Askhantering i omvärlden internationella erfarenheter och trender Jenny Sahlin, Profu Askdagen 17 april 2013, Stockholm

Relevanta dokument
Askor i e) hållbart energisystem. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB

INTERNATIONELL UTBLICK OM ANVÄNDNING AV ASKOR

Askor i ett hållbart energisystem. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB

Deponiska*en och restmaterial. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB

IBC Euroform Förbränningsdagar 16 april Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB

Svenska EnergiAskor Naturvårdsverket, handläggare Erland Nilsson

Perspektiv på framtida avfallsbehandling

Johan Sundberg. Profu. Profu. Profu

Svenska. EnergiAskor. Miljöriktig hantering av askor från energiproduktion

Johan Sundberg. Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) etablerades 1987.

OMVÄRLDSANALYS AVSEENDE REGELVERK FÖR ANVÄNDNING AV BOTTENASKOR FRÅN AVFALLS- FÖRBRÄNNING I FEM LÄNDER

Askor i Sverige Statistik utförts av Tyréns på uppdrag av Svenska EnergiAskor

Det svenske markedet for utsortert trevirke (RT-flis) og avfall. Gjenvinningskonferansen, Arctic Entrepreneur 2017 Mattias Bisaillon, Profu

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu

Användning av restprodukter inom EU - olika nationella strategier. Ramböll Sverige AB. Anna Wilhelmsson och Gunilla Jansson

Mårten Haraldsson. Profu. Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) etablerades Idag 19 personer.

Hållbar energiproduktion kräver helhetssyn Helle Herk-Hansen, miljöchef Vattenfall. Askdagen 2015

Statistik utförd av SCB på uppdrag av Svenska EnergiAskor

Biooljors framtid. Charlotta Abrahamsson Svensk Fjärrvärme

REMISSVAR: Remiss av promemorian Verksamheter som kan undantas från tillstånds- och anmälningsplikt

Fjärrvärmen är en integrerad del av det hållbara energisystemet. Fjärrvärmens ambition är att bidra till de samhälleliga målen:

Fjärrvärmen är en integrerad del av det hållbara energisystemet. Fjärrvärmens ambition är att bidra till de samhälleliga målen:

Vad gör vi med våra deponier?

2016 Trollhättan Energi

BRÄNSLEMARKNADS- UTREDNINGAR

Klimatbokslut. Greenhouse gas protocol

Utveckling av konstruktionsmaterial från avfall. Lale Andreas, Mirja Nilsson, Malin Svensson

Från kvittblivning till garanterad. Christer Lundgren, Renova AB. Energisession i Trollhättan. 8 februari återvinning

Föreskrifter om hantering av kontaminerad torv- och trädbränsleaska kort introduktion för ansvariga

TILLÄMPNINGSDOKUMENT TILL UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR ELEKTRICITET V 1.1. BASKRAV OCH AVANCERADE KRAV

2017 DoA Fjärrvärme. Organisation: Tekniska verken i Linköping AB. Linköping, Linghem, Sturefors

ENERGIASKOR FÖR VÄG- OCH ANLÄGGNINGSÄNDAMÅL

Alternativ för hantering av askor från avfallsförbränning. Stig-Olov Taberman Miljö- och utvecklingsingenjör Tekniska Verken i Linköping AB (publ)

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Canons program för återvinning av tonerkassetter

Syntes av programmet Miljöriktig användning av askor

Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova. Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk.

Innovativa nya metoder

Aska från energiproduktion producerad och använd mängd aska i Sverige 2006

Naturskyddsföreningen

Mattias Bisaillon. Profu. Delägare i forsknings- och utredningsföretaget

Workshop, Falun 12 februari Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB

Förgasningsprojektet i Västerås. Örjan Persson Mälarenergi Presentation hos Ragnsells Stockholm 19 mars 2009

Köparens krav på bränsleflis?


Profu. Johan Sundberg. Profu. Profu Avfall i nytt fokus Från teknik till styrmedel september 2010, Borås

BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Miljöåret Vår dröm - en fossilbränslefri stad

Frågor kan ställas till tekniskt säljstöd, Renova ( ) eller till er tillsynsmyndighet.

+33,97% Framtidens bränslen. Vad är det som händer? - En framtidsspaning. Anders Kihl, Ragn-Sells AB. Kraftverkens framtida bränslen 22/3 2012

STRATEGISK AFFÄRSPLAN: HARGS HAMN AB

Transport av avfall över gränserna (import till Sverige) påverkar behovet av dispenser för att deponera brännbart avfall då det är kapacitetsbrist

En bedömning av askvolymer

arbetar med sluttäckning av deponier och miljöriktig återanvändning av restprodukter

Välkomna till en träff om fjärrvärmen i Lilla Edet! 8 november 2011

Kraftproduktion med Biobränsle

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

Energiåtervinning från avfall i ett miljöperspektiv Kunskap och kommunikation

Johan Sundberg. Profu. Profu. Delägare i forsknings- och utredningsföretaget

Det är skillnad på. värme och värme. Välj värme märkt Bra Miljöval

Fortum Heat Scandinavia

%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland

Miljöredovisning 2014

Värmeforsk. Eddie Johansson. Himmel eller helvete?

i Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling.

Johan Sundberg Mattias Bisaillon

TILLSATSMATERIAL FÖR BETONG

Miljöriktig användning av askor

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1998, TWh

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2000, TWh

Befolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (1950=100)

Värmenergi. Kriterier Bra Miljöval Revision verksamhetsåret Revisionsår. 2. Licenstagare. 3. Licensuppgifter

Alternativt faxas till eller scannas och skickas via e-post till

Programbeskrivning Miljöriktig användning av askor

Färdplan Nuläget - Elproduktion. Insatt bränsle -Elproduktion. Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS

Panndagarna Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen

Klimatbokslut Foto: Johan Gunséus

Erfarenheter av förbud mot deponering av organiskt och brännbart avfall. Thomas Rihm

RAGN-SELLS AB. Slamförbränning & extraktion. Lars Tolgén. KSLA 27 feb En del av kretsloppet

Perspektiv på avfall från kvittblivning till ekonomisk motor. Mats Eklund Industriell miljöteknik Linköpings Universitet

Hej och välkomna KVÄLLSTRÄFF SAMFÄLLIGHETER

Avfallets roll i framtidens energisystem

AVSÄTTNING AVFALLSASKOR - LAGSTIFTNING OCH UTMANINGAR. Jakob Sahlén Rådgivare, Avfall Sverige

Kan gruvavfall utgöra en resurs? Lena Alakangas Avdelningen för Geovetenskap och Miljöteknik Luleå Tekniska Universitet

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5)

Johan Sundberg. Profu. Profu

1 Problemet och vad SSM vill uppnå

FLÖDEN I NORRBOTTEN AV AVFALL SOM KAN UTGÖRA KONSTRUKTIONSMATERIAL. Sweco Environment AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm

Förnybarenergiproduktion

Spanien. Storbritannien

Avfall Sverige anser att punkt 11 första stycket 2 p ska ändras till att gälla även förorenade byggnadsmaterial på ett område som saneras.

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh

Solvie Herstad Svärd

Energi från avfall ur ett internationellt perspektiv RAPPORT 2008:13 ISSN

Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA. Torsås Fjärrvärmenät AB

Energisituation idag. Produktion och användning

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras

Transkript:

Askhantering i omvärlden internationella erfarenheter och trender Jenny Sahlin, Profu Askdagen 17 april 2013, Stockholm

Bakgrund: Askanvändning Källa: Tyréns 2010 / Svenska EnergiAskor

Länder

Avfallsaskor

Bränsle för fjärrvärmeproduktion slaggruset kommer öka Avfall; 5% Övrigt Spillvärme EL Övrigt Olja Kol Naturgas Kol Spillvärme 1981 Värmepump 2001 Olja Avfall; 11% Torv Biobränslen; 33% Värmepump Fossilt bränsle Spillvärme Värmepump EL Fossilt bränsle Spillvärme Avfall; 15% Avfall; 40% 2030 Torv 2008 Biobränslen; 45% Biobränslen; 51% Profu

Nederländerna slaggrus Idag: Källa: CEWEP (2013) 1,5 miljoner ton slaggrus Fokus på lakning och resurshushållning ICM - IsolaIon/ Control/ Monitoring Ger 100% användning vägbyggnaion, invallning 5 miljoner ton i Grönt skepp 0,5-1 miljon ton i Knutpunkt Tiglia

Nederländerna slaggrus Framtid: Green Deal för ax nå NBU (Non- bound uilisaion) TväXning allid Accelererat åldrande i stor skala Även stabilisering / solidifiering samt yxerligare separering /sållning

Danmark -Slaggrus Drivkra_: resursbesparing Fokus lakning Ill grundvaxen Motorvägsbyggen, statligt och kommunalt Vid tex uppfyllning: Inkapslat med lera under och på sidor Dränage för vaxen ej genom askan Ger merutgi_, men besparing i materialinköp Källa: Afatek A/S

Belgien slaggrus Flandern 90% på deponier Mindre i vägbyggen Test med betongblock för begränsad marknad Flandern Bryssel Vallonien Vallonien Friare Mindre strikt m.a.p. utlakning Drivkra_ och marknad genom den lokala regeringen fri användning av grusfrakionen e_er metallseparering siktning och tväx Nackdelen är ex slam som deponeras e_er avvaxning.

Belgien slaggrus Framtid Gränsvärden för utlakning skärps och kommer ax omfaxa fler ämnen

Frankrike - slaggrus Framtid YXerligare restrikioner: begränsning möjliga användningsområden, lägga Ill nya ämnen analysera, och snävare tröskelvärden. Källa: Amorce

Norge Flygaska till Langøya Langøya är ex gammalt kalkstensbro+, som företaget NOAH via Norska staten håller på ax restaurera Basisk aska och kalksten neutraliserar svavelsyra från annan verksamhet Bildad gips används som fyllmaterial i de gamla broxen Verksamheten klassas som återvinning MoXar ca 200 000 ton/år 40 meter under havsytan, skall byggas upp Ill 18 meter över Verksamhet Ill år 2025 (?) täckning Ill 2030 Källa: NOAH AS

Biobränsleaskor Blandaskor

Finland Biobränsle- och torvaska Idag 500 000 ton främst flygaska DeponiskaX 50 % används Gödning i torvskog (max/ minvärden) Markarbeten vägar etc Även betong (torvaska) som bindemedel, Illsats såsom kolaskor Drivkrafter och hinder Råvarupriser Resursbesparing DeponiskaX! LagsI_ning (innehålla gränsvärden, tekniska krav) Tid för Illståndsprocessen VariaIon i kvalitet (pannor, mix, sammansäxning (As), parikelstorlek) Brist på erfarenhet

Drivkrafter Bioaskor, gödning Prisutveckling & Illgång fosfor och kalium LångsikIghet KvanItet & kvalitet (låg konstant kvalitet) Ingen enda lösning inte en aska Lokala lösningar Deponikostnad+skaX

Portugal Bioaska BiobränsleboXenaska från fluidbädd, byts o_a Undviker Deponering UXag av naturresurser, ersäxer behandlad sand i murbruk Test: Metod för tväx av klorider, opimal inblandning påverkar användbarhet/arbetbarhet (parikelstorlek) Mekanisk hållfasthet, mm Slutsats: lovande men klorider största risken Saknas långidstest

Storbritannien Blandaskor Kol 90% Bio 10% Quality Protocol / End- of- waste Otydlighet ger mer deponering Kriterier end- of- waste Hur uppfyllandet skall påvisas Sy_e: förtroende hos marknaden för produkten Krav på åtgärder, tester, kontroller, dokumentaion i alla led

Källa: WRAP och Energy Agency

Storbritannien Blandaskor Pekat ut användning, aktuella standarder Inblandningsgrad och Illsats i cement för olika Illämpning, betongblock färg, plast, gummi Tillsats i bitumen och asfalt TroXoarer Pumpat, injicerat i marken för utyllnad

Summering framgångsfaktorer Fokus på begränsad Illämpning (inte fri) Besparing av naturresurser Ekonomi producent (alternaiv deponering) och byggherre Engagemang i flera led: Askproducent Askförädlare (utbildar sina kunder) Byggherre /Entreprenör Tydlighet i lagsi_ning End- of - waste Quality Protocols

Tack för er uppmärksamhet Några frågor? Profu Götaforsliden 13 nedre 431 34 Mölndal 031-720 83 90 www.profu.se Profu Årstaängsvägen 1A 117 43 Stockholm 070 364 93 50 jenny.sahlin@profu.se 070-7208377