Den framtida finansieringen av välfärden väcker diskussion i Sverige individens valfrihet betonas Björn Sundström Sveriges kommuner och landsting Nora kommun 2011-01-26
Krisen och den ekonomiska utvecklingen framöver Var det bättre förr? Framtida utmaningar
Stora offentliga underskott i PIIGS och USA Offentligt saldo procent av BNP 4 2 0-2 Sverige Finland -4-6 Italien -8-10 -12-14 -16 EU27 Portugal Spanien USA Grekland Irland Källor: Eurostat och IMF
Svensk produktion, första kvartalet 2008 till och med tredje kvartalet 2010 Index, första kvartalet 2008 = 100 Ekonomirapporten. December 2010
Tillväxtländerna har hämtat igen tvärstoppet men inte OECD 170 160 150 Index år 2000=100 140 130 120 110 100 90 jan-00 jun-00 nov-00 apr-01 sep-01 feb-02 jul-02 dec-02 maj-03 okt-03 mar-04 aug-04 jan-05 jun-05 nov-05 apr-06 sep-06 feb-07 jul-07 dec-07 maj-08 okt-08 mar-09 aug-09 jan-10 jun-10 Industriprod, världen Industriprod, OECD Världshandel Källa: Reuters Ecowin
Ekonomin aldrig så bra som 2005-2010
Kommunernas resultat före extraordinära poster åren 2000 2010 Miljarder kronor respektive procent
Nora kommuns resultat 2000-2009 Nora Länet 2 000 1 000 0 kr/inv -1 000-2 000-3 000-4 000-5 000 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009
Antal kommuner med ekonomiskt underskott respektive stora överskott 200 4 D Underskott (vtlnsler) 150 3 D Resultat >2 % a... skatter o bidrag (vänster) ro 1: lao «50 -o 2 ~ ~ - Sektorns resultat i % av skatter o generella statsbidrag o 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 o Svi:!rlges Kommuner och... r>dsting
Prognos kontra utfall beträffande kommunernas resultat 2009 300,------------------------------------------------------------------------- Antal noll resultat / pos iti va 250 +------------------------------------------------------ 200 t---------------~5g~~ffirt~---------------------- pos iti va 150 +-----------------I---------t------------------------ 100 +--------1 Antal negativa 50 +--------1 O +-----~--------~------~----~------~------- Prog nos Utfall Sveriges Kommuner och landsting
Tabell 2.4 Kommunsektorns finanser (Ur BP 2010) Miljarder kronor om annat ej anges. Utfall för 2009, prognos för 2010 2014 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Inkomster 744 778 787 808 835 866 Inkomstskatter 511 523 528 550 574 600 Kommunal fastighetsavgift 14 15 15 15 16 16 Statsbidrag 115 138 138 133 132 132 varav generella bidrag1 66 86 85 81 81 81 riktade bidrag Övriga inkomster2 50 104 52 102 53 106 52 109 50 114 50 118 Utgifter 755 772 794 816 843 870 Konsumtionsutgifter 636 654 671 687 710 733 Procentuell utveckling3 Övriga utgifter 1,0 119 0,2 119 0,4 123-0,1 129 0,5 132 0,5 138 Finansiellt sparande -11 5-7 -8-7 -4 Procent av BNP -0,4 0,2-0,2-0,2-0,2-0,1 Resultat 13 17 5 5 6 9
Kommunernas resultat före extraordinära poster åren 2009 2015 Miljarder kronor Ekonomirapporten. December 2010
Arbetsmarknadsgapet sluts inte förrän 2015 Arbetade timmar Potentiella timmar 1 950 1 900 1 850 1 800 1 750 1 700 1 650 1 600 1 550 1 500 Källa: Reuters Ecowin
Trots allt hyfsat bra förutsättningar fram till 2020 Hög utbyggndstakt Låg utbyggnadstakt Ekonomi i balans 3,0 2,0 1,0 0,0 procent -1,0-2,0-3,0 varje procentenhet motvarande ca 23 öre på skatten 2008-4,0-5,0-6,0 utvecklingen efter 2020 är ett sektorproblem, inte ett kommunproblem 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030
Vad är problemet nu och framöver? Vi lever allt längre demografisk obalans Vi blir allt rikare kraven ökar Kraven ökar ekonomisk obalans Alla ska ha samma standard 200 av 290 kommuner krymper För många kan personal- och kompetensförsörjningen bli ett problem Kommun- och regionstrukturen är inte riggad för att klara alla utmaningar Ej heller gällande lagstiftning
Andel invånare över 65 år 2005-2050 40,0% 2005 2030 2050 35,0% 30,0% Procent 65+ 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Western Europé Sweden Italy 2005 17,3% 17,4% 20,3% 2030 24,8% 24,4% 27,3% 2050 28,7% 25,6% 33,4%
Befolkningsförändringar 1980-2005 2005-2030 800 000 700 000 600 000 Förändringar i antalet inv 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0-100 000 0-19 20-24 25-54 55-64 65-100+ 80-100+
Kommunernas årskostnad per person 450 000 400 000 Kommunal grundkostnad Äldreomsorg Övriga kostnader Barnomsorg och skola 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100 Kostnad per person Ålder
Genomsnittlig kostnad efter ålder inom äldreomsorgen Män Kvinnor 65-69 8 330 5 522 70-74 10 790 17 793 75-79 25 564 35 469 80-84 50 654 77 896 85-89 114 498 168 545 90+ 213 236 297 941 Källa: SKL
Boendeformer enligt IBF (institutet för bostads- och urbanforskning) Exbo Gambo Kombo Mambo Vedbo Delsbo Fågelbo Förbo Gråbo Krylbo Närbo Sambo Svärbo Särbo Turbo Gravbo
Födda 0 20000 40000 60000 80000 100000 120000 140000 160000 1900 1903 1906 1909 1912 1915 1918 1921 1924 1927 1930 1933 1936 1939 1942 1945 1948 1951 1954 1957 1960 1963 1966 1969 1972 1975 1978 1981 1984 1987 1990 1993 1996 Kris i befolkningsfrågan Dagens 85-åringar 40-talisterna Baby-boom Baby-boom
Den demografiska utmaningen Befolkningsutveckling i lokala arbetsmarknader Andel sysselsatta inom äldreomsorgen 50,0 45,0 40,0 35,0 30,0 Procent 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 2000 2010 2020 2030 2040 2050 Källa: SCB samt Svenska Kommunförbundets långtidsutredning
Bruttonationalprodukten (BNP) 1950- Miljoner kr, 2000 års priser 2 500 000 2 000 000 1 500 000 1 000 000 500 000 1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 Källa: SCB Data t.o.m 2003
Demografiskt tryck och offentlig konsumtionsökning per år 1950-2000 Demografiskt tryck Offentlig konsumtionsökning 6 5 4 Procent 3 2 1 0 1950-tal 1960-tal 1970-tal 1980-tal 1990-tal
Utveckling av kommunalskattesatsen 1930 2004 35,00 Total Landsting Kommuner Kommuner + landsting 30,00 25,00 20,00 15,00 10,00 5,00 0,00 1930 1933 1936 1939 1942 1945 1948 1951 1954 1957 1960 1963 1966 1969 1972 1975 1978 1981 1984 1987 1990 1993 1996 1999 2002 Procent År
Total kommunalskatt 2010-2035 Demografi resp. demografi plus 1 %, procent 50 40 30 20 10 Plus1alternativet Demografialternativet 0 2010 2015 2020 2025 2030 2035 Programberedningen för välfärdsfinansieringen
Det långsiktiga behovet av kommunalskatt 55,0 50,0 Kommunalskatt Var går gränsen? 45,0 Procent 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 2001 2010 2020 2030 2040 Källa: Svenska Kommunförbundets långtidsutredning Kommunala framtider (år 2002)
Var det bättre förr?
Hälso- och sjukvård (faktisk utveckling 1994-2005) Kostnader Demografiskt betingat behov 115 110 Index där 1994 = 100 105 100 95 90 85 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005
Utan skattehöjning hade hälso- och sjukvården haft det kärvt Kostnader (H&S) Real skattebas + skattehöjning Real skattebas Demografiskt betingat behov 115,0 110,0 Index där 1994 = 100 105,0 100,0 95,0 90,0 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005
Svag löneutveckling i kommuner och landsting (index där 1993 = 100) Ekonomirapporten. Maj 2009
Äldreomsorgen har fått stå tillbaka till förmån för övriga välfärdstjänster i kommunerna (prestationer jämfört med demografiskt behov) Index där 1994 = 100 160,0 150,0 140,0 130,0 120,0 110,0 100,0 90,0 80,0 70,0 Barnomsorg Grundskola Gymnasieskola Särskola Barn och undomsvård Äldreomsorg 60,0 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005
Standarden inom handikappomsorgen har fördubblats sedan 1994 Kostnader (hkp. omsorg) Demografiskt betingat behov 220 200 180 Index där 1994 = 100 160 140 120 100 80 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005
Behovs- och kostnadsutveckling (samtliga välfärdstjänster) Kostnader (alla välfärdstjänster) Real skattebas + skattehöjning Real skattebas Demografiskt betingat behov 115 110 Index där 1994 = 100 105 100 95 90 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005
Behovs- och kostnadsutveckling (övrig verksamhet i kommunsektorn) Övrig kommunal verksamhet Real skattebas Demografiskt betingat behov Övrig landstingskommunal verksamhet Real skattebas + skattehöjning 150 140 130 Index där 1994 = 100 120 110 100 90 80 70 60 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005
Specialiseringstrycket på kommunerna 800 Branscher Kommunala befattningar Specialiseringstrycket? 700 700 600 550 Antal 500 400 300 310 430 200 155 100 0 Mindre än 10 000 10 000 50 000 50 000 100 000 100 000 500 000 Storstadsregioner
Kommuner och valfrihetssystem (juli 2010) LOV, lag om valfrihetssystem, är avsedd att fungera som ett frivilligt verktyg för de kommuner och landsting som vill konkurrenspröva verksamhet genom att överlåta valet av utförare till brukaren/invånaren (1 januari 2009) 208 kommuner utreder LOV Beslut införa LOV 81 kommuner Ännu ej beslut 33 kommuner LOV i drift - 70 kommuner Beslut att ej införa LOV 24 kommuner Kommuner som inte sökt bidrag
Hur klara det framtida välfärduppdraget? Fler i arbete Begränsad skattehöjning Alternativ finansiering En effektivare verksamhet Utjämning Se upp med reformer och rättigheter! Ett minskat välfärdsåtagande Kommunal samverkan/kommunsammanläggningar Ett boende anpassat för äldres behov
Hur vill man bo på äldre dar? (intervjuer med 55-64-åringar) Balkong eller terrass (92 %) Nära till naturen (92 %) Nära till allmänna kommunikationer (93 %) Nära till service (93 %) Att få bo med människor i alla åldrar SOU 2002:29 Riv ålderstrappan
Sammanfattning av de regionala önskemålen att få bilda regionkommuner Sammanfattning iw de regionala och lokala ön~kemålen att bilda regionkommuner """s<> Kommuner och Landsting
Utredning om översyn av statlig regional förvaltning Översyn av statlig regional förvaltning Legala förberedelser för ändring av landstingsindelning Landstingssammanläggningar geografisk gränsdragning m.m. Om ändrad landstingsindelning - föreslå länsnamn, residensstäder, ev. ändringar av kommunalekonomiska utjämningssystemet m.m.
Utjämningskommittén.08 Utvärdering och utredning av det kommunalekonomiska utjämningssystemet
Inkomstutjämning Identifiera om det finns tillväxthämmande faktorer och i så fall föreslå hur dessa kan undanröjas samt hur incitament för ekonomisk tillväxt och sysselsättning kan stärkas. Ta ställning till om i så fall hur skatteväxlingar ska beaktas i utjämningssystemet. Beakta konsekvenserna av införandet av den kommunala fastighetsavgiften.
Kostnadsutjämning Se över möjligheterna och vid behov lämna förslag i syfte att förenkla kostnadsutjämningen och öka stabiliteten. Utvärdera de förändringar som genomfördes 2008. Utreda om och i så fall hur effekter i utjämningssystemet vid indelningsändringar ska hanteras.
Avvikelse mellan standardkostnader och nettokostnader Nora Länet 25,0 20,0 Avvikelse i procent 15,0 10,0 5,0 0,0 Barnomsorg Grundskola Gymnasieskola Äldreomsorg IFO