In ne hålls för teck ning

MKB Tjuv kil 1:7 m.fl. fas tig he ter (Matskär som rå det) In ne hålls för teck ning Inledning 3 Planeringsprocessen 3 KP 2000 3 Pro gram Tjuvkil Rikt lin jer för kom man de detaljplaneläggning 3 Sammanfattning av detaljplanens innehåll 4 Avgränsning av MKB 4 Kul tur mi ljö och ges talt ning 4 Na tur mi ljö och fri lufts liv 8 Vattenförsörjning 13 Dagvatten 13 Tillgången på dricksvatten 14 Avloppsrening 14 Tra fik och bul ler 15 Diskussion kring alternativ 16 Åtgärder för uppföljning och övervakning av planens genomförande 16 Samlad bedömning 17 Bilaga 1 18 2

In led ning Tjuvkil er bju der som många and ra kust nä ra om rå den ett at trak tivt bo en de med möj lig he ter att ar bets pend la både inom kom mu nen och till ex em pel vis ar be te i Göteborg. An de len helårsboende i Tjuvkil har ökat un der fle ra år. Ge nom att kom - munfullmäktige i april 1999 bestämde att samma allmänna pröv nings grun der skall gäl la för all bos tads be byg gel se i kustområdet, så slo pa des må let att be va ra fri tids be - byggelsen. En ut veck ling av Tjuvkil mot stör re an del helårsboende in går i kommunens översiktsplan KP 2000. Vid a re har en delöversiktsplan ta gits fram som le gat till grund för detaljplaneprogram ("Pro gram Tjuvkil -riktlinjer för kommande de talj - planeläggning förslag respektive underlag). Den na miljökonsekvensbeskrivning (MKB) gäl ler för detaljplanen för Tjuvkil 1:7 m.fl. fas tig he ter (Matskärsområdet). Me li ca fick i maj 2005 upp dra get att ta fram en MKB för detaljplanen in för sam rå - det. I mars 2007 re vi de ra des MKB:n ut gå en de från det om ar be ta de för sla get till detaljplan. I januari 2007 reviderades MKB:n ut i från de min dre änd ring ar som skett ef ter sam råds ske det. Projektledare vid Me li ca har va rit Jan Schmidt bau er Cro na. Öv ri ga me d ver kan de har va rit Kris ti na Wallman (kulturmiljö) och Ste fan By dén (VA-frågor). KP 2000 Pla ne rings pro ces sen I Kom mun Plan 2000 re do vi sas för Tjuvkilsområdet att be ho vet av att ska pa fö rut - sätt ning ar för ett per ma nent bo en de stärks. Det kon sta te ras ock så att kom mu nal service kan behöva byggas ut, men att innan någon omfattande utbyggnad sker får dessa frågor behandlas i delöversiktsplan och detaljplan. Det på pe kas vid a re att ut - vecklingsmöjligheterna skall ses i ett lång sik tigt per spek tiv och kopp las till va- och vägfrågorna. Översiktsplanen öpp nar så le des för ett per ma nent bo en de i en lig het med planprogrammet och för sla get till detaljplan. Pro gram Tjuvkil Rikt lin jer för kom man de detaljplaneläggning Ett planp rog ram för Tjuvkil togs fram år 2003. Pro gram mets två de lar (1 För slag och 2 Underlag) ger tillsammans bakgrund och övergripande riktlinjer för utvecklingen i 3

En 'van lig vil la' bry ter av mot områdets karaktär Tjuvkil som hel het. För sla get till detaljplan fö ljer i stort de rikt lin jer som pro gram - met ger för Matskärsområdet. Detaljplaneprocessen och planens in ne håll Sam råd hölls kring ett för sta för slag till detaljplan år 2005. Ett stort an tal syn punk ter in kom i det ta sam råd och detaljplanen förändrades för att bät tre till go do se markäga - res önskemål. Framförallt utökades antalet byggrätter för nybyggnation. 2007 hölls ett nytt sam råd för den om ar be ta de detaljplanen. Planen syftar till att definiera byggrätter som möj lig gör till-, om- och ny byg g na der så att åretruntboende med rim lig stan dard möj lig görs för de ca 155 be fint li ga tomterna. Förändringarna ska göras med god anpassning till naturen för att bibehålla områdets nu va ran de ka rak tär samt ta hän syn till de kva li te ter som gran nar na har i sitt bo en de. Detaljplanen innehåller i ut ställ nings ske det ett tret tio fem tal tillkommande tomter, vilka framförallt är lokaliserade i området närmast väg 168. Av gräns ning av MKB Mi ljö kon se kvens be skriv ning en tar upp miljöaspekter som ta gits upp i planp ro - grammet. De miljöaspekter som be hand las är kulturmiljö och ges talt ning, naturmil - jö och friluftsliv, vat ten för sörj ning, av lopps re ning samt tra fik och bul ler. Matskär som rå det i dag Kul tur mi ljö och ges talt ning Matskärsområdet lig ger i öst ra de len av planområdet, norr om väg 168. Det karakteri - se ras av kuperad terräng, småskalig bebyggelse och närhet till naturen. På norra sidan 4

Ett fint ex em pel på hur be byg gel sen ur sprung li gen var ut for mad. Här är det tyd ligt i hur hög grad byggnaden och trädgården anpassats till terrängen. av in farts vä gen ligger permanentade fri tids hus, på den sö dra ett oex ploa te rat om rå - de med gräs och ungskog. Sö der och ös ter om det ta om rå de lig ger tre äld re vil lor, var - av de i ös ter lig ger på tra di tio nellt bo husländskt vis ned an för ber get, i ut kan ten av den od lings ba ra mar ken. In till dem lig ger en ny, stor vil la som i sin ut form ning del vis an sluter till den äld re be byg gel sen. Sö der och väs ter om in farts vä gen lig ger äld re agrar bebyggelse med ladugårdar, mangårdsbyggnader av väst svensk dubbelhustyp och uthus. Fö ljer man vä gen norrut kom mer man till ett sommarstugeområde, som bör ja de byg gas på 50-ta let. Här finns en all män ning med en lek plats. Om rå det runt all män - ning en karakteriseras av ore gel bun den, bro kig be byg gel se i ku pe rad ter räng. Fritids - husen är sins e mel lan myck et oli ka - vis sa är till- och om bygg da i fle ra omgångar, me - dan and ra är kvar i originalutförandet - men ge men samt för de fles ta är att de under - ordnar sig na tu ren och ter räng en. Tom ter na är sto ra och be byg gel sen lig ger glest. På många tom ter har man upp fört friggebodar. Det har gjorts re la tivt få ut fyll na der och större markarbeten, vil ket gör att om rå det fort fa ran de ger in tryck av att vara ett sommarstugeområde, trots att de fles ta av hu sen nu är åre trunt bos tä der. En ny typ - husvilla har upp förts i vä stra de len, med marktegel, plan gräsmatta och ut fyll nad för den na, och den ac cen tu e rar vad om rå det i öv rigt inte är - ett villaområde, se bild på si - dan 4. I nord vä stra de len av om rå det, längs Lerskärsvägen, är be byg gel sen mer samman - hål len. Ett an tal hus av sam ma typ lig ger längs den slut tan de vä gen. Här lik nar be byg - gel sen mer ett van ligt villaområde, även om när he ten till na tu ren och den re la tivt lilla ska lan kny ter sam man den na del av om rå det med de öv ri ga. Planområdet som hel het är ett in tres sant och re la tivt välbevarat ex em pel på se na - re hälf ten av 1900-ta lets fri tids hus be byg gel se, där man i be byg gel se struk tu ren kan avläsa att fokus legat på ut e vis tel se i så väl de enk la trädgårdarna som i na tu ren. 5

En av de äld re vil lor na ned an för ber get med ut sikt mot Marstrandsvägen Påverkan av planförslaget Planförslaget innebär att karaktären på en tren till området förändras väsentligt när öp pen mark och igenväxande gam la åkermarker be byggs med bo stads hus. Att byg ga på åker fö ljer inte den äld re tra di tio nen, men efter som det re dan finns be byg gel se runt om är möj lig he ter na goda att ett sam band på sikt kan ska pas. Läng re in i om rå det ges ut rym me för för tät ning, dels genom utbyggnad av befintliga byggnader, dels genom nyetablering av be byg gel se. Syf tet är att ska pa en god mil jö och bo en des tan dard för dem som valt att bo året runt i om rå det, sam ti digt som all - män he tens till trä de till den om gi van de na tu ren och ha vet inte skall hin dras. Planprogrammet innehåller de ges talt nings prin ci per kommunen föreslår skall gäl la för om rå det, och de ly der i korthet som fö ljer: Bebyggelsen underordnad platsen: Även i fram ti den bör den na prin cip fö ljas. Vid om- och nybyggnad skall ny tills kot tet underordna sig det omgivande landskapet. Förhållandet byggnad - tomtstorlek: Tom ter na är sto ra och bygg na der na små. Det ta bör gäl la även i fort sätt ning en, var för det är vik tigt att i detaljplane - arbetet pre ci se ra min sta tomt stor lek och stör sta byggnadsarea. Terränganpassning: Den befintliga bebyggelsen är väl placerad i terrängen. Det ta är vik tigt att efter strä va vid så väl om-, till- som nybyggnad även i fram ti den. Min dre en he ter, som lät ta re kan an pas sas till om giv ning en, är att föredra fram för sto ra. Placering och utformning: Även tillkommande bebyggelse bör placeras så att den inte syns på långt håll. Det ta gäl ler ock så ga ra ge, för råd och lik nan de. Om- och till byg gna der bör an sluta i ut form ning till det be fint li ga hu set. 6

Exempel på utbyggnader i mindre skala, väl anslutande i form- och kulörval. Träd går dar: Många av fas tig he ter na har naturträdgårdar. Traditionella vil la - trädgårdar bör und vi kas. Om des sa prin ci per följs, har planområdet stora möjligheter att bibehålla sin karaktär. Det vik tigt att ny be byg gel se i områdets en tré an pas sas till den be fint li ga, som ju be - står av dels vil lor, dels äld re ag rar be byg gel se med bo nings hus, ladugårdar och uthus. Vik tigt i samman hang et är fasadmaterial, kulörval, takform och -ma te ri al. De be - fintliga, äldre byggnaderna har alla träfasad i an ting en rött el ler i lju sa ku lö rer som beige och vitt. De fles ta har sa del tak, men ett par vil lor har mansardtak. Te gel är det vanligaste takmaterialet. För att ny be byg gel se inte skall sticka ut mer än nöd vän digt kan det vara lämp ligt att den i des sa av se en den an sluter till den be fint li ga. Efter som be byg gel sen lig ger på så oli ka höjd ser man de lar av många bygg na der sam ti digt. Det är vik tigt att nå gon form av en het lig het finns, för att und vi ka ett allt - för bro kigt in tryck. I planbestämmelserna föreskrivs träfasad eller en kombination av träpanel och putsad yta i dämpade ljusa oljefärger, eller traditionella slamfärger med an knyt ning till tra di tion i kust- och fritidsområden. Ock så takmaterial, -vin kel och form är cen tra la, efter som man på många håll i om rå det har god över blick över taklandskapet. I planförslaget nämns sockelhöjden, som ock så den är vik tig för ges talt ning en. Det är önsk värt att den inte blir för hög. Man skul le ock så kun na trycka mer på trädgårdarnas ut form ning, för att und vi ka ut - fyllnader och alltför stora och iögonenfallande murar. Dylika, liksom alltför villalik - nan de trädgårdar, stör områdets ka rak tär av "na tur med hus i". Här kan ock så näm nas tren den med sto ra trädäck och al ta ner, som ut i från kan upp le vas som visuella barriärer. I ett om rå de som det ta, med från bör jan små hus in smug na i ter räng en, in - nebär stora, uppbyggda altaner en ansenlig förändring av karaktären. Riktlinjer om maxyta och maxhöjd i för hål lan de till hus och tomt, lik som kan ske även om räckenas 7

och stöttornas utformning (genomsiktlighet, kulörval), skul le kun na främ ja ett bi - be hål lan de av områdets karaktär. Ga ra ge bör ut for mas och pla ce ras så dis kret som möj ligt. Nollalternativ Om planförslaget inte antas, kom mer om rå det tro li gen att ut veck las på ett min dre enhetligt sätt. Fler typ vil lor kan kom ma att byg gas, efter som rikt lin jer sak nas, vil ket Öppenmark och igenväxande mar ker nära Marstrandsvägen som ges ut rym me för fler ta let tom ter i planen inte vore främ jan de för områdets speciella karaktär. Långsiktiga överväganden om områdets fort sat ta ut veck ling skul le inte vara fast ställ da. Det pla na om rå det vid in - far ten till Matskär svä gen skul le tro li gen växa igen helt. Na tur mi ljö och fri lufts liv Planområdet ut görs av ett varierat kust nä ra land skap med ett an tal höjd par ti er som binds sam man av re la tivt öpp na be bygg da dal stråk. Den mer be va rade naturmiljön finns där för ge ne rellt i de hög re de lar na i om rå det. Det är även des sa höjd par ti er som har störst vär den för det rör li ga friluftslivet. Höjderna utgör ut sikts punk ter varifrån man ser hur om rå det häng er sam man med öv ri ga Tjuvkil och dess kop pling till ha - vet. Hela Kungälvs kust zon om fat tas av sär skil da hus håll nings bes täm mel ser en ligt kapitel 4 Miljöbalken. 8

Ekorrens matrester på tomt 1:144 (om rå de 9 på sid 10) Stig och höjdparti i kustzonen. Berg i da gen med fram - för allt enbuskar och kor ta re tal lar. Nollalternativet Om ing en detaljplan antas för om rå det så in ne bär det att dess ut veck ling skul le fort sät ta på sam ma sätt som ti di ga re. Byg - glov skul le sö kas utan stöd i en samman hål lan de de talj plan och större osäkerhet skulle råda för vil ka delområden som skul - le vara tillgängliga för exploate - ring. Nol lal ter na ti vet in ne bär så le des en stör re risk för oön - ska de kon se kven ser för områdets na tur mi ljö- och fri lufts - värden. Påverkan av planförslaget Ge nom att det i detaljplanen ej med ges ny byg gna tion i höj d - om rå de na, vil ka som nämnts ovan är av störst naturvärde i ett lokalt perspektiv, så förväntas even tu ell ne ga tiv på ver kan bli be grän sad. För om- och till - byggnader gäl ler att så länge de fö ljer de ges talt nings pri ci per som är an giv na i planprogrammet så är ris ken li ten att de med för ne ga tiv på ver kan på na - turmiljö- och friluftsvärden. De talj pla nen kan bi dra till att säk ra naturvärdena i de o - exploaterade områdena. Det ta ge nom att min ska ris ken för fram ti da ex ploa te ring av dem när de är av sat ta som na tur - mark i pla nen. Den in för det för sta sam rå det fram tag na sköt sel pla nen kan ock så, ge - nom att lig ga till grund för sköt seln av planområdet, bi dra till en anpassad förvaltning av naturområdena. 9

Plankartan med ortofoto (flygbild) som bak grund 10

Be skriv ning av om rå den för nya tom ter/byggrätter Ned an be skrivs kort fat tat om rå den som i en lig het med pla nen kan kom ma att be - byg gas. Num re ring en ut går från bil den på sidan 10. Om rå de 1 & 2 Igenväxande fuk tig mark med bland an nat björk, al, sälg, björnbär och ros bus kar. Exploatering kan bidra till att hål la om rå det öp pet vil ket är en po si tiv ef fekt. Området kommer att få karaktären av villaområde. Ge stalt nings prin ci per na bör be ak tas vid bygglovgiv - ning. Om rå de 1 har ef ter plansamrådet ut ö kats mot nordost ut med vä gen. Den tillkomna de len ut görs av slut tan de mark med snår och min dre träd. Om rå de 2 har en ligt lo kal upp gift ti di ga re nyt t jats för sportakti vi te ter, vil ket pe kar på ett möj ligt al ter na tivt an - vändningsområde. Sten mu rar na i områdena bör så långt möjligt bevaras. Område 3 Området innehåller en fornlämning i form av ste nål ders bo plats och exploatering skall enligt Bo husläns mu seum fö re gås av förunder sök ning. De lom rå det ös ter om fornminnet be - står av talls kog utan sär - skil da na tur vär den som markägaren har pla ner på att av ver ka. Område 4 Område med öp pen mark och berg i da gen. Be byg gel sen bör an pas sas till to pog ra fin. Området grän sar till det om rå de som i vat te n u tred ning en pe kas ut som särskilt lämpligt för vattenuttag. En del av klippområdet har ef ter plansamrådet undantagits från planen. Område 5 Områdets cen tra la del ut görs av re la tivt plan mark med talls kog. I söder sträcker sig planområdet upp på en flack bergrygg som går i ost-väst lig rikt ning. Om rå det har min skats från norr ef ter plan - samrådet. 11

Område 6 Den sö dra tom ten lig ger i en medelåldrig barrs kog med yngre björkar vid vägsidan. Den nor ra tom ten lig ger i ett myck et fuk tigt lövskogsområde med bland an nat björk, al och små gra nar. Om rå det mås te drä ne ras för att möjliggöra byggnation. Dränering kan ge upphov till sänk ta vat ten ni vå er ös te rut utanför tomtmark. Område 7 En klipptomt med gles blandskog. De norra exponerade delarna av tomten är markerade som prickmark och får därför ej bebyggas. Område 8 Ett om rå de med kraf tigt slut tan de berg an gi vet som prickmark i pla nen. Ut rym me för bygg na tion finns på den jäm na re de len av tom ten med myck et ung blandskog. Område 9 Område med hög granskog i ös ter som över går i gle sa re björkskog med in slag av bok i väs ter. Ge nom tom ten går en fli tigt an vänd stig som förbinder områdena i nord - sydlig rikt ning. I pla nen blir den na förbindande länk kvar, men sti gen får en änd rad sträck ning. 12

Område 10 Område med blandskog med höga tal lar. Områdena 9 och 10 sak nar sär skil da naturvärden ur regionalt eller nationellt per - spek tiv. De bi drar dock till att ge planområdet sin na tur nä ra ka rak tär, ge nom att de släp per in sko gen till vä gen och in i bo stads om rå det. Re sul ta tet blir där för inte ett bos tads om rå de om gär dat av skog, utan ett bos tads om rå de i sammanhängande skogs mark. Det är en vik tig skill nad som en ex ploa te ring av des sa om rå den skul le motverka. Dagvatten Vat ten för sörj ning Planområdet be står till stor del av kalt berg, bran ta om rå den och har låg mängd träd - ve ge ta tion. Det gör att ytvat te nav rin ning en är förhållandevis snabb. Vattenbromsan de om rå den var i huvud sak svallområdena vid berg fo ten. Det är på des sa om rå den en huvuddel av be byg gel sen är pla ce rad. Påverkan av planförslaget Tak och and ra hårdgjorda ytor ökar den di rek ta av rin ning en vid ne der börd. En ef fekt av ökad byggyta blir en di rekt ök ning av ta ky tor me dan det även finns risk att and ra hårdgjorda ytor ökar vid per ma nent ning av bo stä der na. Som följd av pås kyn dad och ökad av rin ning kom mer dels be last ning en på di ken och trum mor att öka, dels kom mer in fil tra tio nen av vat ten som kan fyl la på grund - vattenmagasinet att minska. En möj lig het att min ska kon se kven ser na är att i planbestämmelserna införa att allt dagvatten ska tas om hand lo kalt, dvs. in fil tre ras på tom ten el ler i tomtens omedelbara närhet. Nollalternativ Om pla nen inte genom förs kom mer an de len hårdgjord yta inte att öka i nämnvärd utsträckning. 13

Tillgången på dricksvatten I Aqu a logs "Vat te nu tred ning i Tjuvkil" be skrivs till gång en på grund vat ten i om rå - det. Fö rut sä gel ser na byg ger del vis på be räk nad ne der börd i om rå det. Där har ned er - börden satts till 900 mm (me del vär de för Bo huslän). Då ned er bör den är läg re i kust - bandet än i in lan det kan års me del ne der bör den för om rå det sna ra re sät tas till ca 750 mm (Eriksson 1980). Den na ne der börd är dess utom en års me del ne der börd. Variationen mel lan år är stor, års ne der bör den för hela Sverige varierade under förra århun - dra det mel lan 430 och 830 mm. Lo kalt kan tro li gen va ri a tio nen vara stör re. Den av det ta fö ljan de osä ker he ten i grund vat ten bild ning ens stor lek bor de av speg lat sig nå - got tyd li ga re i vat te nu tred ning en. Grund vat ten bild ning en sker i huvud sak un der vin ter hal vå ret. Un der som ma ren är av dunst ning och väx ter nas trans pi ra tion så stor att det en dast vid säll syn ta till fäl len bil das nytt grund vat ten. Un der som ma ren är förb ruk ning en av vat ten störst vil ket gör att grundvattenmagasinet töms un der den - na tid. Kli ma tet i fram ti den be döms så att ned er bör den ökar vin ter tid me dan ned er - börden på sommaren minskar samtidigt som avdunstningen ökar. Detta skulle öka be ho vet av ut jäm nan de grundvattenmagasin. Brun nar nas djup är inte an giv na i ut - red ning en och där med är det svårt att be döma hur högt grund vat te ny tan be hö ver lig ga för att sötvatt net ska kun na tränga un dan salt vatt net. I vat te nu tred ning en görs be döm ning en att ris ken för salt vat te nin träng ning är låg re spek ti ve täm li gen låg i planområdets oli ka de lar. Man kon sta te ra att den yta som krävs för ny bild ning av grund vat ten för hus hål len väl över sti ger de stör sta tom ter na i om rå det. I det samman hang et bör hela om rå det be trak tas som en ge men sam akvi fer. Där för bor de ett skyddsområde för vat ten täkt upprättas. Då kan restriktioner in fö ras för att skyd da akvi fe ren för fram ti den. I vat te nu tred ning en daterad 2005-12-08 konstateras att salt vat te nin träng ning en i området är större än man uppskattat tidigare. Se karta över salt vat ten risk i bi la ga 1. Påverkan av planförslaget och nollalternativ Planförslaget ger utrymme för exploatering i områden med begränsade vat ten till - gångar, med när het till om rå det med bris tan de vattentillgångar. Rekommendationen i vat te nu tred ning en är där för att un der söka möj lig he ten att leda vat ten från bättre lämpade grundvattenmagasin i norr. För slag till lämp ligt om rå de för vattenut - tag har mar ke rats med blå ring på kar tan över vat ten till gång i bi la ga 1. Avloppsrening Planområdet har ett för fritidsområden förhållandevis välfungerande sys tem för av - lopps be hand ling. De sanitära förhållandena är ordnade genom den centraliserade avlopps be hand ling en. Däremot bidrar nä rings uts läp pen till över göd ning en i ha vet. Ett utökat per ma nent bo en de och en stör re an del hus håll med fler per so ner skul le öka kväve- och fosfortillförseln till re nings ver ken. Fosforreningen kan tro li gen lätt för - bät tras ge nom t.ex. ökad till sats av fällningskemikalier me dan kvä vet är svå ra re att rena på det ta sätt. De al ter na tiv som kan vara rim li ga här är borttagande vid käl lan ge nom urin se pa re ring, en efterpolering i en våtmark ef ter re nings ver ket el ler en Vattenutredning för Tjuvkil 1:11 m.fl. fastigheter, Kung älvs kom mun. Aqu a log AB. 2005 Eriks son, Bertil: Sveriges vat ten ba lans, Årsmedelvärden (1931-60) av ne der börd, av dunst ning och avrinning. Sveriges meteo - ro lo gis ka och hy dro lo gis ka institut, SMHI rap por ter RMK 18, RMO 21, Norr kö ping 1980. Bernes, Cla es. En var ma re värld - Växthuseffekten och klimatets förändringar. Monitor 18. Na tu vårds ver ket 2003. 14

ener gis kog sod ling som göds av res tvatt net från re nings ver ket. En ener gis kog sod ling skul le då ock så ta hand om en del av fos forn och min ska be ho vet av fäll ning i re - nings ver ket. Både ener gis ko gen och poleringsdamm kräver tillgängliga marker. En ut loppsled ning som transporterar ut avloppet på djupare vatten skulle minska proble men i de kring lig gan de vi kar na och i stäl let skicka nä ring en till grannkommuner - na norrut och till de över göd da områden runt Orust och Tjörn. Påverkan av planförslaget och nollalternativ Hur av lopps frå gan lö ses styrs inte av pla nen men tryck et på nu va ran de av lopps verk kom mer att öka med kom plet te ran de be byg gel se och per ma nent ning av nu va ran de fri tids be byg gel se. Tra fik och bul ler Ge nom att bi dra till ut ö kat åretruntboende kan detaljplanen med fö ra ök ning av tra - fi ken i planområdet. Den re dan ex is te ran de höga an de len åretruntboende gör dock att trafikökningen inom om rå det be döms bli förhållandevis låg. Delarna av planområdet som vet ter mot väg 168 är ut sat ta för bul ler. Vägverket genom för de år 2002 en vä gu tred ning för väg 168 de len vid Tjuvkil (juli 2002). Bak grun den är att vä gen an vänds både som lo kal länk mel lan be byg gel se om rå de na i Tjuvkil och som genom farts väg mel lan Kungälv och Mar strand. Vä gen hål ler låg stan dard både av se en de tra fik sä ker het och framkomlighet. Tre alternativa vägförslag behandlades i vä gu tred ning en: För bät tring av be fint lig väg och ut byg gnad av gång- och cy kel ba na, al ter na - tiv noll plus Omläggning av vä gen i ny sträck ning i en lig het med ti di ga re ut förd Väg - utredning, al ter na tiv A Två alternativa vägdragningar och nollplusalternativet. Från Vägverkets vägutredning 2002. 15

Omläggning av vä gen i ny sträck ning i en lig het med ti di ga re ut förd Väg - utredning, al ter na tiv B Vägverket Re gion Väst har be slu ta de 2002-07-02 att fort satt ar be te in rik tas på ut - byg gnad av vä gen i ny sträck ning. Det ta var i lin je med kommunfullmäktiges upp - fatt ning men gick emot Läns sty rel sen och Na tur skydds före ning en i Kungälv och Na tur skydds före ning en i Bo huslän som förordade nollplusalternativet. Objek tet in - går i den gäl lan de pla nen, "Re gio nal in fra struk tur plan för Vä stra Gö ta land 2004-2015", men i dess and ra hälft för genomförande år 2010-2012. Me del still del ning - en för pla nen har hit tills le gat läg re än för vän tat vil ket kan med fö ra att genomförandet av objek tet för se nas. I vä gu tred ning ar har bullerberäkningar gjorts som ut går från som mar dygn stra fi - ken. Re sul ta ten vi sar att ni vån 55 db(a) som är riktvärde för ekvi va lent ni vån för bo - stä der (ut om hus, vid fa sad) vid nollalternativet översk rids för de bo stä der som lig ger när ma re än ca 40 me ter från vä gen. Det in ne bär att gränsvärdet inte kom mer att överskridas för den fö reslag na nybyggnationen i bör jan av Matskär svä gen efter som den är lo ka li se rad drygt 150 me ter från väg 168. Om vägens dragning skulle förändras enligt alternativ A eller B i vä gu tred ning en så skul le bullernivåerna sjun ka av se värt i om rå det. För mer in for ma tion om vägutredningen se Vägverkets hemsida www.vv.se under projekt i Västra Götaland. Lokal vägutredning Tek nisk ser vi ce, Pro jek te ring, Kungälvs kom mun, har ta git fram en vä gu tred ning för planområdet. Utredarna fö rut sät ter att fort satt smal väg med mö tes plat ser skall gäl - la, men kon sta te rar att det krävs att vä gar na i prin cip bred das ge ne rellt till minst 3 m resp. 3,7 m för Lokalväg resp. Huvudväg. Sam ti digt skall has tig he ten hål las läg re än 30 km/h vil ket krä ver fartdämpande åt gär der i form av gupp, si do för skjut ning ar eller liknande. Boende i området, som kontaktades vid fält be sö ket, förordade fort - satt smala gator och cykelbana bre vid för att hål la nere has tig he ter na och öka tra fik - sä ker he ten. Dis kus sion kring al ter na tiv Kom mu nen har i den pla ne ring som föregått detaljplanen valt en in rikt ning som innebär att man under lät tar för och sam ti digt styr upp ett ökat helårsboende. Planområdet har re dan en förhållandevis stor an del helårsboende, vilket innebär att al ter na ti vet helårsboende el ler fri tids bo en de inte fö re lig ger. När det gäl ler miljökon se kven ser så in ne bär det ta att miljöpåverkan av t.ex. trans por ter till och från ar - be te re dan är ett fak tum. Ur håll bar hets syn punkt är det lämp ligt att kon cen tre ra nya ex ter na bo stads om rå - den till stråk med god kollektivtrafik. Ett ut ö kat helårsboende i Tjuvkil skul le kun na möjliggöra för en mer omfattande kollektivtrafik ut med det ta stråk mot Mar strand. Ytterligare exploatering enligt programmet för Tjuvkil från 2003 skul le ock så bi dra till utökat underlag för kollektivtrafiken och i bäs ta fall min ska bil be ro en det. Ett ökat bo en de un der lag i Tjuvkil skulle eventuellt på sikt möjliggöra lokal service och ut veck ling av ett lo kalt fö re nings liv. 16

Åt gär der för upp följ ning och över vak ning av pla nens ge nom fö ran de Detaljplanens genomförande bör fö ljas upp för att säk ra inte ntio ner na i pla nen. I det ta bör ingå att ut vär de ra hur väl ges talt nings prin ci per na till äm pas lik som att be - ak ta re sul ta ten från vat te nu tred ning en. Sam lad be döm ning Förslaget till detaljplan innebär att stu gom rå dets karaktär både vad gäller bebyggelse och naturmiljö i stort kom mer att be va ras. För tät ning kom mer dock att ske ge nom ex ploa te ring av nya tom ter, be byg gel se på äld re obebyggda tom ter och ut byg gnad i an slut ning till be fint lig be byg gel se. Vis sa av de nya tom ter na hade kun nat spa ras för att i hög re ut sträck ning be va ra den na tur nä ra karaktären i området. För så väl ny- som om- och tillbyggnader finns tyd li ga ges talt nings prin ci per som för - väntas få genomslag i kom man de byg glov sä ren den. Detaljplanens genomförande kan ge en viss lo kal trafikökning, som dock be döms vara hanterbar med hjälp av t.ex. farthin der. Bull ret från väg 168 över sti ger en ligt Vägverkets vägutredning normvärdet vid fa sad en dast för bo stä der som lig ger inom 40 me ter från vä gen. En ombyggnad av vä gen i ny sträck ning skul le min ska de be fint - liga bullret avsevärt. Aqu a log, som genom fört de se nas te vat te nu tred ning ar na för om rå det, gör be döm - ning en att det finns fö rut sätt ning ar för att lösa vat ten för sörj ning en inom om rå det. De cen tra la av lopps sys te men i om rå det har ka pa ci tet för att kla ra viss ökad be last - ning. Kompletteringar av dessa system med förbättrad kväve- och fosforrening kan minska näringstillförseln till ha vet. 17

Bi la ga 1 Vattentillgångskarta. Aqualog 2005. Saltriskkarta. Aqualog 2005. 18