HÖGSKOLAN DALARNAS FRAMTIDA LOKALISERING

HÖGSKOLAN DALARNAS FRAMTIDA LOKALISERING DELRAPPORT H EKONOMISKA KONSEKVENSER PÅ KORT OCH LÅNG SIKT

Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund och delutredningens syfte... 4 3. Utredningsuppdraget... 4 4. Metod... 4 5. Resultat kvantifierbara effekter... 5 5.1 Effekter för stödfunktionerna... 5 5.2 Resekostnader... 5 5.2.1 Företagsbilar... 5 5.2.2 Egna bilar... 6 5.3 Effekter för Studentkåren... 6 5.4 Effekter för lokalkostnaden... 6 5.4.1 Kostnader för flytt samt återställning av lokaler... 6 5.4.2 Kostnader nya lokaler jämfört med befintliga... 6 5.5 Kostnader för två livskraftiga campus... 7 5.6 Sammanfattning ekonomiskt mätbara effekter... 7 6. Möjligheter och risker... 8 6.1. Tomma platser på utbildningar... 8 6.2. Söktrycksutveckling... 10 6.3. Intäkter kopplade till en lokalisering i Borlänge... 12 6.3.1. Borlänge kommuns forskningsbidrag... 12 6.3.2. Närliggande företag... 13 6.3.3. Övriga bidrags och avgiftsintäkter till Borlängebaserade företag... 13 6.4. Risk för försämrade relationer med näringslivet i Dalarna... 13 6.5. Påverkas studentrekrytering från nedläggningsorten?... 13 6.6. En jämförelse med andra lärosäten, indirekta kostnader... 15 6.7. Övriga möjligheter och risker... 18 7. Bilagor... 19 Delutredning H: Ekonomiska konsekvenser på kort och lång sikt Sida 2

Delutredning H: Ekonomiska effekter för Högskolan Dalarna på kort och lång sikt. 1. Sammanfattning Denna utredning belyser de ekonomiska effekterna av en samlokalisering av högskolan till Falun. Som en konsekvens av de övriga delutredningarna behöver jämförelsen med att bevara två campus presenteras i två olika scenarier. Utredningen har därför utvärderat två olika alternativ. Det första alternativet är ett samlokaliserat lärosäte med campus enbart i Falun ställt i jämförelse med oförändrat läge av Campus på två orter, det andra alternativet är ett samlokaliserat lärosäte med campus enbart i Falun ställt i jämförelse mot ett lärosäte med två livskraftiga Campus med en förbättrad servicenivå i Borlänge. Utredningen har kommit fram till att Högskolan Dalarna i det första scenariot (jämfört med oförändrat läge vid en tvåcampuslösning) skulle spara ca 6 mnkr/år genom att samlokaliseras till Falun. I scenario två där hänsyn tas till ökade kostnader för tvåcampuslösning ökar besparingen med ytterligare ca 7-9 mnkr/år. Scenario två (där jämförelsen görs mot en tvåcampuslösning med förbättrad servicenivå i Borlänge) innebär alltså en total besparing på ca 13-15 mnkr/år. Delutredningen om lokaler presenterar kostnaderna för en samlokalisering på kort sikt vilken uppgår till ca 4,3 mnkr, där denna kostnad avser flyttkostnaden. Vi har också undersökt vilka långsiktiga risker och möjligheter en samlokalisering skulle kunna innebära. Vi belyser bl a huruvida studenterna i Borlänge skulle välja att sluta studera p.g.a. en flytt av campus till Falun. Vår bedömning är att den risken är liten. En ytterligare fråga vi undersökt är om det finns några belägg i officiell statistik hur stödfunktionernas kostnad förändras efter en samlokalisering samt om det går att se hur stor skillnad det är mellan samlokaliserade lärosäten jämfört med delade lärosäten. Vi kan notera att de samlokaliserade lärosätena har en indirekt kostnadsandel som är 1,6% lägre än de likvärdiga men delade lärosätena. För ett lärosäte av Högskolan Dalarnas storlek innebär 1,6% ca 10 mnkr i årliga ökade kostnader. Att en samlokalisering möjliggör årliga besparingar förefaller troligt. Vår bedömning är ändå att det är möjligheten att rekrytera motiverade och kompetenta studenter som är den absolut viktigaste frågan. Lärosätets förmåga att attrahera kompetenta studenter, forskare, lärare och övrig personal är den fråga som långsiktigt kommer att påverka lärosätets anseende, varumärke och slutligen ekonomin i störst omfattning. Delutredning H: Ekonomiska konsekvenser på kort och lång sikt Sida 3

2. Bakgrund och delutredningens syfte Högskolan Dalarnas styrelse fattade 2015-11-05 beslut om att tillsätta en utredning för att överväga förutsättningar och konsekvenser av en lokalisering av hela Högskolan till Falun i jämförelse med nuvarande lokalisation. Högskolan Dalarna ska skapa de bästa förutsättningarna för studier och forskning av hög kvalitet för Högskolans bästa på lång sikt. Denna delutredning omfattar de ekonomiska konsekvenserna på kort och lång sikt. 3. Utredningsuppdraget Delutredningen ska belysa de ekonomiska effekterna av samlokaliseringen baserade på de övriga utredningar som presenterats i juni 2016 samt utredningen om lokaler som presenteras i augusti 2016. Delutredningen ska också göra kompletterande beräkningar för områden som saknas i de övriga utredningarna. Utgångspunkten för vår analys blir, mot bakgrund av de övriga delutredningarna, att det inte är tillräckligt att jämföra ett fullt samlokaliserat lärosäte med bas i Falun med nuvarande tvåcampuslösning. Vi behöver även belysa kostnaderna för ett lärosäte med två livskraftiga campus i både Falun och Borlänge. Det innebär att vi kommer att bedöma de kostnadsökningar det kan innebära att ha ledningen mer förankrad på två lärosäten samt kostanden för service av stödfunktioner osv. Vi kommer att dela upp analysen i faktabaserade beräkningarna för stödfunktioner, resor, restid, kostnader för nya lokaler, flyttkostnader, återställningskostnader osv (avsnitt 5), och de mindre kvantifierbara risker och möjligheter som vi ser som möjliga på längre sikt (avsnitt 6). 4. Metod Arbetsgruppen har tagit del av samlokaliseringsutredningar från Mittuniversitetet, Högskolan Väst, Högskolan Gävle, den tidigare utredningen från Högskolan Dalarna 2007 samt delutredningarna i den nu pågående samlokaliseringsutredningen. Vår utgångspunkt är att beräkna vilka kostnadsposter som förändras i de två alternativen. Flera kostnadsposter går att göra faktabaserade bedömningar på medan vi får uppskatta andra poster. Vi redovisar vilka förutsättningar vi baserar våra beräkningar på i respektive avsnitt. Vidare kommer vi även redovisa vilka hot och möjligheter vi ser med en sammanslagning jämfört med två campus. Dessa poster är svåra och ibland omöjliga att kvantifiera i ekonomiska termer men får ändå ekonomiska konsekvenser. Delutredning H: Ekonomiska konsekvenser på kort och lång sikt Sida 4

5. Resultat kvantifierbara effekter Vi redovisar de faktiska besparingar som går att kvantifiera och bedöma i detta avsnitt. Det handlar då främst om besparingar inom stödfunktionernas dubbla bemanningar, resor och teknisk utrustning samt lokalytor, men även resekostnader för övriga befattningar, stöd till studentkåren och förändringar i lokalkostnader. Vi gör även en bedömning av vad det skulle kosta att organisera verksamheten till två livskraftiga campusmiljöer. Även dessa kostnader kommer att hanteras som en alternativ kostnad när vi jämför det samlokaliserade lärosätet med alternativet med två mer jämställda campus utifrån servicenivå, närhet till ledning, lokalstandard osv. Vi kommer inte ta med några kostnader för att åtgärda de brister i boendesituationen för studenter som tidigare utredningar påvisat då dessa kostnader bärs av bostadsbolagen och inte Högskolan. 5.1 Effekter för stödfunktionerna Delutredningen Effekter för verksamhetsstöd gör bedömningen att 4-5 personer blir övertaliga i samband med ett samlokaliserat lärosäte. Uppskattad snittlön 27.500/månad, 48% lönekostnadspålägg ger en minskad kostnad på 2-2,5 mnkr/år. Övriga besparingar såsom teknisk utrustning ca 2,0 mnkr. Delutredningen uppskattar således en besparing på totalt 4,5-5 mnkr (varav resekostnader på ca 0,5 mnkr). Sänkta lokalkostnader för dubbla receptioner, vaktmästeri, bibliotek och kontor bedöms av oss dessutom uppgå till ca 1,3 mnkr, en summa som var okänd för delutredningen Effekter för verksamhetsstöd. Lokalkostnaderna kommer vidare att redovisas under avsnittet effekter på lokalkostnader, men för att ge en rättvisande bild av hur stora besparingarna blir på stödfunktionerna isolerat bör dessa 1,3 mnkr läggas till de 4,5-5,0 mnkr som delutredningen Effekter på stödfunktionerna kom fram till. Besparingar för stödfunktionerna blir således ca 5,8-6,3 mnkr. 5.2 Resekostnader Den sammanlagda besparingar för resekostnader uppgår till 1,1 mnkr. 5.2.1 Företagsbilar Vi har gjort en fullständig analys av samtliga företagsbilars användning under period oktober 2015 och mars 2016. Baserad på resultatet av de två månaderna har vi gjort beräkningar på hur stort antal resor som görs mellan Falun- Borlänge i resekostnader och restid under ett år. Vi räknar på en total genomsnittlig milkostnad per bil baserad på totalkostnaden för samtliga bilar. Analysen baseras på en genomsnittlig milkostnad oavsett storlek på bil. I oktober 2015 gjordes 57 resor mellan Falun och Borlänge till en kostnad av 7 231 kr. I mars 2016 gjordes 46 resor mellan Falun och Borlänge till en kostnad av 8 006 kr. Vid en genomgång visade det sig även att 40% av antalet resor för hela Högskolans verksamhet var mellan Falun och Borlänge, och 20% av den totala bilkostnaden för hela Högskolan orsakades av resor mellan Falun och Borlänge. Baserad på denna information kan vi göra bedömningen av Högskolan på årsbasis gör ca 900 resor mellan Falun och Borlänge till en kostnad av ca 0,15 mnkr. Delutredning H: Ekonomiska konsekvenser på kort och lång sikt Sida 5

Restiden uppgår till ca 1300 timmar (30 minuter enkel resa. Vi antar att vi i tur och retur resorna är i genomsnitt 1,5 personer i bilen). Med en snittlön på 35000 kr/månad ger med 48% lönekostnadspåslag en årlig kostnad på 0,55 mnkr 5.2.2 Egna bilar Vi har kunnat plocka fram samtliga resor mellan Falun och Borlänge med egna bilar ur vårt lönesystem Primula för år 2015. Statistiken visar att vi gjort 451 resor tur och retur samt 43 enkelresor. Kostnaden för Högskolan för resor i egen bil uppgår till 0,1 mnkr (18,5 skattefri, 12,5 skattepliktig samt 48% lönekostnadspåslag). Restiden uppgår till 720 timmar (30 minuter enkel resa. Vi antar att vi tur och retur resorna är i genomsnitt 1,5 personer i bilen). Med en snittlön på 35.000 kr/månad ger med 48% lönekostnadspåslag en årlig kostnad på 0,3 mnkr Vi vet att det är många som inte lämnar in reseräkning, så mörkertalet är stort. Högskolan kommer även om verksamheten samlokaliseras till Falun att ha frekventa resor till och från Borlänge för samverkan med kommun och näringsliv. Hur förhållandet mellan dagens mörkertal och det framtida samverkansresorna kommer att utvecklas är svårt att uppskatta men det kommer inte vara en avgörande fråga för denna utredning. 5.3 Effekter för Studentkåren Vi har valt att ta med effekterna för studentkåren i denna analys eftersom kåren och högskolans ekonomi och verksamhet är så tätt integrerad. De effekter vi direkt kan se påverkar Högskolan antingen direkt eller indirekt är: - Dubbla lokaler 62 km2 i Borlänge till en kostnad på 111 tkr - En tjänst försvinner, uppskattad kostnad 350 tkr - Många resor till styrelse och studentmöten försvinner, uppskattad till ca 50 tkr. Total besparing för Studentkåren blir ca 0,5 mnkr/år. 5.4 Effekter för lokalkostnaden Delutredningen om lokalerna går igenom detaljerna för Högskolan framtida lokalisering. Vi hänvisar till den utredningen för detaljer. 5.4.1 Kostnader för flytt samt återställning av lokaler Flyttkostnaden för att avveckla lokalerna och flytta verksamheten från Borlänge till Falun uppgår enligt delutredningen om lokaler till ca 4,3 mnkr. Vi ställer oss tveksamma till att den summan verkligen kommer att täcka samtliga kostnader men väljer här att ändå låta den summan vara också vår summa. Betonas här bör att detta är en engångssumma som inte kommer att belasta högskolans verksamhet årligen. Troligt är att summan belastar myndighetskapitalet, vilket alltså är Högskolans besparingar. 5.4.2 Kostnader nya lokaler jämfört med befintliga Delutredningen om lokalerna kommer fram till att lokalkostnaderna för ett samlokaliserat lärosäte och nuvarande lösning är likvärdiga. Lokalerna kommer att disponeras annorlunda än nuvarande lokaler eftersom utrymmen för stödfunktioner, bibliotek, reception, vaktmästeri redan finns i befintliga lokaler. Det innebär att kostnaden per kvadratmeter ökar men kvadratmetersbehovet totalt sett minskar. Prissättningsmodellen för våra lokaler idag innebär att vår totala hyreskostnad är beroende av ränteläge, elpriser eller ombyggnationer. Konsekvensen av detta är att om räntekostnaden ökar i samband med ny- Delutredning H: Ekonomiska konsekvenser på kort och lång sikt Sida 6

byggnationen så skulle det innebära samma kostnadsökning även i befintligt avtal. 5.5 Kostnader för två livskraftiga campus Då flera delutredningar synliggör att även om styrelsen väljer att behålla en tvåcampuslösning för Högskolan så behöver mycket göras i framför allt Borlänge för att det ska kunna vara två livskraftiga campus. De alternativ vi ställs inför är en samlokalisering till Falun eller ett utvecklat och förbättrat tvåcampusalternativ. Ett sådant alternativ skulle innebära en större närhet till servicefunktionerna, främst i Borlänge. Det finns också förväntningar på en aktiv ledning på båda orterna. Förslaget innebär ökade stödfunktionsnärvaro i Borlänge, en ledning som är på plats vissa dagar i veckan i Borlänge, ombyggnationer i lokalerna, mer resor och mer restid. Det närmaste vi kan komma i beräkningar är att titta på den utredning som gjordes 2008 och se vilka besparingar som effektuerades och försöka reversera dessa (En bedömning av besparingar som gjordes 2008 ligger på ca 6-8 mnkr/år). Besparingar måste även justeras jämtemot inflation och löneuppräkning. Vår bedömning är att för att organisera verksamheten på två livskraftiga campus uppgår den årliga kostnaden till ca 6-8 mnkr. Delutredningen om lokaler har beräknad kostnaden för att rusta upp Borlänge lokalerna till 7,5 mnkr, denna kostnad kommer inte att belasta högskolan som en engångssumma utan vi beräknar att den istället utgör en ökad lokalkostnad årligen om ca 0,8 mnkr. Då saknas dock kostnader för att förbättra ventilationen i Borlänge. Kostnader för att balansera utbildningsutbudet mellan Falun och Borlänge är ej medräknade. 5.6 Sammanfattning ekonomiskt mätbara effekter Tabell 1 Årliga resultatförändringar + =besparing (Samlokalisering mot - =fördyring nuläge) Belopp i Mnkr Engångsbelopp (Samlokalisering mot två jämställda campus) Stödfunktioner +4,5-5 +8,5-11,0 Lokalkostnader (redovisas även under lokaler) +1,3 +1,3 Resekostnader +1,1 +2,1 Varav stödfunktioner -0,5-0,5 Studentkåren 0,5 0,5 Lokaler +1,0 Lokalkostnader 0,0 Flyttkostnader -4,3 Renovering av Borlänge ca +0,8 Varav stödfunktionernas besparing -1,3-1,3 Summa resultatförändring +5,6 - +6,1-4,3 +12,4 - +14,9 Delutredning H: Ekonomiska konsekvenser på kort och lång sikt Sida 7

Vår bedömning är att de årliga besparingar för Högskolan Dalarna om vi samlokaliserar lärosätet till Falun, uppgår till 5,6-6,1 mnkr/år med en initial flyttkostnad som uppgår till 4,3 kr. Alternativ 2 som innebär två mer jämställda campus innebär fördyringar på 12,4-14,9 mnkr/år jämfört med ett samlokaliserat campus, samt en ombyggnadskostnad i Borlänge och en mindre flytt från Falun till Borlänge av stödfunktionspersonal. Kostnaden för att flytta stödfunktionspersonal är försumbar men ombyggnaden av kontor och lärosalar bedöms bli ca 7,5 mnkr vilket utslaget på avtalstiden torde bli en ökad hyreskostnad om ca 0,8 mnkr/år. Flytten blir en tillkommande engångskostnad men ombyggnationen blir en engångskostnad som uteblir vid ett beslut om att samlokalisera verksamheten. 6. Möjligheter och risker Avsnittet ovan har behandlat effekter som är mätbara och med god träffsäkerhet möjliga att kvantifiera. I detta avsnitt vill vi också försöka belysa risker och möjligheter som kan påverka ekonomin men som är mycket svårare att mäta och bedöma ekonomiska konsekvenserna av. 6.1. Tomma platser på utbildningar Hur viktiga är besparingar på 5-6 mnkr/år i stödfunktioner om man sätter det i ett perspektiv där studenter väljer andra lärosäten, hoppar av eller presterar sämre? Det vi kan vara rimligt säkra på är att ett lågt söktryck av framförallt förstahandssökanden på sikt kommer att vara negativt för lärosätet. Vi riskerar att få färre och mindre motiverade studenter. Lediga platser i ett program är kostsamt för lärosätet. En avhoppad student eller en ledig plats på en utbildning kostar per år ca 50-100 tkr 1 i form av förlorad ersättning. Handlar det om en treårig utbildning så innebär det ca 150-300 tkr per student. Bilden kompliceras något av våra takbelopp som innebär att lärosätet inte får någon ersättning om vi producerar studenter över det takbelopp vi erhållit. Med färre lediga platser skulle det innebära att vi skulle nå takbeloppet med ett lägre antal program och med ett förbättrat resultat. Vi har tittat på sökstatistik de senaste åren för att se om det är några skillnader mellan studenters beteenden i Falun jämfört med Borlänge. En variabel vi undersökt är hur stor del av de antagna studenterna som faktiskt registrerat sig på utbildningen. Vi har då tittat på antalet nybörjare på program som startar hösten respektive år. Diagram 1, Andel registrerade nybörjare i förhållande till antalet antagna nybörjare höstterminen resp år. 1 Mediestudenterna är undantagna då deras ersättningar ligger betydligt mycket högre och dessa studenter omfattas inte av någon omlokalisering för tillfället. Delutredning H: Ekonomiska konsekvenser på kort och lång sikt Sida 8

85% Andel antagna som registrerar sig 80% 75% 70% 65% 60% 55% 50% 2011 2012 2013 2014 2015 Källa: Ladok och UHR. Borlänge Falun Diagram 1 visar en minskande andel registrerade i Borlänge från år 2012 och framåt samtidigt som antalet registrerade i Falun är relativt konstant bortsett från tappet 2011-2012. Siffrorna är fakta men orsakerna till varför det ser ut som det gör kan vi inte vara säkra på. Några tänkbara förklaringar skulle kunna vara konkurrenssituationen i landet för de utbildningar som erbjuds på Högskolan Dalarna, söktrycket i landet för de specifika utbildningar, ryktesspridning i sociala medier med anledning av den boendesituationen som erbjuds, studielokalerna som erbjuds och/eller Högskolan Dalarnas totala attraktionskraft för de utbildningar som erbjuds. Huruvida det rör sig om bristyrken eller hur populär utbildningen är för tillfället är andra faktorer som kan spela in. Varje tom plats som fylls på med en ny student innebär mer resurser till Högskolan. En procent förändring i Borlänge motsvarar ca 10 studenter. En avhoppad student är mycket svår att ersätta. Hur studenter väljer att göra handlar om så mycket mer än enbart var lärosätet är stationerat. Tabell 2 Intäkter per utbildning Utbildning Hela utbildningen Avhopp med 1 år kvar Avhopp med 2 år kvar 3 Ingenjör 180 hp 280 tkr 185 tkr 93 tkr Ekonomi 180 hp 150 tkr 100 tkr 50 tkr Personal 180 hp 150 tkr 100 tkr 50 tkr Turism 180 hp 150 tkr 100 tkr 50 tkr När man sätter dessa summor i relation till de faktiska besparingar Högskolan kan bedömas göra i form av minskad bemanning och färre resor, och när man beaktar de missnöje studenterna uppvisar i intervjuer och enkäter, så ser vi att det krävs väldigt små rörelser bland studenterna för att inse att det är möjligheten till att rekrytera och behålla studenter som kommer att vara den viktigaste frågan att ta ställning till. 2 Under förutsättning att inte någon reserv kan ta platsen. När det är lågt söktryck så finns det inga reserver. 3 När en student hoppar av en utbildning så har den studenten ofta resttentor kvar sedan tidigare vilket innebär att den faktiska minskade ersättningen för högskolan är större än detta exempel. Exemplet visar minimi ersättningen som högskolan går miste om. Den platsen kan mycket sällan ersättas av någon annan. Delutredning H: Ekonomiska konsekvenser på kort och lång sikt Sida 9

6.2. Söktrycksutveckling Vi har analyserat söktrycksutvecklingen i närområdet. I den analysen har vi jämfört söktrycksutvecklingen av förstahandssökanden till humanioraämnen, naturvetenskap/teknik, samhällsvetenskapsämnen, språk, lärarutbildning samt vårdutbildningar. Summerar vi ihop det totala söktrycket för samtliga utbildningar och jämför oss med Högskolan i Gävle, Mittuniversitetet, Mälardalens Högskola, Örebro Universitet samt Karlstads Universitet så håller vi samma marknadsandel men vi tappar mot Karlstad och Örebro Universitet. Se diagram 2. Med förstahandssökanden menar vi precis som det låter: hur stor andel av studenterna väljer Högskolan Dalarna som förstahandsval. Det har ingen direkt koppling till hur Högskolan fördelar sina resurser. Om vi drar ner på antalet platser på en utbildning finns det ingen automatik i att det innebär färre antal förstahandssökanden. Indirekt kan det finnas en sådan koppling men då handlar det sannolikt mer om att man inte vill studera på ett lärosäte som inte satsar på den utbildning som ges. På längre sikt kan en utbildning med lågt antal förstahandssökanden bli för enkel att komma in på att det inte blir någon status att gå där. Antalet förstahandssökanden är en bra indikator på hur populär en utbildning är men även hur attraktiv utbildningen, lärosätet eller studieorten är att studera på. Det är också en signal om hur stor upptagningsområdet är. Diagram 2 Andel (%) av förstahandssökanden totalt 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 Högskolan Dalarna Högskolan i Gävle Karlstads universitet MiYuniversitetet Mälardalens högskola Örebro universitet 1 0,5 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Källa: Data från UHR Diagram 3 Andel (%) av förstahandssökande inom naturvetenskap och teknik Delutredning H: Ekonomiska konsekvenser på kort och lång sikt Sida 10

5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Källa: Data från UHR Högskolan Dalarna Högskolan i Gävle Karlstads universitet MiYuniversitetet Mälardalens högskola Örebro universitet Det område vi tappat mest marknadsandelar inom är naturvetenskap och teknik. Utbildningar som i huvudsak ges i Borlänge (gäller inte naturvetenskap eftersom vårdutbildningarna och i viss mån idrottsutbildningarna räknas dit). Se Diagram 3. Här har vi legat på en andraplats efter Karlstads Universitet och nu har vi blivit passerade av Högskolan i Gävle, Mittuniversitetet och Örebro Universitet. Ett annat område som vi ligger lågt i andelen förstahandssökanden är inom det samhällsvetenskapliga området; ekonomi, personalvetenskap, samhällsvetarprogrammet m.fl. Majoriteten av utbildningarna ges i Borlänge. Se Diagram 4. Diagram 4, Andel (%) av förstahandssökande inom samhällsveteskapliga området 6 5 4 3 2 1 Högskolan Dalarna Högskolan i Gävle Karlstads universitet MiYuniversitetet Mälardalens högskola Örebro universitet 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Källa: Data från UHR Ett område som utvecklats mycket starkt är andelen förstahandssökanden inom det språkliga området. Se diagram 5. Där konkurrerar vi med Stockholms Universitet som ligger i topp för hela landet. Det är utbildningar som ges i Falun. Det är stor andel fristående kurser som ges på distans med studen- Delutredning H: Ekonomiska konsekvenser på kort och lång sikt Sida 11

ter över hela landet. Det är också språkkurser inom de stora lärarutbildningsprogrammen. Diagram 5, Andel (%) av förstahandssökande inom språkliga området 14 12 10 8 6 4 2 Högskolan Dalarna Högskolan i Gävle Karlstads universitet MiYuniversitetet Mälardalens högskola Örebro universitet 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Källa: Data från UHR I den nationella konkurrensen är det egentligen bara ett område där vi har rejäla marknadsandelar och det är inom språkområdet. Inom alla övriga områden ligger vi lågt eller mycket lågt i nationellt söktryck. Samtliga områden är relativt stabila utom naturvetenskap och teknik där vi tappar andelar. Oavsett samlokalisering eller inte så är detta något högskolan behöver fördjupa sig i. Vad beror det på och hur ökar vi attraktionskraften för Högskolan Dalarna inom prioriterade områden? 6.3. Intäkter kopplade till en lokalisering i Borlänge Vi har identifierat några områden där det föreligger risker för att Högskolan Dalarna skulle förlora intäkter vid en eventuell lokalisering till Falun. Det handlar dels om utvecklingsbidrag från Borlänge kommun på 2,0 mnkr/år och intäkter från närliggande företag där de använder vår tekniska utrustning. Totalt rör det sig om ca 3 mnkr/år vilket är ca 2% av Högskolan bidrags- och avgiftsintäkter. Vi har även identifierat några samarbeten med närliggande företag där närheten mellan Högskolan Dalarna och dessa kluster är väsentliga för samarbetet. 6.3.1. Borlänge kommuns forskningsbidrag Borlänge Kommun bidrar med 2,0 mnkr/år till utveckling av utbildning och forskning inom transport, material och handel/it. Ett avtal löper ut 2016 och ett 2018. Det finns en risk att Borlänge Kommun inte förlänger detta bidrag om verksamheten flyttar från Borlänge. Bidraget är knutet till verksamheter viktiga för Borlänge kommuns utveckling. Avsikten med detta bidrag bör vara att stärka dessa områden viktiga för Borlänge kommuns utveckling genom forskning, vilket inte nödvändigtvis hör ihop med lärosätets placering. En flytt till Falun kan dock innebära att dessa forskningsbidrag går till något annat lärosäte. Delutredning H: Ekonomiska konsekvenser på kort och lång sikt Sida 12

6.3.2. Närliggande företag De närliggande företagen bidrar med ca 0,5 mnkr/år för utnyttjande av vår tekniska utrustning. De har placerat sina företag i direkt anslutning till Högskolan för att ha närheten till bl a mikroskop. Det finns risk att dessa företag flyttar helt från orten men det finns också en möjlighet att de följer med Högskolan till Falun. 6.3.3. Övriga bidrags och avgiftsintäkter till Borlängebaserade företag Vi har gått igenom de senaste årens bidrags och avgiftsintäkter för att se om det skulle kunna finnas några ytterligare intäkter som eventuellt riskerar att gå förlorade. Det finns avtal med SSAB (Borlänge, Luleå, Oxelösund) om finansiering till forskarskolan som löper till 2019, det finns några mindre samarbetsavtal på <50 tkr. Totalt rör det sig om under 0,5 mnkr/år. De stora bidragsgivarna är andra statliga myndigheter, länsstyrelser och forskningsstiftelser, Hur ser finansieringen ser ut totalt sett för Högskolan Dalarna framgår av Bilaga 1. Forskningsprofilen Mikrodataanalys har omfattande samverkan med forskare inom Trafikverket (VTI) och aktörer verksamma inom Teknikdalen i Borlänge, med gemensamma projekt och personer som är verksamma både inom Högskolan och hos samarbetsparter. Verksamheten omsätter mångmiljonbelopp från externa finansiärer (EU, Vinnova, m.fl.), men innebär inga synliga pengaströmmar direkt mellan Högskolan och aktörer i Borlänge. Företrädare för Mikrodataanalys anför att närheten mellan Campus Borlänge och samverkansparter är väsentlig för samarbetet, och att en flytt till Falun innebär risker för samverkan. Det förekommer några ytterligare liknande samarbeten med andra kluster t ex Triple Steelex inom tekniksidan där närheten mellan Högskolan Dalarna och nätverken ses som viktiga. 6.4. Risk för försämrade relationer med näringslivet i Dalarna Delutredningen om förtroendet för Högskolan beskriver de risker som en omlokalisering till Falun skulle innebär för förtroendet för Högskolan och samarbetet med kringliggande näringsliv, stat och kommun. Det är där inte möjligt att se någon tydlig bild av hur en flytt från Borlänge skulle kunna påverka relationerna till näringslivet i hela Dalarna. För företagarna i hela regionen finns det vinnare och förlorare. En stark Högskola med attraktiva utbildningar är sannolikt viktigare än var lärosätet är beläget om man ser till hela Dalarnas behov. Vi kan inte göra några ekonomiska bedömningar i denna fråga. 6.5. Påverkas studentrekrytering från nedläggningsorten? En möjlig farhåga vid stängning av campus på en ort är att potentiella studenter från den orten skulle välja bort lärosätet och hellre söka sig någon annanstans. Detta skulle kunna leda till tomma platser på utbildningar och därmed en minskning av lärosätets intäkter. För att värdera den risken har en analys gjorts av hur studentrekryteringen från aktuella kommuner har påverkats vid andra lärosäten som har stängt ett eller flera campus, och även vid två lärosäten med två campusorter men där man har valt att behålla båda. Delutredning H: Ekonomiska konsekvenser på kort och lång sikt Sida 13

Följande lärosäten har studerats: Högskolan Väst (stängt campus i Uddevalla 2007 och Vänersborg 2008) Högskolan i Gävle (stängt campus i Sandviken ca 1995) Högskolan Kristianstad (stängt campus i Hässleholm 2015) Blekinge Tekniska Högskola (stängt campus i Ronneby 2010) Mälardalens högskola (behållit två campus) Linnéuniversitetet (blivit två campus efter en fusion) Det underlag som har använts är UKÄs statistik över högskolenybörjare uppdelade efter folkbokföringskommun före studierna, 1993-2015. Sammantaget syns ingen effekt av campusstängningar i studentstatistiken. Diagram 6 nedan visar ett normaliserat medelvärde av den andel av högskolenybörjarna vid de aktuella lärosätena som kommer från en kommun där lärosätet har eller hade ett campus. Tidsaxeln är justerad så att nerläggningsåret är år noll för samtliga lärosäten. Den blå kurvan visar de kommuner där campus fanns under hela perioden, medan den röda kurvan visar kommuner där campus fanns vid periodens början men lades ner vid år noll på tidsaxeln. Kurvorna fluktuerar upp och ner kring en allmänt nedåtgående trend. Men trenden är likadan både för orter som fått behålla campus och orter där det lagts ner, och reflekterar en övergripande trend att studenter är mer och mer rörliga och i större utsträckning söker sig någon annanstans än hemmalärosätet. Den lilla skillnad som finns, som dock inte är signifikant, är till nedläggningsorternas fördel. Den övergripande trenden mot ökad rörlighet talar snarast för att campuslokaliseringen får mindre och mindre betydelse för studentrekryteringen. Motsvarande diagram har gjorts även för varje lärosäte separat, men inget individuellt lärosäte visar heller någon effekt av campusstängning. Diagram 6 Normaliserad andel nybörjare från campuskommunen 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Studentutveckling från campusort genom nedläggningar, medelvärde för alla jämförbara fall -22-20 -18-16 -14-12 -10-8 -6-4 -2 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 År före/e<er nerläggning (stängning år 0) Behållt Nerlagt Källa: Analys av UKÄ statistik. Delutredning H: Ekonomiska konsekvenser på kort och lång sikt Sida 14

Dalarnas län är fortfarande Högskolan Dalarnas viktigaste rekryteringsbas. Högskolan har en marknadsandel på över 40 % av nybörjarstudenterna i länet, och nästan en tredjedel av Högskolans studenter var skrivna i Dalarna före studiestart. Men studenternas hemorter är utspridda över länets alla kommuner, utan att campusorterna sticker ut; Högskolan Dalarna rekryterar bättre i Vansbro och Älvdalen än i Falun och Borlänge, se diagram 7 Diagram 7 HDa:s andel av högskolenybörjarna från länets kommuner Total Borlänge Falun Mora Ludvika Hedemora Säter Gagnef Leksand Malung Avesta Vansbro Orsa Smedjebacken Älvdalen RäYvik Källa: UKÄ 0,0% 10,0% 20,0% 30,0% 40,0% 50,0% 60,0% 70,0% Risken att studenter från Borlänge skulle välja bort Högskolan Dalarna efter en eventuell nedläggning är således inte en faktor som är trolig. 6.6. En jämförelse med andra lärosäten, indirekta kostnader SUHF tar varje år fram statistik över lärosätenas kostnadsutveckling. I den statistiken kan man bl.a. utläsa indirekta kostnaders 4 andel av totala kostnader för grundutbildning och forskning. I tabellen nedan jämför vi Högskolan Da- 4 Med indirekta kostnader menas, stödfunktioner, såsom förvaltning, ledning, bibliotek, nämnder osv. Det vi i dagligt tal menar overhead som finansieras via OH påslag. Delutredning H: Ekonomiska konsekvenser på kort och lång sikt Sida 15

larna (HD) med Mälardalens Högskola (MdH), Mittuniversitetet (MiU), Linneuniversitetet (LNU) samt Högskolan Väst (HV). De tre förstnämnda har campus på minst 2 orter och det sistnämnda har haft campus på tre orter men är numera samlokaliserade till Trollhättan. Tabell 3 Nyckeltal andra lärosäten HDA MdH MiU LNU HV Total omsättning Mnkr 598 874 928 1.654 506 Antal anställda St 610 708 766 1.571 456 Antal helårsstudenter St 6.117 7.140 6.840 13.817 5.131 Lokalkostnaden % 11,6 11,5 12,3 11,9 9,7 andel av totala kostnader Indirekta kostnaders andel av totala kostnader % 27,5 32,0 34,8 31,0 36,2 Källa SUHF statistiken 2015 Ann-Kristin Mattsson 2015-11-09 samt UKÄ s Årsrapport 2015 sid 144-146. Mälardalens Högskola finns i Eskilstuna och Västerås. De har en medveten strategi att erbjuda samma utbildningar på båda campus. Lärosätet finns i två län och jobbar mot två landsting. Ledningen finns på båda campus. Mittuniversitetet finns i Östersund och Sundsvall samt tidigare även Härnösand. Man kan läsa samma utbildning på båda orterna. Lärosätet har nyligen tagit beslut om att avveckla verksamheten i Härnösand. Lärosätet finns i två län. Linneuniversitet finns i Kalmar och Växjö och är ett resultat av att två lärosäten gick samman. De erbjuder samma utbildningar på båda orterna. De finns i två län. Högskolan Väst har samlokaliserats till en central ort från tidigare tre. Högskolan Väst är det minsta lärosätet av de vi jämför oss med och har en relativt hög andel indirekta kostnader men är ett av de lärosäten som sänkt sina indirekta kostnader mest sedan 2011. 2011 låg man på en nivå runt 47% och idag är man nere i 39%. För perioden är sänkningen ca >5%. För Högskolan Väst innebär 5% ca 15 mnkr kr/år i lägre indirekta kostnader. Sänkningen har skett över en period av 5 år. Trots dessa årliga sänkningar så har Högskolan Väst fortfarande den särklassigt högsta andelen indirekta kostnader av de undersökta lärosätena. Tekniska Högskolan i Blekinge stängde Campus Ronneby 2010. Andelen indirekta kostnader sjönk då från 44% 2011 till 37% 2015. Även Tekniska Högskolan i Blekinge visar på sjunkande andel indirekta kostnader 4 av 5 år. Ca 18 mnkr/år har de indirekta kostnaderna sjunkit på 5 år. Diagram 8 Delutredning H: Ekonomiska konsekvenser på kort och lång sikt Sida 16

Kostnadsutveckling OH e<er samlokalisering 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 2011 2012 2013 2014 2015 Källa; SUHF statistiken 2015 Ann-Kristin Mattsson 2015-11-09 BTH HV De tre lärosäten som har campus på flera orter är större än Högskolan Dalarna och borde ha förutsättningar att kunna ha lägre indirekta kostnader än Högskolan Dalarna men det kan visa på en effekt av att ha stödfunktioner och ledning på två orter. Lokalkostnaderna ligger relativt lika mellan lärosätena så det är de indirekta kostnadernas storlek som är förklaringen till denna skillnad. En 5% ökning av andelen OH kostnader för Högskolan Dalarna skulle innebära kostnadsökningar på ca 22 mnkr/år. Det är mer än det vi kommit fram till i våra analyser men om man tar hänsyn till de mer svårbedömda effekterna på längre sikt så är det inte helt orimligt även om man nog ska vara försiktig i att dra sådana slutsatser enbart baserade på detta material, men man kan inte heller helt bortse från detta. Vi har även analyserat några lärosäten med ett campus. Vi har tittat på Karlstads Universitet (KaU), Örebro Universitet (ORU), Blekinge Tekniska (BTH) och Malmö Högskola (MaH). Tabell 4 Nyckel tal Lärosäten med ett campus KaU ORU BTH MaH Total omsättning 906 1139 928 1319 Antal anställda 950 936 766 1403 Antal helårsstudenter 7994 8615 6840 12340 Lokalkostnaden andel av totala kostnader 12,6 15,7 12,3 13,3 Indirekta kostnaders andel av totala kostnader 31,4 31,5 31,5 34,5 Källa SUHF statistiken 2015 Ann-Kristin Mattsson 2015-11-09 samt UKÄ s Årsrapport 2015 sid 144-146. De båda grupperna är jämförbara i storlek. De borde ha samma förutsättningar att uppnå stordriftsfördelar i båda grupperna. Det är intressant att notera att lokalkostnaden är högre i de samlokaliserade lärosätena än i de delade lärosä- Delutredning H: Ekonomiska konsekvenser på kort och lång sikt Sida 17

tena. Förklaringen ligger sannolikt i hur nära centrum, hur nyrenoverade lokalerna är eller var i landet lärosätet finns, storstad eller mindre stad. Tabell 5 Jämförelse delade Campus och ett Campus Delade Campus Delade campus Samlat campus Samlat Campus Totalt genomsnitt Totalt genomsnitt Total omsättning 3.456 1.152 4.292 1.073 Antal anställda 3.045 1.015 4.055 1.014 Antal helårsstudenter 27.797 9.266 35.789 8.947 Lokalkostnaden andel av totala kostnader 11,9 13,6 Indirekta kostnaders andel av totala kostnader 32,3 32,4 Indirekta kostnader netto - lokalkostnader 20,4 18,8 Källa SUHF statistiken 2015 Ann-Kristin Mattsson 2015-11-09 samt UKÄ s Årsrapport 2015 sid 144-146. Om vi räknar bort lokalkostnaden från totala indirekta kostnaderna så ser vi en tendens att de kvarstående indirekta kostnaderna är 1,6 % högre i de delade lärosätena än de samlokaliserade. För högskolan Dalarna innebär 1,6% ca 8 mnkr vilket är ganska nära den siffra vi kommit fram till tidigare vara skillnaden mellan ett samlokaliserat och delat campus. 6.7. Övriga möjligheter och risker En möjlighet vi ser med ett samlokaliserat lärosäte är att lättare kunna möta framtida förändringsdirektiv och besparingskrav. I regleringsbreven för kommande år ser vi att vi har några tuffa år framför oss när verksamhet ska ställas om för att möta bl.a. regeringens riktade medel för att lyfta utbildningsvolymen inom bristyrken såsom sjuksköterskor, barnmorskor, lärare och förskollärare, samtidigt som vi inte får några nya medel. Det innebär att i princip all annan utbildning får stå tillbaka. Att ha all utbildning, administration och forskning under ett tak gör det enklare att ställa om verksamheten mellan olika utbildningar, och även anpassa kostnadsnivån efter intäkterna genom t ex färre men bättre anpassade lokaler, längre öppettider med lägre bemanning, deltidsövertalighet inom närliggande kompetenser osv. Vi ser ökade möjligheter för samordning över akademigränser, och mellan forskningsprofiler. Vi tror framförallt att det ger nya möjligheter att samordna de resurser vi förfogar över, särskilt i besparingstider. Om det tas ett beslut om att samlokalisera till Falun så finns det en risk för förseningar och fördyringar. Det är ett stort projekt som behöver startas omedelbart om projektet ska hinna bli klart till 2020. Vi vet också att beslut kan överklagas, politiska beslut kan försenas, byggkostnader förändras osv. Förseningar i ett så stort projekt där vi har en skarp deadline kan bli mycket kostsam. Tar styrelsen beslut om en samlokalisering så måste det utses projektledare redan i början av 2017 för att detta ska hinna bli klart i tid. Delutredning H: Ekonomiska konsekvenser på kort och lång sikt Sida 18

7. Bilagor Bilaga 1 Finansiering av Högskolan Dalarna Intäkternas totala fördelning Anslag 63 388tkr 10,8% (10,9 %) 64 332tkr 11,0% (13,3 %) 139 tkr 0,0% (0,2 %) Avgiber Bidrag Finansiella intäkter 459 288 tkr 78,2% (75,6%) Bidragen på 63,3 mnkr fördelas enligt följande Lärosäten 5% (2 %) EU-inst 6% (13 %) Landscng 6% (8 %) Länsstyrelsen 3% (8%) KK scbelsen 2% (5 %) Övr statl mynd 32 % (40 %) Övriga 10% (10 %) Statliga forskningsscbels er 11% (2 %) Kommuner 12% (8 %) Sv företag 13% (4 %) Delutredning H: Ekonomiska konsekvenser på kort och lång sikt Sida 19