ARKITEKTURSTADENMALMÖ TILLÄGG TILL ÖVERSIKTSPLAN FÖR MALMÖ. UTSTÄLLNINGSFÖRSLAG september 2016

Transkript

1 ARKITEKTURSTADENMALMÖ TILLÄGG TILL ÖVERSIKTSPLAN FÖR MALMÖ UTSTÄLLNINGSFÖRSLAG september 2016

2

3 ARKITEKTURSTADENMALMÖ TILLÄGG TILL ÖVERSIKTSPLAN FÖR MALMÖ UTSTÄLLNINGSFÖRSLAG september 2016

4 4 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ Innehåll Disposition Förord Sammanfattning Arkitektur som verktyg Nio teser om arkitektur Arkitekturens funktion Arkitekturen ska tillföra värden till alla människor i Malmö Arkitekturen ska främja livet i stadens rum Arkitekturen ska vara inbjudande och tillgänglig..... Arkitekturens form Arkitekturen ska stärka Malmös särart Arkitekturen ska gestaltas i relation till sin omgivning.... Arkitekturen ska ge sinnliga upplevelser Arkitekturstaden Malmö består av tre huvudsakliga delar: I inledningen beskrivs varför god arkitektur är viktigt, syftet med programmet, hur det är tänkt att användas och av vem. Nio teser utgör dokumentets kärna. Här beskrivs Malmös stads ambitioner i frågor som rör arkitektur. I den avslutande delen, Malmö stads ansvar och åtaganden, beskrivs stadens ansvar och fyra strategier för hur Malmö stad ska arbeta för förverkligandet av ambitionerna som uttrycks. I en appendix beskrivs hur programmet relaterar till andra kommunala styrdokument samt riksintresset för kulturmiljön i Malmö. Arkitekturens framtid Arkitekturen ska bidra till Malmös långsiktiga hållbarhet. Arkitekturen ska kunna utvecklas över tid Arkitekturen ska åldras med skönhet och värdighet... Malmö stads ansvar och åtaganden Malmö stads ansvar Malmö stads åtaganden Appendix Samband med kommunala styrdokument Riksintresse Bildregister ARKITEKTURSTADENMALMÖ TILLÄGG TILL ÖVERSIKTSPLAN FÖR MALMÖ Synpunkter Synpunkter på denna utställningshandling lämnas till: Stadsbyggnadskontoret Malmö e-post: stadsbyggnadskontoret@malmo.se Frågor om utställningsförslaget besvaras av: Anna Modin telefon: , e-post: anna.modin@malmo.se

5 Förord 5 Förord Malmö växter. Under de senaste trettio åren har stadens befolkning ökat kraftigt och i en allt snabbare takt blir Malmöborna fler. Staden är i dag en tilldragande boendeort, en plats där företag vill etablera sig och en populär besöksstad. Arkitektur och stadsbyggnad har spelat en betydande roll under de senaste decenniernas positiva utveckling och är i dag ett profilområde som stärker stadens attraktivitet och bidrar till att Malmö i flera avseenden är en internationell förebild som en modig, nytänkande och hållbar stad. Som en snabbt växande stad står Malmö inför flera utmaningar, inte minst när det kommer till sociala frågor. De kommande åren behöver många bostäder byggas och stora investeringar göras i bland annat skolor, förskolor och offentliga rum. Det är en svår uppgift att både bygga mycket och bra. Samtidigt är det ett tillfälle att fortsätta utveckla Malmö till en mer hållbar, rättvis och levande stad. Våren 2014 antog kommunfullmäktige Översiktsplan för Malmö med siktet inställt på 2030-talets Malmö. Översiktsplanen tecknar Malmö stads långsiktiga utvecklingsvisioner och fungerar som en kompass för hur den fysiska planeringen ska bidra till ett hållbart Malmö med goda förutsättningar för alla Malmöbor. En grundläggande byggsten i detta arbete är stadens hus och rum, och de miljöer som de tillsammans bildar. De utgör de fysiska förutsättningarna för dagens och framtida Malmöbors liv och relationer och måste planeras, utformas och förvaltas med inlevelse och omsorg. I detta tematiska tillägg till Översiktsplan för Malmö Arkitekturstaden Malmö, formuleras stadens ambitioner för hur vi med arkitektur ska bevara, utveckla och förnya vårt Malmö. Arkitekturstaden Malmö är samtidigt ett verktyg och en inbjudan till dialog om de värden som vi tillsammans kan skapa med arkitektur. Katrin Stjernfeldt Jammeh Kommunstyrelsens ordförande Vad är ett tillägg till en översiktsplan? Översiktsplan och tillägg till översiktsplan Enligt plan- och bygglagen (PBL) ska varje kommun ha en aktuell översiktsplan. Översiktsplanens syfte är att vägleda beslut om användningen av markoch vattenområden och hur den existerande stadsmiljön ska utvecklas. Översiktsplanen ska ange en långsiktig inriktning för kommunens utveckling och säkerställa en beredskap, men är inte juridiskt bindande. Till översiktsplanen kan det utarbetas tillägg i form av fördjupade översiktsplaner, t.ex. för ett geografiskt område, eller för särskilda frågor. Kommunstyrelsen ansvarar för kommunens översiktliga planering. Kommunstyrelsen beställer och leder arbetet med översiktsplanen och tillägg till denna. I Översiktsplan för Malmö, som antogs av kommunfullmäktige , anges att En plan för arkitektur och stadsmiljö som bygger vidare på och utvecklar Handlingsprogram för arkitektur och stadsbyggnad (2005) ska utarbetas. Arkitekturstaden Malmö är en vidareutveckling av handlingsprogrammet från 2005 och har formellt status som ett tillägg till översiktsplanen och är därmed kommunövergripande. Process Detta utställningsförslag har utarbetats under ledning av stadsbyggnadskontoret i nära samarbete med gatukontoret. Serviceförvaltningen, kulturförvaltningen och fastighetskontoret har bidragit med värdefull kunskap och synpunkter genom processen. Avdelningschefsgruppen på de tekniska förvaltningarna har varit styrgrupp och förvaltningscheferna beställargrupp. Arkitekturstaden Malmö var ute på samråd 1 september 30 november 2014 och detta förslag ställs ut för granskning våren Miljöbedömning Enligt miljöbalken, 6 kap. 11, ska en miljöbedömning av planens genomförande göras och en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas om slutsatsen är att genomförandet av planen antas medföra betydande miljöpåverkan. Strategierna för en hållbar stadsutveckling, som formuleras i Översiktsplan för Malmö är utgångspunkterna för Arkitekturstaden Malmö. Arkitekturstaden Malmö innebär inte någon förändring av översiktsplanens inriktning. Malmö stad bedömmer att ambitionerna och ställningstagandena som uttrycks i programmet inte anger förutsättningar för sådana åtgärder som kan medföra negativ miljöpåverkan. Genomförande av tillägget förväntas inte ge några betydande konsekvenser eller miljöpåverkan utöver vad som redovisas i Miljökonsekvensbeskrivning för Översiktsplan för Malmö. Malmö stads slutsats är att det inte föreligger behov av miljökonsekvensbeskrivning enligt miljöbalken.

6 6 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ Sammanfattning Arkitektur och gestaltning ska ha en given plats i Malmös utveckling, så att goda förutsättningar skapas för att de som bor i, verkar i eller besöker staden ska trivas och må bra. I Arkitekturstaden Malmö beskrivs Malmö stads ambitioner för stadens gestaltning och innehåll, med utgångspunkt i arkitekturen. Därutöver formuleras hur Malmö stad ska verka för arkitektur och stadsbyggnad av god kvalitet i stadens alla delar. ÖVERGRIPANDE MÅLSÄTTNING Arkitekturstaden Malmö vänder sig till en bred publik, till alla som är inblandade i och berörs av byggandet av vår stad. Genom att tydliggöra stadens ambitioner i arkitekturfrågor och uppmuntra till dialog om de värden som kan skapas med arkitektur, vill Malmö stad inspirera till diskussion om arkitektur och gestaltning inom staden, i byggbranschen och bland människor som bor i, verkar i och besöker Malmö. I Arkitekturstaden Malmö samlas och preciseras frågor som rör arkitektur i ett dokument. Syftet är att tydliggöra hur olika byggprojekt byggnader, platser, parker, torg, gator och gårdar kan bidra till att förverkliga visionen om den nära, täta, gröna och funktionsblandade staden som beskrivs i Översiktsplan för Malmö, den socialt hållbara staden som är målet med Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö och den miljömässigt hållbara staden som eftersträvas i Miljöprogrammet. Det övergripande målet med Arkitekturstaden Malmö är att arkitekturen ska bidra till en positiv utveckling av staden och till människors välmående utan att äventyra kommande generationers möjligheter att leva fullgoda liv. Ett annat mål är att framhålla arkitekturens kvalitativa och svårmätbara värden till exempel sociala, estetiska och kulturella värden. Långsiktiga värden som är svåra att synliggöra och tenderar att rationaliseras bort. De är viktiga för Malmöbornas upplevelse av sin livsmiljö och för stadens attraktivitet. I ett långt perspektiv är de ekonomiskt värdeskapande och avsaknaden av dessa kan innebära stora samhälleliga kostnader på sikt. Med Arkitekturstaden Malmö vill Malmö stad visa att arkitektur är ett viktigt verktyg för att bygga ett nära, attraktivt och långsiktigt hållbart Malmö ett jämlikt Malmö där människor ges goda och likvärdiga förutsättningar, i dag och i framtiden. BEVARA OCH UTVECKLA MALMÖS SÄRART Arkitekturen i Malmö speglar stadens omväxlande historia, dess läge vid havet och nära kontinenten. Arkitektur från olika tidsepoker, byggd efter olika planeringsideal och med olika stil återfinns. Arkitekturen har förankring i den skånska byggnadstraditionen men också influenser utifrån, främst från Danmark och Tyskland. Malmös mångkulturella och internationella atmosfär låter speglas i stadens karaktär och stadsliv. Att utveckla Malmö med arkitektur som verktyg innebär att ta hand om och utveckla stadens arkitekturarv och särart att värna befintliga arkitektoniska och kulturhistoriska värden, och att tolka och bygga vidare på det som är unikt för Malmö när vi gör tillägg och förändringar. Genom att känna stolthet och ta ansvar för både det befintliga och framtidens arkitekturarv, kan Malmö åldras med värdighet och skönhet. MALMÖ VISAR VÄGEN Arkitekturen i Malmö ska kännetecknas av en hög ambitionsnivå och humanistiska värderingar. Staden ska fortsätta på inslagen bana och vara en arkitekturstad i framkant som bidrar till arkitekturens utveckling. Staden ska verka för genomtänkt och omsorgsfullt gestaltad vardagsarkitektur såväl som nyskapande och experimentell arkitektur. Med ett förebildligt offentligt byggande och ett tillåtande arkitekturklimat, ska Malmö inspirera andra städer, i Sverige och runt om i världen. Den byggda miljön i Malmö ska hålla en generellt god kvalitet i alla skalor och i alla delar av staden. Det ska finnas utrymme för projekt av såväl exceptionell kvalitet som enklare arkitektur. Målsättningen och utmaningen ligger i att säkerställa rätt kvalitet på rätt plats och utifrån förutsättningarna för varje projekt.

7 sammanfattning 7 funktion form framtid staden Arkitekturen ska tillföra värden till alla människor i Malmö Arkitekturen ska stärka Malmös särart Arkitekturen ska bidra till Malmös långsiktiga hållbarhet rummet Arkitekturen ska främja livet i stadens rum Arkitekturen ska gestaltas i relation till sin omgivning Arkitekturen ska kunna utvecklas över tid huset/platsen Arkitekturen ska vara inbjudande och tillgänglig Arkitekturen ska ge sinnliga upplevelser Arkitekturen ska åldras med skönhet och värdighet NIO TESER ETT VERKTYG FÖR DIALOG Kärnan i Arkitekturstaden Malmö är en matris med nio teser. Tillsammans uttrycker de Malmö stads ambitioner i arkitekturfrågor. Teserna med tillhörande frågor, är samtidigt ett handgripligt verktyg som kan användas för att strukturera en dialog om de värden som kan och bör skapas med varje enskilt byggt verk. Avsikten är att det ska användas inom Malmö stads organisation och i dialog med andra aktörer, med målet att så många värden som möjligt med varje byggt projekt. FYRA STRATEGIER FÖR STADENS AGERANDE Som ett tillägg till Översiktsplan för Malmö, antaget av kommunfullmäktige XXXX, är Arkitekturstaden Malmö en gemensam inriktning för hela Malmö stads organisation och ger vägledning vid exempelvis handläggning och beslutsfattande. Som ett första steg i förverkligandet av de ambitioner som uttrycks har fyra strategier för stadens agerande tagits fram, som vidare ska följas upp och konkretiseras. Malmös nio teser om arkitektur De nio teserna beskriver Malmö stads ambitioner med arkitekturen i Malmö. Tillsammans med nio frågor är de tänkta att användas som ett verktyg vid formandet av arkitektur och är strukturerande för den här skriften. Bostadsbyggandet, liksom arbetsplatser, mötesplatser och offentliga byggnader är fundamentala byggstenar i människors vardagsmiljöer. Genom det offentliga byggandet och förvaltningen, men även i rollen som markägare, planerare, myndighet och beställare är Malmö stad en viktig förebild för marknadens aktörer och ska föregå med gott exempel. Arkitekturstaden Malmö visar vägen för hållbar, kreativ och inspirerande arkitektur regionalt, nationellt och internationellt. Malmö stad använder Arkitekturstaden Malmö som verktyg för dialog... verkar för ökad kunskap om arkitekturens betydelse för människor i Malmö... skapar goda förutsättningar för förverkligandet av omsorgsfull arkitektur av god kvalitet... agerar förebildligt i det offentliga byggandet och förvaltningen. För att omsätta ambitionerna i praktiken krävs vidare ett målinriktat arbete tillsammans med stadsbyggandets alla aktörer. För detta bär hela Malmö stads organisation, nämnder, förvaltningar och bolag, ett gemensamt ansvar.

8 8 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ Arkitektur som verktyg Arkitekturen husen, rummen mellan husen, parker och stadens strukturer utgör människors fysiska omgivning. Stadens utformning berör oss alla. Med god arkitektur kan vi skapa livsmiljöer där människor trivs och vill vara. Miljöer som är värdeskapande och bidrar till medborgarnas välmående, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att leva och verka i staden. Arkitektur skapas för att tillfredsställa mänskliga behov funktionella, sinnliga, emotionella och sociala. Arkitektur omfattar formandet av byggnader, gator, platser och parker, stadsstrukturer och landskapet. Miljöer där människor bor, arbetar, går i skola. Där de tillbringar sin barndom, sin fritid och vårdas när de är gamla eller sjuka. Arkitekturen går inte att välja bort och hur den formas påverkar människors livkvalitet och uppväxtvillkor. Stadens gestaltning speglar våra värderingar och påverkar hur samhället utvecklas, stadens attraktivitet och bilden av Malmö för en lång tid framöver. Arkitektur är ett byggt resultat som tillkommer genom en process som involverar många aktörer såväl resultatet som processen kan användas som ett verktyg för samhällsbyggnad. ARKITEKTURSTADEN MALMÖ I Malmö har vi upplevt arkitekturens positiva kraft. Fysiska förändringar i form av satsningar på infrastruktur, offentliga rum, byggnader och nya stadsdelar har spelat en central roll i omvandlingen av Malmö från en industristad i djup kris till en modern kunskapsstad och ett föredöme inom hållbar stadsutveckling. När vi nu utvecklar Malmö som en nära, tät, grön och funktionsblandad stad och som en socialt hållbar och jämlik stad, ska arkitekturen fortsätta vara ett viktigt verktyg. Gestaltningen av stadens livsmiljöer ska utgå ifrån de människor som ska använda dem, ifrån deras behov och upplevelser. Med omsorgsfullt utformade vardagsmiljöer, ska vi underlätta för dagens och framtidens Malmöbor att leva rika och hälsosamma liv. Arkitekturarvet och kulturhistoriska värden, en viktig del av stadens historia och särart, ska värnas och utvecklas. Med nyskapande och experimentell arkitektur ska vi bidra till att möta samhälleliga utmaningar och fortsätta profilera Malmö i ett regionalt, nationellt och internationellt perspektiv. Att bygga framtidens Malmö ställer höga krav på alla inblandade. För att bygga med god kvalitet i stadens alla delar krävs samarbete, eftertanke och nytänkande. ETT LÅNGSIKTIGT PERSPEKTIV Såväl bra som dålig arkitektur kostar att uppföra. Det går att skapa god arkitektur inom begränsade ekonomiska ramar. På samma vis är en väl tilltagen budget är inte en garanti för hög kvalitet och lång livslängd. Alltför ofta framhålls "arkitektur" som en fördyrande faktor, istället för att ses som vad det borde vara; ett kraftfullt verktyg för att utveckla staden. Arkitektur som är genomtänkt, väl gestaltad och utförd redan när den byggs, skapar stora värden på lång sikt, inte enbart för den enskilda aktören utan också för de som ska använda arkitekturen och för samhället. Arkitektur kan skapa sociala, miljömässiga, ekonomiska och kulturella värden, vilka tillsammans ger stadens dess karaktär. Sett över arkitekturens livscykel och i relation till de värden som kan skapas för samhället, är uppförandekostnaderna jämförelsevis små. De mest lönsamma investeringarna är de som görs i miljöer som är så trivsamma och beständiga att de ökar i värde med åren. Svårigheten ligger i att nå den arkitektoniska kvalitet, som genererar en positiv utveckling över tid att skapa miljöer, såväl inom- och utomhus, där människor gärna spenderar sin tid, som människor är stolta över och tar väl hand om. Genvägarna kan innebära stora samhälleliga kostnader på sikt.

9 inledning 9 god arkitektur Det är svårt att definiera vad god" arkitektur är. Det behöver vi ständigt diskutera. God arkitektur är rätt i förhållande till sitt sammanhang och tillför värden till hela staden. God arkitektur kommunicerar omsorg om de människor som ska använda den, i helheten och i detaljerna. God arkitektur är beständig och åldras med värdighet och skönhet. God arkitektur kräver att ambitionerna finns med från början hos byggherrar, arkitekter, användare, politiker och tjänstemän. I Malmö ska stadsutvecklingen fortsätta att genomsyras av ett positivt förhållningssätt, där vi frågar oss vad arkitekturen kan ge tillbaka på lång sikt, snarare än vad vi kan ratio- nalisera och prioritera bort i kortsiktiga kalkyler. I en tid när markresurserna är begränsade och den kommunala ekonomin ansträngd, krävs det att vi arbetar tillsammans för att utifrån varje enskilt projekt skapa flest möjliga värden av varje krona och av den tid och tanke som investeras i arkitekturen. Ingemar Gråhamn, Stadsarkitekt Christer Larsson, Stadsbyggnadsdirektör Värde kritisk nivå Tid Om bostadens värde - ett ideagram Klas Tham, arkitekt och professor, presenterade "ideagrammet" till vänster Det illustrerar sambandet mellan bostadens och boplatsens kvaliteter och långsiktiga ekonomiska konskevenser. Sambanden bör också göra sig gällande för arkitektur och gestaltning i en bredare bemärkelse. Värdet beskrivs som en sammanvägning alla kvalitetspåverkande delaspekter och visar sig i vilken grad de boende trivs och vill bo kvar. Detta kan i hög grad avläsas i marknadsvärdet. Den kritiska nivån avser den kvalitetsnivå som gör de boende beredda att betala en boendekostnad som räcker till ett fullgott långsiktigt underhåll. Över den kritiska nivån sker en självgenererande positiv utveckling de boende är stolta över och måna om sin boplats, de trivs, bryr sig, vårdar och utvecklar miljön. Kvaliteten, attraktiviteten och värdet ökar med åren. Under den kritiska nivån sker en självgenererande negativ utveckling de boende känner inte stolthet, förlorar i självrespekt, vantrivs, bryr sig inte, vårdar inte och låter miljön förfalla. Kvaliteten, attraktiviteten och värdet minskar med åren. Var ligger då den kritiska nivån och hur säkerställer vi att vi kommer över den kritiska nivån när vi bygger? Det är inte lätt att veta. Men diagrammet illustrerar vikten av redan från början ha höga ambitioner och bygga med god kvalitet baserat på kunskap och erfarenhet, och inlevelsefull förståelse och respekt för de sinnliga och emotionella kvaliteternas avgörande betydelse för människans kvalitetsvärdering.

10 10 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ Nio teser om arkitektur Arkitekturen formas utifrån många betingelser; kunskap, ambitioner, resurser, politik och ekonomi. Flera krav ska uppfyllas och många viljor förenas. Med varje byggt verk, med varje krona och inte minst med den kunskap och tid som investeras i arkitektur, ska så många värden som möjligt skapas utifrån staden, platsens och projektets förutsättningar. De nio teserna är ett verktyg för att identifiera och sammanväga arkitekturens många olika och ibland motstridiga aspekter. ETT VERKTYG FÖR DIALOG Arkitekturstaden Malmö beskriver Malmö stads hållning i arkitekturfrågor och resonemangen bakom. Skriften beskriver ett förhållningssätt snarare än riktlinjer med syftet att ge vägledning och inspiration kring hur man kan resonera i det enskilda fallet. För att uppmana till och strukturera en dialog om de värden som kan skapas med arkitektur har Malmö stad har tagit fram nio teser om arkitektur, med tillhörande frågor. De är ett verktyg, som tydliggör att skapandet av arkitektur omfattar många och ofta väldigt olika utgångspunkter. Arkitektur kräver, liksom stadsbyggnad, kunskap inom många olika områden och sammanvägningar och prioriteringar mellan olika intressen. Det som är idealiskt ur en aspekt medför ofta utmaningar ur en annan. Målkonflikter kan lätt uppstå. De nio teserna och frågorna hjälper till att synliggöra, prioritera och väga samman. Verktyget är tänkt att användas inom Malmö stads organisation och av de aktörer som bygger i Malmö. Genom attreflektera kring frågorna tidigt i processerna, är målet att så många värden som möjligt ska skapas med varje byggt projekt för byggherren, staden och Malmöborna. I varje byggprojekt önskar Malmö stad medvetna ställningstaganden till var och en av de nio frågorna. NIO TESER OM ARKITEKTUR En matris med nio teser utgör kärnan i Arkitekturstaden Malmö. Matrisen består av tre horisontella begrepp, Funktion Form Framtid, under vilka arkitekturens olika aspekter diskuteras. Avsnittet om funktion handlar om hur arkitekturen används. Avsnittet om form berör hur den ser ut. Avsnittet om framtid behandlar hur arkitekturen utvecklas med tiden. Matrisens vertikala begrepp Staden Rummet Huset/Platsen beskriver att vi kan och bör skapa värden för såväl staden i stort, det lokala sammanhanget och med det enskilda byggda verket huset eller platsen. I skärningpunkterna mellan dessa begrepp uttrycks vad arkitekture ska göra för malmö. Skriften är strukturerad utifrån de nio teserna. Varje tes beskrivs med en inledningstext. Den tillhörande frågan avser att uppmana till reflektion. Därefter utvecklas tesen genom fördjupade ämnesvisa resonemang. Programmet har illustre med goda exempel från Malmö, i pedagogiskt syfte och för att inspirera. Resonemangen som förs hänger många gånger samman och passar in under flera teser. För läsbarhetens skull återfinns varje ämne enbart på ett ställe i skriften. Oavsett var i skriften de olika ämnen behandlas, är avsikten att helheten ska täcka in det viktigaste. OMFATTNING och begrepp I Arkitekturstaden Malmö definieras arkitektur som hela den byggda miljön bebyggelse, stadsrum och parker omfattas. Utgångspunkten är att stadsrum och bebyggelse bör ses och utvecklas i relation till varandra. Utgångspunken för Arkitekturstaden Malmö är hur det enskilda byggprojektet kan gestaltas för att bidra till att uppnå visionen i Översiktsplan för Malmö. Programmet omfattar nybyggnation, ombyggnation och utveckling av befintliga miljöer. Ställningstagandena avser hela Malmö kommun staden, de mindre samhällena och byarna, även om karaktären varierar. Landskapet, till exempel slätt- och kustlandskapet, omfattas inte. För den fortsatta läsningen poängteras att "alla", "Malmöbor" och "människor i Malmö" inbegriper barn, äldre, flickor, pojkar, kvinnor och män samt människor med olika kulturell och religiös bakgrund, sexuell läggning, funktionsförmåga samt sociala och ekonomiska förutsättningar.

11 nio TESER OM ARKITEKTUR 11 staden rummet huset/platsen Helheten som bildas av stadens olika rum och sambandet dem emellan. Rummet som bildas när hus, platser, gator, parker, gårdar och torg fogas samman. Det enskilda byggda verket huset, platsen, gatan, parken, gården eller torget. Arkitekturen ska tillföra värden till alla människor i Malmö Arkitekturen ska främja livet i stadens rum Arkitekturen ska vara inbjudande och tillgänglig funktion Behandlar hur arkitekturen används och vilken betydelse den har. Arkitekturen ska stärka Malmös särart Arkitekturen ska gestaltas i relation till sin omgivning Arkitekturen ska ge sinnliga upplevelser form Behandlar arkitekturens estetiska och sinnliga aspekter. framtid Arkitekturen ska bidra till Malmös långsiktiga hållbarhet Arkitekturen ska kunna utvecklas över tid Arkitekturen ska åldras med skönhet och värdighet Behandlar hur arkitekturen kan forma en god livsmiljö både i vår samtid och framtid.

12 12 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ Öppen och tillgänglig arkitektur Stadsbiblioteket är ett fint exempel på arkitektur som är öppen och tillgänglig för alla och som skapar förutsättningar för möten mellan olika människor. Detta uttrycks både genom byggnadens innehåll och genom dess öppna uttryck och samspelet med den omgivande parken. Malmö stadsbibliotek

13 Arkitekturens funktion

14 14 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ Kompletterande verksamheter och mötesplatser I Rosengård nya funktioner och mötesplatser utvecklats längs det centrala gång- och cykelstråket som förbinder stadsdelen med centrala Malmö. Bostäder i gatuplan har kombinerats med lokaler till så kallade bokaler, vilka har utökat möjligheten att bedriva verksamhet i området. I anslutning till bokalerna har stads delens första torg, Örtagårdstorget, anlagts. Bennets Bazaar, Rosengårdstråket

15 ARKITEKTURens funktion 15 Arkitekturen ska tillföra värden till alla människor i Malmö När vi förändrar den byggda strukturen i Malmö ska vi ha ett helhetsperspektiv och bedöma konsekvenserna, så att arkitekturen tillför värden som människor, oavsett kön, bakgrund och förutsättningar, kan ta del av. staden rummet huset/platsen Vilka värden tillför arkitekturen människor i Malmö? framtid form funktion

16 16 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ Byggnader och stadsrum av betydelse för hela staden eller regionen ska gestaltas med sådana arkitektoniska ambitioner att de blir besöksmål, orienteringspunkter och identitetsskapare. ARKITEKTUR som representerar MALMÖ Malmö är en stad som låter tala om sig även genom arkitekturen. Hur vi planerar och bygger påverkar bilden av Malmö långt utanför kommunens gränser. Arkitekturen i Malmö skapar värden även för regionen och för hela landet. Med god vardagsarkitektur, ett människo- och miljövänligt byggande och genom att bygga staden sammanhängande och jämlik ska Malmö fortsätta vara en nationell och internationell förebild. En stad som är attraktiv för sina invånare blir också ett intressant besöksmål och en plats värd att investera i. Stadens byggnader, torg, parker och gator utgör livsmiljöer för människor i Malmö men de har också en representativ roll. De har symbolvärden, får människor att känna stolthet. De skänker identitet åt staden eller enskilda platser. Som regioncentrum och Sveriges tredje största stad, ska det finnas arkitektur som väcker uppmärksamhet och i kraft av sin funktion, placering och i sitt uttryck, värdigt representerar den mångkulturella, unga och kontinentala staden Malmö. Byggnader och stadsrum av betydelse för hela staden eller regionen ska gestaltas med sådana arkitektoniska ambitioner att de blir besöksmål, orienteringspunkter och identitetsskapare, såväl i stadsbilden som på människors sinnen. Gränsöverskridande mötesplatser Stapelbäddsparken utmanar föreställningen om vad en park kan vara. Med skateboardparken som huvudattraktion har parken blivit en vital mötesplats inriktad på ungdomar och gatukultur. I den bevarade stapelbädden från varvstiden huserar kreativa verksamheter och på taket har en park med industrikaraktär anlagts. I Stapelbäddsparken möts ungdomar från många delar av Malmö. Parken är känd långt utanför landets gränser, inte minst genom de internationella skateboardtävlingar som hålls här. Stapelbäddsparken

17 ARKITEKTURens funktion 17 Stationsnära läge Hyllie, en stadsdel under framväxt i södra Malmö, har exceptionellt goda regionala och internationella kommunikationer. Här återfinns besöksmål av regional betydelse såsom arenan, mässan, köpcentrum, badhus och hotell. Ett växande antal företag etablerar sina huvudkontor i stadsdelen. Fullt utbyggt kommer Hyllie att ha ungefär bostäder och lika många arbetstillfällen. Hyllie låter tala om sig på grund av de funktioner och företag som lokaliseras där, men också genom höga arkitektoniska och miljömässiga ambitioner. Hyllie stationstorg Mötesplats och besöksmål Malmö Live är en kongress-, konsert- och hotellanläggning belägen mellan den gamla stadskärnan och den nya stadsdelen Västra Hamnen, nära Malmö Centralstation. Med en konsertsal i världsklass, inbjudande utemiljöer och arrangemang för en bred publik är ambitionen att locka människor från när och fjärran. Likt viktiga byggnader genom historien har Malmö Live en framträdande roll i stadsbilden och vyer mot byggnaden ger Malmö Live en närvaro även på andra platser i staden. Malmö Live, Universitetsholmen

18 18 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ I Malmö ska det vara en självklarhet att människors vardagsmiljöer utformas med omsorg och präglas av arkitektonisk kvalitet. omsorgsfullt gestaltade VARDAGSMILJÖER I Malmö är det en självklarhet att människors vardagsmiljöer utformas med omsorg. Alla Malmöbor har rätt till en god hälsa och att känna stolthet över sin bostad och arbetsplats, närmiljön och staden de bor i. God vardagsarkitektur ska finnas över hela Malmö. Varje gång vi förändrar staden ska vi fråga oss hur det bidrar till ett mer rättvist Malmö. Allt fler väljer att bo i Malmö och nya företag startas dagligen. Befolkningen är ung och karaktäriseras av mångfald. Befolkningstillväxten är kraftig och Malmö är en av Europas snabbast växande städer. Bostadsbyggandet ska präglas av kvalitet och långsiktig hållbarhet. En bostadsmarknad som är tillgänglig för alla, oavsett sociala och ekonomiska förutsättningar, eftersträvas. Olika upplåtelseformer, byggnadstyper, bostadsstorlekar och kostnadsnivåer ska blandas, så att ett varierat och allsidigt bostadsutbud uppnås, i alla delar av staden. Verksamhetsmiljöer ska vara funktionella och utgöra trivsamma arbetsplatser för att främja välmående, produktivitet och stärka företagens varumärken. Både den inre och yttre miljön är viktig. I anslutning till stadens alla bostäder och arbetsplatser ska det finnas användbara och sinnliga utemiljöer. Gator, parker, gårdar och trädgårdar är en viktig del av människors vardag. Där möts människor, barn kan leka och det finns möjlighet att sätta personliga avtryck. Bostadsnära utemiljöer Bostadsgården är en viktig del av de boendes vardagsmiljöer. Plats för vistelse, lekmiljöer, avskilda miljöer och vegetation som visar årstidsvariationer är kvaliteter som tillsammans med ljus-, vind- och solförhållanden påverkar upplevelsen av och livet på gårdarna. De erbjuder också boende att sätta egen prägel på sin omgivning. Sedan mer än 20 år arbetar MKB med självförvaltning i bland annat stadsdelen Holma. Det innebär att de boende själva utvecklar och tar ansvar för sin utemiljö. Holma

19 ARKITEKTURens funktion 19 Nya boendeformer Nya boendeformer och processer där boende involveras, till exempel kollektivboenden och byggemenskaper, uppmuntras. De breddar stadens bostadsutbud och ökar inflytandet och ansvarskänslan hos de boende. Bo100 är ett tidigt exempel på hur byggherre, arkitekt och hyresgäster samarbetat. Husets speciella utformning kommer av att varje hyres gäst var med i utformningen av sin lägenhet. Bostadshuset är uppskattat av hyresgästerna och har väckt stort intresse, också utomlands. Bo100 Omsorgsfull gestaltning Bostadshuset på Gamla Väster är ett samtida tillägg i en äldre miljö som har gestaltats med stor hänsyn till omgivningarna. Genom bland annat byggnadshöjder, materialval och bottenvåningarnas utformning samspelar byggnaden väl med stadsrummen och bebyggelsen ikring. Kv. Frans Suell

20 20 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ Med omsorgsfullt utformade offentliga rum och byggnader i alla delar av Malmö, ska vi bidra till att Malmöbor möts och stärka stadens attraktivitet. inbjudande offentliga byggnader och rum Med omsorgsfullt utformade offentliga byggnader och rum i alla delar av Malmö, ska vi bidra till att Malmöbor möts och att stärka stadens attraktivitet. I stadens offentliga rum och byggnader, till exempel parker, skolor, vård- och kulturbyggnader, möts människor. De är oftast avgiftsfria och tillgängliga för alla och ger människor möjlighet att utöva sina demokratiska rättigheter och uttrycka sig fritt. Stadens offentliga byggnader och rum har ett stort symbolvärde och förmedlar, genom sin utformning, kvalitet och placering, den betydelse som samhället tillskriver olika platser och verksamheter. Offentliga rum och samhällsservice av hög kvalitet ökar stadens attraktionskraft. I Malmö ska gator, torg, parker och offentliga byggnader placeras och gestaltas för att främja möten mellan olika människor och inge stolthet hos Malmöborna De ska stimulera till och ge plats för skapande och kulturyttringar i bred bemärkelse. Genom medveten gestaltning och ett rikt innehåll ska vi säkerställa att stadens offentliga byggnader och rum är inbjudande, öppna och erbjuder något för var och en. Nytt liv i industriarvet Garaget är ett stadsdelsbibliotek och en mötesplats för människor i alla åldrar som huserar i en äldre industribyggnad. Den öppna och flexibla verkstadshallen är väl lämpad för ändamålet, då verksamheten och lokalerna ständigt förändras med användarnas önskemål. Garagets verksamheter bygger på frivilligt engagemang och dialog med användarna, boende och andra aktörer i närområdet. Garaget, Lönngatan

21 ARKITEKTURens funktion 21 Folkets park Folkets park är Sveriges första folkpark. Parken har varit en förebild för andra folkparker i landet och en viktig samlingsplats för arbetarrörelsen i Malmö. I dag är Folkets park en av Malmös populäraste parker som attraherar människor med olika intressen, bakgrund och förutsättningar. Med öppna gräsmattor, lekplatser, nöjeslokaler och arrangemang av olika slag, erbjuder parken aktiviteter för besökande i olika åldrar under olika tider på dygnet och året. Folkets Park Högskolan mitt i staden Högskolans centrala placering nära Centralstationen har varit betydelsefull för högskolans attraktivitet och bidragit till att vitalisera och främja utvecklingen i Västra Hamnen. Högskolans första nya byggnad på Universitetsholmen, lärarhögskolan, refererar med sin skala och gestaltning till platsens varvshistoria. Med tiden har lärarhögskolan fått sällskap av fler undervisningsbyggnader, även de med höga arkitektoniska ambitioner. Tillsammans fungerar de som symboler för kunskapsstaden Malmö. Lärarhögskolan Orkanen

22 22 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ Stadens gröna och blå kvaliteter ska värnas och utvecklas, både i den lilla och den stora skalan. gröna miljöer för alla Stadens gröna och blå kvaliteter ska värnas och utvecklas, både i den lilla och den stora skalan. Alla människor, oavsett var i Malmö de bor eller arbetar, ska ha god tillgång till ett brett utbud av rekreativa miljöer. Vatten och grönska ska vara en naturlig del av den urbana miljön. Människor behöver grönska, vatten och natur. Parkerna, de gröna stadsrummen och naturområdena samt havet, kusten och kanalerna har stora sociala värden och är viktiga för att främja hälsa och livskvalitet. Vistelse i gröna miljöer minskar stressnivåerna, uppmuntrar till fysisk aktivitet och gynnar människors sociala liv. Naturen i staden bidrar med sinnliga värden och till att förbättra luftkvaliteten, minska buller, fördröja dagvatten och reglera temperaturen i stadsmiljön. Grönskan är en viktig del av stadens identitet och har stor betydelse för djur- och växtliv. Malmö har en liten andel grönyta per person i jämförelse med andra större städer i landet. Då Malmö ska bli både tätare och grönare behöver befintlig grönska värnas och mer tillskapas. Det behövs när befolkningen ökar. Malmö ska erbjuda fler gröna rum med olika karaktärer. Närhet till parker och grönområden ska säkerställas i alla delar av staden, då avståndet påverkar hur ofta människor vistas utomhus. Bostadsnära gröna miljöer skapar samhörighet och är av särskild betydelse för barn, äldre och andra människor som inte kan ta sig så långt själva. Tysta, rofyllda platser är särskilt betydelsefulla för vår förmåga att hantera stress, och måste säkerställas och värnas i en allt tätare stad. Sinnliga och ekologiska värden Vatten och växtlighet stimulerar sinnena genom ljud, doft, ljus- och skuggspel och årstidsvariation. Det har en avslappnande verkan på människor och bidrar till trivsel, samtidigt som förutsättningar för biologisk mångfald skapas. Grönytefaktorn är ett redskap för att mäta och säkerställa riklig grönska på kvartersmark som användes första gången i Sverige vid byggandet av Bo01. Sedan dess har redskapet utvecklats och används fortfarande. Bo01, Västra Hamnen

23 ARKITEKTURens funktion 23 De stora parkerna Pildammsparken, anlagd för mer än 100 år sedan, betraktas av många som en milstolpe i utvecklingen av Skandinaviens moderna parker. Dammarna i parken var ursprungligen Malmös vattenreservoar. Startskottet för dagens park gick 1914 med Baltiska utställningen och på talet band stadsingenjören Erik Bülow-Hübe ihop parkens olika delar med ett skickligt helhetsgrepp. Den centrala festplatsen Tallrikens cirkelrunda parkrum har fått flera efterföljare i nya parker. Pildammsparken

24 24 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ Plats för vardag och fest Den livliga torghandeln, jugendarkitekturen och de många butikerna och restaurangerna präglar tillsammans med den blandade befolkningen Möllevångstorget. Torget används stora delar av dygnet och året av människor i olika ålder, med olika bakgrund och förutsättningar. Möllevångstorget

25 ARKITEKTURens funktion 25 Arkitekturen ska främja livet i stadens rum I Malmö ska det finnas plats för intensivt stadsliv, bostadsnära vardagsliv och lugna platser för återhämtning. Byggnader och stadsrum ska placeras och utformas utifrån varje plats unika förutsättningar, så att människor uppmuntras att vistas ute och staden blir upplevelserik och trygg. staden rummet huset/platsen framtid form funktion Hur främjar arkitekturen livet i stadens rum?

26 26 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ Arkitekturen ska erbjuda anledningar för människor att vistas ute och uppmuntra människor att delta i stadens liv dygnet runt och året om. levande stadsrum Miljöer med skiftande användning, storlek och atmosfär ska finnas i Malmö. Genom ett brett utbud av stadrum och utemiljöer, som tillfredställer olika behov, ska det finnas något för envar och människor ska kunna uppleva olika sidor av staden. Användningen av stadens rum är ofta kopplad till de omgivande byggnadernas innehåll och till människors rörelsemönster, men gator, torg och parker kan också vara målpunkter i sig. Livet som redan äger rum i Malmös olika delar ska utvecklas med varsamhet och nya byggnader och stadsrum formas med utgångspunkt i de människor och aktiviteter som redan finns på platsen. Torg, parker och gator, men även stadsrum av mer privat karaktär, till exempel trädgårdar, bostadsgårdar och skolgårdar ska finnas i alla delar av staden. Byggnader ska placeras och stadsrum utformas, så att utemiljöer med olika offentlighetsgrader och ansvarsförhållanden skapas. Fotgängares och cyklisters behov av tillgänglighet och komfort ska tillgodoses och prioriteras. Det ska vara lätt att vara fysiskt aktiv i stadsrummet och att inspireras av andra som är det. Barn ska kunna leka. Genom den byggda miljöns gestaltning, byggnadernas och stadsrummens användning och utformning, ska vi uppmuntra människor att delta i stadens liv och vistas utomhus dygnet runt och året om. Uppmuntra långvarig vistelse Människor vistas i stadens rum av nödvändighet, då de förflyttar sig mellan hem, jobb och fritidsaktiviteter, för att utföra ärenden eller köpa varor. Därtill använder människor stadens rum för att det är behagligt, för att roa sig, vara tillsammans med eller betrakta andra. En plats uppfattas som levande beroende på platsens storlek, hur många människor som vistas där och hur länge de stannar. Bänkar, uteserveringar och kanter erbjuder möjlighet för människor att vistas i stadsmiljön under längre stunder. Komfort och placering i förhållande till solen och vyer påverkar sittplatsernas popularitet. För att tillfredställa äldre, som kan behöva vila för att orka vara ute bör det inte var för långt mellan sittplatserna. Det bör också finnas bänkar med rygg- och armstöd samt plats för fötterna under sitsen. Strandpromenaden, Bo01

27 ARKITEKTURens funktion 27 Närhet i den lokala skalan En nära stad förutsätter täthet och att olika funktioner blandas. Tillgång till kollektivtrafik, handel, samhällsservice, fritidsaktiviteter, förenings- och kulturliv, mötesplatser och rekreationsmöjligheter inom korta avstånd från bostäder och arbetsplatser underlättar det vardagliga livet. Likaså uppmuntras människor att gå och cykla och kan lättare mötas i sin närmiljö. Västra Hamnen För alla åldrar I Malmö ska det finnas något som passar var och en. Temalekplatserna är en satsning som markant förbättrat barns utemiljöer i Malmö. Temalekplatserna fungerar som mötesplatser och utflyktsmål för både familjer och förskolor. I dag finns ett tjugotal temalekplatser med olika teman t.ex. sagor, vatten, teater och rörelse. Äventyrslekplatsen, Kroksbäck.

28 28 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ Bebyggelsens bottenvåningar och stadsrummens kantzoner ska utformas med särskild omsorg, oavsett om de är av privat eller publik karaktär. Inbjudande bottenvåningar och kantzoner Bebyggelsens bottenvåningar och stadsrummens kantzoner ska, oavsett om det är bostäder eller verksamheter, utformas med särskild omsorg. Det bidrar till att stadsmiljön i Malmö upplevs som trygg, levande och intressant. Stadens liv äger i huvudsak rum i gatunivå. Många gånger i övergången mellan stadsrum och byggnad i kantzonen. Stadsrummens kantzoner ska gestaltas för att inbjuda till och ge plats för vistelse så att aktiviteter ute och inne kan berika varandra. Publika och gemensamma funktioner ska i första hand placeras i bebyggelsens bottenvåningar så att de blir tillgängliga för många och bidrar till stadens liv. I strategiskt viktiga lägen ska handel och andra utåtriktade verksamheter kunna inrymmas i bottenvåningarna, även om det inledningsvis saknas underlag för detta. Människor upplever främst det som händer i ögonhöjd när de rör sig genom staden. I ögonhöjd uppfattar människor material och detaljer på nära håll och de kan röra vid det byggda. Bebyggelsens bottenvåningar ska artikuleras genom varierad gestaltning och hög detaljeringsgrad, särskilt kring entréer och när projekten är stora. God visuell och fysisk kontakt mellan funktioner i bottenvåningarna och stadens rum ska eftersträvas. När bostäder byggs i gatunivå behöver fönstersättning, placering av entréer och kantzonens utformning övervägas särskilt noga för att balansera utblick och insyn. Karaktärsskapande kantzoner Privata uteplatser, trädgårdar på förgårdsmark, uteserveringar, sittplatser och varuskyltning ger stadsrummen karaktär. De erbjuder anledningar för människor att vistas utomhus. I Johanneslust ger den grönskande förgårdsmarken gatan karaktär och de boende kan sätta en personlig prägel. Samtidigt fungerar förgårdsmarken som en buffert mellan gatan och den privata bostaden som minskar insyn. Johanneslust

29 ARKITEKTURens funktion 29 Kontakt mellan ute och inne En attraktiv bottenvåning karaktäriseras ofta av många entréer och en rytm som relaterar till den mänskliga skalan. Den erbjuder visuell och fysisk kontakt mellan aktiviteter som äger rum inne och ute. Aktiviteter inomhus kan spilla ut i stadsrummet och det finns plats att uppehålla sig i stadsrummens kantzoner, särskilt där solförhållandena är goda. Caroli City, Malmös första köpcentrum från 1973, har nyligen genomgått en omfattande omvandling som ökat områdets attraktivitet. Byggnadens bottenvåning har öppnats upp och nya entréer skapats. Flera av de omkringliggande gaturummen har omdanats till bilfria torgytor med träd, ljussättning, bänkar och uteserveringar som inbjuder människor att vistas ute. Kvarteret Caroli Slutna bottenvåningar som plats för skapande När byggnaders bottenvåningar av olika skäl behöver vara slutna krävs nytänkande och ansträngningar så att byggnaden blir en tillgång i stadsmiljön. På parkeringshuset Anna i centrala Malmö återfinns sedan 1979 landets första lagliga klottervägg. Där ges allmänheten möjlighet att uttrycka sig och den föränderliga fasaden visar upp graffitikonst för förbipasserande. P-huset Anna

30 30 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ Byggnader och stadsrum ska gestaltas så att stadens rum befolkas, är överblickbara, avläsbara och medvetet ljussatta. TILLITSFULLA OCH TRYGGA MILJÖER Alla människor har rätt att känna sig trygga i sin närmiljö och i staden i stort. Människor ska kunna känna tillit och tillhörighet. Det är grundläggande behov som påverkar människors vardag och livskvalitet. För att främja närvaron av människor i stadens rum över dygnet, veckan och året ska funktionsblandning eftersträvas i alla delar av staden. Likaså ska blandade upplåtelseformer, olika bostadstyper och kostnadsnivåer eftersträvas så att olika hushållstyper kan bo nära varandra och människor har möjlighet att bo kvar inom samma område i livets olika skeden. Såväl offentliga som privata utemiljöer bör finnas i anslutning till alla bostäder. Lokala och halvprivata utemiljöer skapar förutsättningar för närboende att bygga relationer och tillit till varandra. De kan bidra till att öka graden av ansvarstagande för närmiljön och stärka den sociala kontrollen i ett område. Människor i Malmö ska känna att de har möjlighet att påverka sin närmaste omgivning att de får och kan ta arkitekturen i anspråk. Stadens rum ska vara överblickbara och avläsbara. Det ska vara lätt att orientera sig. Ansvarsförhållanden, gränser och tänkt användning bör framgå av gestaltningen. Entréer och fönster bör orienteras så att det är lätt att hålla uppsikt över omgivande utemiljöer. Burspråk och låga fönsterbröstningar kan öka den visuella kontakten mellan ute och inne samtidigt som ljusa och vackra inomhusmiljöer skapas. Med medveten ljussättning av stadens rum kan goda förutsättningar för att se och känna igen andra skapas. Överblickade miljöer Bostäder och kvällsöppna verksamheter gör att kvarteren kring Möllevångstorget befolkas även på kvällarna. Upplysta entréer och ljussken från fönster och verksamheter i gatuplan antyder mänsklig närvaro och bidrar upplevelsen av trygghet även efter mörkrets inbrott. Ängelholmsgatan, Möllevången

31 ARKITEKTURens funktion 31 Spår av liv Människor ska ha möjlighet att sätta personlig prägel på sitt hem och sin närmiljö. Tillhörigheter vittnar om livet mellan husen och om omsorg, gemenskap och tillit mellan människor. I kollektivhuset på Sofielund ger möbler och privata ägodelar intrycket av att de generösa loftgångarna är ett uppskattat socialt rum där de närboende vistas ofta. Sofielunds kollektivhus Tydliga gränser mellan privata och offentliga rum Det låga, genomsiktliga staketet med olåst grind utgör en tydlig markering av ansvarsgränsen mellan den offentliga gatan och den halvprivata gårdsmiljön utan att vara avvisande. Det vackra smidesstaketet erbjuder såväl visuell kontakt som möjligheter att röra sig mellan de olika utemiljöerna. På så sätt kan aktiviteter på gården och gatan berika varandra. Västra Sorgenfri

32 32 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ Konst i arkitekturen I de reklamfria Citytunnelstationerna skapar offentliga konstverk relationer mellan rummen och dess funktion. De tillför upplevelser och uppmanar till reflektion. Triangelns station är en ny typ av offentligt rum och ett arkitektoniskt värdefullt tillägg värt att uppleva såväl utifrån som inifrån. Triangelns station

33 ARKITEKTURens funktion 33 Arkitekturen ska vara inbjudande och tillgänglig Arkitekturen ska kunna användas till mycket och av många. När vi bygger nytt eller om, ska vi tillföra funktioner och kvaliteter som saknas och utforma byggnader och stadsrum för att vara välkomnande, användbara och tillgängliga för alla. staden rummet huset/platsen framtid form funktion Hur, när och av vilka används arkitekturen?

34 34 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ En blandning av funktioner ska eftersträvas i hela staden, genom att funktioner och kvaliteter som saknas på en plats tillförs. mångfunktionell arkitektur Malmö ska bli en tätare och mer blandad stad. Fler människor ska rymmas på samma yta och närheten mellan människor och mellan olika funktioner ska öka. Stadens byggnader och rum behöver därför kunna användas av många, för flera ändamål och utnyttjas effektivt över tid. I en funktionsblandad stad är det nära mellan olika funktioner och aktiviteter. Såväl Malmöbor som näringsliv och besökande kan dra nytta av att många olika funktioner finns inom korta avstånd. Det underlättar det vardagliga livet liksom för människor att röra sig till fots eller cykla. Stadsrummen befolkas på olika tider och att människor möts. Närhet är av mycket stor betydelse för människor med begränsad rörlighet till exempel barn, äldre och personer med nedsatt funktionsförmåga. En blandning av funktioner ska eftersträvas i alla delar av staden. När vi förändrar den byggda miljön ska funktioner och kvaliteter som saknas på en plats tillföras så att en mer sammanhängande stad och nya sammanhang skapas. Det kan innebära att en byggnad innehåller flera olika funktioner eller att ett stadsrum kan användas på flera olika sätt. Många av stadens rum och byggnader står tomma under delar av dygnet, veckan eller året och skulle kunna användas mer effektivt. Delade funktioner och samutnyttjande, att samma ytor används av flera olika aktörer eller för olika ändamål vid olika tidpunkter, ska främjas då det kan leda till reducerade ytbehov, besparingar och nya samarbeten. Samutnyttjande av utemiljöer Skol- och förskolegårdar skulle kunna användas av allmänheten efter verksamhetens stängning i större utsträckning än vad de gör i dag. På Lugnet kombineras en allmän park och förskolegård, vilket tar samutnyttjandet ett steg längre. Verksamheten har dagligen tillgång till hela parken, som samtidigt kan användas av allmänheten. Park och förskola på Lugnet

35 ARKITEKTURens funktion 35 Flerfunktionella parkeringshus I Malmö byggs sedan en tid tillbaka många parkeringshus för att möta stadens parkeringsbehov. Stora ansträngningar görs för att minimera den negativa inverkan som en stor och sluten byggnad kan ha på stadsmiljön. Bostäder eller kontor integreras ofta i kvarteret och verksamhetslokaler lokaliseras många gånger i parkeringshusets bottenvåning. Parkeringshusen utformas ofta utifrån ett miljötänkande med exempelvis bilpool, cykelparkeringar, solcellsanläggningar eller gröna fasader. Fullriggarens parkeringshus Stationernas nya roll Malmö Centralstation har genomgått flera ombyggnader sedan den byggdes i mitten av talet, senast i samband med Citytunnelns tillkomst. Då fick stationen flertalet nya funktioner. Centralstationen erbjuder i dag ett brett utbud av service och handel för boende och arbetande i närområdet samt för de som reser till och från Malmö. Malmö Centralstation

36 36 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ Stadens byggnader och rum ska vara inbjudande, tillgängliga och användbara för människor med olika intressen, behov och förutsättningar. inbjudande och tillgänglig arkitektur I Malmö, som är en stad med många olika befolkningsgrupper, ska det finnas platser där många känner sig välkomna och där olikheter kan mötas. Arkitekturen ska vara tillgänglig och användbar för människor med olika intressen, behov och förutsättningar. Stadens offentliga rum och byggnader spelar liksom avgiftsfria aktiviteter och arrangemang en särskilt viktig roll. Men även bostadsmarknaden och arbetsplatser ska vara tillgängliga för alla. Människors olika förutsättningar, exempelvis kön, ålder, etnicitet och funktionsförmåga måste beaktas när vi formar stadens byggnader och rum. För att den fysiska miljön ska bidra till att Malmö ska blir en mer jämlik och inkluderande stad krävs kunskap och medvetenhet om hur olika grupper använder och uppfattar arkitekturen. Fysisk tillgänglighet är en naturlig del av arkitekturen i Malmö. När vi utformar stadens byggnader och utemiljöer ska hänsyn visas till människors, till exempel funktionshindrades, barns och äldres, särskilda behov. Dessa ska beaktas tidigt i processerna, för att undvika att hinder som stänger människor ute skapas. Åtgärder som säkrar alla människors framkomlighet ska ges en tilltalande gestaltning så att de blir en integrerad del av arkitekturen. Jämställdhet i det offentliga rummet En grupp unga tjejer har varit djupt engagerade i omvandlingen av en parkeringsplats i stadsdelen Rosengård. Målet var att få unga kvinnor ska ta mer plats i det offentliga rummet och resultatet är en aktivitetsplats med fokus på rörelse, musik, uppträdande och dans. Användarna har en fortsatt viktig roll i förvaltningen av platsen som samförvaltas tillsammans med staden. Rosens röda matta, Rosengård

37 ARKITEKTURens funktion 37 Tillgänglighet i flera bemärkelser Hylliebadet, stadens senaste badanläggning, har planerats och gestaltats för att vara tillgängligt i vid bemärkelse. Badhuset ligger i kollektivtrafiknära läge för att lätt kunna nås från stadens olika delar liksom från omlandet. Innehållet är anpassat för olika användare så som barnfamiljer, ungdomar, skolklasser och motionärer och badet är i sin helhet är tillgängligt för rörelsehindrade. Badhuset har en öppen gestaltning med stora fönsterpartier som släpper in rikligt med ljus och erbjuder utblickar mot de gröna omgivningarna. Hylliebadet Mångfunktionell och vacker ramp Malmö Centralstation har gjorts tillgänglig med respekt för både arkitekturens kulturhistoriska värden och för människors lika värde. Rampen har utförts i gedigna material och upplevs som en naturlig del av stadsrummet som erbjuder möjlighet att vänta, umgås eller vila. Malmö Centralstation

38 38 ARKITEKTURens form Ett rikt kulturarv Den gamla staden innanför kanalerna, karaktäriseras av många tidslager och varierande arkitektur från Malmös historia. Stadskärnan har omvandlats och byggnader har lagts till och bytts ut under lång tid. Äldre hus står intill byggnader från modern tid som sammantaget blir en frisk blandning av byggnadsstilar och material. Bebyggelse innanför kanalen

39 ARKITEKTURens form 39 Arkitekturens form

40 40 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ En heterogen stadsbild Malmös stadsbild präglas av områden med stadsbyggnadsideal från olika epoker. Byggnadernas och stadsrummens skala och karaktär varierar över staden. Det finns heterogena områden med en mångfald av stilar, vilka växt fram över lång tid, medan andra delar av staden är mer homogena och representerar en särskild tid. Havet och kanalerna har genom historien spelat en viktig roll och är i dag rekreativa tillgångar och vackra inslag i stadsbilden. Kanalen och Bastionen Älvsborg

41 ARKITEKTURens form 41 Arkitekturen ska stärka Malmös särart Arkitekturen i Malmö rymmer samma mångfald som befolkningen. Bebyggelsen, parkerna och vattnet speglar stadens historia och identitet. Stadens särart ska fortsätta stärkas genom att arkitektoniska och kulturhistoriska värden tas tillvara och utvecklas. Med ny arkitektur ska sammanhanget tolkas och nya kvaliteter och uttryck tillföras staden. staden rummet huset/platsen framtid form funktion Hur stärker arkitekturen Malmö särart?

42 42 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ Arkitekturen ska anamma och bygga vidare på den mångfald av arkitektoniska uttryck som präglar Malmö. en stad med många karaktärer Arkitekturen ska anamma och bygga vidare på den mångfald av arkitektoniska uttryck som präglar Malmö. Genom bevarande och med ny arkitektur ska vi bygga vidare på och utveckla Malmös särart. Arkitekturen speglar Malmös historia den medeltida staden, hamn- och industristaden, mönsterstaden under efterkrigstiden och den unga, dynamiska kunskapsstaden. Tiden och olika planeringsideal har gjort att Malmö i dag erbjuder en mängd olika stadsrum, byggnadsstilar och arkitektoniska uttryck. Det finns heterogena stadsdelar med arkitektur från olika tidsepoker. Särskilt stadskärnan uppvisar denna komplexitet. Andra stadsdelar, som planerats och byggts under en kortare tid, är mer homogena men skiljer sig mycket från varandra. Därtill kommer landsbygden och byarna med egen karaktär. Varje del av Malmö har ett eget värde. I helheten och i detaljerna berättas platsens och Malmös historia. Läge i staden, stadsmönster, byggnader, landskap, växtlighet, sol- och vindförhållanden och inte minst människorna ger varje del av staden dess karaktär. Då staden ska förtätas kommer allt mer av det som byggs att byggas i redan i anspråktagna miljöer. Det ställer allt högre krav på att ta tillvara platsspecifika och kulturhistoriska värden. Vid förändringar av stadens fysiska miljöer ska utgångspunkten alltid vara förståelse för, och tolkning av, platsens karaktär och värden. Genom att värna arkitekturarvet, det befintliga såväl som det vi lämnar efter oss, ska arkitekturen bidra till att utveckla och stärka Malmös särart och att nya stadsdelar får starka och egna karaktärer. Skånsk byggnadstradition Dammhälla byggdes enligt grannskapstanken i början på 1950-talet. I det naturnära området blandas villor, radhus och kedjehus. Med förankring i den skånska byggnadstraditionen karaktäriseras husen av höga taklutningar och avsaknad av vindskivor. Rött och gult tegel används genomgående och återfinns också i flera andra områden från samma tid. Dammhälla, Riseberga

43 ARKITEKTURens form 43 Välfärdsstatens Malmö Ett flertal bostadsområden i Malmö speglar det svenska välfärdssamhällets framväxt och stadens kraftiga tillväxt efter andra världskriget. Bland exemplen återfinns funktionalistiska Ribersborg och Ellstorp, grannskapsenheterna i Augustenborg och Mellanheden samt de mer storskaliga bostadsområdena Lorensborg, Segevång och Rosengård. Segevång Den brokiga stadskärnan Malmös stadskärna präglas av den oregelbundna medeltida stadsformen, med tydligt avgränsade gator och platser som inramas av byggnader från olika tider och med olika stil. I centrala Malmö finns spår av stadens äldsta, medeltida historia i form av arkitektur och stadsbild samt ett rikt och varierat bestånd av bebyggelse från 1800-talet och framåt. I fonden av Kalendegatan syns St Petri kyrka, den största stadskyrkan i medeltidens Danmark. Kalendegatan

44 44 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ Vattenrummens kvaliteter och kulturvärden ska lyftas fram och bli mer tillgängliga med hjälp av till exempel byggnader, stadsrum och aktiviteter. EN STAD VID VATTEN Malmös identitet som kuststad ska stärkas genom att vattenmiljöernas tillgänglighet och användning utvecklas. Ingen i Malmö ska undgå att Malmö är en kuststad. Havet, kanalerna, vattendragen och dammarna är en viktig del av stadens attraktivitet. Vatten har en mycket stor attraktionskraft på människor att se ut över havet eller andra vattenytor upplevs som rofyllt och avkopplande. Inslag av vatten är karaktärsskapande, inbjuder till lek och aktivitet samtidigt som de är hemvist för växt- och djurliv. Vattnet i Malmö vittnar om stadens historia. Kanalerna är forna försvarsanläggningar och hamnen vittnar om fiskenäringens och varvets betydande roll i stadens utveckling. Samtidigt pågår en omfattande stadsomvandling i kustnära lägen där nya blandade stadsdelar ersätter industrier och hamnverksamhet. Vattenrummens kvaliteter och kulturvärden ska lyftas fram och utvecklas. Stränder och kajer ska vara allmänt tillgängliga. Bryggor, fiskehoddor och hamnar ska tillsammans med natur och parker kopplas samman till en upplevelserik kustlinje. Vid utvecklingen av befintliga och nya miljöer får vatten gärna användas som rekreativa, sinnliga och funktionella element. Med nya stadsrum, fritidsaktiviteter, bostäder och arbetsplatser i vattennära lägen blir vattnet mer närvarande i stadsbilden och mer tillgängligt och användbart för människor i Malmö. Broar med arkitektoniska kvaliteter Stadens broar är viktiga förbindelser och markerar entréer till olika delar av staden. De är ett viktigt stadsbyggnadselement som med omsorgsfull gestaltning kan tillföra arkitektoniska värden och identitet till stadsbilden. Kaptensbron

45 ARKITEKTURens form 45 Malmö möter havet Stränder, rekreationsområden vid vattnet och strandängarna utgör besöksmål och mötesplatser och kompletterar kajer och kanaler. Stadens landskapliga möte med havet ska värnas och utvecklas som en rekreativ resurs och som ett komplement till utbudet i den täta staden. Ribersborgsstranden Kanalen som en levande del av staden Vid kanalen, på gränsen till den gamla staden, har ett tolv våningar högt bostadshus uppförts med hänsyn till såväl stadsbild som närmiljö. De många hyres- och bostadsrätterna ger fler Malmöbor möjlighet att bo centralt i staden samtidigt som en liten park med bryggor erbjuder människor i närområdet och förbipasserande nya möjligheter att vistas vid kanalen. Slussplan

46 46 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ Stadens parker och gröna miljöer ska värnas och utvecklas med omsorg och kunskap om deras historia, arkitektoniska uttryck och användning. PARKERNAS STAD Malmös identitet som parkernas stad ska stärkas och bekräftas genom höga arkitektoniska, konstnärliga och miljömässiga ambitioner. Gestaltningen av stadens parker ska kännetecknas av variation, mångfald och upplevelserikedom oavsett var i staden de ligger. Malmö har en lång parktradition och är känt som "Parkernas stad" tack vare sina centralt belägna, stora och vackra parker, representativa för olika tidsåldrar och samhällsideal. Även kyrkogårdarna är, utöver sin funktion som gravplatser, viktiga kulturmiljöer och betydelsefulla gröna rum både i den täta staden och i byarna. I Malmö finns också några av landets äldsta koloniområden och en växande stadsodlingskultur. Parkerna och de gröna miljöerna i Malmö ska värnas och utvecklas med omsorg och kunskap om deras historia, arkitektoniska uttryck och användning. Genom bevarande och fortsatt utveckling av Malmös gröna arkitekturarv ska vi stärka stadens särart. Samtidigt ska vi skapa nya gröna rum och förbindelser framtidens kulturarv när Malmö växer. Rik växtlighet ska integreras i både nya och befintliga miljöer, på allmän platsmark, kvartersmark och i bebyggelse, så att Malmö blir en allt grönare stad. Arkitektoniska och kulturhistoriska värden ska bevaras och arkitekturen ska spegla landskapets och landsbygdens karaktärer. en levande landsbygd Landskapet och landsbygdens kvaliteter ska skyddas och utvecklas som ett komplement till den täta staden. Nya målpunkter och ett ökat samspel mellan bebyggda områden och de öppna omgivningarna kan göra att landskapet och landsbygden blir tillgängliga för fler människor. Tillägg och förändringar ska ske med varsamhet och respekt för befintliga värden och särdrag. Staden Malmö omges av ett öppet kulturlandskap kustlandskap i väster, slättlandskap i söder och backlandskap i öster. Den bördiga jordbruksmarken har historiskt varit, och är än i dag, en värdefull resurs som skapat förutsättningarna för den stad som har vuxit fram. Bebyggelsen i landskapet kännetecknas av små byar och enskilda gårdar, ofta i ett historiskt byggnadsskick, samt uppstickande kyrkspiror. Landsbygden och närheten till denna är en viktig tillgång för staden och de som bor och verkar här. Landsbygden används för livsmedelsproduktion men erbjuder samtidigt upplevelse-, natur- och kulturvärden, oftast platsspecifika. En del av Malmös allra äldsta kulturarv återfinns på landsbygden. När vi bygger i landskapet och i anslutning till byarna ska arkitekturen spegla landskapets och landsbygdens karaktärer. Den öppna och storslagna karaktären och topografin ska bevaras. Inslag som bronsåldershögar, alléer och pilevallar ska skyddas. Vid om- och nybyggnation i byarna ska arkitektoniska och kulturhistoriska värden värnas och skala, färgsättning, material och byggnadssätt harmoniera med omgivningen.

47 ARKITEKTURens form 47 Nya parker adderas I takt med att Malmö växer adderas nya gröna rum av olika karaktär och storlek från bostadsnära parker till stora, mångfunktionella stadsparker som lockar besökare från alla delar av staden. Varvsparken, Västra Hamnen Landskapet I söder och öster omges staden Malmö av ett öppet landskap. I söder breder ett storskaligt, platt och öppet slättlandskap ut sig. Nästan all mark är uppodlad. I öster återfinns backlandskap, ett mjukare och böljande odlingslandskap med inslag av andra naturtyper: ängs- och betesmarker, våtmarker och småvatten. Byar och gårdar, ofta äldre, ligger spridda i landskapet. Slättlandskapet med gårdar och byar

48 48 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ Gammalt och nytt i samspel Med Moderna museets tillbyggnad av det gamla Elektricitetsverket och det nya torget framför, har Malmös kultur och arkitektur blivit rikare. Tillbyggnaden samspelar med den äldre omgivande bebyggelsen i sin skala men särskiljer sig genom sitt expressiva och moderna uttryck, vilket gjort tillbyggnaden till en symbol för verksamheten. Museet är ett exempel på hur äldre och ny arkitektur samt stadsrum och byggnader kan samspela och bli ett värdefullt tillskott till en plats. Moderna Museet

49 ARKITEKTURens form 49 Arkitekturen ska gestaltas i relation till sin omgivning Varje plats i staden har unika förutsättningar och kvaliteter. Människorna, historien, stadsstrukturen, landskapet och bebyggelsen skiljer sig åt och ger varje plats dess karaktär. Arkitekturen ska alltid formas med utgångspunkt i omgivningarna, så att tillägg och förändringar förskönar och bidrar positivt till platsens utveckling. staden rummet huset/platsen framtid form funktion Hur förhåller sig arkitekturen till sin omgivning?

50 50 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ Såväl stadsrum som byggnader, ska relatera till den mänskliga kroppens storlek och sinnenas räckvidd. ARKITEKTUR MED MÄNSKLIG SKALA Arkitekturen i Malmö ska förhålla sig till den mänskliga skalan. Stadens rum och byggnader ska, i sin storlek och form, oavsett om det handlar om bebyggelsehöjder, gatubredder eller kvartersstorlekar, relatera till den mänskliga kroppens storlek, sinnenas räckvidd och omgivningarnas egenskaper. Stadslandskapet i Malmö är flackt. Bebyggelsen i stadens centrala delar är i genomsnitt fyra till fem våningar. Utanför stadskärnan återfinns både småskalig bebyggelse i en till två våningar och områden med byggnader på upp till åtta våningar. Historiskt stack huvudsakligen kyrkspiror upp men efterhand har höga hus tillkommit vilka står som solitärer. Flera av dessa har blivit symboler för Malmö. Som följd av ökade krav på att bygga tätt, byggs i dag allt mer i sex, sju och åtta våningar och ett ökat antal höga hus gör stadens siluett allt taggigare. För att bedöma vilken täthet, vilka byggnadshöjder och hur stora stadsrum som lämpar sig i olika delar av staden behöver vi se till sammanhanget. Samma täthet kan uppnås med olika stadsformer och byggnadshöjder. Hänsyn ska visas arkitektoniska och kulturhistoriska värden. Tillfredställande dagsljusförhållanden behöver säkerställas inomhus och solens strålar ska nå gator och gårdar. Stora stadsrum bör innehålla mindre rumsligheter och stora byggnader bör artikuleras, indelas och detaljeras så att de inte upplevs som överväldigande och ensartade. Blir husen för höga eller stadsrummen för stora riskerar miljöerna att kännas ödsliga. När höga hus planeras ska hänsyn visas kulturmiljövärden och konsekvenserna för den nära omgivningen behöver beaktas. Stor omsorg ska läggas på gestaltningen av höga byggnaders möte med marken och en slank form bör eftersträvas. Lokalklimatet, vindpåverkan och skuggverkan behöver studeras noggrant. Med ett starkt eget uttryck ska höga hus fungera som värdiga representanter för sin plats och för Malmö som stad inför resten av omvärlden. Intima miljöer Den mänskliga skalan relaterar till kroppens mått och sinnenas räckvidd. Intima miljöer med låga hus, små platsbildningar och smala gator eller gränder fungerar många gånger väl som sociala rum. De små måtten gör att människor kommer varandra nära och biltrafiken är ofta begränsad. Bo01, Västra Hamnen

51 ARKITEKTURens form 51 En spretigare siluett Bohus är ett förtätningsprojekt där ett befintligt kvarter har kompletterats med små, yteffektiva hyressrätter i form av ett högt hus. I samband med nybyggnationen rustades de gemensamma utemiljöerna upp och boende i kvarteret fick, i det nya husets bottenvåning, tillgång till en ny tvättstuga och gemnsamhetslokaler. Det höga huset utmärker sig med sitt skulpturala och lekfulla uttryck i stadsbilden. Bohus, Mobilia Malmöskalan Kring sekelskiftet mellan och 1900-talen förändrades Malmös stadsbild påtagligt. Nya stadsdelar växte fram utanför stadskärnan och äldre bebyggelse i innerstaden ersattes med nya och högre byggnader. Bebyggelsemönstret från tiden kännetecknas av kvartersstruktur i fyra till fem våningar och väl proportionerade gaturum. Kvarteren är oftast indelade i flera fastigheter med olika entréer. Det ger en rytm och en sammanhållen men likväl varierad miljö. Simrishamnsgatan, Möllevången

52 52 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ Balans mellan samspel och variation ska eftersträvas i stadslandskapet som helhet och i de enskilda livsmiljöerna. balans mellan samspel och variation Balans mellan samspel och variation ska eftersträvas, i stadslandskapet som helhet och i de enskilda livsmiljöerna. Ny arkitektur ska samspela med befintlig. Gedigen och sammanhållen vardagsarkitektur ska balanseras med väl placerade och uttrycksfulla byggnader och stadsrum som kan fungera som noder och landmärken i stadsbilden. Arkitekturens skala, proportioner, rytm, materialval och växtlighet inbördes likheter och olikheter påverkar upplevelsen av en miljö. Variation och sinnlig stimulans behövs för att miljöer inte ska upplevas enformiga och tråkiga. Å andra sidan kan allt för mycket variation göra att miljöer upplevs spretiga och sammanhang är svåra att avläsa. I Malmö finns områden med stor variationsrikedom där mycket gör anspråk på uppmärksamheten. Andra delar av staden är mer sammanhållna i sin gestaltning. Byggnaderna och stadsmiljöerna kan vid en första anblick se likadana ut, men i exempelvis grönskan och detaljerna återfinns skillnader. När vi bygger ska variation eftersträvas inom ramarna för den helhet som utmärker en plats. Gamla byggnader och historiska spår ska bevaras i största möjlig mån för att främja funktionsblandning och skapa rika miljöer. I nya områden behöver några karaktärsdrag vara enhetliga för att harmoniska stadsrum och områden med tydlig identitet ska skapas. Men utrymme måste samtidigt lämnas för arkitekturen att spegla sin tid och att ha ett eget uttryck. Soliga och vindskyddade platser ska tas tillvara och nya tillskapas. ETT BEHAGLIGT LOKALKLIMAT För att förlänga säsongen då det är behagligt att vistas ute i Malmö, ska klimatets positiva aspekter tas tillvara. Solens strålar behöver nå ner i stadens rum, till torg, gator, parker och gårdar, och skydd mot oönskad vind behöver skapas. Soliga och vindskyddade platser ska tas tillvara och nya skapas. Lokalklimatet påverkar människors vilja att vistas ute och därmed stadens liv. Väderlek, temperatur och vindförhållanden, men även stadens strukturer, stadsrummens storlek, byggnader och vegetation, påverkar hur behagligt det är att uppehålla sig i stadens rum. Malmö har ett milt klimat och från april till oktober är det oftast behagligt att vara utomhus. Som kuststad omgiven av ett öppet landskap är vinden, och därmed också inverkan av regn och snö, påtaglig. Stadens strukturer och byggnader ska gestaltas så att goda solförhållanden skapas i gatunivå och för att att vindtunnlar inte ska uppstå. En tät bebyggelse med relativt jämna byggnadshöjder kan minska vindens negativa inverkan på gator och platser. Uppstickande höga hus behöver utformas och placeras så att de inte ger upphov till turbulens och starka vindar i gatunivå. Långa raka gator riskerar att fungera som vindtunnlar där vindens påverkan blir särskilt tydlig. Träd kan skydda mot vind och ger en behaglig lövskugga under varma sommardagar.

53 ARKITEKTURens form 53 Variation i det upprepade Med tiden med mänskliga anpassningar, då vegetationen växer till sig och arkitekturen patineras blir miljöer många gånger rikare. I radhusområdet i Limhamn har variation eftersträvats redan från början. Byggnadshöjderna, husens uttryck och förgårdsmarkens behandling är enhetlig och verkar sammanhållande och skapar en behaglig rytm längs gatan. Samtidigt skiljer sig byggnadsvolymerna något åt och materialen varieras vilket ger känslan av att varje bostad är unik. Limhamns sjöstad Skapa och ta tillvara goda sollägen Solens vandring under dagen längs den svängda öst-västligt orienterade Friisgatan skapar olika förutsättningar för vistelse och verksamheter på gatans olika sidor. Den böjda formen ger goda solförhållanden stora delar av dagen och skyddar mot vind. Friisgatan är en vacker gata där byggnaderna har en stark närvaro och det okända väntar om hörnet. Friisgatan

54 54 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ En rik stadsmiljö På Gamla väster finns det mycket att upptäcka och vila ögonen på. Gatorna är intima och bebyggelsen varierar i skala, material och kulörer. Äldre byggnader står brdvid nyare, en följd av att området har växt fram under en längre tid. Markbeläggningarna har en hög detaljering och växtligheten är rik och varierad. Att trafiktempot är lugnt och det finns uteserveringar inbjuder till vistelse och bidrar till områdets särskilda atmosfär. Gamla Väster

55 ARKITEKTURens form 55 Arkitekturen ska ge sinnliga upplevelser Arkitektur väcker känslor. Skala, estetik, ljus, ljud och doft är faktorer som påverkar hur den fysiska miljön uppfattas. Vid gestaltningen av stadens strukturer, stadsrum och byggnader, ska behagliga sinnesupplevelser eftersträvas. Såväl riklig stimulans som möjlighet för återhämtning behövs. staden rummet huset/platsen framtid form funktion Vilka sinnliga upplevelser ger arkitekturen?

56 56 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ Arkitekturen bör uttrycka en social och arkitektonisk idé som utgår ifrån platsen och användarnas behov. ETT MEDVETET UTTRYCK Det byggda bör uttrycka en tydlig social och arkitektonisk idé som visar omsorg om platsen, användarna och deras behov. En ökad medvetenhet om vad arkitekturen uttrycker och vilket intryck den ger behövs. Målsättningen är inte att framhäva en arkitekturstil framför en annan, utan att stadsrum och byggnader ska ges en genomtänkt och vacker utformning som talar till människor i Malmö. Arkitekturens estetiska dimensioner påverkar mäniskors upplevelser av och uppfattningar om en miljö eller en byggnad. Genom alla tider har arkitekturen uttryckt sin samtids stilideal, samhälls- och människosyn. Lokala förutsättningar som historia, material, klimat och resurser har format arkitekturens uttryck, liksom ambitioner och kunskap hos inblandade aktörer. Såväl omsorgsfull vardagsarkitektur som utrycksfulla stadsrum och byggnader behövs. Arkitektur med stor betydelse för samhället, till exempel offentliga byggnader och rum eller särskilt innovativa projekt, gestaltas med fördel så att de blir accenter och orienteringspunkter i stadsbilden. Oavsett stil eller uttryck ska kvalitet eftersträvas redan från början och speglas i såväl helhet som i detaljerna. Samtliga aktörer från användare till byggherre ska kunna känna stolthet över det som byggs i Malmö. Uttrycksfull bostadsarkitektur Koggens gränd är ett karaktärsfullt bostadshus där trä och generösa balkonger ger ett varmt och öppet inbjudande intryck. Genom byggnadshöjder och volymhanteringen samspelar byggnaden med omgivande hus och smälter, trots sitt särpräglade uttryck, väl in i kvarteret. Koggens gränd, Västra Hamnen

57 ARKITEKTURens form 57 Långvariga skönhetsvärden Efter mer än fyra decenniers planering stod Malmös nya stadsteater färdig 1944 och ansågs då vara norra Europas mest moderna teater. Den avskalade byggnaden med många vackra detaljer uppskattas än i dag. Sedan 1994 är byggnaden, som 2002 ändrade namn till Malmö Opera, byggnadsminne. Malmö Opera

58 58 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ Sunda och trivsamma inomhusmiljöer med goda dagsljusförhållanden ska säkerställas och användningen av material som är både miljöoch hälsovänliga främjas. en sund inomhusmiljö Alla byggnader i Malmö ska ha en sund och trivsam inomhusmiljö. Rummens storlek, proportioner och inbördes samband påverkar dagsljusförhållandena, luftkvaliteten och ljudmiljön och ytterst hur människor trivs i huset. God tillgång till naturligt ljus, dagsljus och solljus, är viktigt då det bland annat reglerar människans dygnsrytm. Genom noggranna studier av kvarterstorlekar, byggnadshöjder, husdjup och fönstersättning ska goda dagsljusförhållanden såväl inom- som utomhus säkerställas och välmående och produktivitet främjas. Medveten fönstersättning, belysning och ljussättning ska användas för att skapa funktionella miljöer men också för att framhäva proportioner, material och färger och skapa stämningar. En generös takhöjd ger inte bara fina och ljusa rum utan gör också det lättare att använda arkitekturen för olika ändamål. Användningen av material och metoder som är både miljö- och hälsovänliga ska främjas. I Malmö tillämpas försiktighetsprincipen, vilket betyder att material och byggteknik där vi av erfarenhet känner till effekterna på människors hälsa och på miljön används. Skolmiljöer som främjar lärandet Ängsdalsskolan har gestaltats med för att på bästa sätt stödja verksamheten och bidra till elevernas lärande. Byggnaden är sluten mot omgivningarna och öppnar sig mot den egna skolgården. Till varje klassrum hör en uteplats och det finns ateljéer för kreativa verksamheter. Höga lanterniner skapar goda ljusförhållanden i klassrummen och ger samtidigt byggnaden ett lekfullt och karaktäristiskt uttryck. Ängsdals skola

59 ARKITEKTURens form 59 Delade faciliteter Media Evolution City är en populär arbets- och mötesplats där företagare delar lokaler och faciliteter med varandra och med besökande. I de om- och tillbyggda industrilokalerna finns kontor i olika storlekar, enskilda arbetsplatser, möteslokaler, restaurang och som flexibla ytor som kan användas på olika sätt. Att dela ytor och faciliteter är resurseffektivt och ekonomiskt gynnsamt och kan ge upphov till oväntade möten, nya samarbeten och kunskapsutbyte mellan olika användare. Media Evolution City, Västra hamnen Vackert ljusinfall Fönstersättningen är av stor betydelse för hur arkitekturen upplevs, invändigt och utifrån. Genom fönstrens placering och storlek kan god tillgång på dagsoch solljus säkerställas inomhus samtidigt som vackra utblickar och utrycksfulla fasader skapas. Brf Ohoj, Västra Hamnen

60 60 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ Material och färgsättning ska bidra till att skapa vackra helheter och stärka den lokala karaktären. material och färger med lokal anknytning Förändringar och tillägg i Malmös stadsbild ska visa hänsyn till och stärka den lokala karaktären. Material och färgsättning ska samspela så att byggnader, torg, gator och parker bildar vackra helheter och stärker stadens särart. Historiskt har arkitekturens formspråk varit likartat i olika städer vid olika epoker. Material och färgsättning har däremot växlat utifrån de lokala förutsättningarna. Varje stad har material och färger som återkommer i stadsmiljön. Så också Malmö. Bebyggelsen i Malmö kännetecknas av kontraster i form, uttryck och färger. Användningen av tegel går långt tillbaka i tiden och har stark regional förankring. Svalt gult och varmt rött tegel samt ljusa putsfasader är vanligt förekommande. Röda tegelpannor är ett ofta återkommande takmaterial. På stadens golv återfinns historiskt natursten, klinker, betongplattor och grus. Marktegel och platsgjuten betong är vanliga samtida inslag i stadsmiljön. För att stadens miljöer ska vara beständiga och åldras vackert ska användningen av material med hög arkitektonisk och teknisk kvalitet främjas. I en tid när material skeppas från hela världen är det utmanande och allt viktigare att värna den lokala särarten. Användningen av material med förankring i staden och historien ska därför uppmuntras. Samtidigt ska samtiden få göra avtryck, till exempel genom material och metoder som svarar mot dagens krav och produktionstekniker, under förutsättning att vackra helheter skapas. Detaljerna ska vara väl genomtänkta och genomförda särskilt där arkitekturen upplevs på nära håll. Detaljerna lyfter helheten I detaljerna ska arkitekturens uttryck utvecklas och ge signaler om omsorg och kvalitet till brukaren. I detaljerna och utförandet blir kvaliteten särskilt påtaglig och människor får en handgriplig kontakt med arkitekturen. De utgör en viktig del av helhetsintrycket och arkitekturens karaktär. Detaljer behöver inte vara dyra, men väl genomtänkta och genomförda talar de till människor och förmedlar känslan av att de som gestaltat och byggt har brytt sig om användaren. Hög estetisk och teknisk kvalitet ska eftersträvas då väl genomförda detaljer håller länge och är en investering som höjer arkitekturens värde. Det är särskilt angeläget där arkitekturen upplevs på nära håll, till exempel i bottenvåningar, vid portar och entréer och i utemiljöerna.

61 ARKITEKTURens form 61 Malmögrönt Den mörkt gröna färgen på bänkar, belysningsarmaturer, räcken och andra stadsinventrier bidrar till en enhetlig och igenkännelig stadsmiljö och förekommer över hela staden. Detaljer och vanligt förekommande material och färger Tegel, puts och keramiska material har genom historien producerats i närområdet och är i dag vanligt förekommande i Malmös stadsbild. Färgskalan är kontrastrik och utgår ofta från varmt rött eller svalt gult tegel.

62 62 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ Byggnader och stadsrum ska ljussättas medvetet för att försköna stadslandskapet, så att orientering underlättas och staden upplevs tryggare. VACKER OCH FUNKTIONELL LJUSsÄTTNING Ljussättning är en viktig del av arkitekturen som ska användas för att skapa ett funktionellt och vackert nattlandskap, så att staden upplevs tryggare och orientering underlättas under dygnets mörka timmar. Ljus har en stor betydelse för upplevelsen av våra miljöer. På våra breddgrader, där ljuset och vädret förändras mycket under årets lopp, skiftar upplevelsen av stadsrummet med dygnets och årstidernas växlingar. Ljussättning ska användas för att tillfredsställa det funktionella behovet av ljus, men också för att skapa stämningar både inomhus och utomhus. En balanserad och varierad ljussättning som riktar uppmärksamhet mot det som behövs och det som ska framhävas ska eftersträvas. Ljussättning ska användas för att underlätta orienteringen i staden nattetid, genom att skapa rum och riktningar, och genom att förtydliga hierarkier mellan gator av olika dignitet. Konst och ljus kan interagera. Konstnärlig ljussättning och tillfälliga installationer bör främjas för att hitta nya sätt att iscensätta stadsrummet. Konstnärliga inslag i stadens byggnader och rum ska främjas så att Malmös kulturella attraktionskraft ökar. fler DIMENSIONER MED KONST Malmös kulturella attraktionskraft ska öka genom systematiskt arbete med konst i det offentliga rummet och i byggnader. Konst i det offentliga rummet och byggnader kan ta sig många olika uttryck. Den kan vara permanent eller tillfällig, fristående eller integrerad i husens arkitektur eller i de offentliga rummen. Ofta förknippas den offentliga konsten med skulptur, men all form av konstnärlig gestaltning av material, miljöer och landskap kan ingå. Tillfällig offentlig konst omfattar allt från stora spektakulära arrangemang till projekt som fokuserar på att skapa delaktighet och intresse genom dialog eller tillfälliga evenemang. Konst, liksom ljussättning, medverkar till att försköna och tillföra kvaliteter och identitet till stadens rum. Konsten kan exempelvis användas för att profilera platser eller skapa debatt, engagemang och intresse för stadens sociala dimensioner. Oavsett vilket uttryck eller vilken metod som används, ger den offentliga konsten ett mervärde till våra gemensamma rum som sträcker sig bortom funktion. Konsten ger nya perspektiv, väcker tankar och funderingar. Den skapar identitet och ger möjlighet till dialog. De konstnärliga inslagen i stadens byggnader och rum ska främjas så att Malmö blir en upplevelserik och vacker stad.

63 ARKITEKTURens form 63 Identitetsskapande konst Sedan vattentornet i Hyllie stod färdigt 1973 förknippas stadsdelen med vatten. Med det första offentliga konstverket i stadsdelen, en fontän i form av ett jättelikt kvinnohuvud i brons, tolkas och utvecklas vattentemat. Mother, Hyllie Vackra nattlandskap Med medveten ljussättning skapas rum som upplevs trygga, är användbara och intressanta även under årets och dygnets mörka timmar. Hermods plats, Klagshamn

64 64 ARKITEKTURens framtid Rofylld urtidsskog Millennieskogen är den första etappen i Lindängelunds rekreationsområde och en del av Malmös framtida botaniska trädgård. Gestaltningskonceptet präglas av ett ramverk som ger utrymme för stor inre variation. Millennieskogen, Lindängelund

65 ARKITEKTURens framtid 65 Bild med människor? Arkitekturens framtid

66 66 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ Social och ekologisk omställning Bostadsområdet Augustenborg har sedan 1990-talet utvecklats för att bli mer socialt och miljömässigt hållbart. I samverkan har fastighetsägaren, staden och inte minst de boende arbetat med bland annat energieffektivitet och lokal dagvattenhantering. I dag är systemet med öppna kanaler och dammar ett vackert inslag i närmiljön som samtidigt avlastar dagvattennätet och har gjort området mindre sårbart vid extrema regn. Augustenborg

67 ARKITEKTURens framtid 67 Arkitekturen ska bidra till Malmös långsiktiga hållbarhet Med ett ansvarsfullt byggande ska vi bidra till att möta aktuella samhällsutmaningar. Genom att bygga resurseffektivt, miljö- och människovänligt ska stadens motståndskraft öka, människors välmående främjas och Malmös attraktivitet stärkas. staden rummet huset/platsen framtid form funktion Hur bidrar arkitekturen till Malmös långsiktiga hållbarhet?

68 68 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ Varje yta ska användas effektivt, men tätheten får inte äventyra kvaliteter som är av betydelse för Malmöbornas välmående. resurseffektiv ARKITEKTUR Malmö ska växa med minsta möjliga påverkan på miljön. Malmö stad har mycket ambitiösa miljömål och under de senaste åren har stora satsningar gjorts för att bygga miljömässigt hållbart. Att hushålla med resurser och bygga miljöanpassat och med ett långsiktigt perspektiv är nödvändigt för det liv kommande generationer ska kunna leva. Markresurser och befintlig infrastruktur ska utnyttjas väl. I första hand ska vi ta hand om och utveckla befintliga byggnader och stadsrum. När vi bygger nytt förespråkas att förtäta framför att ta ny mark i anspråk. Det sparar bördig åkerjord och skapar goda förutsättningar för trygga, levande och attraktiva livsmiljöer. I Malmö ska vi bygga tätt men ansvarsfullt. Varje yta ska användas effektivt, men tätheten får inte äventyra kvaliteter som är av betydelse för Malmöbornas välmående. Kvaliteter som goda dagsljusförhållanden, god tillgång till grönytor och en skala som människor kan relatera till, måste säkerställas. Långsiktig hushållning med resurser ska eftersträvas då det leder till arkitektur med lång livslängd och låga drifts- och underhållskostnader. Samutnyttjande och väl genomtänkta planlösningar ger yteffektiva, användbara och ekonomiska lösningar och ska främjas. Förtätning i liten skala De sex takradhusen på Husargatan exemplifierar hur små ytor kan användas till förtätning utan nämnvärd påverkan på omgivningen. Radhusen, som ligger på kontorsbyggnadens fjärde våning, har gestaltats för att harmoniera med den karaktäristiska originalbyggnaden från 1950-talet. Med radhusen tolkas den bågformade taksiluetten samtidigt som påverkan på dagsljusförhållandena på gatan och grannfastigheterna är obetydlig. Kvarteret Husaren

69 ARKITEKTURens framtid 69 Jobbskapande och energieffektivisering I samband med energieffektivisering och upprustning av ett befintligt bostadsbestånd i Lindängen har arbetssätt som kopplar lokal sysselsättning, fysisk upprustning och miljöförbättrande investeringar utvecklats. Fastighetsägaren och dess underleverantörer anställer människor som bor i området vid t.ex. ombyggnation och för skötsel och förvaltning. Resultatet är inte bara mer energieffektiva byggnader, utan även ökad gemenskap och ansvarskänsla med följdeffekter som minskad skadegörelse och lägre omflyttning i området. Ett liknande arbetssätt används också vid nybyggnation i området. Vårsången, Lindängen Infrastruktursatsningar och förtätning Tack vare utbyggnaden av Citytunneln och tillkomsten av den nya stationen Triangeln har en av stadens baksidor blivit en framsida. St Johannesplan och omgivande bebyggelse har omdanats och St Johannes kyrka har fått en värdig inramning. Genom förtätning nyttjas det stationsnära läget och marken väl samtidigt som nya värden tillförts platsen i form av nya funktioner, byggnader och stadsrum. St Johannesplan vid Triangeln

70 70 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ Hänsyn ska visas befintliga ekologiska värden och flera ska integreras vid utformningen av parker, torg, gaturum, gårdar och byggnader. ARKITEKTUR SOM GER EKOLOGISKA VÄRDEN När vi förändrar den fysiska miljön i Malmö ska vi ta hänsyn till stadens ekosystem och ekologiska värden. Växt- och djurlivet ska värnas och utvecklas för att bli rikare och mer varierat, även i den täta staden. När vi planerar och bygger handlar de inte längre om att göra minsta möjliga skada utan största tänkbara nytta. Naturen genererar en mängd olika nyttor för oss människor, både i och utanför staden. Den bidrar till människors välmående och attraktiva livsmiljöer, samtidigt som den har förmåga att förbättra luftkvaliteten, minska buller, fördröja och rena dagvatten och reglera temperaturen i stadsmiljön. Egenskaper som blir allt viktigare när klimatet förändras, för att skapa en robust och anpassningsbar stad. Biologisk mångfald utgör förutsättningen för nästan alla nyttor vi människor får av naturen och det finns en stark koppling mellan artrikedom och trivsel. När vi bygger ska vi ta hänsyn till befintliga ekologiska värden och integrera flera vid utformningen av parker, torg, gaturum, gårdar och byggnader. Med rätt förutsättningar, smart gestaltning och god förvaltning kan samma yta generera många olika nyttor. Stora ytor har större förmåga än små. Multifunktionella lösningar är yteffektiva och ska främjas. Även i den täta staden ska det finnas plats för stora träd. Genom gestaltning och skötsel ska artmångfald gynnas. Arkitekturen ska kombinera vacker gestaltning och miljöteknik så att tekniska lösningar också förhöjer skönhetsupplevelsen. Den byggda miljöns utformning ska bidra till att förebygga och mildra konsekvenserna av ändrade klimatförhållanden. KLIMATANPASSAD ARKITEKTUR Klimatet förändras. En ökad hänsyn måste tas till stigande havsnivåer, stora nederbördsmängder och temperaturökning så att stadens motståndskraft stärks. Med hjälp av den byggda miljöns utformning ska vi förebygga och mildra konsekvenserna av ändrade klimatförhållanden. Samtidigt krävs det att hänsyn visas befintliga arkitektoniska och kulturhistoriska värden och att nya lösningar ges en tilltalande utformning som blir en naturlig del av arkitekturen. Ny bebyggelse ska anpassas till höga vattenstånd och får inte ligga lägre än vad aktuella riktlinjer anger. Andelen hårdgjord yta behöver minska och vi ska skapa fler ytor som kan hantera dagvatten på såväl allmän platsmark och kvartersmark. I stadens rum och byggnader ska dammar, våtmarker, gröna tak, växtbäddar och gröna ytor, som har en förmåga att fördröja och rena dagvatten och på så sätt minska risken för översvämningar, integreras. Öppen dagvattenhantering ska användas där det är möjligt. Med genomtänkt höjdsättning och stadsrum som tål att översvämmas tillfälligt kan vattenflöden styras så att omgivande bebyggelse och sårbara miljöer skyddas vid framtida översvämningar. Synligt vatten är en resurs som väl anpassat i stadsmiljön ger sinnliga upplevelser. Träd och grönska skyddar mot stark sol genom att erbjuda skugga. Tillsammans med gröna ytor och vattenytor kan växtlighet sänka luftens temperatur och mildra konsekvenserna av värmeböljor. Stora träd minskar också belastningen på dagvattensystemen, genom att nederbörd fångas upp i trädens kronor. Mer grönska och fler träd ska eftersträvas i stadsbilden, för att minska stadens sårbarhet vid extrema väder och bidra till Malmöbornas välmående.

71 ARKITEKTURens framtid 71 Regnträdgårdar i gatumiljö Regnträdgårdarna är ett bärande element i den lokala bostadsgatans utformning. De samlar och fördröjer dagvatten, ökar den biologiska mångfalden och lindrar följderna av extrema regn. Regnträdgårdarna ger samtidigt gatan en säregen och grön karaktär och placeringen dämpar biltrafikens hastighet. Monbijougatan, Möllevången Grönska på tak och fasader Att integrera växtlighet i byggnader ger både upplevelsemässiga kvaliteter och ekologiska värden. Grönska på tak och fasader isolerar och är ett viktigt komplement till gröna ytor, särskilt i trånga utrymmen, men kan inte ersätta ytor för vistelse i gatunivå. I bostadshuset Urbana Villor demonstreras nya sätt att integrera grönska med byggnadsarkitekturen. Lägenheterna har balkonger med tjocka, planteringsbara bjälklag och på gården finns gemensamma växthus för odling. Huset är Malmös första byggemenskap och visar hur nya boende- och entreprenadformer samt grönska kan bidra positivt till bostadsarkitekturen. Urbana Villor, Västra Hamnen

72 72 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ Robust arkitektur Arkitektur av hög kvalitet håller länge, åldras vackert och kan användas för olika ändamål. Mazettihuset är ett exempel på hur byggnader ofta överlever sitt ursprungliga ändamål och hur omsorg om gestaltning än i dag ger skönhetsupplevelser. I dag rymmer den tidigare chokladfabriken kulturverksamheter, restaurang och bostäder. Kvarterets arkitektoniska och kulturhistoriska värden såsom tegelfasaden, detaljer och fönster har bevarats när byggnadens användning har ändrats. Chokladfabriken/Kulturhuset Mazetti

73 ARKITEKTURens framtid 73 Arkitekturen ska kunna utvecklas över tid Malmös rika arkitekturarv ska värnas och utvecklas så att det kommer både dagens och framtidens Malmöbor till gagn. Befintliga miljöer ska förvaltas med varsamhet. Ny arkitektur ska hålla länge och kunna användas till mycket. Varje tids arkitektur ska finnas representerad och få sätta prägel Malmö även i framtiden. staden rummet huset/platsen framtid form funktion Hur kan arkitekturen utvecklas med tiden?

74 74 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ Med respektfulla tillägg, varsam renovering och innovativ omvandling av byggda strukturer, ska kulturarvet göras tillgängligt och användbart och Malmös attraktionskraft stärkas. vårt framtida ARKITEKTURARV Arkitekturarvet i Malmö ska värnas så att även kommande generationer kan ta del av stadens historia. Kulturarvet är en viktig del av Malmös särart och skapar attraktivitet. Det är av stor betydelse för människors dagliga upplevelser och minnen samt för besöksnäringen. Varje tids arkitektur, byggnader, parker och stadsrum, har unika värden och ska finnas representerade i Malmö. Överallt i Malmö finns spår av stadens historia. Strukturer, stadsrum och bebyggelse vittnar om Malmös medeltida ursprung, historia som hamnstad, stadens tillväxt under efterkrigstiden och om industrins stora betydelse för staden. Olika byggnadssätt, material och stilar minner om forna tider. Tillsammans med samtida tillägg bildas rika livsmiljöer och förutsättningar för funktionsblandning. Genom att bevara och utveckla arkitekturen istället för riva och bygga nytt, bibehålls arkitektoniska och kulturhistoriska värden. Byggnader och miljöer med mycket höga kulturhistoriska och arkitektoniska värden ska bevaras. Därutöver ska förvaltandet av det befintliga arkitekturarvet präglas av varsamhet och ödmjukhet inför varje plats och byggnads arkitektoniska och kulturhistoriska värden, inte minst vid förtätning. Det vi bygger i dag utgör morgondagens kulturarv. Det är därför viktigt att vi tar ansvar för och känner stolthet över det vi lämnar efter oss till kommande generationer. Med respektfulla tillägg, varsam renovering och innovativ omvandling av byggda strukturer ska kulturarvet göras tillgängligt och användbart och Malmös attraktionskraft stärkas. Omhändertagande av kulturarvet Kvarteret Östergård, byggt 1917 för att råda bot på bristen på arbetarbostäder, renoverades på 1980-talet med respekt för kvarterets ursprungliga utseende. Genom kontinuerligt och omsorgsfullt underhåll speglas kvarterets ursprungliga karaktär än i dag. Östergård, Kirseberg

75 ARKITEKTURens framtid 75 Varsam förnyelse Kungsparken är Malmös äldsta stadspark och ett typexempel på det sena 1800-talets parker. Parken har genomgått en varsam förnyelse med målet att förstärka upplevelsekvaliteterna och parkens ursprungliga karaktär. Ett nytt staket och en ny plantering bildar en tydlig inramning till parken och nya entréer skapar förbindelser till Gamla Väster. Ernst Billgrens skulptur Diana är inspirerad av en äldre Dianaskulptur som försvann ur parken 100 år tidigare. Kungsparken Framtidens arkitekturarv? På Universitetsholmen är både de kulturhistoriska värdena och arkitektoniska ambitionerna höga. Platsen karaktäriseras i dag av bebyggelse från olika epoker, i mycket olika skala och stil. Välbevarad äldre bebyggelse blandas med moderna tillägg och hålls samman av promenaden och kanalrummet. Vad kommande generationer kommer att tycka går bara att sia om, men att vi känner stolthet över det vi lämnar efter oss i dag är en bra utgångspunkt för ett framtida arkitekturarv. Universitetsholmen

76 76 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ Det vi bygger i dag ska hålla och kunna användas under lång tid framöver. FÖRÄNDERLIG ARKITEKTUR Genom att bygga med beredskap för framtida förändringar bygger vi staden långsiktigt hållbar. Med tiden kommer funktioner, livstilar och levnadsätt att förändras och därmed användningen av den byggda miljön. Byggnader och stadsrum behöver kunna förändras med tiden. Det vi bygger i dag ska hålla och kunna anpassas så att de är användbara under lång tid framöver. Byggnader och stadsrum som har en inneboende generalitet eller flexibilitet håller ofta länge. De kan användas på flera olika sätt och för andra ändamål än de ursprungligen tänkta och ger utrymme för det oplanerade, som gör staden oförutsägbar och upplevelserik. Med möjligheter att bygga om och bygga till ökar chanserna för att arkitekturen kan användas länge. Flexibel användning från dag ett Arkitektgatans förskola är en typförskola som utvecklats för att kunna rymma olika verksamheter över tid och på så vis ha en lång livslängd. De pedagogiska ytorna är flexibla och byggnaden kan omvandlas till skola. Beroende på platsen på vilken byggnaden uppförs kan material och taklösningar varieras. Arktiektgatans förskola

77 ARKITEKTURens framtid 77 På samma plats i 500 år Malmös största och viktigaste offentliga rum, Stortorget, byggdes för att markera stadens position och status. Då en viktig handelsplats, nu stadens största arrangemangsplats. Bebyggelsen kring torget har förändrats, liksom torgets användning och gestaltning. Men trots stora förändringar har Stortorget än i dag samma form och storlek som när torget anlades Stortorget Nytt liv i gamla byggnader En ny användning kan vara en förutsättning för att kunna bevara äldre byggnader. Genom respektfull ombyggnad kan intressanta miljöer skapas och arkitektoniska och kulturhistoriska värden tas tillvara. Under 1900-talets första hälft producerades fartyg och flygplan i industribyggnaderna på Ön. I dag innehåller de bland annat en motionsanläggning. Ön, Limhamn

78 78 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ Arkitektur som blir vackrare med tiden Östra Kyrkogården är ett exempel på hur byggnadsarkitektur och landskapsarkitektur samspelar. Östra kyrkogården har byggts ut etappvis under olika epoker sedan 1920-talet, men upplevs tidlös. Såväl byggnader som landskap åldras värdigt och vackert. Östra kyrkogården

79 ARKITEKTURens framtid 79 Arkitekturen ska åldras med skönhet och värdighet Den byggda miljön ska hålla länge och åldras vackert. Med funktionella och estetiska värden, som även kommande generationers Malmöbor kan ta del av, ska arkitekturen bidra till Malmös särart och attraktivitet lång tid framöver. staden rummet huset/platsen framtid form funktion Hur åldras arkitekturen?

80 80 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ Arkitekturen dess användbarhet, ekonomi, miljöpåverkan och skönhetsvärden ska betraktas utifrån ett livs cykelperspektiv. ARKITEKTURENS som åldras med värdighet Arkitekturen i Malmö dess användbarhet, ekonomi, miljöpåverkan och skönhetsvärden behöver betraktas utifrån hela dess livslängd och utifrån ett livscykelperspektiv. Uppförande, drift, skötsel och underhåll samt demontering och rivning måste beaktas redan i ett tidigt skede för att en långsiktigt god ekonomi ska kunna erhållas. Material, estetiska och tekniska lösningar som håller länge bör väljas framför det som är lönsamt på kort sikt. Arkitekturen i Malmö ska kännetecknas av att vi bygger ekonomiskt inte snålt. Att bygga tar tid, kräver stora investeringar och många aktörers inblandning men så ska den byggda miljön också användas och tilltala människor lång tid framöver. Genom att se oss omkring kan vi få en uppfattning om vilken arkitektur och vilka material och metoder som har åldrats väl. Med god estetisk och byggteknisk kvalitet avseende t.ex. gedigna material, vacker konstruktion och omsorg om komposition och detaljer, ska långvariga skönhetsvärden skapas. För att arkitekturen ska hålla länge och åldras väl måste den klara påverkan från väder och tåla dagligt bruk. Byggnader och stadsrum ska kunna renoveras och underhållas med bibehållna arkitektoniska kvaliteter. Hänsyn behöver tas till materialens belastning på miljön, från råvaruutag till rivning och återanvändning. Arkitektur med lång livslängd samt låga drifts- och underhållskostnader, sett till livscykelperspektivet, ska eftersträvas. God arkitektur går hand i hand med omsorgsfull gestaltning, förnuftig ekonomi och hållbar förvaltning. Beständiga material Rosenvingehuset från 1500-talet är en av Malmös äldsta byggnader. Takpannorna är i huvudsak från och 1800-talen men några stammar från husets tillblivelse. Med de flera hundra år gamla takpannorna illustreras att användningen av beständiga material går hand i hand med en långsiktigt god ekonomi. Rosenvingehuset, Västergatan

81 ARKITEKTURens framtid 81 Arkitektur som åldras vackert Klagshamns ridanläggning är en funktionelloch vacker anläggning präglad av synliga konstruktioner och enkla material som limträ, betong och återanvänt tegel. Komplicerade tekniska lösningar har undvikits. Exempelvis ger fasaden i perforerad plåt både naturlig ventilation och ett vackert ljusinfall. Klagshamns ridanläggning Varaktiga värden Bebyggelsen i Limhamn är varierad och speglar skiftande sociala och ekonomiska förhållanden genom historien. Vid områdets utbyggnad i slutet på 1800-talet var ambitionen att varje fiskare och arbetare skulle kunna äga sin bostad. Gathus förespråkades framför hyreskaserner. Detta har resulterat i ett område med intima gator, små tomter och småskalig bebyggelse. De stora rumsliga, sociala och kulturhistoriska kvaliteterna bidrar till att bostäder i området betingar ett högt värde, långt efter uppförandet. Gamla Limhamn

82 82 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ Energi- och kostnadseffektiva men också vackra lösningar ska eftersträvas vid såväl nybyggnation som ombyggnation. ENERGIEFFEKTIV ARKITEKTUR Malmö stad har högt ställda energimål. Energianvändningen i staden ska sänkas och hela staden ska försörjas med förnybar och gärna lokalt producerad energi. Att bygga energieffektivt och testa nya lösningar är därför både viktigt och nödvändigt och får positiva effekter på arkitekturens driftkostnader och bidrar till kunskaps- och teknikutvecklingen inom såväl arkitektur som teknik. En låg energianvändning ska eftersträvas vid såväl uppförande som i driftsskede. Uppvärmning, nedkylning, solavskärmning, konstruktion och materialval är viktiga faktorer som påverkar energianvändningen i en byggnad. Antalet energieffektiva och energiproducerande byggnader ska bli fler. Förnyelsebar och lokalt producerad energi ska där möjligt integreras i byggnader och stadsrum. Tekniska och energieffektiva lösningar som inte ger avkall på god utformning och blir en integrerad del av arkitekturen ska eftersträvas. En stor del av stadens byggnader är befintliga. Vid ombyggnation och renovering ska energibesparande åtgärder utföras med varsamhet om husens arkitektoniska och kulturhistoriska värden. I såväl nybyggnation som ombyggnation ska energi- och kostnadseffektiva, men också vackra lösningar, användas. Goda förutsättningar för att träd och annan växtlighet ska kunna utvecklas väl och åldras med skönhet ska säkerställas. ARKITEKTUR SOM VÄXER Växter är ett unikt material som ska användas för att gestalta upplevelserika och varierade miljöer i våra parker, stadsrum och gaturum, liksom på gårdar, tak och fasader. Med medveten gestaltning och skötsel ska vi skapa karaktärsfulla och sinnliga gröna miljöer som kan utvecklas över lång tid. Växtvalet ska anpassas till platsens förutsättningar. En mångfald av växtarter, som ger förutsättningar för ett rikt djur- och växtliv, och minskar sårbarheten vid sjukdomar och angrepp av skadedjur, ska eftersträvas. Träd ger stor nytta i förhållande till investeringskostnaden och deras värde ökar ju äldre och större de blir. De träd som redan finns, särskilt stora, gamla träd och komplexa trädmiljöer, ska bevaras både i staden och på landsbygden. Mängden träd i gaturum, på torg och i parker samt på kvartersmark ska öka kraftigt. Goda förutsättningar för att träd och annan växtlighet ska kunna utvecklas väl och åldras med skönhet ska säkerställas. Träd behöver utrymme både för krona och rötter. Teknisk infrastruktur bör organiseras på ett sådant sätt att det ger maximal frihet att gestalta och plantera stadsrummen, till exempel genom att samla alla ledningar i kulvertar. Den gröna arkitekturen är en investering som med rätt förutsättningar kan växa i värde och göra stor nytta under mycket lång tid.

83 ARKITEKTURens framtid 83 Hyresgästerna utvecklar och testar nya energilösningar Hållbarheten är resultatet av ett samarbete mellan arkitekt och ett energibolag. I huset testas och utvecklas lösningar kring energianvändning tillsammans med hyresgästerna. Lärdomarna kan sedan appliceras i andra byggnader. Stor omsorg har också lagts på att skapa karaktärsfulla utemiljöer på gård, tak och balkonger, vilka adderar sociala och miljömässiga värden. Hållbarheten, Västra Hamnen Välväxta stadsträd Träden i Malmö ska bli fler. De är en viktig del både av stadens arkitektur och natur. Träd ger karaktär, skönhetsupplevelser och årstidsväxling. De renar luft och vatten, skuggar och ger skydd för vinden. Med rätt förutsättningar kan de utvecklas över lång tid och åldras med skönhet. Kungsgatan

84 84 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ Framtidens Malmö bygger vi tillsammans Som beslutsfattare, myndighet, markägare, byggherre och förvaltare har Malmö stad ett stort ansvar i stadsbyggnadsprocessen. Men för att bygga ett jämlikt, attraktivt och miljömässigt hållbart Malmö behöver ambitionen om arkitektur av god kvalitet också finnas bland stadens byggherrar, förvaltare och konsulter samt alla de som använder och efterfrågar arkitektur.

85 Malmö stads ansvar och åtaganden 85 Malmö stads ansvar och åtaganden

86 86 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ Malmö stads ansvar och åtaganden Arkitekturen ska bidra till en positiv utveckling av Malmö och omvänt så ska Malmö stad bidra till arkitekturens utveckling. Malmö stad har ett stort ansvar för arkitekturens förutsättningar genom inflytandet över planeringsprocessen och i sin roll som markägare. Genom det offentliga byggandet och förvaltningen är Malmö stad en viktig förebild. Med ansvaret kommer möjligheter. Arkitekturstaden Malmö är en gemensam inriktning för hela stadens organisation som, tillsammans med stadsbyggandets alla aktörer, ska arbeta aktivt för att förverkliga ambitionerna som uttrycks i programmet. STADENS ANSVAR Malmö stad ansvarar för att bevaka och främja stadens gemensamma intressen och utveckla Malmö i enlighet med bland annat översiktsplanen. En viktig del i detta arbete är att upplåta mark, planera, gestalta, bygga och förvalta fysiska miljöer i staden. Formandet och förvaltningen av den fysiska miljön berörs av olika mål och ansvarsområden. Flera olika förvaltningar och bolag är delaktiga i att forma förutsättningarna för, eller i skapandet av Malmös arkitektur. Det som byggs i staden påverkas av beslut i flera olika nämnder. Politiker och tjänstemän inom Malmö stad intar olika roller med påverkan på det som byggs i staden. Som myndighet ska staden säkerställa att nationella lagar och riktlinjer efterlevs. Som markägare och i planerarrollen skapas förutsättningar för Malmös utveckling. Flera förvaltningar beställer och använder arkitektur. I rollen som byggherre och förvaltare utvecklar, bygger och sköter Malmö stad offentliga rum och byggnader. Därtill leder, inspirerar och rådger Malmö stad i processer och frågor som berör stadsbyggande och arkitektur. Att skapa samsyn, gemensamma mål och prioriteringar mellan stadens olika förvaltningar är en utmaning. Att omsätta dem i praktiken är ännu svårare. Som ett tillägg till översiktsplanen, antaget av kommunfullmäktige XXXXXX, gäller Arkitekturstaden Malmö som en gemensam inriktning för stadens alla nämnder och förvaltningar och är ett verktyg för att omsätta översiktsplanen i praktiken. För att förverkliga de ambitioner som uttrycks i Arkitekturstaden Malmö krävs ett målinriktat arbete tillsammans med stadsbyggandets alla aktörer. Ambitionen om arkitektur av god kvalitet måste finnas inom hela Malmö stads organisation, men också bland privata byggherrar, förvaltare och konsulter samt alla de som använder och efterfrågar arkitektur. Tillsammans ska vi arbeta aktivt för att den byggda miljön i Malmö ska hålla en god kvalitet i alla skalor och alla delar av staden. Så att befintliga arkitektoniska och kulturhistoriska värden värnas och utvecklas. Så att mod, nytänkande och ett tillåtande arkitekturklimat främjas. Med respekt för historien, med genomtänkt och omsorgsfullt gestaltad vardagsarkitektur och med nyskapande och experimentell arkitektur ska Arkitekturstaden Malmö byggas.

87 Malmö stads ansvar och åtaganden FYRA strategier för genomförande och fortsatt arbete Som ett första steg i förverkligandet av de ambitioner som uttrycks i Arkitekturstaden Malmö har fyra strategier för Malmö stads agerande utarbetats. Programmet ska vidare följas upp med en handlingsplan där strategierna utvecklas och konkretiseras. Malmö stad ska: använda Arkitekturstaden Malmö som verktyg för dialog Malmö stad använder Arkitekturstaden Malmö som ett arbetsredskap i stadsbyggnadsprocesser på berörda förvaltningar. De nio teserna, frågorna och resonemangen används både inom Malmö stad och i dialog med andra stadsbyggnadsaktörer, som ett verktyg för att bevara och utveckla Malmös arkitektur. verka för Ökad kunskap om arkitekturens betydelse för människor i Malmö Malmö stad tar del av, utvecklar och sprider kunskap om hur arkitektur och gestaltning påverkar människors välmående i allmänhet och Malmöbornas livskvalitet synnerhet. Malmö stad verkar för att öka kunskapen om arkitektur och stadsbyggnad och främja efterfrågan på arkitektonisk kvalitet bland stadsbyggnadsprocessens aktörer och de som använder staden. Malmö stad arbetar aktivt för att lära av dem som bor i, verkar i och besöker Malmö. Genom samverkan med till exempel näringslivet, lärosäten och intresseorganisationer kommer ny kunskap staden tillgodo. skapa Goda förutsättningar för förverkligande av omsorgsfull arkitektur av god kvalitet Malmö stad verkar för en helhetsorienterad, tydlig och inkluderande stadsbyggnadsprocess. Metoder som främjar kvalitet och långsiktigt hållbara lösningar samt att en mångfald av aktörer, stora som små, kan delta i stadsbyggandet används och utvecklas. Med instrument som exempelvis planer, bygglov och markanvisningar skapar Malmö stad goda förutsättningar för att det som byggs i Malmö håller rätt arkitektonisk kvalitet och att värden i befintliga miljöer skyddas i alla skalor och i varje projekt. Kontinuitet och tydlighet genomsyrar processerna från vision till genomförande från ord till byggt resultat och skötsel och drift. 4 Agera förebildligt i det offentliga byggandet och förvaltningen Malmö stad går före i utvecklingen och inspirerar andra till höga ambitioner vad gäller arkitektur och stadsbyggnad. Med det offentliga byggandet och förvaltningen agerar Malmö stad förebildligt. Det offentliga byggandet och förvaltningen kännetecknas av att det är genomtänkt och omsorgsfullt utfört, är vackert samt socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbart. Genom omsorgsfullt gestaltade vardagsmiljöer såväl som nyskapande arkitektur av högsta kvalitet visar det offentliga byggandet att Malmö är en stad som prioriterar Malmöbornas livsmiljöer.

88 88 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ

89 89 Appendix

90 90 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ Relation till kommunala styrdokument Med Arkitekturstaden Malmö samlas och preciseras frågor som berör arkitektur i ett styrdokument. Målet är att tydliggöra hur varje byggprojekt kan bidra till att förverkliga visionen om den nära, täta, gröna och funktionsblandade staden som beskrivs i Översiktsplan för Malmö, den socialt hållbara stad som är målet med Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö och den miljömässigt hållbara stad som eftersträvas i Miljöprogrammet. översiktsplan för malmö (2014) Översiktsplanen är vägledande i beslut om användning av mark- och vattenområden och hur stadsmiljön ska utvecklas. De övergripande målen är att Malmö ska vara en attraktiv och hållbar stad socialt, miljömässigt och ekonomiskt. Malmö ska vara en nära, tät och funktionsblandad stad. Staden ska läkas samman socialt och fysiskt och ge goda förutsättningar för ett livskraftigt näringsliv, och därmed arbetstillfällen. Resurssnålhet och energieffektivitet ska prioriteras, liksom satsningar på förnybar energi. En socialt balanserad stad där alla kan leva under goda betingelser är ett viktigt mål. Att stödja en allsidig och varierad bostadsmarknad, stimulera stadslivet samt att staden ska vara en trygg och tillgänglig för alla är väsentligt. Malmös attraktivitet ska enligt översiktsplanen stärkas bland annat genom att arkitektur och stadsmiljö håller hög kvalitet. De offentliga rummens betydelse för möten mellan människor och för att stimulera demokrati och delaktighet framhålls. Kulturhistoriska och arkitektoniska värden i befintlig bebyggelse ska värnas och nya byggnader ska bli positiva tillskott till stadsmiljön med utgångspunkt i platsens värde och potential. I planen uttrycks att hög arkitektonisk kvalitet är en förutsättning för att skapa offentliga stadsrum och byggnader som är hållbara. Syftet med Arkitekturstaden Malmö är att på ett inspirerande, pedagogiskt och resonerande sätt redovisa hur arkitektur, utformningen av vår fysiska omgivning, kan bidra till människors välmående och stadens uthållighet i enlighet med översiktsplanen. kommissionen för ett socialt hållbart malmö (2013) I slutrapporten från Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö konstateras att Malmö är en socialt segregerad och ojämlik stad med stora skillnader i exempelvis hälsa och förväntad levnadslängd beroende på var i Malmö man bor. Slutrapporten lyfter arkitekturens möjligheter att förbättra sociala förhållanden, både i bostadsområdet och i det stora perspektivet för hela staden. I den lilla skalan kan arkitekturen bidra till ökad tillit mellan grannar genom att erbjuda platser som närsamhället kan ta i anspråk och där kontaktmöjligheterna är stora. Platser med tydliga ansvarsgränser tydliggör vad som tillhör grannarna och vad som tillhör det offentliga. Med tillit mellan individer ökar förutsättningarna för människor att ta del och ansvar för staden liksom att barn och ungdomar ska få en helhetsbild av framtidsmöjligheter. Arkitektur och stadsplanering kan underlätta för en socialt stabil och hållbar stad. I den större skalan kan arkitekturen bidra till en sammanhängande stad där fysiska, sociala och mentala barriärer mellan bostadsområden är så osynliga som möjligt. Till exempel kan lokalisering av offentliga verksamheter bidra till nya rörelsemönster. Infrastruktur kan förändras så attområden upplevs som mindre isolerade. Förtätning mellan områden kan koppla dem tydligare till varandra. Satsningar på skolornas byggnader och utemiljöer kan bidra till en stärkt motivation att välja den skola vars upptagningsområde man tillhör. I linje med kommissionens rekommendationer förespråkas i Arkitekturstaden Malmö en utformning av den fysiska miljön, som kan bidrar till att skapa en socialt sammanhållen stad och bygga tillit mellan människor i Malmö.

91 appendix 91 miljöprogrammet (2009) Det senaste 15 åren har stora satsningar gjorts på klimat- och miljöområdet i Malmö staden har kommit långt när det gäller miljömässigt hållbar stadsutveckling. Miljöprogrammet behandlar den miljömässiga aspekten av hållbarhetsbegreppet och är utgångspunkt för miljöarbetet i Malmö. Malmö stads miljömål är ambitiösa. Till exempel ska hela Malmö försörjas med förnybar energi 2030 och staden ska vara ledande inom hållbar stadsutveckling För att uppnå i Miljöprogrammet uppsatta mål spelar formandet av den fysiska miljön en viktig roll. Genomtänkt och nytänkande gestaltning av den fysiska miljön krävs för att nyttja markresurserna effektivt, för att bygga funktionsblandat och samtidigt erbjuda närhet till natur med höga biologiska och rekreativa värden. Omsorg om den fysiska miljön behövs för att trivsel och trygghet ska kunna genomsyra Malmöbornas livsmiljöer. Medveten utformning och prioriteringar kan bidra till att fler människor väljer att gå och cykla. Gestaltning och tekniska lösningar kan bidra till att minska energianvändningen i staden och behövs för att begränsa konsekvenserna av förändrad temperatur, havsnivåstigning och kraftig nederbörd. Arkitekturstaden Malmö syftar bl.a. till att främja arkitektur som bidrar till att skapa ett miljömässigt hållbart Malmö och underlättar för dagens och kommande generationers Malmöbor att göra hållbara val. handlingsprogram för arkitektur och stadsbyggnad (2005) Handlingsprogram för arkitektur och stadsbyggnad består av fyra delar. I en av dem, Stadens struktur, identifieras och beskrivs Malmös olika stads- och landskapskaraktärer och förhållningssätt till dessa redovisas. Stadens struktur ligger till grund för planeringsriktlinjerna i översiktsplanen. Beskrivningarna är ett viktigt stöd i kulturmiljöfrågor och skriften framhålls som mycket användbar inom Malmö stad. Arkitekturstaden Malmö är delvis en vidareutveckling av handlingsprogrammet. Delarna Hållbarhet, Teser förvaltning och upphandling aktualiseras och ersätts av Arkitekturstaden Malmö och nya goda exempel lyfts fram. Arkitekturstaden Malmö ersätter däremot inte, utan kompletterar Stadens struktur, vars beskrivningar av karaktärer fortfarande är giltiga. Förhållningssätt, råd, vägledning och rekommendationer i Stadens struktur är dock i delar inaktuella. De behöver aktualiseras för att stämma överrens med Översiktsplan för Malmö och så att även nytillkomna stadsdelar omfattas.

92 92 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ Riksintressen Med Arkitekturstaden Malmö vill Malmö stad, genom beskrivningar, ställningstaganden, resonemang och bilder, understryka vikten av att i alla stadsutvecklingsprojekt ta till vara de kulturhistoriska och arkitektoniska värden som uttrycks i riksintressena. För att stadens särart ska bevaras och utvecklas, vill Malmö stad samtidigt framhålla betydelsen av eftertänksamhet kring det arkitekturarv som vi idag efterlämnar till kommande generationer. RIKSINTRESSEN Områden som bedöms vara av nationell betydelse för olika samhällsintressen, som exempelvis berör naturtillgångar, friluftsliv, fiske eller kulturhistoriska miljöer, kan pekas ut som områden av riksintressen enligt 3 kap. 6 Miljöbalken. Riksintressena syftar till att ge långsiktigt skydd åt dessa särskilt värdefulla platser, objekt eller miljöer. Malmö har flera riksintressen, bl.a. för kulturmiljövård, naturvård, kustzonen och fiske, och hur dessa ska tillgodoses redovisas i Översiktsplan för Malmö. Några utav riksintressena omfattar arkitektur och stadsmiljö, däribland de riksintressen för kulturmiljövård som finns i kommunen. Riksintresse kulturmiljövård M:K 114 Malmö Riksintresset för kulturmiljövård M:K 114 Malmö omfattar Malmös stadsbild med flera olika uttryck, vilka avspeglar stadens omväxlande historia. Förändringar som berör den bebyggelse och de miljöer riksintresset är knutet till, ska ske med största möjliga varsamhet och med respekt för dess värden och karaktär. Som stöd för detta finns inom riksintresseområdet områden som Malmö stad bedömt vara särskilt skyddsvärda ur ett lokalt perspektiv, kulturhistoriskt särskilt värdefulla miljöer enligt PBL 8 kap. 13. I samband med plan- och bygglovbeslut som berör dessa områden ska kulturhistoriska värden särskilt beaktas, så att de inte går förlorade. Därutöver har bebyggelsen klassificerats i olika stadskaraktärer för vilka planeringsriktlinjer utarbetats. Med Arkitekturstaden Malmö vill Malmö stad framhäva stadens unika kvaliteter, i enlighet med riksintresset. Vikten av att ta tillvara arkitektoniska och kulturhistoriska värden poängteras. Betydelsen av att samtidsarkitekturen sätts i ett historiskt per s pektiv, att nybyggnation utgår från platsens unika värden och potential framhålls. Genom fortsatt höga ambitioner i arkitektur- och stadsbyggnadsfrågor kan även kommande generationer vara stolta över sitt Malmö. revidering av riksintresse M:K 114 Malmö Sedan 2014 och framtagandet av Översiktsplan för Malmö, pågår det arbete med att justera riksintresset M:K 114 Malmö. Malmö stad anser att Riksintresseområdets nuvarande, till synes exakta avgränsning är tveksam och menar att en mer schematisk avgränsning, enligt samma manér som gäller andra riksintresseområden, skulle tjäna ändamålet bättre. Malmö stad anser också nuvarande beskrivning av riksintresset är föråldrad och att förståelsen för riksintressets syfte skulle underlättas om dess beskrivning specificerades. Ett förslag till ny beskrivning och ny avgränsning har utarbetats i samråd med Länsstyrelsen. I samband med granskningen av Översiktsplan för Malmö lade Länsstyrelsen fram ytterligare ett förslag, som bygger på Malmö stads, men med vissa språkliga ändringar och skillnaden att den postindustriella staden inte tagits med. Riksantikvarieämbetet, som ansvarar för att peka ut och ta ställning till revidering av riksintressen för kulturmiljövården, efter samråd med berörda länsstyrelser och Boverket, behöver nu ta ställning till Malmö stads och Länsstyrelsens förslag. Gällande motivering och beskrivning av Riksintresse M:K 114 Malmö, är antagen av Riksantikvarieämbetet och finns att läsa på samhallsplanering/riksintressen/riksintressen-beskrivningar/. Malmö stads förslag till ny beskrivning redovisas till höger.

93 appendix 93 Malmö stads Förslag till ny beskrivning av riksintresset kulturmiljövård M:K 114 Malmö Motivering: Malmös stadsbild planstruktur och bebyggelse avspeglar stadens omväxlande historia. Malmö var en av Danmarks främsta städer under medeltid och 1500-tal. Från 1658 var Malmö en betydande befäst svensk gränsstad, residensstad och sjöfartsstad och från slutet av 1800-talet en av norra Europas viktigaste industristäder. Därtill blev Malmö en mönsterstad för den svenska välfärdsstaten under efterkrigstiden. Malmös utveckling under decennierna kring sekelskiftet 2000 avspeglar förändrade globala villkor och västvärldens inträde i en postindustriell situation. Uttryck för riksintresset: Generellt Malmös särdrag är stadens komplexa och heterogena stadsbild. Den präglas av avtryck från flera olika tidsskikt vilka tillsammans skapar stadens karaktär och som sammantaget uttrycker Malmös riksintresse. De förändringsprocesser som Malmö genomgått och hur staden anpassats för skiftande förhållanden i omvärlden tydliggörs i en rad unika och särpräglade kulturmiljöer. Riksintresset uttrycks därför genom ett antal sammanhängande bebyggelsemiljöer med sinsemellan olika karaktär. I vissa fall ges prägeln av gatustrukturer och byggnader från olika epoker, medan andra platser präglas av mer homogena bebyggelsemiljöer som exempelvis Rörsjöstaden och Ribersborg. Ett antal högre hus står som solitärer i ett för övrigt relativt flackt stadslandskap och ger staden en taggig siluett. Gamla Staden Gamla staden präglas dels av den oregelbundna medeltida stadsformen och dels av det tidiga 1800-talets rutnätsplan. I Gamla staden finns lämningar av medeltidens och 1500-talets stad, rester av tomtstruktur, ett fåtal bevarade medeltida byggnader, landets största samlade bestånd av byggnader från 1500-talet, stadsgårdar och magasin, det ursprungliga gatutorget i Östergatan samt torgbildningarna från 1500-talet. Ett väsentligt och visuellt dominerande monument är St Petri kyrka, som var den största stadskyrkan i medeltidens Danmark. Från den befästa garnisonstaden finns rester av försvarsanläggningar som speglar befästningskonstens utveckling. Malmöhus slott med omgivande byggnader och bastioner samt ridhuset vid Drottningtorget utgör viktiga monument. Gamla staden har därtill ett rikt och varierat bestånd av högklassig bebyggelse från början av 1800-talet och framåt där en mängd olika stilar finns representerade. Tillkomna under olika tider och med varierande karaktärer representerar de på var sitt sätt framväxten och utvecklingen av rekreativa och representativa gröna rum i staden. Folkets park utgör tillsammans med bland annat gamla och nya Folkets hus viktiga platser för arbetarrörelsen och minner om Malmös tid som industri- och arbetarstad. Bostadsområden Flera bostadsområden i Malmö utgör riksintressanta exempel på bostadsbyggande inom ramen för framväxten av den svenska välfärdsstaten: Ribersborg och Ellstorp som exempel på funktionalistisk arkitektur och stadsplanering, Mellanheden och Augustenborg som tidiga exempel på grannskapsenheter från åren efter andra världskriget, Lorensborg och Segevång som exponenter för det sena 1950-talets storskaliga byggande och Rosengård som representant för 1960-talet och miljonprogrammet. Riksintresset uttrycks av områdenas karakteristiska stadsplaner, ofta ett väl genomtänkt samspel mellan hus i tre och åtta våningar, och den för respektive område enhetliga arkitekturen. Kronprinsen står som ett unikt landmärke och markerar modernismens höjdpunkt. Friluftsstaden och Fridhem är riksintressanta exempel på tidiga radhus- och villaområden. Utvecklingen av Västra Hamnen, och i synnerhet Bo01, speglar Malmös steg in i den postindustriella staden med fokus på hållbarhet. Industri-, kommunikations- och verksamhetsmiljöer Kvarvarande industrimiljöer och byggnader som representerar Malmös industriepok utgör väsentliga uttryck för riksintresset. Särskilt betydelsefullt är Kockums verkstäder i Västra Hamnen, men även spåren av textilindustrier, livsmedels- och njutningsmedelsindustri och mekanisk industri är viktiga för riksintresset. Sjukhusområdet speglar, med sin flora av byggnader från alla årtionden sedan 1890-talet, sjukvårdens olika utvecklingsfaser och framväxten av en stark offentlig sektor. Sjöfarts- och kommunikationsstaden Malmö representeras av hamnen som successivt byggts ut på utfyllnadsmark alltsedan 1700-talets slut; kajer, fyrtorn och andra byggnader och anläggningar med anknytning till sjöfarten, järnvägsstationen med sina olika delar byggda från 1856 och framåt samt Bulltofta flygplats med den kvarvarande Hangar II från Kvartersstaden utanför Gamla Staden Utanför Gamla staden uttrycks riksintresset av flera stadsdelar vilka inom sig, till skala och arkitektur, är relativt homogena, exempelvis kvarteren kring Möllevångstorget, kring St Knuts torg, Rörsjöstaden och Davidshall. Bebyggelsen härstammar huvudsakligen från 1900-talets första hälft och speglar olika samhällsskikts bostadsförhållanden. På flera platser finns spår i dagens planmönster och bebyggelse från äldre spontant framvuxen förstadsbebyggelse, av den förindustriella stadens stadsjordar, av gamla vägsträckningar, ägogränser och gårdar. Att donationsjordarnas strukturerande verkan går att avläsa i stadsbilden är viktigt ur ett riksintresseperspektiv. Parker Malmös parker utgör väsentliga uttryck för riksintresset. Kungsparken, Slottsparken, Pildammsparken, Beijers park, Ribersborgsstranden samt begravningsplatserna är alla exponenter för Malmö som Parkernas stad. Nuvarande riksintresse för kulturmiljö Föreslaget riksintresse för kulturmiljö

94 94 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ Bildregister s. 3 Flygfoto över Malmö Foto: Bojana Lukac s Stadsbibliotekets tillbyggnad, Henning Larsen Architects (arkitekt tillbyggnad), Malmö stad (byggherre) Foto: Khadidja Ouis s. 14 Bokaler/Örtagårdstorget, Jaenecke & Samuelson (arkitekt, bokalerna), Tobias Starck, Malmö stad (landskapsarkitekt), Malmö stad (byggherre) Foto: Åsa Svensson s Stapelbäddsparken, Placed to ride (utformning skateboardanläggningen), Ewa Sundström, Tobias Starck m fl, Malmö stad (landskapsarkitekt), Malmö stad (byggherre) Foto: Lars Bendroth Hyllie Stationstorg, 2010 Metro Arkitekter (arkitekt, station), Sweco Architects (landskapsarkitekt, stationstorget), Jernhusen (byggherre), Malmö stad (byggherre landskap) Foto: Jesper Lindgren Malmö Live, schmidt/hammer/lassen architects (arkitekt), SLA, Sweco och Magnus Svensson, Malmö stad (landskapsarkitekt), Malmö Stad (byggherre konserthus och landskap), Skanska Sverige AB (byggherre kongress och hotell) Foto: Anna Modin s Holma, 1971 Skånska Cementgjuteriets arkitektkontor (arkitekt), MKB (byggherre) Foto: Mikael Wallberg Bo100, Ivo Waldhör (arkitekt), MKB (byggherre) Foto: Khadidja Ouis Kv Frans Suell, 2014 White Arkitekter (arkitekt), Stena Fastigheter (byggherre) Foto: Rebecka Wijk s Garaget, 2008/2013 Sydark Konstruera (arkitekt ombyggnad 2008), New Line Arkitekter (arkitekt tillbyggnad 2013), Malmö stad (byggherre) Foto: Anna Modin Folkets park, 1892 Aron W Krenzisky (Moriska paviljongen), August Lönnberg, Carl-Axel Stoltz m fl Foto: Apelöga Lärarhögskolan Orkanen, Diener & Diener Architekten med FOJAB arkitekter (arkitekt), Deutsche Bank/DIL Nordic och Malmö stad (byggherre) Foto: Anna Modin s European Village, Bo01 Klas Tham med Malmö stadsbyggnadskontor (stadsplan) Foto: Anna Modin Pildammsparken, Erik Erstad-Jørgensen, Erik Bülow-Hübe (landskap), Harald Boklund, Ferdinand Boberg m fl (byggnader) Foto: Pekka Kärppä s. 24 Möllevångstorget Anders Nilsson (stadsplan 1904), Axel Ebbe (staty) Foto: Khadidja Ouis s Strandpromenaden Bo01, Sweco, 13.3 landskapsarkitekter, Jeppe Aagaard Andersen (landskapsarkitekt Daniaparken, Scaniaplatsen resp. Sundspromenaden), Malmö stad (byggherre) Foto: Malmö Stadsbyggnadskontor Stadsmiljöbild Västra hamnen Foto: Bojana Lukac Äventyrslekplatsen, Kroksbäck, 2012 ETUI landskab, Ramböll, Landskapsgruppen Öresund (landskapsarkitekter), Malmö stad (byggherre) Foto: Tomaz Lundstedt s Johanneslust, Foto: Anna Modin Kv Caroli, 1973/2013 Thorsten Roos (arkitekt Caroli City), schmidt/hammer/lassen architects (arkitekt ombyggnad), Kragh & Berglund (landskapsarkitekt ombyggnad) Profi fastigheter (byggherre ombyggnad), Malmö Stad (byggherre landskap) Foto: Anna Modin P-huset Anna, 1977 Sten Samuelson (arkitekt), Malmö stad (byggherre) Foto: Anna Modin s Nattbild Möllevången Foto: Werner Nystrand Sofielunds kollektivhus, 2014 Kanozi arkitekter (arkitekt), MKB (byggherre) Foto: Anna Modin Västra Sorgenfri, 1916/ August Stoltz, Fritz Österlind, Carl E Rosell m fl (arkitekter), Malmö Nya Egnahemsförening (byggherre) Foto: Anna Modin s. 32 Station Triangeln, 2010 KHR Arkitekter A/S, Sweco Architects (arkitekt), Banverket (byggherre) Foto: Khadidja Ouis s Sjöhästens Förskola, 2014 Arkitektgruppen (arkitekt), Malmö stad (byggherre) Foto: Tomaz Lundstedt P-hus Fullriggaren, 2012 FOJAB arkitekter (arkitekt), Parkering Malmö (byggherre) Foto: Malmö Stadsbyggnadskontor Malmö Centralstation, 1858 / 2011 A. W. Edelswärd, Folke Zetterwall (arkitekt), Metro Arkitekter m fl (arkitekt om- och tillbyggnad), Jernhusen och Trafikverket (byggherre) Foto: Christina Hauschildt, Iben Winther Orton s Rosens röda matta, Anders Dahlbäck, Malmö stad (arkitekt), Malmö stad (byggherre) Foto: Anders Dahlbäck Hylliebadet, 2015 PP arkitekter (arkitekt), Malmö Stad (byggherre) Foto: Sanna Dolck Ramp Malmö Centralstation, 2011 Metro Arkitekter m fl (arkitekt om- och tillbyggnad), Jernhusen och Trafikverket (byggherre) Foto: Anna Modin s Vy från kanalen Foto: Khadidja Ouis s. 40 Stadsbildmiljö från kanalen Foto: Anna Modin s Dammhälla, Riseberga, Thorsten Roos, Bror Thornberg (stadsplan och hus) Foto: Olga Schlyter Segevång, Gabriel Winge, Gunnar Lindman (stadsplan) Sven Grönqvist, Thorsten Roos, Bror Thornberg m fl (arkitekter), HSB, MKB, Riksbyggen (byggherrar) Foto: Olga Schlyter Stadsmiljöbild Kalendegatan Foto: Anna Modin s Kaptensbron, 2013 Lokal XXX Arkitekter (arkitekt), Malmö stad (byggherre) Foto: Ola Hansson Ribersborgsstranden, 1918 Erik Erstad-Jørgensen m fl (arkitekt) Malmö stad (byggherre) Foto: Tomas Lundstedt Slussplan, 2012 (byggnad)/2015 (plats) White arkitekter (arkitekt, byggnad), JM (byggherre), Mandaworks (landskapsarkitekt), Malmö stad (byggherre landskap) Foto: Tomaz Lundstedt s Varvsparken, Ramböll, Karin Larsson mfl, Malmö stad, C Stad & Landskap (landskapsarkitekter), Malmö stad (byggherre) Foto: Bojana Lukac Slättlandskapet Foto: Bojana Lukac

95 appendix 95 s. 48 Moderna Museet / Elektricitetsverket, 1901/2011 John Smedberg (Elektricitetsverket), Tham & Videgård (arkitekt till- och ombyggnad), Karin Sjölin mfl, Malmö stad (landskapsarkitekt torg), Malmö stad (byggherre till- och ombyggnad och torg) Foto: Bojana Lukac s Bo01, Klas Tham med Malmö stadsbyggnadskontor (stadsplan) Foto: Bojana Lukac Bohus, 2014 Jais arkitetker (arkitekt), MKB (byggherre) Foto: Ole Jais Simrishamnsgatan Foto: Olga Schlyter s. 53 Radhus, Limhamn, 2012 Möller arkitekter (arkitekt), Skanska Nya Hem/ Uniqhus (byggherre) Foto: Kerstin Torseke Hulthén Friisgatan Anders Nilsson (stadsplan 1904) Foto: Anna Modin s. 54 Gamla Väster Foto: Khadidja Ouis s Koggens gränd, 2012 White arkitekter (arkitekt och byggherre) Foto: Anna Modin Malmö Opera / Sigurd Lewerentz, David Helldén, Erik Lallerstedt (arkitekt), Bygg-a Arkitekter, Malmö stad (restaurering), Malmö stad (byggherre) Foton: Khadidja Ouis s Ängsdals skola, 2003/2008 Metro Arkitekter (arkitekt), Ängsdals skola (byggherre) Foto: Åke E:son Lindman Brf Ohoj, hauschild + siegel (arkitekt och byggherre) Foto: Ole Jais Media Evolution City, Juul Frost arkitekter (arkitekt), Wihlborgs fastigheter (byggherre) Foto: Sebastian Borg s. 61 Utrustning i stadsmiljö Foto: Anna Modin Material- och detaljbilder Foto: Malmö Stadsbyggnadskontor, Anna Modin, Khadidja Ouis, Lotta Swahn s Hermods plats, 2013 Mandaworks (landskapsarkitekt), Malmö stad (byggherre) Foto: Kasper Dudzik Mother, 2014 Charlotte Gyllenhammar (konstnär), Malmö stad (beställare) Foto: Maria Nyman-Moritz s Millennieskogen, Sydväst arkitektur och landskap, Magnus Svensson, Malmö stad/slu (landskapsarkitekter), Malmö stad (byggherre) Foto: Åke E:son Lindman s. 66 Ekostaden Augustenborg, /1998 Gunnar Lindman (stadsplan), SWECO / FFNS Arkitekter m fl (arkitekt, renovering av hus), Svenska Landskap m fl (landskapsarkitekt ombyggnad av utemiljöer), Malmö stad och MKB (byggherre) Foto: Khadidja Ouis s Takradhus kv Husaren Sydark (arkitekt takradhus), Malmö City Fastigheter (byggherre) Foto: Maria Bengtsson Vårsången, Lindängen, 2014 MEM arkitekter (arkitekt ombyggnad), Trianon (byggherre) Foto: Anna Modin St Johannesplan, KHR Arkitekter A/S, Sweco Architects /Trafikverket, Citytunnelprojektet (station Triangeln), FOJAB arkitekter/ncc (arkitekt/byggherre tillbyggnad köpcentrum), White Arkitekter (landskapsarkitekt St Johannesplan), Malmö stad (byggherre St Johannesplan) Foto: Bojana Lukac s. 71 Monbijougatan 2009 (bostäder)/2015 (gata) Malmö stad (landskapsarkitekt gata), Malmö stad (byggherre gata), FOJAB arkitekter (arkitekt bostäder) Peab (byggherre bostäder) Foto: Anna Modin Urbana Villor, 2009 Cord Siegel, Pontus Åqvist, Karin Larsson (arkitekt, landskapsarkitekt, byggherre) Foto: Peter Carlsson s. 72 Chokladfabriken/Kulturhuset Mazetti, 1888/2004 Fredrik Reimer, Valdemar & Bernhard Ingemann m fl (arkitekter), Mazetti, Richters bryggeri, Malmö stad m fl (byggherre) Foto: Khadidja Ouis s Östergård, 1916 August Ewe & Carl Melin (arkitekter), Malmö stad (byggherre) Foto: Katarina Garre Kungsparken, Ove Høegh Hansen (landskapsarkitekt), Malmö stad (byggherre) Foto: Anna Modin Stadsmljöbild Universitetsholmen Hamnkontoret : Harald Boklund (arkitekt) Malmö stad (byggherre) World Maritime University : Terroir och Kim Utzon arkitekter(arkitekt) Malmö stad (byggherre) Sjömansgården Kyrkans hus 1850/ : Carl Georg Brunius/Klas Anshelm/Ahlsén & Lindström Arkitekter (arkitekter) Stiftelsen Sjömanskyrkan/ Svenska Kyrkan (byggherre) Foto: Bojana Lukac s Stortorget, 1536 Foto: Johan Bävman Arkitektgatans förskola, 2013 New Line Arkitekter (arkitekt), Malmö stad (byggherre) Tomaz Lundstedt Ön, Limhamn Ombyggnad flygplansfabriken: Lifra Konsult och Konstruera arkitekter och ingengörer (arkitekt), Lifra fastigheter (byggherre) Foto: Kerstin Torseke Hulthén s. 78 Östra kyrkogården, Sigurd Lewerentz (arkitekt), Malmö stad och Kyrkogårdsförvaltningen (byggherre) Foto: Khadidja Ouis s Rosenvingehuset, 1534 Anna Pedersdatter (byggherre) Foto: Olga Schlyter Klagshamns ridanläggning, 2015 Mats Molén, FOJAB arkitekter (arkitekt), Malmö Stad (byggherre) Foto: Felix Gerlach Gamla Limhamn Foto: Kerstin Torseke Hulthén s. 83 Hållbarheten, 2013 hauschild + siegel (arkitekt och byggherre), E.ON (byggherre) Foto: Anna Modin Kungsgatan Georg Gustavsson (stadsplan 1872) Foto: Johan Persson s Medborgardialog Foto: Bojana Lukac s Temporära aktiviteter i Folkets Park Foto: Anna Modin s. 96 Flygbild över centrala Malmö Foto: Bojana Lukac

96 96 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ