursen? Har kursen uppfyllt dina förväntningar?

Problemlösning. Vanja Nordin Eva Domeij VT 2007

Dagens innehåll Bedömning för lärande i matematik. PRIM-gruppen. Katarina Kjellström Inger Ridderlind Anette Skytt

Planera och organisera för Matematiklyftet

De nationella proven i matematik i årskurs 3 utgår främst från kunskapskravet

Målet i sikte åk 1 3. Målet i sikte 1 3. kartläggning i matematik. Lgr11

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3

Lärarhandledning Språk och erfarenheter

Ämnesprovet i matematik för årskurs Hur gick det? Vad tyckte lärarna? Biennalen Umeå 7 februari 2014

Algebraskogen. Tema: Taluppfattning och tals användning, algebra och problemlösning

Matematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2010 ÄMNESPROV. Delprov C ÅRSKURS

Sammanställning av studentutvärdering samt utvärdering kurs vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik

Per Berggren och Maria Lindroth

Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3

Ämnesprov för grundskolan

Dokumentation för dig som deltagit i kursen: Förskoleklassens uppdrag - hur utformar vi förskoleklassens verksamhet?

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

IUP skriftliga omdömen årskurs 1-4

Skolverkets allmänna råd med kommentarer om. Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet

Betydelsefulla entreprenörer Lektionsmaterial för årskurs 7-9

Gullhedskolans arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse gällande Förskoleklass

Elevenkät. Årskurs 4. Skolverket Stockholm

PROBLEMLÖSNING. strategier och övningar för åk 4-6 kopieringsunderlag. Innehållsförteckning

Bedömningsexempel från ämnesprovet i matematik årskurs 6, 2013

Dokumentation grundskola

Identifiering av stödbehov

Matematiklyftet i förskoleklassen. Lärportalen. för matematik

Kunskapskrav. Materialet består av flera olika komponenter.

Ämnesprov för grundskolans Lärare

Skriv- och vaktschema höstterminen 2014

Reell kompetens - Behörig på annat sätt!

Matematik Jag är... Jag går i årskurs... Det är roligt med matematik. Namn Antal % A. flicka B. pojke Total

Anette Franzén Lärare i svenska som andraspråk anette.franzen@edu.norrkoping.se

Information. Mattecentrum i korthet

Syfte. Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING. prövning grundläggande matematik

Beslut för förskoleklass och grundskola

9A Ma: Statistik och Sannolikhetslära

Per Berggren och Maria Lindroth

Lokal pedagogisk planering för årskurs 7 i ämnet Matematik

Kollegialt lärande som utvecklar undervisningen

Transkript:

Skolverket, Utveckla din bedömarkompetens, matematik Kollegialt samtal om organisation av bedömningssituationer I den här delen visas exempel på hur två lärare har organiserat bedömningssituationer på olika sätt. I den ena situationen har de använt en individuell uppgift från det nationella ämnesprovet för årskurs 3 och genomfört den som en paruppgift istället. I den andra situationen har läraren först låtit eleverna lösa en uppgift individuellt och sedan har de fått arbeta i par för att jämföra sina lösningar. Paren har därefter fått jämföra och diskutera sina lösningar med ett annat par. 1

Uppgift 1 En av lärarna har låtit sina elever göra ovanstående uppgift som en paruppgift. Nedan följer en dialog mellan läraren och två elever som gjort paruppgiften. Elev 1 (Läser uppgiften högt) -Nova och Troj hämtar 12 påsar. De lägger 36 stenkulor i varje påse. Nova och Troj vill veta hur många kulor det finns i de 12 påsarna tillsammans. Hur kan du räkna för att det ska bli rätt? Sätt ett kryss. (Svarar direkt när elev 1 läst klart) -Dela är ju enklast. Elev 1 -Ja...eller? Läraren -Läs upp alla räknesätten så att vi hör. (Läser svarsalternativen högt) -12 plus 36, 36 minus 12, 12 gånger 36, 36 delat med 12. Läraren -Vilket räknesätt använder ni och varför? -Jag tror att jag skulle använda delat för om man säger att det är 12 kulpåsar och 36 kulor, då om man använder delat blir det mycket enklare att få se hur många... 2

Elev 1 -Det är ju det enda som går också. Det blir inte rätt svar om man använder de andra eller det... eftersom att man... -Plus - då blir det ju mer kulor. Minus - då blir det för lite kulor. Gånger - då blir det jättemånga kulor och inte 36 i varje, det ska det inte vara. Delat då blir det ju... Elev 1 -Men det var ju 36 stenkulor i varje påse... så då... -Då är det gånger. Elev 1 -Ja, då är det gånger... är det bättre? -Ja, testa... Läraren -Nu väljer ni gånger i stället. Är ni överens eller tycker du fortfarande att delat var bättre? -Nej, gånger. Läraren -Varför blev det bättre då? -Jo, därför det är 36 stenkulor i varje påse och det finns ju 12 påsar och då ska det vara 36... vänta... (läser uppgiften högt igen) Ja, 36 finns det i varje påse då. Elev 1 -Då måste det ju vara det för de andra blir det inte rätt svar på. 3

Uppgift 2 En av lärarna i filmen har låtit sina elever arbeta med ovanstående uppgift enligt arbetsformen Tänk en - tänk två - tänk fyra. Här finns ett antal elevarbeten där eleverna först har arbetat individuellt, därefter i par och slutligen har paret arbetat med ett annat par. Paren har fått förklara och jämföra sina arbeten. Nedanstående uppgift prövar förståelsen för räknesätten genom att pröva förmågan att tänka proportionellt. Den ger också eleverna möjlighet att visa sin kreativa förmåga samt sitt logiska tänkande. Den kan därför passa bra att använda som par- eller gruppuppgift. 4

5

6

7

Frågor att diskutera Hur ska man sätta samman elever i grupper, för att alla ska få möjlighet att visa vad de kan? Hur kan man påverka så att eleverna känner trygghet och kan göra sitt bästa för att visa sina kunskaper? På vilka olika sätt kan en elev visa delaktighet? Hur mycket och när ska läraren lägga sig i diskussionen? När ger det mer information att låta eleverna lösa uppgifter i par, grupp eller göra en kompletterande intervju? I filmen säger lärarna att de fick mer information om elevernas kunnande då eleverna genomförde en uppgift i par än när de gjorde samma uppgift individuellt. Finns det någon typ av uppgifter som ni särskilt tycker lämpar sig att genomföra som par- eller gruppuppgift, dvs som ger mer information om elevernas kunnande än om den genomförts individuellt? Så här kan ni gå vidare Välj någon uppgift (en egen eller ur materialet) och genomför den som en par- eller gruppuppgift med några elever. Spela in eller anteckna elevernas resonemang alternativt intervjua dem. Förslag på frågor att ställa till eleverna är: - Vad gjorde du först? - Vilket räknesätt använde du? - Hur kan du kontrollera att ditt svar är rätt? Fick du någon ny information om elevernas kunnande? Hur kan du, i så fall, gå vidare utifrån den? Diskutera hur möjligheterna ser ut för era elever att visa sitt kunnande. Diskutera om fler möjligheter kan utvecklas och i så fall hur. En av lärarna i filmen beskriver en arbetsform som hon kallar Tänk en - tänk två - tänk fyra Välj en uppgift som du tror lämpar sig för den arbetsformen. Låt eleverna först arbeta individuellt med uppgiften. Låt dem sedan jämföra och diskutera med en kamrat. Låt slutligen paren jämföra och diskutera med ett annat par. Fick du någon ny information om elevernas kunnande? Hur kan du, i så fall, gå vidare utifrån den? 8