Punkt 2.8 Verksamhetsrapport från DIK:s skolbiblioteksgrupp Gruppens sammansättning Monika Staub Halling, Stockholm Cecilia Bengtsson, Ekerö Jenny Engström, Umeå Tony Melander, Uppsala Från DIK:s kansli har Bo Westas deltagit i gruppens arbete. Gruppens möten Gruppen har haft fyra möten, samtliga på DIK:s kansli: 31 maj 2010, 6 september 2010, 24 januari 2011 och 13 april 2011. Vid mötet den 6 september 2010 deltog Kjell Ahlgren, Skolinspektionen och Anette Holmqvist, Skolverket. Mötet diskuterade hur Skolinspektionen och Skolverket skulle implementera den nya skollagen, särskilt hur man skulle arbeta med definition av skolbibliotek. Vid mötet den 13 april 2011 deltog Helena Svensson och Jonas Bjermo från Skolverket och Christine Lindmark, KB. Mötet diskuterade skolbiblioteksgruppens förslag att samköra skolbiblioteksstatistiken med SALSA statistiken för att se om satsningar på skolbibliotek gör skillnader i elevernas lärande. Externa samarbeten eller arenor som gruppen deltagit i under året Gruppens medlemmar har under året deltagit i en rad olika sammanhang: Monika Staub Halling är DIK:s representant i NSG (nationella skolbiblioteksgruppen) och sammankallande i juryn till priset Årets skolbibliotek. Cecilia Bengtsson är ordförande i skolbibliotek Öst och medlem i Skolverkets referensgrupp kring skolbibliotek samt i NIK (Nätverket för informationskompetens). Jenny Engström är ordförande i Skolbibliotek Norr och jurymedlem i priset Årets skolbibliotekarie.
Punkt 2.8 Tony Melander deltar i projektgrupp kring utveckling av samarbete lärare gymnasiebibliotekarie i Uppsala och Gävleborgs län. DIK hade den 17 augusti 2010 möte med riksbibliotekarien Gunnar Sahlin och chefen för KB:s nationella samverkan, Gunilla Herdenberg om bland annat skolbibliotek. DIK hade utbildningsmöte med de biblioteks och informationsvetenskapliga utbildningarna den 17 februari, då DIK presenterade gruppens arbete och dess definition av skolbibliotek. Utbildningarna önskade fortsatt samarbete i skolbiblioteksfrågan. DIK uppvaktade den 6 maj 2011 statssekreterare Bertil Östberg, Utbildningsdepartementet. Vid mötet diskuterades skolbibliotek och DIK överlämnade en skrivelse angående behovet av att ge Skolverket ett tydligt uppdrag när det gäller utvecklingen av skolbibliotek. Karin Linder har vid ett flertal olika möten och arrangemang talat om skolbibliotek utifrån gruppens arbete, exempelvis vid runda bordsmöte med IT ministern, möten med kulturutskottets ledamöter i riksdagen samt vid besök på skolbibliotek i Umeå. Viktiga hållpunkter i skolbiblioteksområdets utveckling under året Viktiga hållpunkter i skolbiblioteksområdets utveckling under gruppens arbetsperiod beskrivs här i form av skrivelser och debattartiklar som har emanerat ur gruppens arbete. Skrivelserna beskriver skeden i utvecklingen (se bilagor): skrivelse till utbildningsminister Jan Björklund angående ökad rätt till skolbibliotek (2010 08 26), skrivelse till Skolinspektionen angående inspektion av skolbiblioteksverksamhet (2010 10 20), skrivelse till Skolverket angående skolbibliotekens pedagogiska roll (2010 10 20), debattartikel av Karin Linder, Rusta upp skolbiblioteken, i Sydsvenska dagbladet (2011 01 06) skrivelse till Skolinspektionen och Skolverket angående definition av skolbibliotek (2011 02 21) debattartikel av skolbiblioteksgruppen i Biblioteksbladet (nr. 3/2011) skrivelse till utbildningsminister Jan Björklund angående behovet av ett regeringsuppdrag till Skolverket på skolbiblioteksområdet
Punkt 2.8 Utvecklingsområden och frågor som gruppen rekommenderar förbundsstyrelsen att aktivera sig i utbildningarna har visat stort intresse för samarbete och gemensamma arrangemang, under våren 2011 kommer detta samarbete att konkretiseras, KB och Skolverket har visat intresse för att genomföra de av skolbiblioteksgruppen föreslagna samkörningarna av Skolverkets SALSA statistik med skolbiblioteksstatistiken, i syfte att se om det går att få fram statiska belägg på skolbibliotekens inverkan på elevers lärande, med tanke på att skolbiblioteken nu finns inskrivna i skollagen och IT ministern talar om en digital agenda (och digital kompetens är en av EU:s åtta nyckelkompetenser) finns skäl för DIK (eventuellt med andra parter) att driva frågan om ett skolbibliotekarielyft, DIK bör kontakta SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) för att poängtera vikten av mer engagemang i skolbiblioteksfrågan, regeringen har tillsatt en Litteraturutredning som i direktiven uppmanas att fundera över skolbibliotekens ställning, vilket ger DIK anledning att också i detta sammanhang förmedla vår syn på skolbibliotekens strategiska roll i det livslånga lärandet, Skolverket har idag inget formellt uppdrag att arbeta med skolbibliotek. DIK bör formulera en skrivelse till regeringen i frågan. Övriga erfarenheter från gruppens arbete Skolbiblioteksgruppen är den första av arbetsgrupperna i det nya DIK. Arbetet i gruppen har visat att man med en väldefinierad fråga/tydligt uppdrag och genomtänkt personsammansättning kan driva ett effektivt opinionsarbete och skapa välgrundade ställningstaganden. I såväl det interna arbetet som i möten med externa parter ger arbetsgruppen mervärden i form av ökad fokusering och sakkunskap jämfört med de tidigare delföreningsstyrelserna. Modellen med definierade arbetsgrupper stärker DIK, men minst lika viktigt är att modellen också ger engagerade medlemmar en plattform och kanal, DIK, för att diskutera och driva opinionsarbete i viktiga frågor. Medlemmarna i skolbiblioteksgruppen är och har varit engagerade i en rad andra fora.
Punkt 2.8 Genom DIK:s arbetsgrupp har man kunnat sammanföra och syntetisera medlemmarnas erfarenheter från de övriga arenorna och omvandla dem i gemensam handling. Arbetsgruppsmodellen är väl lämpad för att upptäcka engagerade och kunniga medlemmar som kan ge bidrag till DIK:s arbete i andra sammanhang, exempelvis i DIK:s styrelse eller som företrädare för DIK i olika externa sammanhang. Det har framkommit önskemål om att få intyg om deltagandet i gruppen. DIK bör ta fram en mall för ett sådant intyg, som sedan kan varieras utifrån den specifika gruppens uppdrag.
Punkt 2.8.1 Datum Vår ref 2010-08-26 /KL Utbildningsminister Jan Björklund Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Angående ökad rätt till skolbibliotek Riksdagen fattade den 22 juni beslut om en ny skollag. En förändring i förhållande till tidigare är att skolbiblioteken nu skrivits in i skollagen. Det var ett beslut som DIK varmt välkomnade. DIK har länge arbetat för att skolbibliotek ska inkluderas i skollagen och betraktas som en integrerad resurs i skolans pedagogiska verksamhet. Regeringen skrev i budgetpropositionen för 2010 att den nya skollagen bedömdes medföra ekonomiska konsekvenser för kommunsektorn. Man beräknade därför att avsätta 12 miljoner kronor 2011 och 25 miljoner kronor 2012 för ökad rätt till skolbibliotek. DIK välkomnar den satsningen, även om den sedd i förhållande till behoven är en droppe i havet. Skollagen omfattar utbildning från förskola till vuxenutbildning. Fördelar man de föreslagna 12 respektive 25 miljonerna till kommunerna utifrån antal elever blir det inte mycket per elev, och frågan är vad medlen då gör för skillnad för den långsiktiga kvaliteten på skolbiblioteksverksamheten. Enligt Kulturrådets skolbiblioteksstatistik (Kulturen i siffror 2009:1) ser situationen i dag ut så här: En normal skolvecka utförs runt 11.750 arbetstimmar av skolbibliotekarier och gymnasiebibliotekarier. Delar man denna totaltid med en normal arbetstid på 40 timmar får man knappt 300 heltidsekvivalenter. På drygt 6000 skolor går det alltså ungefär 300 bibliotekarier, eller med andra ord, 20 skolor per heltidsbibliotekarie. Fokuserar vi i stället antalet elever i förhållande till antalet bibliotekarier finner vi att det går en bibliotekarie på 4.800 elever. Om alla de 25 miljoner som regeringen har beräknat för 2012 enbart skulle gå till att anställa bibliotekarier, skulle man få drygt 60 nya skolbibliotekarier (kostnaden för en skolbibliotekarie beräknas till 22.000 kronor i månaden + lkp). Utslaget på landets 290 kommuner blir förstärkningen 0,2 bibliotekarier per kommun. DIK menar att det måste finns smartare sätt att använda resursförstärkningen än att fördela dem i en allmän utslätad per capitaförstärkning. Om skolan ska kunna
DIK ge alla elever den informationskompetens som i framtiden kommer att krävas för att fungera som medvetna medborgare och i ett föränderligt arbetsliv, behöver vi fler bibliotekarier i skolan. Men vi behöver också nya smartare sätt att arbeta med skolbiblioteken som en gemensam nationell resurs i skolans pedagogiska verksamhet. DIK föreslår därför att regeringen innan man fattar beslut om hur den avsatta resursförstärkningen ska användas tar en diskussion med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om en mer strategisk användning av medlen. Hur skulle exempelvis medelsförstärkningen kunna användas av Kungl. biblioteket, för att inom ramen för KB:s nya uppdrag stärka alla skolbibliotek på ett nationellt plan? Vidare har nationella skolbiblioteksgruppen föreslagit ett skolbibliotekslyft. Vänliga hälsningar Karin Linder förbundsordförande DIK 2 (2)
Punkt 2.8.2 Datum Vår ref 2010-10-20 /KL Skolinspektionen Box 23069 104 35 Stockholm Angående inspektion av skolbiblioteksverksamhet Riksdagen har fattat beslut om en ny skollag (2010:800). Den nya lagen ska fullt ut tillämpas på utbildningar från den 1 juli 2011. En nyhet i den nya skollagen är att skolbiblioteken nu inkluderas i skollagen. Skolbiblioteken reglerades tidigare endast i bibliotekslagen (1996:1596). DIK anser att inkluderingen av skolbiblioteken i skollagen är en bra reform, eftersom skolbibliotekens pedagogiska roll och sammanhang därmed tydliggörs. Skolbiblioteken är en del av det nationella bibliotekssystemet, men de har också en specifik roll i skolans pedagogiska verksamhet. När skolbiblioteken nu återfinns i skollagen bör det ingå i Skolinspektionens uppdrag att utöva tillsyn över skolbiblioteksverksamheten. Så som DIK ser det kommer Skolinspektionen att få en mycket betydelsefull roll när det gäller att avgöra huruvida skolor har en tillfredsställande skolbiblioteksverksamhet. Frågan är dock hur Skolinspektionens inspektörer känner igen ett skolbibliotek när man ser ett? DIK menar att en fruktbar utgångspunkt för ett igenkännande är den definition som Skolverket gav i sin lägesbedömning 2006: Med skolbibliotek avser Skolverket en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande med hjälp av kompetent personal. Skolbibliotek är en del av skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande. Skolbibliotek kan därmed betraktas dels som en materiell resurs som är en del i en skolas läromedel och övrig utrustning, dels som en funktion som bidrar aktivt i kunskapsutvecklingen och svarar för viss service. DIK vill i detta sammanhang också uppmärksamma Skolinspektionen på de rekommendationer för kvalitetsarbete som Svensk biblioteksförening tagit fram för grund- och gymnasieskolan. Den nya skollagen har redan trätt i kraft, men gäller fullt ut från 1 juli 2011. DIK menar att det är av största vikt att Skolinspektionen använder denna infasningsperiod till att utarbeta riktlinjer för inspektionen av skolbiblioteksverksamheten vid landets skolor.
DIK föreslår att Skolinspektionen så snart som möjligt påbörjar en pilotstudie om hur skolbibliotek kan kvalitetsgranskas. Denna studie bör därefter följas av ett mer utförligt kvalitetsgranskningsprojekt, med målet att skolbiblioteken integreras i den reguljära inspektionen så snart som möjligt. DIK:s skolbiblioteksgrupp fortsätter sitt arbete med att utveckla och förstärka skolbibliotekens pedagogiska roll i skolan. I den mån Skolinspektionen framöver ser behov av att rådfråga extern expertis i dessa frågor, bidrar gruppen gärna i det arbetet. Med vänlig hälsning Karin Linder förbundsordförande DIK 2 (2)
Punkt 2.8.3 Datum Vår ref 2010-10-20 /KL Skolverket 106 20 Stockholm Angående skolbibliotekens pedagogiska roll Riksdagen har fattat beslut om en ny skollag (2010:800). En nyhet i förhållande till den tidigare lagen är att skolbiblioteken inkluderats i den nya skollagen. DIK anser att inkluderingen av skolbiblioteken i skollagen är en bra reform, eftersom skolbibliotekens pedagogiska roll och sammanhang därmed tydliggörs. Skolbibliotekens införande i skollagen bör rimligtvis innebära vissa praktiska konsekvenser. Vilka? DIK vill i denna skrivelse lämna några förslag på åtgärder från Skolverkets sida, som vi anser skulle kunna bidra till en ökad medvetenhet inom skolans värld om skolbibliotekens pedagogiska funktion. 1) Information och stöd. Skolverket har för avsikt att följa upp den nya skollagen genom att ge skolorna och deras personal (rektorer och lärare) ett brett utbud av stöd och verktyg för att på bästa sätt omsätta lagen i praktisk verksamhet av hög kvalitet. DIK vill i detta sammanhang poängtera vikten av att rektorer och lärare ges en möjlighet att genom fortbildning och kommentarmaterial öka sin förståelse för hur skolbiblioteken kan användas i det pedagogiska arbetet. I dag är det tyvärr så att medvetenheten om vad ett skolbibliotek är och vad ett skolbibliotek kan bidra med i den pedagogiska processen, på många håll är relativt låg. DIK menar att Skolverket i sin lägesbedömning 2006 gav en fruktbar definition och utgångspunkt för en diskussion kring vad ett skolbibliotek är: Med skolbibliotek avser Skolverket en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande med hjälp av kompetent personal. Skolbibliotek är en del av skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande. Skolbibliotek kan därmed betraktas dels som en materiell resurs som är en del i en skolas läromedel och övrig utrustning, dels som en funktion som bidrar aktivt i kunskapsutvecklingen och svarar för viss service. DIK anser att denna definition utgör en viktig utgångspunkt i Skolverkets arbete med att implementera den nya skollagen. Det finns i landet ett antal skolor som redan i dag har en väl utvecklad skolbiblioteksverksamhet. Dessa goda exempel kan tillsammans med Skolverkets definition och de kvalitetskriterier som Svensk biblioteksförening tagit fram ligga till grund för det stödmaterial som verket ska ge skolor för att omsätta lagen i konkret verksamhet när det gäller skolbibliotek.
2) Ökad kunskap. Vilken betydelse har skolbibliotek för elevers lärande? Svaret på den frågan är att vi inte säkert vet. Kunskapen om skolbiblioteken och deras bidrag till skolans pedagogiska verksamhet är fragmentarisk och splittrad. Flera myndigheter kommer i kontakt med skolbiblioteksfrågor. Statens kulturråd har hittills ansvarat för skolbiblioteksstatistiken. Denna uppgift kommer i fortsättningen att skötas av Kungl. Biblioteket. Skolverket och Skolinspektionen kommer naturligt i kontakt med skolbiblioteken, men de har hittills inte haft några explicita utvecklings- och tillsynsuppdrag när det gäller skolbiblioteken. Den nya lagen och skolbibliotekens ställning i den förändrar förutsättningarna. Skolverket och Skolinspektionen kommer med den nya lagen rimligen att ges ett tydligare uppdrag när det gäller utveckling respektive tillsyn av skolbiblioteken. Därmed får myndigheterna en grund för en intensifierad kunskapsuppbyggnad på skolbiblioteksområdet. Kunskapsuppbyggnad kan ske genom olika typer av projekt och undersökningar. DIK vill i denna skrivelse ge ett exempel på hur Skolverket med hjälp av befintlig statistik kan öka kunskapen om skolbibliotekens betydelse för elevers lärande. Förslaget gäller en samkörning av Skolverkets databas SALSA med Kulturrådets skolbiblioteksstatistik. SALSA ger med hänsyn tagen till skolors elevsammansättning uppgifter om hur skolors samlade betygsresultat kan bedömas i ett riksperspektiv. Kulturrådets statistik ger uppgifter om omfattningen på skolors skolbiblioteksverksamhet. Genom att samköra dessa databaser på enhetsnivå skulle man förhoppningsvis kunna få en bättre bild av i vilken grad skolbibliotek bidrar till lärandet, och eventuellt också få en bättre förståelse av vad i skolbiblioteksverksamheten som har särskild betydelse. En första undersökning kunde lämpligtvis gälla året 2008 som Kulturrådets senaste statistik gäller. DIK:s skolbiblioteksgrupp fortsätter sitt arbete med att utveckla och förstärka skolbibliotekens pedagogiska roll i skolan. I den mån Skolverket framöver ser behov av att rådfråga extern expertis i framtagning av stödmaterial bidrar DIK:s skolbiblioteksgrupp gärna i det arbetet. Med vänlig hälsning Karin Linder förbundsordförande DIK 2 (2)
Punkt 2.8.5 Datum Vår ref 2011-02-21 BW Skolinspektionen Box 23069 104 35 Stockholm Angående definition av skolbibliotek Bakgrund Riksdagen fattade i juni 2010 beslut om en ny skollag. Fullt ut ska lagen gälla från och med halvårsskiftet 2011. I den nya skollagen sägs att alla elever ska ha tillgång till skolbibliotek. Så säger lagen, men vad betyder det? DIK:s skolbiblioteksgrupp har som ett led i sitt arbete haft ett möte med representanter för Skolverket och Skolinspektionen. Samtalet klargjorde att såväl Skolinspektionen som Skolverket var i behov av en definition av skolbibliotek för att kunna implementera det som lagen föreskriver. Frågan är: Hur känner jag igen ett skolbibliotek när jag ser ett? Definition Vad ska Skolverket utveckla och vad ska Skolinspektionen inspektera när det gäller alla elevers tillgång till skolbibliotek? En prioriterad uppgift för DIK:s skolbiblioteksgrupp har varit att formulera en definition av skolbibliotek. Arbetet har resulterat i följande formulering:
Skolbiblioteket är en pedagogisk funktion. Skolbibliotekets uppdrag definieras av skollagen och nationella kurs- och läroplaner. Under ledning av kompetent personal stärker skolbiblioteket elevernas digitala och språkliga kompetens i en vidgad textvärld. Denna definition skiljer sig en hel del från den preliminära definition som Skolverket tidigare (2006) har formulerat, liksom den definition som återfinns i propositionen till ny skollag. Därför finns skäl att kortfattat utveckla tankarna om de begrepp som ingår i definitionen. Syftet med diskussionen är att redovisa begreppens kontext och underlätta operationalisering. Diskussion I den nya skollagen har skolbiblioteken placerats tillsammans med föreskrifter om lokaler och utrustning. Det är olyckligt, eftersom det leder tanken fel. Skolbibliotek är något annat än lokaler och utrustning. Skolbibliotek är en pedagogisk funktion. Huruvida elever i en skola har tillgång till skolbibliotek handlar inte primärt om antal medier och kvadratmeteryta, utan om de har tillgång till en pedagogisk funktion. Denna funktion får sitt uppdrag i skollag och i kurs- och läroplaner, på samma sätt som andra pedagogiska verksamheter i skolan. Skolbibliotekens särskilda pedagogiska fokus är att stärka alla elevers digitala och språkliga kompetens. Digital och språklig kompetens är nyckelkompetenser för det livslånga lärandet. Vid definitionen av den digitala och språkliga kompetensen utgår vi från EU:s definitioner av nyckelkompetenser för livslångt lärande (2006/962/EG). 2 (5)
Med kompetens menar vi en kombination av kunskaper, färdigheter och attityder som är anpassade till det aktuella området. Med nyckelkompetens menas den kompetens som alla individer behöver för personlig utveckling och utveckling, aktivt medborgarskap, social integration och sysselsättning. Med digital kompetens menas säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål. Den underbyggs av grundläggande IKT-färdigheter, dvs. användning av datorer för att hämta fram, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera och delta i samarbetsnätverk via internet. Den språkliga kompetensen består av två nyckelkompetenser, dels kommunikation på modersmålet, dels kommunikation på främmande språk: Med kommunikation på modersmålet menas förmågan att i både tal och skrift uttrycka och tolka begrepp, tankar, känslor, fakta och åsikter (dvs. att lyssna, tala, läsa och skriva) samt språklig interaktion i lämplig och kreativ form i en rad olika samhälleliga och kulturella sammanhang utbildning, arbete, hem och fritid. Med kommunikation på främmande språk ska man förstå ungefär samma kunskaper och färdigheter som kommunikation på modersmålet. Dessutom kräver kommunikation på främmande språk också kompetens i fråga om t.ex. förhandlingsteknik och interkulturell förståelse. Med språklig kompetens i en vidgad textvärld menar vi elevens förmåga att läsa och tillgodogöra sig berättelser inom skönlitteratur och s.k. populärkultur, olika former av sakprosa, samt texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel film, interaktiva spel och andra digitala resurser. Idag möter eleven inte bara linjära, ordbaserade texter, utan en mångfacetterad digital textvärld präglad av hyper-texter, bilder och symboler som visualiserar innehåll på flera sätt. 3 (5)
Med språklig kompetens i en vidgad textvärld menar vi vidare elevens förmåga att själv producera olika typer av texter som kombinerar dessa uttryckssätt, att publicera dem via medier såsom bloggar, skolwebbtidningar, film eller podradio, samt att anpassa sitt uttryck efter syfte och medium. Definitionen talar om kompetent personal. Skolbiblioteket blir en lärandefunktion och lärandemiljö under ledning av kompetent personal. Ett skolbibliotek utan kompetent personal är i bästa fall ett bemannat bokrum. Kompetensen är kärnan i definitionen. DIK menar att elevernas digitala och språkliga kompetens stärks om skolbiblioteket leds av personal med följande kompetens: digital kompetens med fokus på informationsfärdigheter och förståelse för informationssökningsprocesser och sociala medier, inklusive mobila tjänster och webbtjänster som lärandeverktyg, förmåga att hantera grupper och enskilda i deras lärprocesser kommunikation och förhållningssätt, kännedom om läsprocesser och åldersanpassad skönlitteratur, och metoder för hur litteratur kan användas i undervisningen, kännedom om hjälpmedel för elever med särskilda behov, såsom DAISYtalböcker, talsyntes m.m. förmåga att ha överblick över lärresurser samt organisera och göra information sökbar (etikettera, klassificera). Skolbibliotekarien är med denna kompetens en nyckelperson i skolans pedagogiska utveckling mot nya lärande- och arbetsformer. 4 (5)
Fortsatt arbete DIK kommer under våren att träffa statistiskt sakkuniga representanter för KB och Skolverket. Vid det mötet kommer vi att ta upp frågan om det går att göra statistik av DIK:s definition, dvs. statistiska operationaliseringsfrågor. Med vänlig hälsning Karin Linder ordförande DIK 5 (5)
Punkt 2.8.6 Skolbiblioteken I juli börjar den nya skollagen gälla. Då ska alla elever ha tillgång till skolbibliotek. Men hur känner man igen ett skolbibliotek när man ser ett? Både Skolinspektionen och Skolverket behöver en definition när lagen träder i kraft. Hur ska myndigheterna annars veta vad de ska utveckla och inspektera? I skollagen har skolbiblioteken placerats tillsammans med föreskrifter om lokaler och utrustning. Det är olyckligt, eftersom det leder tanken fel. Skolbibliotek är något annat än lokaler och utrustning. Skolbibliotek är en pedagogisk funktion i skolan. DIK:s skolbiblioteksgrupp har arbetat fram ett förslag till definition av skolbibliotek. Det är en definition som tar frågan om skolbibliotek bortom antal medier och rumslig kvadratmeteryta och istället fokuserar på elevernas språkliga och digitala kompetens. Så här ser definitionen ut: Skolbiblioteket är en pedagogisk funktion. Skolbibliotekets uppdrag definieras av skollagen och nationella kurs och läroplaner. Under ledning av kompetent personal stärker skolbiblioteket elevernas digitala och språkliga kompetens i en vidgad textvärld. Så känner vi igen ett skolbibliotek när vi ser det! Kärnan i definitionen är kompetens. Lika lite som en skola är en skola utan kompetent personal är ett bibliotek ett bibliotek utan kompetent personal. Att vi behöver ha lärare i skolan för att lära våra barn att läsa, skriva och räkna ser de flesta som självklart. Däremot tycks det långt ifrån självklart att vi behöver bibliotekarier i skolbiblioteket för att lära eleverna att hantera och förstå en vidgad textvärld och internet.
Punkt 2.8.6 Skolbibliotekens särskilda pedagogiska fokus är att stärka alla elevers digitala och språkliga kompetens. Digital och språklig kompetens har av EU definierats som nyckelkompetenser för det livslånga lärandet. Det är kompetenser som alla behöver för att kunna delta i morgondagens samhälls och arbetsliv. Därför ska skolbiblioteken stå högt på utbildningsministerns agenda. Därför ska skolbiblioteken stå högt på IT ministerns digitala agenda. Därför ska skolbiblioteken stärkas i alla kommuners och skolors budgetprioriteringar! DIK:s skolbiblioteksgrupp Monika Staub Halling Cecilia Bengtsson Jenny Engström Tony Melander Fotnot: DIK har formulerat definitionen i en skrivelse till Skolverket och Skolinspektionen. Den hittar man på DIK:s hemsida.