Borgå stads bostadspolitiska program 2013 2018
Innehåll 1 Inledning... 3 2 Nuläge... 4 Beredning av bostadspolitiska programmet... 4 Befolkning... 4 Branscher och arbetsplatser... 7 Bostadsbeståndet... 8 Statsrådets bostadspolitiska åtgärdsprogram för åren 2012 2015... 16 3Bostadspolitik och stadens strategi... 17 4Bostadspolitiska mål och åtgärder... 20 Bostadsbestånd och bostadsutbud... 20 Åtgärder... 22 Specialgruppernas bostadsbehov... 26 Åtgärder... 28 Energieffektivitet och förtätning av samhällsstrukturen... 30 Åtgärder... 30 Förvaltning av bostadsegendom och ekonomi... 30 Åtgärder... 31 Aktörers roller... 33 Uppföljning... 34 5Bilagor Utredningen Porvoon kaupungin asunto omaisuuden hallinnoiminen, Nordic Adviser Group 2011
1 Inledning En viktig del av kommunernas basservice är att ordna invånarnas bostadsförhållanden så, att invånarna har en bostad som med hänsyn till deras levnadssituation och boendebehov är bra och ändamålsenlig. En målinriktad och långsiktig skötsel av uppgiften kräver planering. På grund av detta utarbetar kommunerna bostadspolitiska program. I Borgå stads bostadspolitiska program drar man upp riktlinjer hur staden kan skapa förutsättningar för en målinriktad bostadsproduktion samt en fastighetshållning som främjar hållbar utveckling. Det bostadspolitiska programmet är ett av koncernstyrningens verktyg och det styr för sin del beredningen av ärendena och beslutsfattandet i Borgå stad. I programmet behandlas nuläget i bostadsärendena, stadens strategiska förutsättningar för bostadspolitik samt bostadspolitiska mål och åtgärder för åren 2013 2018. I programmet anges också hur ägandet och förvaltningen av bostadsegendomen ordnas i en administrativt och funktionellt vettig helhet. Befolkningstillväxten och ändringar i åldersstrukturen ställer både kvantitativa och kvalitativa krav på nyproduktion och verksamheten med saneringen av bostäder. Arbets- och näringslivets krav ökar i en växande stad behovet av fritt finansierad bostadsproduktion och bostadsproduktion som staten stöder. Kommunernas verksamhetsmiljö är också i övrigt i en kraftig förändring. I bostadspolitiska val ska man också beakta den ändringsprocess som kommunstrukturen genomgår. Detta gäller särskilt organiseringen av förvaltningen av bostadsförmögenheten. Borgå stadskoncern förvaltar en betydlig mängd bostadsförmögenhet. Av koncernens balans och främmande kapital har en fjärdedel bundits till bostadsförmögenhet. Mängden av bostadsförmögenheten och ett ändamålsenligt ordnande av dess förvaltning är av särskild betydelse också med hänsyn till riskhanteringen i koncernen.
2 Nuläge Beredning av bostadspolitiska programmet Det bostadspolitiska programmet har beretts och koordinerats på uppgiftsområdet för stadsutvecklingen som numera svarar för delområden som centralt anknyter till bostadspolitiken, såsom markpolitiken, stadsplaneringen, kommuntekniken och bostadsärenden. Uppgiftsområdet lyder under stadsutvecklingsnämnden. Även koncernledningen har haft en central roll i beredningen av programmet. Koncernledningen svarar för koncernförvaltningen, finansieringen och lokalitetsledningen. Sektorerna har förmedlat sina bostadspolitiska mål till uppgiftsområdet för stadsutvecklingen för samordning. Den politiska behandlingen av det bostadspolitiska programmet inleds i stadsstyrelsen. Därefter ber man utlåtanden om programmet av stadens nämnder, affärsverk och företag. Också invånare och andra intressentgrupper kan ge förslag på tankar och idéer om programmet. Stadsfullmäktige fattar beslut om grunderna för bostadspolitiken då den godkänner stadens strategi, ekonomiplan samt riktlinjerna för markpolitik och för planläggning. Fullmäktige godkänner också slutligen det bostadspolitiska programmet som grundar sig på dessa riktlinjer, som preciserar de bostadspolitiska målen och åtgärderna. Fullmäktige beslutar också om koncernstrukturen och målen i koncernföretag samt stadens finansieringsandel för hyresbostadsproduktionen som staten stöder. Befolkningsutveckling Befolkning Borgå stads befolkningsmängd har under de senaste årtiondena utvecklats relativt gynnsamt. Befolkningstillväxten har varit stabilt och har kunnat hanteras. Från år 1980 till år 2011 har stadens invånarantal ökat med 10 300 personer. Den årliga befolkningstillväxten har varierat mellan 0,3 och 1,0 procent och invånarantalet har ökat i genomsnitt med 322 personer per år. I slutet av år 2011 var stadens invånarantal 48 833, en ökning på 0,1 procent jämfört med året innan. Enligt Statistikcentralens prognos från år 2012 kommer invånarantalet i Borgå att överstiga 50 000 år 2016. Fram till år 2017 är den årliga befolkningstillväxten cirka 0,5 procent. Den naturliga befolkningsökningen (födda-döda) förutses vara cirka 140 personer per år och helhetsnettoflyttningen cirka 120 personer per år. Det som är beaktansvärt i prognosen är att den relativa andelen människor i arbetsför ålder minskar och andelen äldre människor växer. Andelen personer över 75 år i Borgå växer från 6,8 procent till 9,1 procent fram till år 2020. Enligt befolkningsprognosen kommer andelen personer
över 65 år att vara år 2020 redan 21,6 procent och andelen personer över 75 år att vara 9,1 procent av hela befolkningen.
Tabell 1. Befolkningens åldersstruktur 31.12.2011 Befolkningsprognos (2012), Statistikcentralen Åldergrupp % antal Åldergrupp 2015 2020 2025 0-6 8,1 3 963 0-6 4 002 4068 4 122 7-14 9,7 4 744 7-14 4 850 4 923 4983 15-64 65,8 32 113 15-64 31 426 31 162 31 182 65-74 9,6 4 675 65-74 5 774 6 403 6 085 75-84 5,0 2 419 75-84 2 756 3 467 4 792 85+ 1,9 919 85+ 1 029 1218 1 487 Totalt 48 833 Totalt 49 837 51 241 52 651 Att befolkningen åldras syns så, att befolkningens försörjningskvot blir sämre. Befolkningens försörjningskvot anger hur många barn och åldringar det finns i staden per hundra arbetsföra personer. Den ekonomiska försörjningskvoten anger hur många personer utanför arbetskraften och arbetslösa det finns per en sysselsatt person. År 2010 var genomsnittet i hela landet 1,2 och i Borgå var den motsvarande siffran då 1,08. Tabell 2. Befolkningens försörjningsgrad År 2011 2020 2030 2040 Befolkningens försörjningsgrad 52,1 64,4 73,1 75,8 2012 års undersökning om flyttningsviljan Enligt en undersökning om flyttningsviljan som Taloustutkimus utförde år 2012 kan 18 procent av finländarna tänka sig att flytta till Borgå. Av de 37 städer som undersöktes placerade Borgå sig på elfte plats i fråga om helhetsuppfattning. Utöver Tavastehus och Nådendal placerade endast Finlands största städer sig bättre än Borgå. Borgå placerade sig bättre än bl.a. de övriga kranskommunerna som var med i undersökningen. Stadens starka sidor anses enligt undersökningen vara speciellt en trivsam boendemiljö, en lämplig uppväxtmiljö för barnen och stadens läge. Enligt undersökningen värdesätter finländarna mest en trivsam boendemiljö och arbetsplatsens läge då de väljer ny bostadsort. Analys av Borgås demografiska konkurrenskraft 2011 En analys av Borgås demografiska konkurrenskraft blev färdig i november 2011. Borgå stads dragningskraft som inflyttningsort har enligt analysen varit av bästa A-klass i en jämförelse av olika kommuner under de trettio senaste åren. Borgås demografiska konkurrenskraft ur den kvantitativa synvinkeln:
Befolkningen i Borgå har ökat utan avbrott fr.o.m. år 1980. På en medellång sikt (1980 2010) har Borgå ur den kvantitativa flyttningsrörelsens synvinkel varit en av dragningskraftigaste kommunerna i Finland. Delfaktorerna i befolkningsutvecklingen har varit i god balans: tillväxten bygger jämnt på flyttningsrörelsen (53,5 procent) och den naturliga befolkningsökningen (46,5 procent). Antalet födda har varit större än antalet döda under hela tidsperioden, men i flyttningen inom landet kan man konstatera en pendelrörelse som följer de ekonomiska konjunkturerna. Flyttningsrörelsen inom landet reflekterar de ekonomiska konjunktursvängningarna, med en viss fördröjning. De flyttningsförluster som Borgå upplevde på grund av flyttningen inom landet under åren 2010 2011 var en aning mindre än under konjunktursvackan i början av 1990-talet. Ett exempel på sambandet mellan flyttningsrörelsen och konjunkturerna är att Borgå hade flyttningsförluster under fem kvartal i rad efter sommaren 2010. Under sista kvartalet år 2011 fick Borgå igen en liten flyttningsvinst. Flyttningsrörelsens cykliska karaktär beror inte bara på konjunktursvängningar. Också andra faktorer, såsom bostadsfrågor och livssituationer, spelar in. Exempelvis i början av 1990-talet var antalet nyfödda större än genomsnittet, och nu i början av 2010-talet börjar dessa människor vara i "flyttningsålder". Inflyttningen till och utflyttningen från Borgå framhäver det starka ömsesidiga avhängighetsförhållandet med huvudstadsregionen: sex av tio inflyttare kommer från Helsingfors, Vanda och Esbo och fem av tio utflyttare söker sig till dessa kommuner. När man betraktar flyttningsvinsterna kommunvis kommer de från Helsingfors, Sibbo, Vanda, Esbo och Träskända och flyttningsförlusterna från Lovisa, Åbo, Askola, Tammerfors och Lahtis. Borgås demografiska konkurrenskraft ur den kvalitativa synvinkeln: Borgås situation är optimal ur synvinkeln på flyttarnas struktur, ser man på saken med vilken mätare som helst. Inflyttarna har oftare än genomsnittet arbete, är i aktiv ålder, utbildade och medel- och höginkomsttagare samt utflyttarna oftare än genomsnittet personer som står utanför arbetslivet, är arbetslösa, unga som har avslutat sina grundstudier och småinkomsttagare. Borgå fick av sysselsatta personer en inflyttningsvinst på 875 personer under fem år. Inflyttningsvinsten som består av sysselsatta personer har positiva multiplikatoreffekter. Borgås inflyttningsvinster koncentrerar sig på 25 44-åriga personer i aktiv ålder och på barn: med andra ord är en stor del av inflyttarna barnfamiljer och bland utflyttarna har unga och studenter en överrepresentation. Borgå får inflyttningsvinst både av personer som har avlagt en examen på högre nivå och av personer som har avlagt endast grundskolestudier. Borgå har en inflyttningsvinst i nästan alla inkomstgrupper, men särskilt bland medeloch höginkomsttagare. Inflyttarnas årliga inkomstsumma var positiv, i medeltal 6,6 miljoner euro per år. De genomsnittliga inkomsterna som en inflyttare har är 780 euro högre än utflyttarnas. Branscher och arbetsplatser
Arbetsplatsstrukturen i Borgå är servicedominerad. Enligt Statistikcentralens uppgifter från 2010 är andelen servicearbetsplatser65 procent och förädlingens andel 32 procent av alla arbetsplatser. Förädlingens andel är betydligt större än i hela landet i genomsnitt. Jord- och skogsbrukets andel är 2 procent. Arbetsplatssufficiensen i Borgå är enligt 2010 års uppgifter 89,7 procent. I Borgå finns alltså cirka 10 % färre arbetsplatser än sysselsatta personer. Cirka 7 700 personer som bor i Borgå arbetar i andra kommuner. Drygt 70 procent av dem arbetar i huvudstadsregionen. Cirka 5 400 personer som bor i andra kommuner arbetar i Borgå. Bostadshushåll och bostadsbeståndet Bostadsbeståndet Största delen av bostadshushållen i Borgå är bostadshushåll med 1 2 personer (69,8 procent). Borgåborna bor vanligen i egnahemshus (48,7 procent) och i ägarbostäder (68,4 procent). Andelen familjer som bor i hyres- och bostadsrättsbostäder är 29,1 procent. Andelen dem som bor i höghus är 39,6 procent. Bland ensamboende finns mycket åldrade kvinnor. I åldersgruppen 65 74-åringar är antalet ensamboende 1 181 personer (män 386, kvinnor 795). Av personer över 75 år är det 1 514 som bor ensam (män 292, kvinnor 1 222). Barnfamiljernas andel av familjerna har minskat lite. I slutet av år 2011 var barnfamiljernas andel av alla familjer 42,7 procent medan den motsvarande siffran år 2000 var 46,1 procent. Familjens medelstorlek är 2,85 personer. Även andelen trångbodda har minskat. Andelen trångbodda bostadshushåll var enligt Statistikcentralen 9,6 procent år 2011 medan samma siffra år 1990 var 19,2 procent. Bostädernas storlek har ökat. Bostädernas yta per bostadshushåll var år 1990 i genomsnitt 78,8 m 2 medan den var 87,8 m 2 år 2011. Tabell 3. Antalet bostadshushåll och personer enligt bostadshushållets storlek och förvaltningsgrund 2010. Alla bostadshushåll 1 person 2 personer 3 personer 4 personer 5 personer 6 personer 7+ personer Bostadshushåll antal % % % % % % % Totalt 21 788 37 33 12 12 4 1 1 Ägarbostad 14 898 28 36 14 14 5 1 1 Hyresbostad 5 907 58 25 9 5 2 1 0 Bostadsrättsbostad 427 37 30 17 13 2 1 0 Annan eller okänd förvaltningsgrund 556 53 28 10 6 3 0 0 Personer Totalt 47 941 17 30 17 21 10 3 2 Ägarbostad 35 914 11 30 17 24 11 4 2
Hyresbostad 10 112 34 29 15 12 6 2 1 Bostadsrättsbostad 930 17 27 23 24 5 3 1 Annan eller okänd 985 30 31 17 13 8 0 1
Bild 1. Bostäder enligt förvaltningsgrunden i Borgå i slutet av 2010. 2 % 9 % Omistaa talon 2 % 12 % 40 % Omistaa asunnon osakkeet Aravavuokra asunto 12 % Korkotukivuokra asunto Muu vuokra asunto 23 % Asumisoikeusasunnot Över hälften av Borgåborna bor i ett eget hus eller äger aktierna av sin bostad. Bostadsbeståndets åldersstruktur Lite över hälften av bostadsbeståndet i Borgå har byggts mellan åren 1960 och 1989. Toppnivån i byggandet nåddes på 1970-talet. Detta är orsaken till det tämligen stora ombyggnadsbehovet under de kommande åren. Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet har uppskattat att ombyggnadsbehovet i Borgå åren 2006 2015 är i genomsnitt 523 bostäder per år. År 2011 renoverades det i Borgå 1 976 bostäder med statens delfinansiering, vilket motsvarar det årliga renoveringsbehovet av bostadsbeståndet som är byggt åren 1960 1989. Statens delfinansiering kommer att omfatta hälften av detta, dvs. i medeltal 600 bostäder per år. Ombyggnadsbehovet i Borgå stadskoncerns bolag är 300 bostäder per år. Tabell 4. Åldersfördelningen i stadskoncernens bostadsförmögenhet (innehåller inte bostäder som ska säljas, rivas ned eller som ligger t.ex. i anslutning till skolor) % 1950 1959 1 1960 1969 5 1970 1979 22 1980 1988 14 1990 1999 38 2000 2012 21 Muu tai tuntematon hallintaperuste I bostadsbolagen är renoveringskostnaderna cirka 1,20 euro per bostadskvadratmeter, dvs. en knapp fjärdedel av underhållskostnaderna. Inom fastighetsbranschen är återbetalningstiden av investeringarna lång och skuldfinansieringsandelen hög. Beloppet som i hyrorna tas ut för amortering av lånen finns med i
resultatet men användningen av pengarna för amortering finns inte. Resultatet måste således vara tillräckligt stort så att det tillsammans med avskrivningarna täcker amorteringar av lånen samt självfinansieringsandelar i investeringar som syftar till bevara och öka fastighetsbeståndets värde. Bild 2. Årliga ändringar av fastigheternas underhållskostnader, % Källa: Kostnadsindex för fastighetsunderhåll 2005=100 Statistikcentralen 2012 Bild 3. Bostäder enligt husets typ och byggnadsår i Borgå. 6000 B o s t ä d e r 5000 4000 3000 2000 1000 0 Erillinen pientalo Rivi tai ketjutalo Asuinkerrostalo År
Cirka 12 000 bostäder har byggts åren 1960 1989 vilket innebär att behovet av ombyggnader kommer att öka betydligt under de närmaste åren.
Bild 4. Byggloven som beviljats nybyggen åren 1989 2011 i Borgå. Konjunkturväxlingarna i ekonomin syns klart i antalet beviljade bygglov. Bild 5. Befolkningsökningen 2011 2011 och bygglov för bostäder. 700 600 500 400 300 200 100 0 100 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 200 300 Kuntien välinen nettomuutto Syntyneiden enemmyys Netto maahanmuutto myönnetyt luvat, asuntoja
Antalet bostäder som byggs syns i omedelbart i kommunens befolkningsutveckling utan verkningen kan noteras efter en längre tid. Bild 6. Personer som flyttat till kommunen, inom kommunen och bostäder som blivit färdiga åren 2001 2010. B o s t ä d e r 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 6000 5000 F 4000 l y t 3000 t a 2000d e 1000 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 År 0 Valmistuneet asunnot Kunnan sisällä muuttaneet kuntaan muuttaneet Konjunkturväxlingarna i ekonomin syns klart i antalet bostäder som blivit färdiga. Avhängigheten mellan inflyttningen och antalet bostäder som blivit färdiga på 2000 talet kan inte alls ses så tydligt.
, Bild 7. Regional belägenhet av det permanenta bostadsbeståndet i Borgå.
Statsrådets bostadspolitiska åtgärdsprogram för åren 2012 2015 Syftet med regeringens bostadspolitik är att trygga en socialt och regionalt balanserad och stabil bostadsmarknad, tillgodose boendebehoven i fråga om grupper med särskilda behov och utveckla boendekvaliteten. Genom bostadspolitiken främjas bostäder till rimliga priser samt alla befolkningsgruppers möjligheter till ett med tanke på livssituationen lämpligt boende, en hållbar utveckling, en fungerande arbetsmarknad och invånarnas möjlighet till påverkan. Syftet är att öka produktionen av hyresbostäder avsedda för i synnerhet personer med små och medelstora inkomster. Åtgärderna genomförs inom ramen för de specialvillkor som målet om en stabilisering av den offentliga ekonomin enligt regeringsprogrammet medför. Genom programåtgärderna skapar man förutsättningar för att förbättra bostadsmarknadens funktion genom att på bred front undanröja hinder för marknadens funktion och erbjuda incitament för olika aktörer. Åtgärderna har en omfattande samhällelig inverkan och de är inte begränsade till endast bostadsmarknaden. Regeringens bostadspolitik och bostadspolitiska åtgärdsprogram har som mål att utveckla i synnerhet följande helheter: 1) Trygga tillgången på tomter och främja en tätare samhällsstruktur. 2) Främja balansen på bostadsmarknaden med hjälp av statliga stödåtgärder. 3) Främja bostadssituationen beträffande befolkningsgrupper i behov av särskilt stöd och främja enhetliga bostadsområden. 4) Förbättra processerna för byggande av bostäder och öka kvaliteten på boendet. Det bostadspolitiska åtgärdsprogrammet fokuserar på sådana strukturella bostadspolitiska åtgärder som kan öka utbudet av bostäder och göra boendeutgifterna rimliga i synnerhet i tillväxtcentra samt följaktligen förbättra förutsättningarna för arbetskraftens rörlighet, den ekonomiska tillväxten och samhällsekonomins allmänna konkurrensförmåga. Statsrådets bostadspolitiska åtgärdsprogram 2012 2015 finns på miljöministeriets webbsida http://www.ymparisto.fi/download.asp?contentid=136228&lan=fi Metropolutredningen som nämns i regeringsprogrammet blir färdigt under 2013. De strukturella ändringar som genomförs utifrån metropolutredningen kan ha mycket betydande effekter på Borgås ställning och utveckling också i fråga om bostadspolitiken.
Bostadspolitik och stadens strategi Stadsfullmäktige godkände 31.3.2010 Borgå stads strategi för åren 2010 2013. Med de strategiska målen strävar man efter en balanserad ekonomi, klarare förvaltning och energieffektiv stadsstruktur. I bakgrunden till strategiarbetet låg stadens svåra ekonomiska situation och målet att balansera ekonomin också på längre sikt. Beredningen av en ny strategi för staden har börjat och den behandlas i stadsfullmäktige i början av fullmäktigeperioden. Stadens bostadspolitiska riktlinjer granskas vid behov enligt den nya strategin. Nedan ges en beskrivning av de strategiska mål och strategiska val där man kan påverka genom bostadspolitiska riktlinjer. Befolkning och arbetsplatser Staden strävar efter en starkare ställning i metropolområdet och bereder sig på lång sikt på en årlig befolkningstillväxt på högst 1,5 %. Stadens arbetsplatssufficiens är minst 90 procent. Näringslivets verksamhetsförutsättningar utvecklas. Markpolitiken aktiveras, staden satsar på markförvärv, planering av markanvändning och marknadsföring för att uppnå tillväxtmålen. Förvaltning och tjänster För stadens basservice har angetts prioritering och ekonomin är i balans. Stadens förvaltning är tydlig och koncernstyrningen fungerar effektivt. Förvaltningen av stadens egendom i form av fastigheter och bostäder ordnas på ett ändamålsenligt sätt, och möjligheterna att realisera egendom utreds. Centrala utvecklingsprojekt Genomförandet av de centrala utvecklingsprojekten fortsätter. Genomförandet av de strategiska utvecklingsprojekten är nödvändigt för stadens utveckling oberoende av konjunkturerna. I de viktigaste utvecklingsprojekten och målen för resursanvändning under strategiperioden ingår bl.a: o o Västra åstranden och Konstfabrikens område Skaftkärrsområdet och energieffektivitetsprojekten
Energieffektiv samhällsstruktur Borgå har en energieffektiv stadsstruktur och staden integreras aktivt med metropolområdet. Befolkningstillväxten i området styrs så att samhällsstrukturen blir enhetlig. Markanvändningen planeras i ett aktivt samarbete med städerna i metropolområdet. Tyngdpunktsområdena är att skapa en enhetlig samhällsstruktur samt en spårvägsförbindelse mellan Helsingfors och Borgå. Planläggning och tomtproduktion En tillräcklig tomtproduktion tryggas i planlagda områden som staden äger. Före år 2011 ska minst 60 procent av alla nya egnahemshus byggas i planlagda områden. Före år 2013 ska andelen stiga till 75 procent. En förutsättning för denna utveckling är att Borgå kan erbjuda ett tillräckligt antal planlagda tomter. Planläggningen i glesbygden effektiveras och koncentreras till områden avsedda för bycentrum. Bostadspolitikens roll i genomförandet av strategin Utbudet av bostäder beror mycket på marknadssituationen. Trots det kan staden genom åtgärder som stöder stadens bostadspolitik (planläggning och markpolitik) se till att det inom stadens område finns ett utbud av intressanta tomter som erbjuder mångsidiga möjligheter till boende för en växande befolkning. Vid bestämningen av bostadspolitiska riktlinjer kan man ta ställning till, hur det nya bostadsbyggandet ska placeras i förhållande till bl.a. kommunikationsförbindelser, arbetsplatser och service. De valda riktlinjerna kan stödas på olika sätt, exempelvis genom planläggning och tomtöverlåtelsevillkor. På så vis kan man främja en mångsidig bostadsproduktion samt skapandet av en trivsam, funktionell och energieffektiv boendemiljö. Stadens markpolitiska riktlinjer godkändes av stadsfullmäktige 30.5.2012. Enligt riktlinjerna ska staden äga råmark för 10 20 års behov. När staden planlägger mark som man själv äger, har staden bättre möjligheter att upprätthålla en tillräcklig planläggningsreserv för bostadsbyggande samt bättre förutsättningar att efter behov planera tidpunkten för överlåtelse av bostadstomter i olika delar av staden. Enligt riktlinjerna tillämpar staden också en prissättning med vilken man strävar efter att dämpa den allmänna prisstegringen. Då staden själv överlåter tomter för byggande kan staden påverka bostadsbyggnadernas energieffektivitet och bostädernas besittningsform bl.a. genom tomtöverlåtelsevillkoren. Stadens bostadspolitik och strategiska bostadspolitiska val är styrmedel av betydelse bl.a. för att motverka utslagning och att förbättra barnfamiljers ställning. Cirka 70 procent av de hushåll som beviljas utkomststöd är också mottagare av bostadsbidrag från FPA. Boendekostnaderna i Borgå ligger nära huvudstadsregionens nivå, och boendekostnaderna är också en betydande faktor som höjer kostnaderna för utkomststöd. I Borgå råder det brist på bostäder i en skälig prisklass, varför en del av mottagarna av utkomststöd måste välja en dyr bostad inom privata boendeformer. Den övre gränsen för utkomststöd för boendekostnader har årligen höjts i samma takt med höjningarna
inom de offentligt finansierade bostadsbolagen, men alltjämt tillämpar man ofta prövning och beaktar boendekostnader som överskrider prisgränsen Kompletterande utkomststöd för obetalda hyror beviljades år 2012 uppskattningsvis 100 000 euro.
Bostadspolitiska mål och åtgärder Bostadsbestånd och bostadsutbud Borgå stad erbjuder bostadsmiljöer med trivsamma, trygga och hindersfria boendemöjligheter. Staden främjar olika invånargruppers självständiga liv i fråga om boende och andra vardagsaktiviteter. Bostadsproduktionen i det centrala området är mångsidigt och balanserat och den främjar upprätthållandet av en mångsidig invånarstruktur. Staden gör sig beredd att skaffa råmark för bostäder så, att staden har mark för 10 20 års planläggningsbehov. Vid planläggningen ser staden till att man har en tillräcklig reserv av detaljplanerad mark (reserv av planlagda tomter för tre års bostadsproduktion), mångsidigt i olika områden. Vid planläggningen beaktar man också en riktgivande fördelning mellan olika hustyper. I samband med överlåtelse av tomter kontrollerar staden att målen för byggande och placering av hyres- och ägarbostäder är genomförbara. Staden skapar förutsättningar för en bostadsproduktion som motsvarar efterfrågan med iakttagande av riktlinjerna för respektive område och målet att erbjuda bostäder till ett skäligt pris. Nybyggnad och renovering av bostäder, kvantitativa mål för åren 2013 2018 Under åren 2013 2018 byggs sammanlagt 2 400 nya bostäder Den genomsnittliga produktionen, 400 bostäder per år, förutsätter ett tämligen tätt byggande. Bostadsområdenas kommunaltekniska beredskap säkras genom att målen för bostadsproduktion, planläggning och tomtöverlåtelser koordineras i det investeringsprogram som årligen upprättas som en del av stadens budget. Egnahemshus Sammanlagt 1 080 egnahemshus byggs, 75 % av dem inom planlagda områden. Staden gör sig beredd att årligen marknadsföra i genomsnitt 135 egnahemshustomter (AO) i detaljplaneområden. Efterfrågan på tomter har de senaste åren varit mindre än utbudet. Under åren 2000-2011 har i genomsnitt 54 tomter överlåtits årligen. Stadens strategiska mål från år 2013 framåt är att 75 % av egnahemshusen byggs på detaljplanerade tomter. År 2011 beviljades bygglov för 69 egnahemshus på tomter inom detaljplanerade områden (54 %) och för 59 egnahemshus på tomter utanför detaljplanerade områden 59 (46 %). Under åren 2000 2011 har bygglov för egnahemshus i detaljplanerade områden beviljats för cirka 20 egnahemshus årligen. Bostäder i flervåningshus och radhus I de centrala delarna av Borgå stad byggs 840 bostäder i flervåningshus (35 procent av alla nya bostäder) i huvudsak på tomter som staden har överlåtit. Nya bostäder i radhus byggs 480 stycken (20 procent), och också dessa bostäder byggs i de centrala delarna av staden.
År 2012 har Borgå stad en reserv på 100 000 m²-vy för flervåningshus och radhus i detaljplanerade områden. Detta motsvarar byggande av cirka 1 300 1 400 bostäder. Till denna del kan staden väl uppfylla målet för överlåtelse av tomter. Under åren 2000 2011 har staden årligen överlåtit i medeltal cirka 9 000 m²-vy byggrätt för flervåningshus och radhus. Toppåren var 2004 2006, då den överlåtna byggrätten var totalt 48 000 m²-vy. Detta motsvarade byggande av cirka 600 bostäder. Under åren 2007 2011 har staden överlåtit cirka 3 500 m²-vy per år, vilket motsvarar byggande av ungefär 45 bostäder. Inom stadens område finns reserver av privat planlagd mark bl.a. på Västra åstranden (Hartela) cirka 8 000 m²-vy, i Hopeas kvarter ca 3 000 m²-vy, på Etolas tomt cirka 4 400 m²-vy och i kvarter 25 (s.k. Elantotomten) ca 4 500 m²-vy. Dessa motsvarade byggande av cirka 250 bostäder. I de preliminära planerna för Borgåporten har tilläggsbyggande på privat och stadens mark anvisats sammanlagt cirka 35 000 m²-vy (ca 400 450 bostäder). Oanvänd byggrätt finns därtill cirka 12 900 m²-vy på flervåningshus- och radhustomter som staden reserverat eller också överlåtet till byggare. Detta motsvarar byggande av cirka 160 bostäder. Hyres- och bostadsrättsbostäder Hyres- och bostadsrättsbostäder byggs 720 stycken. De till stadskoncernen hörande bolagens andel i produktionen av hyresbostäder är i medeltal 50 bostäder per år eller sammanlagt 300 bostäder. Staden försöker uppmuntra privat hyresbostadsproduktion med hjälp av planläggning och tomtpolitik. Stadskoncernens målsättning för produktionen av hyresbostäder under åren 2013 2018 är följande: Pepot 2013 2014 Majberget 2014 2015 Övre Haiko 2015 2016 Vårdalen 2016 2017 Västra åstranden 2017 2018 Detaljplanen för dessa områden är färdig eller under arbete, och staden äger områdena och beslutar om överlåtelse av tomter. Områdena ligger på olika håll i stadsbebyggelsen. Största delen av bostäderna också i dessa områden kommer att vara ägarbostäder. Produktion av hyresbostäder i dessa områden gör bostadsstrukturen mångsidigare, möjliggör olika boendemöjligheter och säkerställer ett utbud av bostäder i områdena som motsvarar olika livssituationer, olika inkomster och andra speciella behov. Övriga bostäder Sammanlagt 120 bostäder för effektiverat serviceboende kommer att byggas före år 2020. För produktionen av servicebostäderna anlitas företag som har verksamhet i hela landet. Staden antingen äger lokalerna är hyr dem. Ägandet av lokaler och produktionen av tjänster separeras till särskilda samfund. Serviceboendet är en mellanform mellan vanligt hyresboende och traditionell sluten vård, och det är typiskt för denna boendeform att man har möjlighet att få hjälp dygnet runt. I serviceboende ingår alltid såväl bostad som tjänster i anslutning till boendet. Den boende ansvarar för bostaden och kostnaderna för den. Serviceboende kan ordnas i servicehus, grupphem eller bostadsgrupper.
Den boende har tillgång till en egen bostad som är lämpad för personens behov. Stödtjänster för boendet kan ordnas i olika former och individuellt. Serviceboende erbjuds som stött boende eller effektiverat serviceboende. Kommunen kan ordna tjänsterna som eget arbete, i samarbete med andra kommuner eller genom att upphandla tjänsterna av privata serviceproducenter, dvs. företag och organisationer. Privata serviceproducenters tjänster kan skaffas antingen genom konkurrensutsättning enligt lagen om offentliga upphandlingar eller med servicesedlar som ges till klienterna. När befolkningen åldras, ökar betydelsen av bostäders och livsmiljöers tillgänglighet, i såväl gamla som nya områden. Att skapa en tillgänglig livsmiljö är nyttigt inte bara för äldre eller rörelsehämmade utan också t.ex. för barnfamiljer. En god princip är att det som är bra för rollator, är också bra för barnvagnar. Åtgärder för tillgänglighet ingår i utvecklandet av ett boende som tar hänsyn till livscykeln. Tillgänglighetsprincipen beaktas i all utveckling av bostadsområden, men särskild uppmärksamhet ägnas åt att skapa tillgänglighet i kommuncentra och bebyggda miljöer. Det statligt understödda reparationsbyggandet 2013 2017 omfattas årligen av sammanlagt 600 bostäder. Målet är att under programperioden bygga sammanlagt 50 hissar med delfinansiering från staten. Detta orsakar inget anslagsbehov i stadens budget, eftersom inga hissbyggen finns i planerna för hus som direkt ägs av staden. Tryggade personalresurser är en förutsättning för att stadens serviceproduktion ska fungera. Borgå stad konkurrerar om kompetent personal med huvudstadsregionen och grannkommunerna. En svår hyresbostadssituation får inte utgöra ett hinder för rekrytering. Staden bör har möjlighet att erbjuda den rekryterare en s.k. första bostad i Borgå. Den första bostaden är avsedd som en tillfällig bostad, tills den rekryterade söker en permanent lösning på sitt boende. Första bostäder behövs i medeltal 2-3 årligen. I övrigt har stadens anställda samma möjligheter att få hyresbostad som alla andra bostadssökande. Åtgärder 1. Bostadsproduktionen är i medeltal 400 bostäder/år. Egnahemshus byggs 180/år (45 procent), radhusbostäder 80/år (20 procent) och flervåningshusbostäder 140 bostäder/år (35 procent). 2. Andelen ägarbostäder är 70 procent och andelen hyres- och bostadsrättslägenheter 30 procent. Andelen bostäder som byggs med statens delfinansiering (ARA) är 35 procent (140 bost./år). 3. Staden marknadsför årligen tomter för självständigt byggande, år 2012 är målet 110 stycken och från 2014 framåt 135 stycken årligen. 4. Årligen byggs cirka 5 10 nya hissar i flervåningshus som saknar hiss. 5. Inom dygnetruntvården för äldre människor kommer platserna för effektiverat serviceboende att ökas med 120 fram till år 2020.
6. Årligen beviljas statligt reparationsunderstöd för 25 objekt för reparationer av åldringars och handikappades egnahemshus. 7. 23 nya ungdomsbostäder färdigställdes år 2011. Fram till slutet av år 2013 byggs sammanlagt 38 bostäder för utvecklingsstörda. 8. Samarbetspartners (koncernbolagen, Borgånejdens bostadsstiftelse, företag med verksamhet i hela landet) görs engagerade i genomförandet av projekt för specialgrupper (bl.a. studerande, ungdomar, åldringar, handikappade, bostadslösa). 9. Stadskoncernen ansvarar för att också hyresbostäder byggs i områdena Pepot, Majberget, Övre-Haiko, Vårdalen och Västra åstranden. I medeltal inleds byggandet av ett objekt årligen i den ordning som nämns ovan. Tidsplanen för genomförandet beror på planläggningssituationen samt på beredskapen för planering och finansiering av projekten. 10. Bostadsrättslägenheter byggs i Hornhattula, Majberget, Västra åstranden, Övre Haiko och Vårdalen. 11. Boendemiljöerna i Vårberga och Gammelbacka förbättras. I samband med planeringen av Vårdalen görs en utredning av behovet att förbättra servicen och stadsmiljön i Vårberga samt möjligheterna till kompletteringsbyggande. Gammelbacka köpcenter och dess närmiljö förbättras genom åtgärder som stöder utvecklandet av serviceutbudet, trafikmiljön och stadsbilden. 12. När det bostadspolitiska programmet har godkänts, utarbetas ett program för genomförande av markanvändningen (MATO). Syftet med programmet är att styra den för bostadsproduktion och arbetsplatsbyggande nödvändiga markanvändningsprocessen, dvs. markanskaffning, planläggning, planering och byggande av kommunalteknik, och slutligen överlåtelse av tomter. Med programmet vill man säkerställa resursernas riktighet och finansieringens tidtabell och med hjälp av programmet kan man bedöma målens ekonomiska genomförbarhet. 13. I början av år 2012 färdigställs en granskning av bystrukturer, som styr bostadsbyggandet i byarna.
Bild 8. Byggandet av hyresbostäder under åren 2013 2018 Stadskoncernen ansvarar för att hyresbostäder byggs under åren 2013 2018 i områdena Pepot, Majberget, Övre Haiko, Vårdalen och Västra åstranden. Också bostadsrättsbostäder byggs i olika delar av stadsbebyggelsen. Tabell 9. Målet för bostadsproduktion per hustyp och besittningsform under åren 2013 2018. År Bostäder i flervåning shus (35 %) Radhusbostäder (20 %) Egnahem shus (45 %) Bostäder sammanl agt Hyres-/ bostadsr ättsbostäder (30 %) Av stadskoncernen förverkliga de hyresbostä der Delfinans iering från ARA (35 %) Egnahem s- hus på planområ de (65-75 %) 2013 140 80 180 400 120 30-50 140 117 2014 140 80 180 400 120 30-50 140 135 2015 140 80 180 400 120 30-50 140 135 2016 140 80 180 400 120 30-50 140 135 2017 140 80 180 400 120 30-50 140 135 2018 140 80 180 400 120 30-50 140 135 2013-2018 840 480 1080 2400 720 180-300 840 792
Bild 10. Områden för bostadsbyggande i Borgå under åren 2013 2018.
I dessa områden kan tomter överlåtas för bostadsbyggande. Staden äger mark i området och detaljplanen är färdig eller under arbete. Specialgruppernas bostadsbehov Utvecklingen av boende för specialgrupper är en del av utvecklingen av boende i stadens område. Det som gör dessa gruppers boende speciellt är att behovet av tillämpande bostadsutrymme och särskild service förenas. Med specialgrupper avses i det bostadspolitiska programmet äldre personer som är över 75 år och som behöver specialtjänster (till exempel minnessjuka), rehabiliteringsklienter inom mentalvården, utvecklingsstörda, svårt handikappade, personer med missbruksproblem och bostadslösa. Antalet äldre befolkning ökar vilket förutsätter att också staden aktivt ska vidta åtgärder som gäller boendet och boendeservicen. Utgångspunkten för detta program är att i första hand ordna bostäder för äldre personer samt tjänster i hemmet så länge som möjligt. Så strävar man efter att minska och ersätta boendet på anstalter. Äldre personer Andelen Borgåbor över 65 år är 16,4 procent eller 8 000 personer. Enligt prognosen ökar antalet till 11 000 personer före år 2020. Andelen personer över 75 år stiger från 6,9 procent till 9 procent. År 2030 är andelen Borgåbor över 75 år redan 13,2 procent. Livslängden förlängs vilket medför ekonomiska utmaningar och också ökar trycket på att öka tillgängligheten i bostadsbeståndet och tjänsterna som stöder boendet för äldre. Nästan 90 procent av de personer som är över 75 år bor i eget hem vilket också i fortsättningen borde vara ett centralt mål i boendepolitiken för äldre. Det som gör det svårt att klara sig hemma är dåliga sanitetsutrymmen och saknande hiss i många höghus i centrumområdet. Man kan främja hemmaboendet genom att renovera det existerande bostadsbeståndet så, att det blir allt tillgängligare samt genom att sörja för att nya bostäder och hus som byggs är tillgängliga och möjliggör ett gott boende för äldre. Enligt bostadsbyråns utredning fanns det i Borgå år 2001 cirka 150 trapphus utan hiss i hus med minst tre bostadsvåningar. Vid sidan av sedvanliga bostäder behövs det allt mer bostäder som är särskilt avsedda för äldre personer. Bredvid traditionella hyreshus för äldre ska det allt mer byggas sådant bostadsbestånd som lämpar sig för äldre personer. Som minimumkrav för ett seniorhus kan betraktas en tillgänglig bostadsplanering och ett bra läge. Seniorboende och serviceboende för äldre koncentreras till centrum och bostadsområden som ligger i närheten av centrum vilket gör det lättare att ordna hemvårdstjänster. Ett av de mest centrala utvecklingsområdena inom boendeservice för äldre är att utveckla förutsättningarna för serviceboendet. Gruppboendet som liknar effektiverat boende ska ökas så att det motsvarar den beräknade ökningen av antalet minnesjuka. Det äldrepolitiska målet är att 89 procent av de personer som fyllt 75 år bor hemma och 5 procent av dem bor i servicehus. Handikappade
Social och hälsovårdssektorn producerar boendeservice enligt lagen om service och stöd på grund av handikapp, lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda och socialvårdslagen. Utgångspunkten är att en handikappad person är berättigad till serviceboende när han/hon fortgående, under olika tider av dygnet och annars särskilt mycket behöver någon annan persons hjälp att klara de dagliga funktionerna. Serviceboendet kan ordnas för en person i hans eller hennes eget hem till exempel med stöd av hemvård, personlig assistans eller stöd för närståendevård. Servicen kan också produceras i kommunens egen servicebostad eller genom att köpa servicen av privata serviceproducenter. I augusti 2012 fanns det 37 svårt handikappade Borgåbor inom serviceboendet för svårt handikappade. Enligt lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda bor de handikappade Borgåborna i huvudsak i stödbostäder eller i bostäder som liknar grupphem där servicen ordnas av samkommunerna Eteva och Kårkulla. Behovet av att ordna serviceboende för svårt handikappade ökar årligen med cirka fem platser. Det finns ett behov av ett servicehus för svårt handikappade med 15 platser där man beaktar de svårt handikappades specialbehov när det gäller både personaldimensionering och extra tjänster, såsom dagverksamhet och personlig assistans. Det finns också ett behov av kortvarigt boende och boende som liknar boendeträning eller boendeförsök. För att trygga boendet för svårt handikappade personer förutsätts att bostadshuset fyller särskilda strukturella och funktionella krav, dvs. användningen av hjälpmedel beaktas i lokallösningar (lokaler som dimensionerats för de handikappade) och att tillgängligheten möjliggörs. Man försöker ordna ett hem som lämpar sig för en handikappad persons behov bl.a. genom ändringsarbeten i bostad som en svårt handikappad person har subjektiv rätt till. År 2011 användes cirka 60 000 euro för ändringsarbeten i bostad. Rehabiliteringsklienter inom mentalvården Boendet för rehabiliteringsklienter inom mentalvården ordnas genom att köpa totalt 39 platser via Socialpsykiatriska föreningen i Östra Nyland. En ny enhet för rehabiliteringsklienter inom mentalvården blev färdig på Västra åstranden år 2010. I fortsättningen borde man möjliggöra att rehabiliteringsklienterna inom mentalvården i allt högre grad kan bo i sitt eget hem med hjälp av stöd i hemmet och rehabiliteringstjänster. Äldre rehabiliteringsklienter inom mentalvården har ett behov av omsorg dygnet runt vilket granskas som del av tillhandahållandet av boende med omsorg. Flyktingar Man strävar efter att anvisa en hyresbostad via den riksomfattande stiftelsen Y säätiö som första bostad för en flykting (cirka 20 25/år) som blir placerad i Borgå. Syftet med val av invånare är att invandrare jämnt placeras på olika områden i staden. Så vill man förebygga regional segregering av invandrare. Personer med missbruksproblem Behovet av boendeservice för unga personer med missbruksproblem och missbrukare som rehabiliteras ökar. Äldre långvariga missbrukarklienter behöver en permanent bostad där de kan leva ett tryggt och stött liv i så hemliknande förhållanden som möjligt. En förutsättning för ökningen av självständigt boende är att man utvecklar nya olika former för boende och stöd.
I Skyddshärbärget Koivula (Sjukhusvägen 6) finns det 48 boendeplatser i 30 bostäder. Det finns flera olika former för boende beroende på stöd som klienten behöver. Boendet i Koivula gäller stött boende och boendetiden i Koivula varierar från en intervallperiod på ett par dagar till två år. Bostadslösa I slutet av år 2011 bodde i Borgå 44 personer som kan betraktas som bostadlösa eller som har ett ytterst brådskande behov av en bostad. Årligen hittar man en bostad för cirka 110 personer som hör till denna grupp. De bostäder som de bostadslösa får är både normala hyresbostäder och bostäder som är avsedda för specialgrupper. Unga och studerande I Borgå fanns det i slutet av år 2011 62 unga personer som sökte bostad. Antalet personer som sökte bostad var på årsnivån 288 sökande. Bostadslösheten är ofta kombinerad med andra svårigheter, vilket utan undantag leder till övriga problem såsom avbrutna studier, arbetslöshet, sociala och ekonomiska problem. I Borgå finns två ungdomsbostadsobjekt: Runebergsgatan 32 (33 bostäder) som blev färdigt år 1989 och Pepottriangeln 3 (23 bostäder) som blev färdigt våren 2011. De ungas svårigheter och problem i anslutning till boende är dock så omfattande att de nuvarande resurserna inte är tillräckliga för att ha kontroll över situationen. Antalet stödbostäder är inte heller tillräckligt. Flera ungdomar som övergår till självständigt boende behöver handledning och rådgivning som gäller boendet och som kan ges med hjälp av servicehandledning för boende, en stödperson eller boendehandledare beroende på de ungas behov. Senast 2014 blir det färdigt 118 studentbostäder på Västra åstranden. Om det behövs nya objekt beror på utvecklingen av utbildningsområden och studieplatser i Borgå. Regionalt samarbete när det gäller boende för specialgrupper I och med att kommun och servicestrukturerna ändras inom den närmaste framtiden blir det nödvändigt att man riktar den regionala utvecklingen av boendet för specialgrupper till de faktorer där nyttan med samarbetet är stor: 1. att fastställa och förutse kvantitativa och kvalitativa behov av boende för specialgrupper 2. att förbättra samarbetet kring serviceutbudet i kommunernas gränsområden 3. att utveckla regionalt samarbete för klientgrupper där totalvolymen av serviceefterfrågan är liten i en enskild kommun. Åtgärder 1. Med hjälp av åtgärderna stöder man de äldres boende i eget hem bl.a. genom att öka tillgängligheten i bostadsbeståndet samt styra planläggningen och nybyggande så att man kan
bygga ändamålsenliga bostäder för de äldre på lämpliga ställen runt om i staden. För ändringsarbeten i bostäder för äldre personer reserveras årligen ett tillräckligt anslag. 2. Under de närmaste åren är behovet av flera platser inom effektiverat serviceboende för de äldre uppenbart. Staden tryggar dygnetruntserviceboendet till 5 6 procent av dem som är över 75 år antingen som egen produktion eller köpta tjänster. Följande fastighet ska byggas år 2013 eller 2014, om projektet får finansiering från Finansierings och utvecklingscentralen för boendet. Också grundlig renovering av befintliga åldringshem och ombyggnad till servicebostäder behövs. Under år 2013 ska en helhetslösning utarbetas för serviceboendets lokaler. Man strävar efter att få bidrag till finansieringen av de nya servicehus som behövs från Finansierings och utvecklingscentralen för boendet. Stadens finansiering behövs endast för den primära möbleringen av nya enheter i det fall att staden anordnar omsorgstjänsterna själv. 3. Man ökar samarbetet med stadens hyresbostadsbolag i val av invånare, förebyggande av boendestörningar och utvecklingen av stödet för boende. Man beskriver en process om hur invånarna väljs för att klarlägga alla aktörers roller. Man ökar förebyggande boenderådgivning. Tyngdpunkten i den förebyggande verksamheten bör i fortsättningen också finnas i anvisningarna för bostadsbolagens nya invånare, hyreskontrollen och utvecklingen av samarbetet mellan bostadsbolagen och socialsektorn. 4. Man tryggar tillgången till bostäder i en skälig prisklass i Borgå. Genom produktionen av hyresbostäder i skälig prisklass tryggas bostadsbehovet för låginkomsthushåll. Dessa bostäder riktas till både de arbetande, de unga, arbetslösa och pensionärer, och boende för specialgrupper. 5. Man förebygger de ungas marginalisering Om en del av de ungas hyresskuld täcks med kompletterande utkomststöd, förutsätter man att de unga förbinder sig till servicehandledning, en betalningsplan samt andra åtgärder för att trygga boendet. För de ungas boendehandledning och rådgivning anställs en boendehandledare. Styrgruppen som stöder de ungas boende fortsätter arbetet för att säkerställa att de unga får det nödvändiga stödet för sitt boende. 6. Specialgrupperna beaktas i planläggningen genom att öka samarbetet mellan verksamhetsområden. Principen är att man i de stora planläggningshelheterna anger tomter också för specialgruppers boende. Social och hälsovårdssektorn, lokalitetsledningen och stadsutvecklingen tar i bruk en verksamhetsmodell där man regelbundet granskar behoven och utbuden i specialgruppers boende. 7. Man riktar årligen 15 000 euro till små ändringsarbeten i hemmen för de äldre som skrivs ut från sjukhuset.
Energieffektivitet och förtätning av samhällsstrukturen Energieffektiviteten och en förtätning av samhällsstrukturen beaktas vid planeringen och byggandet av stadsstrukturen, bostadsområdena och bostäderna. Energieffektivt byggande betonas vid tomtöverlåtelse. Staden satsar på kvalitetsstyrning vid byggande och rådgivning i energieffektivitetsfrågor. Möjligheterna till kompletterande byggande undersöks vid ändring av planer. Åtgärder 1. Byggnadstillsynen i Borgå har inlett en proaktiv kvalitetsstyrning för småhusbyggande. Jubileumsfonden för Finlands självständighet Sitra och Tekes (utvecklingscentralen för teknologi och innovationer) finansierar utvecklingsarbetet som utöver byggnadstillsynen omfattar också hela tomtöverlåtelseprocessen. I och med det nya verksamhetssättet förbättras byggandets kvalitet och byggarna får råd för mer energieffektiva lösningar. 2. Staden betonar energieffektiviteten i överlåtelsevillkoren för bostadstomter. 3. I stadens detaljplanearbeten tillämpas den information och de erfarenheter som Skaftkärrprojektet gav om mer energieffektivt utarbetande av planer. 4. Möjligheterna till kompletterande byggande undersöks vid ändring av planer. 5. I stadens eget byggande och när staden låter bygga gynnas energieffektiva lösningar. Fastigheterna ansluts till fjärrvärmenätet, om det finns tillgång på fjärrvärme i området. 6. Staden har förbundit sig att före år 2016 spara 9 % av den energimängd som förbrukades år 2008. Målet för energibesparing inom stadskoncernen är 9,3 GWh, varav det årliga målet för befintlig bostadsbestånd är 2,25 GWh. Om det vid nybyggen byggs energieffektivare byggnader än vad byggbestämmelserna förutsätter, kan skillnaden kalkylmässigt utnyttjas vid energibesparingen i det befintliga byggandsbeståndet. Staden måste inom de närmaste åren göra investeringar i energibesparing i bostadsbeståndet för att uppnå stadskoncernens sparmål. 7. Separata koncerndirektiv ges om åtgärder för att spara energi inom stadskoncernen. Förvaltning av bostadsegendom och ekonomi Förvaltning av bostadsegendom Borgå stad äger direkt eller indirekt sammanlagt 2 534 bostäder som stadens egen organisation eller bolag förvaltar.
Porvoon A-Asunnot Oy - Borgå A-bostäder Ab, som staden i praktiken äger helt, har 1 236 ARAhyresbostäder, varav 164 har inga begränsningar för val av invånare. Dotterbolaget A-Lukaali och dess dotterbolag har 58 ARA-hyresbostäder och 144 hyresbostäder utan begränsningar. Kiinteistö Oy Peiponaho, som staden helt äger, har 334 ARA-hyresbostäder och Kiinteistö Oy Porvoon Suolapuro 114 hyresbostäder utan begränsningar. Borgå stad äger direkt 122 bostäder. Lokalitetsledningen förvaltar 553 bostäder. Dessutom förvaltar lokalitetsledningen 25 bostäder som ägs av Y-säätiö, som används av flyktningar. Av de bostäder som staden äger är 84 höghuslägenheter i olika bostadsaktiebolag. Av bostäderna är 268 i sådana fastigheter som staden äger helt. Lokalitetsledningens program för försäljning av fastigheter omfattar säljning av enskilda höghuslägenheter och bostadsfastigheterna vid Gymnasiegatan. Borgå stad beställde år 2011 en expertutredning om utveckling av ägande och förvaltning av stadens bostadsegendom, enligt vilken stadens nuvarande egendom koncentreras till en förnuftig helhet i fråga om förvaltning och verksamhet. Målet för uppdraget var att utreda olika alternativ för att göra beslutsfattandet och förvaltningen enklare, så att servicen kan produceras så kostnadseffektivt som möjligt genom egen produktion, genom samarbete eller enligt beställarutförarmodellen. Utredningen gjordes av Nordic Advicer Group Oy. Den blev färdig 7.9.2011 och i den föreslås att för att förvalta stadens bostadsegendom bildas en centraliserad koncernstruktur i bolagsform. Detta betyder ett nytt aktiebolag som staden äger till 100 %. Centraliseringens nytta och motiveringar för ägaren är möjligheten att leda verksamheterna som helhet och förbättrad riskhantering. Nyttan för organisationen gäller utvecklingen av verksamheten och kvaliteten samt skalfördelar och besparingar. Åtgärder 1. För att förvalta bostadsegendomen bildas en centraliserad koncernstruktur i bolagsform. Detta betyder ett nytt aktiebolag som staden äger till 100 %. Centrala åtgärder: Borgå stads hyresbostäder och verksamheter centraliseras till ett bolag. Bolaget kan ha koncernstruktur. Det nya bolagets mål är att erbjuda kostnadseffektiva hyresbostäder i Borgå och se till att det bostadspolitiska programmet genomförs genom investeringar och utveckling av det nuvarande bostadsbeståndet. Man avstår på ett behärskat sätt från ägandet av enskilda bostäder och ställer intäktsmål för fritt finansierade bostäder. Juridiska strukturer och förvaltningen görs enklare och en genuin ägar- och investerarstyrning skapas för det nya bolaget. Det nya bolagets och lokalitetsledningens samarbete vid nybyggnader utreds och verksamheten ordnas så att den är så effektiv för stadskoncernen som möjligt.