Grammatik för språkteknologer http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ är konstruktioner (fraser) som innehåller ett predikat och ett subjekt (Josefssons, s. 151, definition, som är en vanlig definition). Josefsson (s. 154) talar dock även om imperativsatser, som saknar subjekt. kan även innehålla alla andra satsdelar, förstås. Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi November 2012 Verbet är den centrala komponenten. 1 2 Två huvudtyper: huvudsatser och bisatser. Kriterier för att skilja dessa åt: Självständiga kontra underordnade andra satser, ordföljd (BIFF-regeln), tillåtna delar. Blandformer kan förekomma. Ex. Det var därför jag sade att jag vet inte hur det är med Sodanos inblandning. Meningar Typografisk mening: Ordsekvens med inledande versal och avslutande punkt. Vad som helst kan i princip stå som en mening. Fullständig mening : huvudsats (som kan inkludera bisatser), inkl. samordnade huvudsatser. Infinitivfraser, m.m. (och andra satsförkortningar ) är nära besläktade med satser. Kategorin sats är den mest varierade och komplicerade i svensk grammatik. Olika typer av mer finkorniga analyser. 3 4
Typer av huvudsatser Huvudsats: syntaktiskt självständig (normalt ej underordnad). Deklarativa huvudsatser. Chefen ringer varje dag. Ja-nej-frågor (SAG: rogativa huvudsatser) Ringer chefen varje dag? Frågeordsfrågor (SAG: kvesitiva huvudsatser) Vem ringer varje dag? Hur ofta ringer chefen? Imperativa (direktiva) huvudsatser. Saknar subjekt. Ring varje dag! Typer av bisatsatser Bisats: har ej syntaktiskt självständig form (normalt underordnad). Att-satser (narrativa bisatser). Indirekta frågesatser Inledda av frågande subjunktion (om, huruvida) (SAG: rogativa bisatser) (om inleder dock ofta villkorssatser.) Inledda av frågande pronomen (vem, vad) eller adverb (när, var, hur, varför) (SAG: kvesitiva bisatser) 5 6 Exempel Att-sats: Jag trodde/vet att chefen ringer varje dag. Indirekta frågesatser: Rogativ bisats Jag undrar om chefen ringer varje dag. Kvesitiv bisats: Jag undrar/vet vem som ringer varje dag. Jag undrar/vet varför chefen ringer varje dag. Infinitivfraser Infinitivfraser är som bisatser, alltså underordnade konstruktioner med ett predikat (första verbformen i infinitiv) som huvudbeståndsdel, men de saknar subjekt. För övrigt kan alla satsdelar ingå i dem. Josefsson räknar infinitivfraserna som satsförkortningar, bland dem ingår även ett antal andra satsbesläktade konstruktioner. Infinitivfraser motsvarar närmast imperativsatser. Ring inte varje dag! Jag råder dig att inte ringa varje dag. ( BIFF -beteende hos negationen.) 7 8
Ordföljden i huvudsatser Grundordföljd: den i rogativa huvudsatser (ja-nej-frågor). I deklarativa och kvesitiva (frågeordsfrågor) huvudsatser står en satsdel (ganska godtyckligt, mest frekvent subjektet) före finita verbet (fundamentsposition). Imperativa, som rogativa, fast utan subjekt. Ordföljden kan åskådliggöras i satsscheman. Satsschema: ordföljden i huvudsatser fund v N1/subj A1 N2 A2 Har du inte läst boken ordentligt? Boken har du inte läst ordentligt. Du har inte läst boken varje dag. Ordentligt har du inte läst boken. Till vem gav du inte någon present? Vad gav du till dem? Läs boken varje dag! 9 10 Fler typer av bisatser: relativa (1) Relativa bisatser är besläktade med kvesitiva, men fungerar normalt som bestämning till ett nominalt ord. Detta kallas korrelat. hunden som de köpte huvudord (korrelat) objekt subjekt predikat bestämning (relativattribut) Fler typer av bisatser: relativa (2) Grundtypen av har en inledare med ett relativt pronomen. personerna som/vilka köpte hunden huvudord (korrelat) subjekt predikat objekt bestämning (relativattribut) 11 12
Fler typer av bisatser: relativa (3) hunden (som) de köpte objekt subjekt predikat ev. underförstått huvudord (korrelat) bestämning (relativattribut) När kan den relativiserade satsdelen vara underförstådd? Fler typer av bisatser: relativa (4) Mer komplexa inledare/användningar av relativa pronomen. hunden vars ägare vi mötte objekt (NP) subjekt predikat poss.attr. huvudord huvudord (korrelat) bestämning (relativattribut) Ännu mer komplicerat: hunden med vars ägare vi talade. 13 14 Satsschema: ordföljden i bisatser BIFF-regeln: bisats inte före finita (verbet). inl. N1/subj A1 v N2 A2 att du inte har läst boken varje dag hur ofta du har läst boken till vem du inte gav någon present som du inte har läst ordentligt vars mor har läst boken Fler typer: temporala bisatser Exempel: medan/innan du läste boken igår Kan tydligt vara relativ: medan föreställningen varade (medan måste fungera som komplement till varade.) Varför? 15 16
Fler typer: Komparativa bisatser Exempel: lika fint som du har det [fint] längre än du (är) [lång] oftare än (han träffar) dig [ofta] Ingenting blir som man har tänkt sig [det]. Även dessa har en relativ karaktär. Inledaren matchar ett underförstått led. Ännu fler typer av bisatser Konditionala bisatser (rikt område) Kan man äta ost om den har möglat? Napoleon hade inte tågat mot Moskva om han hade varit svensk. Kausala bisatser Lönebidrag behövs eftersom alla behövs. MEN eftersom mandel, pistage, jordnöt och cashew INTE är nötter så KAN jag äta dom. Äldre vita män lämnar s därför att Sahlin står för något nytt. 17 18 Ännu fler typer av bisatser Konsekutiva bisatser Förändra arbetsrätten så att unga får en chans! Finala bisatser Falska grupper på Facebook byter namn för att skämma ut medlemmarna. Koncessiva bisatser Sökmotoroptimering är viktigt oavsett om du förstår det eller inte. Proportionala bisatser Ju mindre du gör desto mer får du gjort. 19 Verbens böjning: finita former Tempus: presens/preteritum. Diates: aktiv/passiv. aktiv passiv presens älskar älskas preteritum älskade älskades imperativ älska (!) 20
Verbens böjning: infinita former aktiv passiv infinitiv (att) älska (att) älskas supinum (har) älskat (har) älskats presens particip älskande perfekt particip älskad (kongruens älskat som adjektiv) älskade Syntax: enkla finita satser Finita verbformer kan bilda satser utan hjälp av andra verb. Eventuella obligatoriska komplement måste vara med. Presens och preteritum kräver subjekt (för att det skall bli en fullständig sats). Imperativ tar inte subjekt. Infinita verbformer kan inte associeras med ett subjekt utan en finit verbforms medverkan. 21 22 Syntax: perfekt och pluskvamperfekt Temporala hjälpverbet ha kombineras med supinum till sammansatta tempus. Eventuella obligatoriska komplement knyts till supinumförekomsten. Subjekt kopplas in via hjälpverbet. Jag har läst boken (perfekt, hjälpverbet i presens) Jag hade läst boken (pluskvamperfekt, hjälpverbet i preteritum) Syntax: perfekt och pluskvamperfekt Supinumformen jämte komplement och andra bestämningar kan ses som en egen fras (en supinum-vp). Hjälpverbet ha tar då en sådan supinum-vp (supinumfras) som komplement. Ett annat sätt att se på saken är att ha och supinumformen bildar ett sammansatt verb som i sin tur associeras med komplement och subjekt. Perfektuellt infinitiv (fras utan subjekt) att ha läst boken 23 24
Syntax: infinitivfraskomplement Verb som skola, komma, kunna, få, måsta, börja, m.fl. kombineras med infinitiv i tempusrelaterade (futurala), modala och andra konstruktioner. (Semantiken är komplex.) Dessa verb tar då en infintiv-vp (infinitivfras) (som inkluderar infintivformens komplement och andra bestämningar) som komplement. Du ska/kommer att/kan/får/måste/börjar läsa boken. Syntax: bliva + perfektparticip Verbet bliva kombineras med perfektparticip i en typ av passiva konstruktioner (som är ett alternativ till s-passiv. Detta verb tar då en sådan perfektparticip-vp (som inkluderar participets komplement och andra bestämningar) som komplement. Boken blir/blev läst. Boken läses/lästes. 25 26 Verbs subjekt och komplement Verblexem ställer krav på subjektet och komplement. Subjekt: opersonliga (det regnar) kontra (vanliga) refererande. Verbens valenser varierar, mer än för andra ordklasser. Komplement kan vara (kasusstyrda) NP, olika typer av satser, infinita VP (som vi sett), prepositionsfraser, adjektivfraser. Vid passiv diates är subjekts- och komplementsvalen en avspegling av dem vid aktiv diates. (Ni skall veta hur!) Det finns olika typer av satser. Ordföljden följer typiskt satsscheman. kan ha nästan vilken funktion som helst. är ofta inbäddade i varandra och i andra typer av fraser. När man utför satslösning behöver man tänka både top-down (från helhet till delar) och bottom-up (från ord till större enheter), och förankra analysen i de mest självklara samband man hittar. 27 28