ARKITEKTURSTADENMALMÖ TILLÄGG TILL ÖVERSIKTSPLAN FÖR MALMÖ Samtalsguide november 2016
2 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ
ARKITEKTURSTADEN MALMÖ 3 Välkommen till Arkitekturstaden Malmö! Arkitekturen hus, platser, gator, parker och torg utgör de fysiska ramarna för Malmöbornas liv. Utformningen, genomförandet men också förvaltningen av stadens olika miljöer, påverkar människors välbefinnande och trivsel, men också hur attraktiv staden är för näringslivet och som besöksmål. Vi, som är med och formar stadens fysiska miljöer, har ett ansvar att utveckla Malmö till det bättre, varje gång vi förändrar den byggda miljön. Med Arkitekturstaden Malmö formuleras Malmö stads ambitioner för bevarandet och utvecklingen av arkitekturen i Malmö. Med Arkitekturstaden Malmö vill Malmö stad tydliggöra sina förväntningar på det som byggs i staden. Genom att öka medvetenheten om, och stimulera till diskussioner om, arkitektur och dess betydelse, vill Malmö stad främja kvaliteten i livsmiljöerna i kommunen. Varmt välkommen att vara med och bygga Arkitekturstaden Malmö!
staden Helheten som bildas av stadens olika rum och sambandet dem emellan. rummet Rummet som bildas när hus, platser, gator, parker, gårdar och torg fogas samman. huset/platsen Det enskilda byggda verket huset, platsen, gatan, parken, gården eller torget. Vilka värden tillför arkitekturen människor i Malmö? Hur främjar arkitekturen livet i stadens rum? Hur, när och av vilka används arkitekturen? Hur stärker arkitekturen Malmös särart? Hur förhåller sig arkitekturen till sin omgivning? Vilka sinnesupplevelser ger arkitekturen? Hur bidrar arkitekturen till Malmös långsiktiga hållbarhet? Hur kan arkitekturen utvecklas över tid? Hur åldras arkitekturen?
ARKITEKTURSTADEN MALMÖ 5 funktion Hur arkitekturen används och vilken betydelse den har. En inbjudan till samtal form Arkitekturens estetiska och sinnliga aspekter. Med Arkitekturstaden Malmö vill Malmö stad bjuda in stadsbyggandets alla aktörer till en dialog om de värden som kan skapas med arkitektur. Nio teser och nio frågor utgör ett handgripligt verktyg för att strukturera en dialog mellan olika aktörer. framtid Hur arkitekturen kan forma en god livsmiljö både i vår samtid och framtid. Verktyget är tänkt att användas inom Malmö stads organisation, samt i mötet med privata aktörer. Målet är att den tid, kunskap och de pengar som investeras i varje byggt projekt ska resultera i så många värden som möjligt för byggherren, staden och Malmöborna.
6 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ Foto: Sanna Dolck
ARKITEKTURSTADEN MALMÖ 7 Samtalets utgångspunkter Arkitektur är formandet av hela vår fysiska omgivning inte bara hus, utan också platser, gator, parker och torg, strukturer och hela områden. Arkitektur är inte exklusivt. Bostäder, lekplatser och bakgator är precis lika mycket arkitektur, som de omskrivna prestigeprojekten. Vardagsmiljöerna, där människor spenderar största delen av sin tid, ska också utformas med stor omsorg och inlevelse. Arkitektur påverkar oss människor. Det övergripande målet med varje förändring av den fysiska miljön måste vara att möta mänskliga behov och bidra till ett ökat välbefinnande att bygga ett bättre Malmö för fler. Arkitektur påverkar stadens utveckling. Varje byggt projekt måste bidra till att möta de sociala, miljömässiga och ekonomiska utmaningar vi tillsammans står inför i Malmö.
8 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ Vilket är ditt bidrag till Arkitekturstaden Malmö? Så kan det gå till!* De nio frågorna och denna samtalsguide är till för att hjälpa dig att identifiera vad du, med ditt projekt, kan bidra med till det framtida Malmö. Du kan använda de nio frågorna, i olika skeden av ditt projekt, förutsatt att du tror att flera perspektiv berikar resultatet. Du kan använda frågorna i denna samtalsguiden för att bättre förstå hur ditt projekt påverkar stadens utveckling och de människor som berörs. Frågorna kan användas för att skriva ett program, analysera, utveckla eller utvärdera. ARKITEKTURSTADE TILLÄGG TILL ÖVERSIKTSPLA Använd gärna frågorna redan tidigt i processen för att identifiera projektets potential och fånga upp berörda parters intressen i en målbild. Genom processen kan ni sedan återkomma till era ställningstaganden och prioriteringar och bedöma om förslaget motsvarar det ni avsett. *Projektutveckling tar tid. Stegen som beskrivs till höger ska ses som en inspiration till hur de nio frågorna kan användas, under ett eller flera utvecklingsmöten, eller som del av en längre process. Som projektledare kan du göra ett urval av de frågor du särskilt vill diskutera med andra. Du kan ansvara för sammanfattning och prioritering. För en samsyn inom gruppen är det viktigt att du stämmer av och förankrar dessa hos berörda. Involvera en bredd av intressenter och kompetenser i steg tre, men också för att göra utvärderingar av om förslaget motsvarar era gemensamma avsikter.
ARKITEKTURSTADEN MALMÖ 9 NMALMÖ N FÖR MALMÖ 1Involvera olika människor med relevant kunskap och olika perspektiv. 2 Skapa förståelse för projektet och platsen som ska diskuteras, analyseras och utvecklas. 3 BesvARA DE NIo frågorna tillsammans efter bästa förmåga. Var öppna och se möjligheter! Samtalsguiden ger en djupare förståelse för vad ni bör diskutera under var och en av de nio frågorna. Hoppa över frågor som inte är relevanta i ert fall. Ni kan göra ett urval frågor som är särskilt relevanta för platsen och projektet på förhand. 6 4 SammanfATTA förslagets förtjänster, svagheter och utvecklingsmöjligheter. Konkretisera hur ni skulle kunna utveckla projektet och bedöm genomförbarheten i föreslagna åtgärder. 5 PRIORITERA Identifiera vad som är viktigast att projektet bidrar med på den specifika platsen. Prioritera: vad är måsten, vad bör uppfyllas och vad är önskvärt? Förhoppningsvis börjar ni nu ha en gemensam bild av målen och ambitionerna i projektet. Identifiera vad som behöver göras i det vidare arbetet och vem som har ansvaret. STÄM AV FÖRSLAGET MOT MÅLBILDEN KONTINUERLIGT Återkom till era ställningstaganden och prioriteringar i det vidare arbetet. Gör regelbundna utvärderingar av om förslaget motsvarar era avsikter eller om det finns anledning att justera målbild och prioriteringar. Här kan frågorna åter igen vara en hjälp.
10 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ Foto: Bojana Lukac
ARKITEKTURSTADEN MALMÖ 11 De nio frågorna
12 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ Arkitekturen ska tillföra värden till alla människor i Malmö När vi förändrar den byggda strukturen i Malmö ska vi ha ett helhetsperspektiv och bedöma konsekvenserna, så att arkitekturen tillför värden som människor, oavsett kön, bakgrund och förutsättningar, kan ta del av. Foto: Åsa Svensson
ARKITEKTURSTADEN MALMÖ 13 funktion Vilka värden tillför arkitekturen människor i Malmö? Vilka värden, som saknas i Malmö eller på platsen, tillförs? På vilket sätt blir Malmö en mer attraktiv stad att leva, verka, besöka eller investera i? Vilka målgrupper kan ta del av värdena som skapas? Hur bidrar projektet till att Malmö blir mer jämlikt? Vilken påverkan har projektet på andra delar av staden? Hur påverkas bilden av Malmö? Hur främjas Malmö som mötesplats?
14 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ Arkitekturen ska främja livet i stadens rum I Malmö ska det finnas plats för intensivt stadsliv, bostadsnära vardagsliv och lugna platser för återhämtning. Byggnader och stadsrum ska placeras och utformas utifrån varje plats unika förutsättningar, så att människor uppmuntras att vistas ute och staden blir upplevelserik och trygg. Foto: Khadidja Ouis
ARKITEKTURSTADEN MALMÖ 15 funktion Hur främjar arkitekturen livet i stadens rum? Hur tar arkitekturen tillvara de människor och aktiviteter som redan finns på platsen? Vilka olika aktiviteter möjliggör arkitekturen? Finns det både privata och gemensamma utemiljöer? Framgår ansvarsförhållanden av gestaltningen? Hur skapas goda förhållanden för fotgängare och cyklister? Hur främjar arkitekturen möten och social samvaro? Hur stödjer arkitekturen långvarig vistelse utomhus? Hur uppmuntrar arkitekturen till lek och fysisk aktivitet? Är bottenvåningarna och entréerna inbjudande och väl artikulerade? Hur skapas kontakt mellan aktiviteter utomoch inomhus? Hur används och gestaltas övergångszonen mellan stadsrum och byggnad? Är utemiljöerna överblickade och överblickbara?
16 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ Arkitekturen ska vara inbjudande och tillgänglig Arkitekturen i Malmö ska kunna användas till mycket och av många. När vi bygger om eller nytt, ska vi tillföra funktioner och kvaliteter som saknas och utforma byggnader och stadsrum för att vara välkomnande, användbara och tillgängliga för alla. Foto: Khadidja Ouis
ARKITEKTURSTADEN MALMÖ 17 funktion Hur, när och av vilka används arkitekturen? Kan arkitekturen användas för flera olika ändamål? Av vilka och hur kan arkitekturen användas? När under dygnet, veckan och året kommer arkitekturen att användas? Kan den användas på fler tidpunkter? Är arkitekturen inbjudande för människor med olika åldrar, intressen och förutsättningar? Är arkitekturen fysiskt tillgänglig? Upplevs arkitekturen inbjudande och välkomnande? Kan funktioner delas och ytor samutnyttjas? Vilket utrymme ger arkitekturen för användarna att förändra eller sätta sin prägel på miljön?
18 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ Arkitekturen ska stärka Malmös särart Arkitekturen i Malmö rymmer samma mångfald som befolkningen. Bebyggelsen, parkerna och vattnet speglar stadens historia och identitet. Stadens särart ska fortsätta stärkas genom att arkitektoniska och kulturhistoriska värden tas tillvara och utvecklas. Med ny arkitektur ska sammanhanget tolkas och nya kvaliteter och uttryck tillföras staden. Foto: Fredrik Johansson
ARKITEKTURSTADEN MALMÖ 19 form Hur stärker arkitekturen Malmös särart? Hur tolkas Malmös särart och platsens karaktär? Hur speglar arkitekturen Malmös befolkning och näringsliv? Hur förhåller sig arkitekturen till Malmös kulturhistoriska och arkitektoniska värden? Hur stärker arkitekturen Malmö som en stad vid vattnet? Hur blir Malmö en grönare stad? Hur utvecklas relationen mellan stad och landsbygd? Hur påverkas Malmös siluett? Hur bidrar arkitekturen till att Malmö uppfattas som en arkitekturstad i framkant?
20 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ Arkitekturen ska gestaltas i relation till sin omgivning Varje del av Malmö har unika förutsättningar och kvaliteter. Människorna, historien, stadsstrukturen, landskapet och bebyggelsen skiljer sig åt och ger varje plats dess karaktär. Arkitekturen ska alltid formas med utgångspunkt i omgivningarna, så att tillägg och förändringar förskönar och bidrar positivt till platsens utveckling.
ARKITEKTURSTADEN MALMÖ 21 form Hur förhåller sig arkitekturen till sin omgivning? Hur förhåller sig arkitekturen till platsens kulturhistoria, identitet och karaktär? Hur förhåller sig arkitekturen till stadsmönstret, byggnadshöjder, gatubredder, stadsrumsmått, kvarters- och fastighetsstorlekar på platsen och i omgivningarna? Hur förhåller sig arkitekturen till befintliga gröna värden och vegetation? Hur förhåller sig arkitekturen till material och uttryck på platsen? Har fasader, taklandskap, bottenvåningar och utemiljöer utformats med omgivningarna och Malmös särart i åtanke? Hur skapas ett bra lokalklimat på platsen? Hur tas goda solförhållanden tillvara och hur skyddar arkitekturen mot oönskad vind?
22 A R K I T E K T U R S TA D E N M A L M Ö Arkitekturen ska ge sinnliga upplevelser Arkitektur väcker känslor. Skala, estetik, ljus, ljud och doft är faktorer som påverkar hur den fysiska miljön uppfattas. Vid gestaltningen av stadens strukturer, stadsrum och byggnader, ska behagliga sinnesupplevelser eftersträvas. Såväl riklig stimulans som möjlighet för återhämtning behövs. Foto: Khadidja Ouis
ARKITEKTURSTADEN MALMÖ 23 form Vilka sinnliga upplevelser ger arkitekturen? Hur förhåller sig arkitekturen till människans mått och sinnenas räckvidd? Vilka sinnesupplevelser ger arkitekturen syn, hörsel, känsel, smak och doft, vid olika årstider och tider på dygnet? Är arkitekturen rik på upplevelser eller torftig? Gör den dig nyfiken och lockar dig att utforska den närmre? Är arkitekturen gestaltad utifrån en tydlig idé? Vad uttrycker arkitekturen? Vilka känslor väcker den? Vilka skönhtesvärden har arkitekturen komposition, proportioner, rytm, material, detaljer, konst, grönska, vatten m m? På vilket sätt skyddar arkitekturen mot negativa sinnesupplevelser buller, vind, trafik, avgaser m m? Vilka av de åtta karaktärerna rymmer arkitekturen artrik, rofylld, allmänningen, samvaro, rymd, viste, kultur/historia, vild?
24 A R K I T E K T U R S TA D E N M A L M Ö Arkitekturen ska bidra till Malmös långsiktiga hållbarhet Med ett ansvarsfullt byggande ska vi bidra till att möta aktuella samhällsutmaningar. Genom att bygga resurseffektivt, miljö- och människovänligt ska stadens motståndskraft öka, människors välmående främjas och Malmös attraktivitet stärkas. Foto: Khadidja Ouis
ARKITEKTURSTADEN MALMÖ 25 framtid Hur bidrar arkitekturen till Malmös långsiktiga hållbarhet? På vilka sätt kan arkitekturen anses miljömässigt hållbar? Hur bidrar arkitekturen till utveckling och nytänkande? Bidrar arkitekturen till att stadens resurser utnyttjas på ett effektivt sätt? Vilken hänsyn tar arkitekturen till befintliga ekologiska värden och vilka nya skapas? På vilket sätt främjas biologisk mångfald? Vilken är arkitekturens miljöpåverkan? Hur skyddas arkitekturen mot konsekvenserna av höga havsvattenstånd och kraftiga skyfall? Hur bidrar arkitekturen till att minska konsekvenserna av översvämmningar? Hur gestaltas miljöteknik och tekniska lösningar?
26 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ Arkitekturen ska kunna utvecklas över tid Malmös rika arkitekturarv ska värnas och utvecklas så att det kommer både dagens och framtidens Malmöbor till gagn. Befintliga miljöer ska förvaltas med varsamhet. Ny arkitektur ska hålla länge och kunna användas till mycket. Varje tids arkitektur ska finnas representerad och få sätta prägel Malmö även i framtiden. Foto: Khadidja Ouis
ARKITEKTURSTADEN MALMÖ 27 framtid Hur kan arkitekturen utvecklas med tiden? Hur tar arkitekturen tillvara och visar hänsyn till befintliga kulturhistoriska och arkitektoniska värden? Hur kan arkitekturen komma att användas om några decennier? Vilka möjligheter finna att förändra arkitekturen för kommande generationers behov? Kan bottenvåningarna omvandlas för att tillgodose ett eventuellt kommande behov av handel, verksamheter eller gemensamma funktioner? Hur bidrar arkitekturen till framtidens kulturarv? Vad kommer man säga om arkitekturen om 30 50 100 år?
28 A R K I T E K T U R S TA D E N M A L M Ö Arkitekturen ska åldras med skönhet och värdighet Den byggda miljön ska hålla länge och åldras vackert. Med funktionella och estetiska värden, som även kommande generationers Malmöbor kan ta del av, ska arkitekturen bidra till Malmös särart och attraktivitet lång tid framöver. Foto: Khadidja Ouis
ARKITEKTURSTADEN MALMÖ 29 framtid Hur åldras arkitekturen? Hur länge håller arkitekturen och dess olika delar? Är material och konstruktiva och tekniska lösningar beständiga och tåliga? Hur kommer arkitekturen att se ut om 10 50 100 år? Vilket underhåll krävs under arkitekturens livslängd? Vilken energianvändning har arkitekturen under sin livslängd och hur försörjs arkitekturen med energi? Har växtligheten valts utifrån platsens förutsättningar? Har växtligheten goda förutsättningar för att trivas och utvecklas optimalt på platsen?
30 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ Foto: Åke E Lindman
ARKITEKTURSTADEN MALMÖ 31 Har du använt samtalsguiden? Vi som arbetar med Arkitekturstaden Malmö vill gärna veta hur detta verktyg fungerade för dig. I vilket sammanhang och hur har du använt verktyget? Vad tillförde det samtalet? Fick det någon påverkan på projektet? Vilka frågor är lätta respektive svåra att diskutera? Saknar du något? Har du idéer kring hur verktyget kan utvecklas? Skicka gärna ett mail med dina reflektioner och kontaktuppgifter till anna.modin@malmo.se.
Vilket är ditt bidrag till Arkitekturstaden Malmö? Arkitekturstaden Malmö är till för att du lättare ska förstå vad som är viktigt för Malmö stad när stadens fysiska miljöer förändras. De nio frågorna och denna samtalsguide är till för att hjälpa dig, och de du arbetar tillsammans med, att identifiera vad ni med ert projekt vill, och kan bidra med, till det framtida Malmö.