Text och foto Annika och Klas Malmberg Dunig stjärnnudis, Acanthodoris pilosa, har oval kropp med små tunna utskott på kroppen och den typiska gälkransen längst bak på ryggen. Många människor är fascinerade av fåglar och försöker se så många olika arter som möjligt. Det finns till och med klubbar för dem som har sett mer än 300 fågelarter och dessutom telefonnummer man kan ringa när ovanliga arter har synts till. Kanske är det samma samlariver som tar tag i oss dykare och driver oss att finna så många nakensnäckor som möjligt. Från att simma med stora bensparkar, tillryggalägga stora sträckor och njuta av vyerna kanske du plötsligt stannar upp och titta på de små krypande nakensnäckorna istället. Ju fler du finner desto mer intresserad blir du och plötsligt börjar du att leta efter mindre och mindre saker på botten. Nakensnäckorna tilltalar många dykare och kanske allra främst de som simmar omkring med en kamera. Efter ett tag kanske även du börjar göra upp listor på hur många du har sett. Vad är en nakensnäcka? Namnet nakensnäcka kommer ifrån engelskans nudiebranch och syftar till att gälarna inte är skyddade utan nakna, Nudie = naken, Branchia = gäle. Att de vuxna djuren saknar skal gör att namnet passar ännu bättre. Ibland kallas nakensnäckorna för undervattenssniglar men detta är ett mindre bra namn eftersom de inte är nära släkt med sniglar och detta namn kan därför vara rätt förvillande. Nakensnäckor andas genom huden och genom särskilda organ på ryggen som kan se ut som grenade plymer, buskiga utskott eller fingerformade stavar. På främre delen av kroppen sitter två huvudtentakler (rhinoforer) som är nakensnäckornas välutvecklade sinnesorgan för smak och lukt men dessa kan även reagera för vibrationer och förändringar i vattentryck. Huvudtentaklerna kan se väldigt olika ut och används ofta för att kunna identifiera vilken art det är. De kan vara släta, knottriga, skivade, grenade och kan ha olika höljen. Framme på huvudet kan det också finnas muntentakler och mindre utskott som mynnar från främre delen av fotskivan. I princip har alla nakensnäckor ögon men de är täckta av hud och ibland ganska svåra att finna. Ögonen är snarast fläckar av pigment och djuren kan endast skilja på ljus och mörker. Nakensnäckor rör sig framåt genom att krypa med sin stora fot som sitter på undersidan. Några arter brukar också simma genom att röra kroppen i böljande rörelser eller genom att spreta med sina utskott. Färgglada juveler En färgglad snäcka utan skal borde vara en fantastisk mumsbit för en fisk men ändå klarar sig dessa mjuka små blötdjur undan med livet i behåll. Detta kan bero på att nakensnäckorna är väldigt väl kamouflerade genom att de har samma färg som sin favoritföda. Även formen på nakensnäckan kan vara anpassad till att matcha underlaget. En färgglad nakensnäcka i en färgrik miljö syns inte så bra och förblir oupptäckt. I andra fall så är det kraftiga färger, så kallade varningsfärger som syns mycket tydligt emot bakgrunden och i detta fall handlar det snarast om att annonsera ut att man inte smakar så bra. Nakensnäckorna som uppvisar detta kan vara giftiga på olika sätt, ha brännande nässelceller på sina utskott eller så luras de bara genom att se ut som om de är giftiga. Sex och snusk När man tittar på en nakensnäcka så kan man tro att de är symmetriska men så är inte fallet. På högersidan sitter analöppningen och könsorganen medan på vänstersidan finns inga öppningar. När en nakensnäcka skall para sig placerar sig därför de två nakensnäckorna med höger sida mot Minns du ditt första möte med undervattensvärlden och hur glad du blev när du såg din första hummer? Efter några dyk kanske du även hittade en trollhummer eller en sjökock. Du hörde förmodligen talas om att det fanns något som hette nakensnäckor men trodde att det var färgglada sniglar som bara fanns i tropiska vatten. När du ett antal dyk senare fick se din första nakensnäcka så blev du kanske fascinerad av att det fanns färgglada små djur även i våra vatten. 38 DYK juli 2012
Havets små hemligheter Agnis ex et, velique nimolora natiore cus Den gula nakensnäckan, Eubranchus farrani, finns i minst fyra olika färgformer. DYK juli 2012 39
varandra och överför spermier. Nakensnäckorna är tvekönade och vid ett möte brukar därför båda nakensnäckorna befrukta och bli befruktade på samma gång. Efter denna reproduktion lägger nakensnäckorna strängar av ägg på passande platser och väldigt ofta på eller nära deras favoritföda. Efter ett tag kläcks det fram pyttesmå kopior av vuxna exemplar eller frisimmande plankton som sprider sig med hjälp av strömmarna. Beroende på vilka strömmar som har funnits under året kommer olika sorters arter in och därför kan det variera väldigt mycket varje år vilka olika arter som finns. Denna nakensnäcka, Eubranchus rupium, har varit väldigt vanlig de senaste fem åren men det är många som missar den för den är oftast bara på en halv meters djup. När ska man leta Man kan hitta nakensnäckor året om men den absolut bästa tiden för att finna dem är när det är som kallast i vattnet. Under senvintern och våren så finns det gott om hydroider, mossdjur och då är nakensnäckorna som flest. När födan är rik och många nakensnäckor finns på samma plats blir det ofta parningar. Kort tid efter befruktningen läggs äggen i strängar eller vågiga band. Färgen är vanligtvis vit eller ljust färgad. Dessa äggsamlingar är lätta att finna och är ett mycket bra hjälpmedel för att finna de rara små djuren. Djuren kryper inte så snabbt och finns vanligtvis relativt nära äggsamlingarna. Dessutom finns de minst två arter i våra vatten, Favorinus branchialis och Favorinus blianus, som äter nakensnäcksägg så det kan löna sig att titta där äggsamlingarna finns. Det allra viktigaste när man skall leta efter nakensnäckor är att ta det väldigt långsamt och gärna använda sig av förstoringsglas eller kamera med makrolins, för de flesta nakensnäckorna är endast en till två centimeter stora. Var ska man leta? Den bästa platsen att hitta nakensnäckor är att leta mitt i middagsbordet. Själva sättet att finna nakensnäckorna är därför att lära sig de vanligaste matbitarna som djuren gillar bäst. Det finns nakensnäckor som frossar på mossdjur och de flesta av dessa syns ganska tydligt med helvita kroppar och färgade pigmentfläckar. Det finns vissa arter som föredrar svampdjur och dessa nakensnäckor är ofta väldigt lika sin föda. I detta fall kan det vara bra med en kraftig lampa som visar små färgskiftningar på svampdjurens yta som kan vara ett tecken på att det finns nakensnäckor där. Det finns också ett stort gäng som tycker om nässeldjur och vissa tycker om sjöpungar. Busksnigeln, Dendronotus frondosus, har typiska grenade utskott som ser buskiga ut. 40 DYK juli 2012
Ganska ofta är nakensnäckor petiga med maten och många arter är inriktade på att äta enbart eller huvudsakligen en art av bytesdjur. Till exempel så äter Aeolidia papillosa ålgräsanemonen, Sagartiogeton viduatus, nakensnäckan Polycera quadrilineata äter mossdjuret, Membranipora membranacea. Den stora nakensnäckan tritonia, Tritonia hombergii, tycker allra bäst om att äta död mans hand och är därför ganska lätt att finna. Detta kolonidjur drar in sina polyper som försvar om en nakensnäcka attackerar och detta kan vara en mycket bra ledtråd. Nakensnäckorna äter med hjälp av en tagg och krokförsedd tunga som kallas rasptunga som används för att raspa loss födan. Cuthona nana lever i en mycket speciell miljö, de äter små hydroider som växer på eremitkräftors skal och klättrar därför omkring bak på eremitkräftornas skal. Hur många nakensnäckor finns det? Nakensnäckorna finns i alla salta hav runt hela jordklotet och har mycket varierande utseende. De kan vara från fyra millimeter till en halvmeter stora giganter. Forskarna har uppskattat att det finns minst 3 000 olika arter och det hittas fler och fler arter varje år. I svenska vatten har vi runt ett åttiotal olika arter varav vi som dykare troligen kan hitta runt ett femtiotal. De andra lever på för stort djup för oss dykare, är extremt ovanliga eller lever på hittills okända platser. Den största delen av informationen om nakensnäckor sammanställdes på 1800-talet och baserades på yttre karaktärer och hur rasptungan såg ut. Forskare har börjat inse att vi dykare är en mycket god källa till information eftersom väldigt många har en kamera med nuförtiden. Självklart kan man inte helt säkert artbestämma alla arter med hjälp av ett fotografi men forskarna kan få mycket bra information jämfört med vad de har idag. DYK juli 2012 41
Tre typiska visuella ledtrådar Nakensnäckorna i våra vatten kan delas in i tre stora grupper beroende på vilka typiska utskott som sitter på ryggen: Dendronotiderna som har grenade utskott, Aeoliderna som har ogrenade fingerformade utskott och Doriderna som har en krans av gälar på bakre delen av ryggen. Tyvärr finns det inte många svenska namn på nakensnäckor utan forskarna använder regelbundet latinska namn för att beskriva djuren. Snigelkotten, Aeolida papillosa, är en nakensnäcka som har de typiskt fingerformade ryggutskotten. Eubranchus tricolor är en väldigt färgglad nakensnäcka som med förtjusning äter hydroider. Krälande buskar (runt 18 stycken) Dendronotider, är vanligen avlånga och snigelformade med grenade utskott i två rader på ryggen som fungerar som gälar. På huvudet sitter huvudantennerna som mynnar ut från ett tydligt hölje. De flesta av de arter som finns i svenska vatten lever helt av nässeldjur. I denna grupp finns två av de största nakensnäckorna som vi kan finna i Sverige: Stor tritonia, Tritonia hombergii, som kan bli upp emot 20 centimeter samt busksnigel, Dendronotus frondosus, som blir lite mindre med sina tolv centimeter. Bägge dessa stora nakensnäckor har många olika färgvarianter. Igelkottar under vatten (ungefär 29 stycken) Aeoliderna känns lätt igen på att de har många färgglada fingerlika utskott på hela ryggen. Inuti dessa fingerlika utskott går tarmen upp och den kan oftast ses som ett färgat rör inuti det fingerlika utskottet. Dessa nakensnäckor äter främst nässeldjur och när de knaprar i sig de brännande nässelcellerna så tar dessa en speciell väg genom matsmältningssystemet och hamnar längst upp i de fingerlika utskotten. Här sitter de och kommer att utlösas om något rovdjur biter på nakensnäckan. Dessa magnifika djur lyckas alltså stjäla sin födas försvar och använder detta själv, en ganska fiffig metod. Tack vare detta skydd så finns det heller ingen anledning att vara osynlig utan det är bättre att synas så rovdjuren förstår att man är oätlig så dessa nakensnäckor är ofta färgglada. De fingerliknande utskotten hjälper dessutom till med att ta upp syre från det omgivande vattnet och fungerar därmed som gälar. Blommande gälar (minst 32 stycken) I denna grupp, Doriderna, finns de flesta av våra nakensnäckor, drygt 30 stycken, och det som utmärker dem mest är att de alla har en blomliknande krans av gälar runt anus på den bakre delen av kroppen, den så kallade blomgälen. Kroppsformen kan variera väldigt mycket från helt ovala platta nakensnäckor till avlånga racerformade snabbkravlande färgklickar med klubbliknande utskott både fram och baktill. Färgerna kan även hos dessa vara varierande, från små vita oansenliga nakesnäckor till färgglada spretiga och tydliga nakensnäckor. Dessa djur äter ofta svampdjur, sjöpungar eller mossdjur. Insamling och forskning Trots att många är intresserade av nakensnäckor i Skandinavien så vet vi väldigt lite om dem. När det gäller antalet nakensnäckor i Sverige är forskarna ganska osäkra eftersom kunskapen främst baseras på gamla insamlingar som skett med skrapningar och bottenhugg. Detta har gett en hel del information men det är svårt att få fakta om vad som döljer sig under stenar, överhäng och i klippskrevor. Vi dykare vet att många nakensnäckor sitter just på dessa ställen. Detta har resulterat i en del felaktiga resultat som till exempel att arten lever på mjukbotten eftersom den drogs upp av en bottenhuggare på mjukbotten. Fast i vissa fall kanske bottenhuggaren släpades förbi en klippvägg och plockade vissa djur på denna vägg. Det är faktiskt väldigt få forskare som dyker och det finns därför en stor kunskap som vi dykare kan hjälpa till med. Många nakensnäckor är väldigt lika och kan nästan inte skiljas från varandra förutom om man har väldigt stor kunskap i ämnet. På 1800-talet beskrevs många nakensnäckor från lite olika yttre karaktärer och nu är man ganska osäker på om vissa arter är olika eller om det bara är olika variationer inom samma art. Det finns alltså en ganska stor oreda inom gruppen nakensnäckor och en person som undersöker detta är evertebratkännaren Kennet Lundin på Naturhistoriska Museet i Göteborg. Han har ett brinnande intresse för marina djur och vill bringa reda i systematiken kring nakensnäckor. 42 DYK juli 2012
På mossdjuret, Membranipora membranacea, finner man ibland stora samlingar av nakensnäckor, Onchidoris muricata och Polycera quadrilineata, som frossar. Nuförtiden finns det ännu bättre metoder att finna släktskap mellan olika djur, nämligen DNA-sekvensering. Genom att använda denna metod har man fått ett riktigt bra redskap för ny forskning. Det finns bara ett litet problem med detta och det är att det saknas exemplar av varje art för undersökning och detta finns det brist på i Sverige. Kennet har därför startat ett samarbete med undertecknad (Klas Malmberg) där syftet är att samla in ett exemplar av varje nakensnäcka som finns i Sverige till Naturhistoriska, allt i syfte att skapa mer information om dessa små juveler. Genom denna specifika insamling av arter i våra vatten skall Kennet försöka utröna vilka arter som finns i svenska vatten samt försöka kontrollera om det är riktiga arter eller bara olika varianter/raser. Dessutom får man fram ännu bättre resultat genom dykinsamling eftersom man vet exakt var arten som plockades lever och vad den åt på. Nakensnäcksnördar i Skandinavien Ett par gånger per år samlas skandinaviska nakensnäcksnördar för att under ett par dagar finna så många olika arter som möjligt. Mikroskopen är framplockade och burkar hänger på alla dykutrustningar. Under hela dagen dyker man och plockar in nakensnäckor i burkar för att sedan titta på dessa i stor förstoring under mikroskop och lupp. När dykarna är nöjda med tittandet släpps nakensnäckorna tillbaka till havet. Den största samlingen genomförs i slutet av mars varje år på Gulen Dykkecenter i Norge och här samlas de allra största skandinaviska nakensnäcksexperterna. Många oväntade fynd och mycket fakta har kommit fram på dessa möten som vanligen sker i samarbete med framstående forskare. I Sverige finns det ett par marinbiologer som har nakensnäckskurser som till exempel går i Lysekil eller i Smögen på våren. Är du intresserad av nakensnäckor så finns det mer information att hämta på dessa kurser eller så kan du finna bra information i böcker som till exempel Djurliv i havet eller på hemsidor som till exempel www.seaslugforum.net, www.nudibranch. org eller www.vm.ntnu.no/nudibranchia/ Lycka till med nakensnäckskryssandet! Artning av nudisar sker ofta i vackra miljöer. DYK juli 2012 43