Södertörns nyckeltal 214 Grundskolan Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö 1
Innehållsförteckning 1. Grundskolans nyckeltal sammanfattning... 3 2. Inledning... 6 3. Metod... 8 4. Resultat i årskurs 9... 8 4.1.1 Elevernas behörighet till gymnasieskolan... 8 4.1.2. Elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen... 1 4.1.3. Genomsnittligt meritvärde... 12 4.2 Jämförelse mellan kommunala och fristående skolors meritvärde... 14 4.3 Skillnaden mellan nationella prov och slutbetyg... 16 4.4 Kön... 2 4.5 Svenska som andraspråk... 23 5. Ekonomiska förutsättningar... 26 5.1 Kostnader per elev... 26 5.2 Lärartäthet och lärarbehörighet... 28 6. Strukturella faktorer... 31 6.1 Föräldrarnas utbildningsnivå... 31 6.2 Elever med utländsk bakgrund... 32 2
1. Grundskolans nyckeltal sammanfattning Nyckeltalsrapporten är en jämförelse av resultaten i sju kommuner på Södertörn. Ett av kommunernas viktigaste uppdrag inom skolan är att möjliggöra att alla elever lyckas i sina studier, oavsett var i kommunen de bor eller vilken skola de valt att gå i. Denna rapport vill säga något om hur väl kommunerna lyckats med det uppdraget. Det är större skillnader inom kommunerna, än mellan dem. Vissa resultatskillnader har ett samband med elevernas sociala bakgrund men det finns skolor som är belägna i socioekonomiskt svaga områden och skolor med många nyanlända elever som uppnår goda resultat. Aktuell skolforskning visar att följande faktorer är av betydelse för att en skola ska nå framgång: Systematiskt kvalitetsarbete där tydliga mål kombineras med uppföljning och utvärdering Tydligt pedagogiskt ledarskap i en tydlig organisation Pedagoger med höga förväntningar Fokus på kunskaper och lärande Systematiskt arbete med elever i behov av särskilt stöd Dessa kända framgångsfaktorer ger oss väsentlig kunskap när vi ska vässa vårt kvalitetsarbete, stödja det pedagogiska ledarskapet och säkerställa att alla elever får det stöd de behöver. På riksplanet har vi sett, genom forskningsöversikten, Vad påverkar resultaten i svensk skola? (Skolverket 29) att decentralisering, segregation, differentiering och individualisering är förändringar som bidragit till bristande likvärdighet och låga resultat. Detta är något att ha i åtanke för att kommunerna ska styra resurserna dit de bäst behövs och organiserar för lärmiljöer som möjliggör alla elevers utveckling och lärande. Behörighet till gymnasieskolan Varje kommun ska arbeta för att eleverna som går ut årskurs 9 ska vara behöriga till gymnasieskolans nationella program. Sedan 211 utgör behörighet till yrkesprogrammen det lägsta behörighetskravet till gymnasieskolans nationella program, vilket innebär att eleven minst är godkänd i svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik, samt i ytterligare fem ämnen. 3
Den högsta andelen elever som erhållit behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram år 214 hade Huddinge, följt av Salem och därefter Tyresö. Huddinge är också den enda kommun där resultatet legat i nivå med eller strax över rikets siffror under hela mätperioden 211-214. Det går att identifiera en tydlig positiv trend avseende behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram i Södertälje och en negativ trend i Tyresö. Meritvärde Spridningen i uppnått meritvärde bland Södertörnskommunerna år 214 i årskurs nio låg mellan 2,2 poäng och 228,5 poäng, där Salem uppnådde det högsta meritvärdet. Därefter följde Huddinge med 221 poäng och Tyresö med 217,2 poäng. Dessa tre kommuner har legat i topp bland Södertörnskommunerna under hela sexårsperioden. De har också haft ett meritvärdesresultat som är något bättre än riket under hela perioden. I Södertälje har meritvärdet ökat de senaste fyra åren och Södertälje är därmed den kommun där meritvärdet ökat flest år i rad och där ökningen varit som störst de senaste fyra åren. Svenska som andraspråk I de allra flesta fall utgör svenska som andraspråk det ämne som har den lägsta andelen godkända elever och lägst betygspoäng. Detsamma gäller för riket vars snitt år 214 var 66 % godkända elever i svenska som andraspråk i årskurs 9. I Södertälje är tendensen att andelen godkända elever i svenska som andraspråk i årskurs 9 ökar för varje år till nivåer ovanför rikssnittet. Södertälje har de senaste åren genomfört en rad åtgärder, bland annat en satsning på språkutvecklande arbete, vilka bidragit till förbättrade kunskapsresultat. Grundskolans nätverksträffar inom ramen för södertörnssamarbetet har riktat ett särskilt fokus på ämnet svenska som andraspråk. I diskussionerna som förts har det framgått att det är okänt hur många av de elever som i teorin skulle kunna läsa ämnet svenska som andraspråk som gör det i praktiken. Förfarandet gällande vilka elever som ska läsa för ämnet svenska som andraspråk skiljer sig åt inte bara mellan kommunerna utan också mellan skolorna inom kommunerna. Deltagarna i Södertörnssamarbetet för grundskola anser att en kartläggning av hur beslutsprocessen för vilka elever som läser svenska som andraspråk ser ut och hur undervisningen organiseras för dessa elever skulle kunna vara behjälplig i att säkra elevernas tillgång till en god språkundervisning. Strukturella faktorer 4
Viktiga faktorer som statistiskt sett påverkar och kan förklara en stor del av resultaten är elevens bakgrund, föräldrarnas utbildningsnivå och barnens kön. En särskilt viktig påverkansfaktor för barnets möjlighet att lyckas i skolan är föräldrarnas utbildning. År 214 låg föräldrarnas utbildningsnivå strax över rikets nivå i Salem, Tyresö och Huddinge. I Södertälje och Haninge hade föräldrarna år 214 den lägsta utbildningsnivån bland södertörnskommunerna. Sambandet mellan genomsnittligt meritvärde och föräldrars utbildningsnivå är tydligt när man ser på Södertörnskommunerna som helhet. Samtidigt finns det enskilda skolor som uppvisar goda studieresultat trots att föräldrarnas utbildningsnivå är låg. Vistelsetiden i Sverige är av stor betydelse för hur goda kunskaper i svenska en individ har. Av den orsaken är det logiskt att se en hög andel elever födda utomlands som förklaring till låga meritvärden. Men fullt så enkelt är inte sambandet. Flera andra faktorer spelar in, till exempel som tidigare nämnts föräldrarnas utbildning, liksom vid vilken ålder barnet kommit till Sverige och vilken skolbakgrund hen har med sig från hemlandet. Studier har visat att barn som kommit före sex års ålder blir behöriga till gymnasiet i samma utsträckning som barn som är födda i Sverige. Sämst förutsättningar har barn som anländer till Sverige efter årskurs 6, i synnerhet om de är pojkar. Tidigare har sambandet i Södertörnskommunerna varit tydlig mellan ett lägre meritvärde och andelen elever med utländsk bakgrund. Dock hade Södertälje år 214 ett högre meritvärde än både Nynäshamn och Haninge, trots att Södertälje hade en större andel elever av utländsk bakgrund i sina skolor. Detta visar att Södertäljes insatser för bättre kvalitet i undervisningen har haft positiv effekt. Det har av diskussioner inom Södertörnssamarbetet framgått att skolorna med de lägsta resultaten ofta är placerade i områden med sämre socioekonomiska förutsättningar, där andra faktorer än utländsk bakgrund, så som föräldrars utbildningsnivå, påverkar resultaten mest. I samtliga Södertörnskommuner hade flickorna ett bättre meritvärde än pojkarna. År 214 var skillnaden minst i Salem och Haninge med 15 poäng vardera, störst i Tyresö med en skillnad mellan flickors och pojkars meritvärde på 32 poäng. Könsskillnaderna varierar över tid inom varje kommun, och när det gäller gymnasiebehörigheten är skillnaden inte särskilt stor. Skillnaden blir större när man ser på andelen som har betyg i alla ämnen eller, som här, på meritvärdet. 5
Ekonomiska förutsättningar Mellan år 21 och år 213 har det varit en tydlig trend att totalkostnaden per elev ökat i Huddinge, Nynäshamn, Södertälje och Tyresö. År 213 var den störst i Huddinge och näst störst i Tyresö. Kostnaden för undervisning skiljer sig mellan kommunerna. Mellan den kommun som hade den högsta kostnaden per elev för undervisning (Huddinge) och den som hade den lägsta kostnaden (Nynäshamn) år 213 skiljde det drygt 11 kronor. Det är dock värt att poängtera att det finns en möjlig felkälla i denna statistik i och med att enskilda skolors bokföring skiljer sig åt vad gäller posten undervisning. Även kostnaderna för lokaler och övrigt visar variationer mellan kommunerna. 2. Inledning Södertörnskommunerna Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nynäshamn, Salem, Södertälje och Tyresö tar årligen fram nyckeltal för grundskolan. Nyckeltalen jämförs kommunerna emellan för att se variationer över tid, med förhoppningen att finna samband mellan olika variabler. Kommunerna är sinsemellan olika beträffande storlek och kommuntyp. Botkyrka, Haninge, Huddinge, Salem och Tyresö klassificeras i SCB:s statistik som förortskommuner. Södertälje räknas som en större stad, och Nynäshamn som pendlingskommun. Skolkommunens storlek har betydelse vid redovisningen av nyckeltal, i synnerhet när värden anges i procent. I en liten kommun kan en procent betyda en elev, och i en stor kommun kanske tio stycken. Diagrammet nedan visar elevantalet för kommunala skolors årskurs 1-9 i respektive kommun under åren 29-214. 6
12 1 8 6 4 29 21 211 212 213 214 2 Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Antalet elever har under sexårsperioden ökat i kommunerna Botkyrka, Haninge, Huddinge samt Södertälje och minskat i kommunerna Nynäshamn och Tyresö. I Salem minskade elevantalet i de kommunala skolorna under perioden 29-212 men har sedan ökat igen och år 214 var siffran för antalet elever i kommunala skolor högre än år 211. Elevantalet har ökat markant i Södertälje och Huddinge med cirka 6 elever i båda kommunerna från år 29 till år 214. Nyckeltalsgruppens arbete Nyckeltalsgruppen har i år bestått av Marika Lyman (Tyresö), Erik Sanner (Tyresö), Katarina Montenius (Salem), Tina Hammarström (Södertälje), Nils Kabner (Botkyrka), Anders Magnusson (Botkyrka), Flavja Abeshi (Haninge), Mats Nilsson (Nynäshamn). Huddinge har genom Artur Carlsson och Georgij Sokolov lett arbetet. Statistik och bearbetning av rapporten har gjorts av Georgij Sokolov. Vi har inom nyckeltalsgruppen träffats 4 gånger under 215 och upplevt träffarna som värdefulla ur ett nätverksperspektiv. Vi har dock konstaterat att faktorer som kännetecknar framgångsrika skolor svårligen låter sig härledas ur nyckeltal. De nyckeltal som används i rapporten utgår ifrån nationell statistik 7
och är därmed något inaktuell. Det interkommunala samarbetet skulle sannolikt vinna på om vi samlar kunskap ur våra respektive system för kvalitetsutveckling. Exempelvis en samkörning av systemen eller med hjälp av något externt system. Om t.ex. KSL-databasen UEDB (Ungdoms- och elevdatabas) också hade betyg skulle det dessutom bli möjligt att se vad som sker med elevernas skolresultat när de byter skolkommun. 3. Metod I nyckeltalsarbetet har vi följt denna arbetsgång: Framtagande av nyckeltal Jämförelse av nyckeltal mellan kommuner och över tid Diskussion om andra förklaringsfaktorer; strukturella och mänskliga Måtten i rapporten gäller enbart kommunala skolor, om inte annat anges. Resultat som avser hela riket omfattar dock samtliga elever; både i kommunala och fristående skolor. Resultatjämförelserna gäller i samtliga fall elever i årskurs 9. Nyckeltalen har uteslutande hämtats från skolverkets databas SIRIS. 4. Resultat i årskurs 9 4.1.1 Elevernas behörighet till gymnasieskolan Hösten 211 trädde den senaste gymnasiereformen i kraft och antagningsgrunderna till gymnasiets nationella program förändrades. För att uppnå det lägsta behörighetskravet, behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram, krävs numera lägst betyget E i svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik samt i ytterligare fem ämnen. 211 är det första år från vilket Skolverket redovisar statistik enligt de nya behörighetskraven och diagrammet omfattar därför perioden 211-214. 8
95 Andel (%) elever i årskurs 9 som är behöriga till yrkesprogram 9 85 8 75 211 212 213 214 7 65 Högst andel elever som är behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram år 214 hade Huddinge, följt av Salem och därefter Tyresö. Botkyrka, Haninge, Nynäshamn och Södertälje har alla en andel yrkesbehöriga elever som är lägre än rikssnittet. Andelen elever med yrkesbehörighet ökade mellan år 213 och år 214 i Huddinge, Salem, Södertälje och Tyresö men minskade i övriga kommuner. Det går att identifiera en tydlig positiv trend i Södertälje sett till fyraårsperioden. I Södertälje har en rad åtgärder de senaste åren bidragit till förbättrade kunskapsresultat. Som exempel kan nämnas en ökning av förstelärare, en inriktning mot systematiska arbetssätt, deltagande i matematik- och läslyftet, framgångsrikt samarbete med resurscentrum, ett system med två lärare i klassrummet, samt en satsning på språkutvecklande arbete. Skillnaden mellan skolorna i kommunerna Diagrammet nedan visar skillnaden i procentenheter mellan den skola som har den högsta andelen gymnasiebehöriga avgångselever och den skola som har den lägsta andelen gymnasiebehöriga avgångselever inom respektive kommun under perioden 211-214. En möjlig felkälla i diagrammet är att kommunerna ibland redovisar sina särskilda undervisningsgrupper som enskilda skolor. 9
8 Skillnaden i procentenheter mellan skolan med lägst respektive högst andel elever som uppnått yrkesbehörighet i årskurs 9 7 6 5 4 3 211 212 213 214 2 1 Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Skillnaden mellan skolorna varierar stort i kommunerna mellan åren beroende på hur skolan med det lägsta resultatet placerar sig det året. År 214 hade Botkyrka den största skillnaden i procentenheter, följt av Huddinge och Södertälje. De senaste åren går det att utläsa en svag minskning av skillnaden för varje år i Haninge medan Nynäshamn och Tyresö upplevt små ökningar för varje år. Övriga kommuner har en alltför ojämn resultatbild för att det ska gå att säga något om trenden. 4.1.2. Elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen Ett högre ställt resultatmått än behörigheten är andelen elever som uppnår kunskapskraven i alla ämnen i årskurs 9, det vill säga som fått minst godkänt betyg i de ämnen som eleven fått eller skulle ha fått slutbetyg i. 1
1 Andel (procent) elever som nått kunskapskraven i alla ämnen i årskurs 9 9 8 7 6 5 4 3 2 1 29 21 211 212 213 214 Andelen elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen varierar stort mellan kommunerna. I Haninge, Huddinge och Södertälje har andelen elever som når målen i alla ämnen ökat nästan varje år under sexårsperioden. Den enda kommun där det går att skönja en nästan genomgående negativ trend under sexårsperioden är Botkyrka kommun. Huddinge kommun har genomgående legat något högre än rikssnittet och vid det senaste mättillfället, dvs. år 214, gjorde även Salem och Tyresö det. En möjlig felkälla i diagrammet kan finnas i skolornas rutiner för registrering. Om en elev hoppat av från valet av moderna språk eller modersmål men detta inte registrerats, räknas ämnet med som ett av de ämnen eleven inte klarat. Skillnaden mellan skolorna i kommunerna Diagrammet på nästa sida visar skillnaden i procentenheter mellan den skola i respektive kommun där högst andel uppnådde kunskapskraven i samtliga ämnen i årskurs 9, och den skola som hade kommunens lägsta andel elever med minst godkänt betyg i alla ämnen i årskurs 9 under perioden 29-214. Endast kommunala skolor ingår i jämförelsen. 11
8 Skillnaden i procentenheter mellan skolan med lägst respektive högst andel elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen i årskurs 9 7 6 5 4 3 2 29 21 211 212 213 214 1 Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Skillnaden mellan skolorna varierar stort i kommunerna mellan åren beroende på hur skolan med det lägsta resultatet placerar sig det året. År 214 hade Botkyrka den största skillnaden i procentenheter, följt av Södertälje och Salem. De senaste åren går det att utläsa en minskning av skillnaden för varje år i Huddinge, Nynäshamn och Salem medan övriga kommuner har en alltför ojämn resultatbild för att det ska gå att säga något om trenden. 4.1.3. Genomsnittligt meritvärde Meritvärdet utgör summan av betygsvärdena för de 16 bästa ämnena i elevens slutbetyg och beräknas genom att betygen knyts till siffror: E = 1 poäng, D = 12,5 poäng C = 15 poäng, B = 17,5 poäng, A = 2 poäng. Maximalt meritvärde uppgår alltså till 32 poäng. För att undvika missförstånd mellan skolornas och Skolverkets beräkning av 17 ämnen är det ett genomsnittligt meritvärde om 16 ämnen som redovisas även för läsåret 213/14. Samtliga elever som fått betyg i minst ett ämne ingår i det genomsnittliga meritvärdet, som bygger på elevernas sammanlagda poäng dividerat med antalet elever med betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. Det bör poängteras att betygssystemet ändrades i och med grundskolereformen 211 och att 12
meritvärdet för åren 29-212 grundar sig på det gamla betygssystemet. Dock har meritvärdesuträkningen skett på ett snarlikt sätt i det gamla såväl som i det nya betygssystemet och poängsumman är densamma varför statistik redovisas för hela perioden 29-214. Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9 3 25 2 15 1 5 29 21 211 212 213 214 Högst genomsnittligt meritvärde år 214 hade Salem med 228,5 poäng. Därefter följde Huddinge med 221 poäng och Tyresö med 217,2 poäng. Dessa tre kommuner har legat i topp bland Södertörnskommunerna under hela sexårsperioden. De har också haft ett meritvärdesresultat som är något bättre än riket under hela perioden. Södertälje stod ut år 214 i och med att kommunen hade ett högre meritvärde än både Nynäshamn och Haninge. I Södertälje har meritvärdet ökat de senaste fyra åren, det är därmed den kommun där meritvärdet ökat flest år i rad. I Huddinge har meritvärdet ökat tre år i rad. I Haninge och Botkyrka har meritvärde ökat två år i rad men ökningen är inte lika märkbar som den i Södertälje eller i Huddinge. Skillnaden mellan skolorna i kommunerna 13
I diagrammet nedan visas skillnaden i genomsnittligt meritvärde i åk. 9 mellan den kommunala skola i respektive kommun som hade högst respektive lägst värde under sexårsperioden. Skillnaden mellan skolorna varierar stort i kommunerna mellan åren beroende på hur skolan med det lägsta resultatet placerar sig det året. År 214 hade Nynäshamn den minsta meritvärdesskillnaden mellan det lägsta och högsta meritvärdet medan Botkyrka hade den största skillnaden. På grund av ojämna resultatbilder i kommunerna mellan åren är det svårt att uttala sig om trender under sexårsperioden. 4.2 Jämförelse mellan kommunala och fristående skolors meritvärde Finns det någon påtaglig skillnad i meritvärden mellan kommunalt drivna skolor och fristående skolor? Följande tabell visar antalet elever i årskurs 9 i kommunala respektive fristående skolor i Södertörnskommunerna läsåret 213/214. 14
12 Antal elever i årskurs 9 i kommunala respektive fristående skolor 214 1 8 6 4 Kommunala Fristående 2 Södertälje hade flest elever i fristående skolor med 245 sådana elever. Därefter följde Botkyrka, Haninge och Huddinge med omkring 1 elever vardera i fristående skolor. Nynäshamn hade inga elever i fristående skolor, Salem 15 elever och Tyresö under 1 elever. Nedstående diagram visar poängskillnaden mellan det genomsnittliga meritvärdet i årskurs 9 för de kommunala skolorna och det genomsnittliga meritvärdet för de fristående skolorna i respektive kommun under sexårsperioden. Ett värde över noll innebär att de fristående skolorna har ett högre meritvärde än de kommunala skolorna och ett värde under noll innebär att de kommunala skolorna har ett högre meritvärde än de fristående skolorna. Nynäshamn och Tyresö saknar ett registrerat resultat på grund av inga eller alltför få elever under sexårsperioden. 15
6 Jämförelse mellan fristående och kommunala skolors meritvärde i årskurs 9 5 4 3 2 1-1 Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö 29 21 211 212 213 214-2 Botkyrka har haft den högsta meritvärdesskillnaden till friskolornas fördel bland Södertörnskommunerna under de senaste tre åren. Det kan dock konstateras att meritvärdesskillnaden i Botkyrka minskat två år i rad. Södertälje hade den högsta meritvärdesskillnaden till friskolornas fördel under de första tre åren och har sedan dess haft den näst största meritvärdesskillnaden. Något som bör tas i beaktning vid jämförelser mellan fristående och kommunala skolors resultat är att eleverna i fristående skolor tenderar att ha en mer fördelaktig socioekonomisk bakgrund och att eleverna och vårdnadshavarna gör mer aktiva skolval. 4.3 Skillnaden mellan nationella prov och slutbetyg Är betygssättningen likvärdig och rättvisande? En tänkbar indikator på om så är fallet kan vi få genom att granska skillnaden mellan resultaten av de nationella prov som alla elever gör i slutet av årskurs 9 och de betyg som sedan sätts. Syftet med det nationella provsystemet är bland annat att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning och att ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapsmålen nås på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå. Proven är dock inte utformade så att de prövar elevens kunskaper mot samtliga uppställda mål, utan även andra prestationer under året ska vägas 16
in. När Skolverket gjort nationella jämförelser av resultat på prov och slutbetyg har de visat att vissa skolor/lärare tenderar att sätta betyg som är betydligt högre eller lägre i förhållande till vad som borde vara rimligt utifrån provresultaten. Sådana skillnader kan ha fullt godtagbara förklaringar när det gäller den enskilda elevens prestation, men knappast när det genomgående gäller bedömningen i ett visst ämne eller på en hel skola. De nationella proven ska påvisa vad, vilka kunskapskvaliteter, som ska bedömas. Men proven rättas och bedöms olika av olika pedagoger, och pedagogerna fäster också större eller mindre avseende vid provresultatet. Dessutom varierar kvalitetssäkringen av bedömningen både på kommun- och skolnivå. Detta sammantaget ökar osäkerhetsfaktorn när vi ska jämföra resultatsiffror. Diagrammen nedan visar andelen elever i årskurs 9 som fått samma provbetyg som slutbetyg i kärnämnena engelska, matematik, svenska samt svenska som andraspråk. 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Andel (procent) elever i årskurs 9 som fått samma slutbetyg som provbetyg i engelska 29 21 211 212 213 214 År 214 hade Salem den högsta andelen elever (8,6 procent) med samma slutbetyg som provbetyg i engelska, följt av Tyresö med 77 procent elever. Övriga kommuner hade väldigt snarlika resultat som låg nära rikssnittets 73,5 procent elever. Salem och Tyresö var också de enda kommuner där samstämmigheten mellan slutbetyget och provbetyget i engelska ökade mellan 17
år 213 och år 214. Det är anmärkningsvärt hur små skillnader det är mellan kommunerna under hela sexårsperioden för ämnet engelska, kommunerna speglar varandra när det gäller upp- och nedgångar mellan åren. Trots höga nivåer under samtliga år är skillnaden mellan tidigare år och de senaste åren tydlig vilket beror på att det nya betygssystemet med fler betygssteg minskat samstämmigheten mellan provbetyg och kursbetyg. Andel (procent) elever i årskurs 9 som fått samma slutbetyg som provbetyg i matematik 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 29 21 211 212 213 214 År 214 hade Tyresö den högsta andelen elever (77,5 procent) som hade samma slutbetyg som provbetyg i matematik, följt av Huddinge med 75,5 procent elever. Resultatet för övriga kommuner varierade och låg i de flesta fall under rikssnittets 67 procent elever. Botkyrka med 52,6 procent och Södertälje med 55,7 procent hade lägst respektive näst lägst andel elever som fått samma slutbetyg som provbetyg i matematik. I Haninge har samstämmigheten mellan slutbetyget och provbetyget minskat samtliga år utom 214. I jämförelse med ämnet engelska är skillnaderna betydligt större mellan kommunerna i matematik. 18
1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Andel (procent) elever i årskurs 9 som fått samma slutbetyg som provbetyg i svenska 29 21 211 212 213 214 År 214 hade Salem den högsta andelen elever (7,8 procent) med samma slutbetyg som provbetyg i svenska. Övriga kommuner hade snarlika resultat som låg nära rikssnittets 65,8 procent elever. Tyresö hade den lägsta andelen med 61,4 procent elever. Precis som i ämnet engelska är det mindre skillnader mellan kommunerna under sexårsperioden i ämnet svenska jämfört med ämnet matematik. Vid en jämförelse av de tre ämnena framgår det också att engelskan alltid har den högsta andelen slutbetyg som motsvarar provbetyg och att svenskan oftast har en högre andel än matematiken. Huddinge och Tyresö utgör undantag eftersom andelen slutbetyg som motsvarar provbetyg har varit högre för matematikämnet än för svenskämnet två år i rad i dessa kommuner. 19
1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Andel (procent) elever i årskurs 9 som fått samma slutbetyg som provbetyg i Svenska som andraspråk 29 21 211 212 213 214 Skillnaderna mellan kommunerna varierar stort mellan åren på grund av små elevgrupper i flera av kommunerna. Skillnaderna kan också bero på att de föreligger rutinskillnader bland kommunerna vad gäller vilka elever som anses lämpliga att läsa ämnet. År 214 hade Haninge den högsta andelen elever (82,6 procent) med samma slutbetyg som provbetyget, följt av Salem med 75 procent elever. Haninge hade också haft den högsta andelen slutbetyg som motsvarar provbetyg åren 212 och 29. 4.4 Kön Det finns en tendens i riket att flickor har något bättre resultat än pojkar i samtliga mått. Finns det någon motsvarande skillnad mellan flickors och pojkars resultat i årskurs 9 bland Södertörnskommunerna under sexårsperioden? Andel som uppnått kunskapskraven i alla ämnen i årskurs 9 flickor och pojkar Nedstående diagram visar differensen mellan andelen flickor respektive pojkar som nått minst E i samtliga ämnen i årskurs 9. 2
2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Skillnaden i procentenheter mellan flickor och pojkar - uppnått kunskapskraven i alla ämnen i årskurs 9 29 21 211 212 213 214 Könsskillnaden för måttet uppnått kunskapskraven i alla ämnen varierar stort mellan åren inom kommunerna och därmed också mellan kommunerna. Huddinge är den kommun där könsskillnaden för detta mått fluktuerar minst och är ofta lägst bland Södertörnskommunerna. Ett högre värde innebär i de allra flesta fall att det är fler flickor än pojkar som fått minst godkänt i alla ämnen. År 214 var det emellertid två kommuner som avvek från denna tendens; Nynäshamn hade 76 procent pojkar jämfört med 75 procent flickor som nådde målen i alla ämnen och Salem hade 81 procent pojkar jämfört med 78 procent flickor som uppnådde kunskapskraven i alla ämnen. Meritvärde i årskurs 9 - flickor och pojkar Nedstående diagram visar differensen mellan flickors och pojkars genomsnittliga meritvärde i årskurs 9. 21
6 Poängskillnaden i meritvärde i årskurs 9 mellan flickor och pojkar 5 4 3 2 1 29 21 211 212 213 214 Könsskillnaden för måttet meritvärde har inte lika stora svängningar i resultatet mellan åren bland kommunerna som könsskillnaden för måttet nått kunskapskraven i alla ämnen. Det framgår att Huddinge kommun fluktuerar i mindre utsträckning mellan åren jämfört med övriga kommuner och ofta har den minsta könsskillnaden. År 214 hade dock Salem den minsta könsskillnaden med 11,5 meritvärdespoäng, därefter Haninge med den nästan identiska poängskillnaden 11,7 och Nynäshamn med 13 poäng. Tyresö är den enda kommun där det syns en trend med högre könsskillnader för varje år utom år 213. I Södertälje har könsskillnaden minskat två år i rad till följd av ökad studiemotivation hos pojkarna de senaste åren och på en av skolorna i kommunen har pojkarna numera bättre resultat än flickorna. Flickorna har på kommunnivå i samtliga fall haft ett högre meritvärde än pojkarna under hela sexårsperioden. Yrkesbehörighet i årskurs 9 flickor och pojkar Nedstående diagram visar differensen mellan andelen flickor och pojkar som uppnått yrkesbehörighet i årskurs 9, dvs. lägst godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik samt i ytterligare fem ämnen. 22
2 Skillnaden i procentenheter mellan flickor och pojkar - yrkesbehörighet i årskurs 9 18 16 14 12 1 8 6 4 211 212 213 214 2 Yrkesbehörigheten uppvisar de minsta könsskillnaderna bland kommunerna med 7 procentenheters skillnad mellan könen under sexårsperioden. Huddinge har haft stabilt låga resultat under samtliga år medan Tyresö och Salem ökat sina könsskillnader för detta mått de senaste två åren. Precis som för övriga mått är det i de flesta fall flickorna som har något högre resultat än pojkarna avseende yrkesbehörighet. Undantagen är Huddinge som haft 1 procentenhet högre andel pojkar som uppnått yrkesbehörighet två år i rad samt Salem som hade 6 procentenheter högre andel pojkar som uppnådde yrkesbehörighet år 214. Såsom tidigare konstaterats hade Salem detta år även fler pojkar som uppnådde målen i alla ämnen. Den betydligt mindre könsskillnaden för måttet yrkesbehörighet jämfört med måttet meritvärde är en indikator på en ihållande trend enligt vilken flickor generellt får högre betyg än pojkar i årskurs 9 oavsett årtal och kommun. 4.5 Svenska som andraspråk Det har inom ramen för Södertörnssamarbetet framgått att det är osäkert hur många av de elever som i teorin skulle kunna läsa ämnet svenska som andraspråk gör det i praktiken. Förfarandet gällande vilka elever som ska läsa ämnet svenska som andraspråk samt hur undervisningen för dessa elever ska 23
organiseras skiljer sig åt inte bara mellan kommunerna utan också mellan skolorna inom kommunerna. Deltagarna i Södertörnssamarbetet förklarar det med att det saknas en nationell policy och ofta en kommunal policy om hur ämnet svenska som andraspråk ska hanteras. I t.ex. Botkyrka kommun använder sig vissa skolor av performansanalyser av elevernas muntliga och skriftliga förmågor för att utifrån dessa underlag utvärdera elevernas behov av svenska som andraspråk, på vissa av kommunens skolor är det däremot okänt hur underlaget ser ut för beslut om vilka elever som ska läsa svenska som andraspråk alternativt svenska. Diagrammet nedan visar antalet elever som läst ämnet svenska som andraspråk i årskurs 9 under perioden 29-214. 4 Antal elever i Svenska som andraspråk i årskurs 9 35 3 25 2 15 1 29 21 211 212 213 214 5 Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Antalet elever som läser svenska som andraspråk i årskurs 9 har varit som störst i Botkyrka och Södertälje under hela sexårsperioden. År 214 hade Botkyrka 378 svenska som andraspråk-elever i årskurs 9, följt av Södertälje med 294 svenska som andraspråk-elever och Huddinge med 126 svenska som andraspråk-elever. Det är okänt hur stor andel av svenska som andraspråkeleverna som utgörs av nyanlända elever inom respektive kommun. 24
Nedstående diagram visar andelen godkända inom ämnet svenska som andraspråk i årskurs 9. Andel (procent) godkända i Svenska som andraspråk i årskurs 9 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 212 213 214 I de allra flesta fall utgör svenska som andraspråk det ämne som har den lägsta andelen godkända elever och lägst betygspoäng. Detsamma gäller för riket vars snitt år 214 var 66 procent godkända elever i årskurs 9 i svenska som andraspråk. 214 utgjorde Salem dock ett undantag i och med att 92,3 procent elever blev godkända i svenska som andraspråk i årskurs 9. Det bör dock påpekas att Salem alltid haft små elevgrupper i detta ämne; år 214 omfattade elevgruppen 26 elever. På grund av att det är få elever i varje kull kan resultatet variera stort mellan åren i Salem, vilket illustreras i diagrammet ovan av den stora skillnaden mellan år 213 och år 214. Samma variation mellan åren syns även för Nynäshamn och Tyresö som också är kommuner med små elevgrupper i ämnet svenska som andraspråk. I Botkyrka har andelen godkända varit högre än rikssnittet flera år i rad och i Södertälje är tendensen att andelen ökar för varje år till nivåer ovanför rikssnittet. Såsom konstaterades i avsnittet om gymnasiebehörighet har Södertälje de senaste åren infört en rad åtgärder, bland annat en satsning på språkutvecklande arbete, vilka bidragit till förbättrade kunskapsresultat. 25
5. Ekonomiska förutsättningar 5.1 Kostnader per elev En förklaring som brukar lyftas fram när det gäller skolans resultat är att kommunerna satsar olika mycket på skolan och därmed ger olika ekonomiska förutsättningar för driften av verksamheten. Ett nyckeltal som brukar användas är kostnaden per elev. Nedan visas kostnaden per elev i Södertörnskommunerna åren 29-213. 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Totalkostnad per elev Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö 29 21 211 212 213 Vid den tidpunkt då denna rapport skrivs har Skolverket ännu inte redovisat kostnadsstatistik för år 214. År 213 hade Huddinge den största kostnaden med 942 kr per elev följt av Södertälje, Salem, Tyresö och Botkyrka som samtliga hade en nästan likadan kostnad per elev. Haninge och Nynäshamn hade ungefär 83 kr vardera i kostnad per elev. I Huddinge, Nynäshamn, Södertälje och Tyresö (förutom år 211) går det att se en tydlig trend de senaste åren där totalkostnaden per elev ökat stort. Något vetenskapligt understött samband mellan kostnad per elev och barnens kunskaper finns inte. Möjligen kan en resursförstärkning ge en viss positiv effekt när barnen är små (Vad påverkar resultaten i svensk skola?, Skolverket 29). Diagrammet nedan visar hur kostnaderna per elev år 213 fördelade sig mellan undervisning, som rymmer kostnader för personalen, lokaler och övrigt. Det 26
andra diagrammet visar dessutom hur kostnaderna fördelade sig år 213 mellan skolmåltider, läromedel som även rymmer kostnader för utrustning och bibliotek, elevhälsa, samt övrigt, där bland annat kostnader för studie- och yrkesvägledning och administration ingår. 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Kostnader per elev Övrigt Lokaler Undervisning År 213 spenderade Huddinge (548) och Salem (554) mest på undervisning/personal bland Södertörnskommunerna. Nynäshamn spenderade minst med cirka 4 tkr. Nynäshamn spenderade även minst på lokalkonstader men hade istället den största kostnaden för posten övrigt. Södertälje spenderade mest bland Södertörnskommunerna på lokalkostnader, följt av Botkyrka och Tyresö. Det är dock värt att poängtera att det finns en möjlig felkälla i denna statistik i och med att enskilda skolors bokföring skiljer sig åt vad gäller posten undervisning. Fastän definitionerna av posterna i sig är tydliga förekommer det i praktiken ändå en variation i hur skolor bokför under posten undervisning, till exempel i Haninge. 27
2 Kostnader per elev under posten övrigt 18 16 14 12 1 8 6 4 Skolmåltider Läromedel Elevhälsa Övrigt 2 Övriga kostnader per elev, bland annat administration och studie- och yrkesvägledning, dominerar kostnadsmässigt bland posterna som redovisas ovan i samtliga kommuner. År 213 bibringade denna post ett stort belopp i Botkyrka, Nynäshamn och Tyresö. Södertälje spenderade mest av kommunerna på läromedel, övriga kommuner spenderade likartade belopp på läromedel. Huddinge spenderade mest av kommunerna på skolmåltider. Kommunerna spenderade likartade belopp på elevhälsa, en post inom vilken Huddinge och Haninge i synnerhet spenderade minst bland kommunerna. 5.2 Lärartäthet och lärarbehörighet Nedstående diagram visar lärartätheten i Södertörnskommunerna under de senaste sex åren genom måttet elever per lärare där en sänkning i antalet elever per lärare motsvarar en ökning i lärartätheten. 28
Lärartätheten ökade i fyra kommuner och sjönk i tre av Södertörnskommunerna mellan år 213 och år 214. Lärartätheten ökade som mest i Södertälje med,8 elever per lärare och sjönk som mest i Nynäshamn med,5 elever per lärare. Utifrån dessa kommuners elevsammansättning innebär det att det tillkom cirka 35 lärare i Södertälje år 214 och att lärarkåren drogs ned med cirka 12 lärare i Nynäshamn. Ingen av kommunerna visar på en trend utan lärartätheten går upp och ned mellan åren även om den varit som mest stabil i Haninge. Anledningarna till sjunkande lärartäthet kan vara sammansatta, med komponenter som en eftersläpning i effekter av ett minskat elevantal och reella besparingar/nedskärningar över tid. Vid neddragningar prioriteras ofta klassoch ämneslärare, varför det finns risk att minskningen slår mot de riktade resurserna till elever i behov av stöd. Variationen mellan skolorna i en kommun kan vara stora, inte minst beroende på hur stora skolorna är och vilka möjligheter man har att nyttja resurserna flexibelt. Det innebär att en liten förändring på kommunnivå kan ha stor betydelse på den enskilda skolan. 29
Kommunövergripande resursgrupper på en skola påverkar också den enskilda skolans lärartäthet. En stor kommun har större möjligheter att optimera resurserna än en liten, vilket också gör att jämförelser, både mellan kommunerna och över tid, blir vanskliga. En ökning av andelen utbildade pedagoger innebär en generell ökning av kompetensen och att fler elever får en behörig lärare i sitt klassrum. På kommunnivå är kommunens storlek av betydelse när det gäller förändringar, så till vida att varje procent representerar fler personer i en större kommun. Nedstående diagram visar lärarbehörigheten i Södertörnskommunerna genom måttet andel lärare med pedagogisk högskoleexamen. 1 Andel (procent) lärare med pedagogisk högskoleexamen 9 8 7 6 5 4 3 2 1 29 21 211 212 213 214 Samtliga Södertörnskommuner har haft en lägre andel lärare med pedagogisk högskoleexamen jämfört med rikssnittet under hela sexårsperioden. År 214 hade Tyresö högst lärarbehörighet med 82 procent lärare med pedagogisk högskoleexamen. Övriga kommuner hade antingen 8 procent eller strax under 8 procent lärare med pedagogisk högskoleexamen, där Nynäshamn stack ut med 74 procent behöriga lärare. I Tyresö där lärarbehörigheten var högst bland kommunerna år 214 har andelen behöriga lärare ökat två år i rad medan den i 3
Botkyrka och Nynäshamn minskat två år i rad, i Botkyrka med totalt cirka 6 procentenheter och i Nynäshamn med totalt cirka 5 procentenheter sedan 212. Vad statistiken visar är pedagoger med lärarexamen. Den säger ingenting om de verkligen undervisar i de ämnen och de årskurser som de utbildats för. På kommunnivå framträder inget tydligt samband mellan lärartäthet eller lärarbehörighet och uppnådda kunskapsresultat, med vissa undantag som Huddinge och Tyresö vilka tenderar att ha både höga nivåer av lärarbehörighet jämfört med övriga Södertörnskommuner och återkommande goda kunskapsresultat. Effekten av lärartäthet och lärarbehörighet urskiljs tydligare på skol- och klassnivå vilket inte presenteras i denna rapport. 6. Strukturella faktorer 6.1 Föräldrarnas utbildningsnivå Diagrammet nedan visar andelen föräldrar med eftergymnasial utbildning år 214. 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Andel (procent) föräldrar med eftergymnasial utbildning 214 År 214 låg föräldrarnas utbildningsnivå strax över rikets nivå i Salem, Tyresö och Huddinge. I Södertälje och Haninge hade föräldrarna år 214 den lägsta utbildningsnivån bland södertörnskommunerna. Sambandet mellan 31
genomsnittligt meritvärde och föräldrars utbildningsnivå är tydligt när man ser på Södertörnskommunerna som helhet. 6.2 Elever med utländsk bakgrund De två följande diagrammen visar dels utvecklingen av andelen elever med utländsk bakgrund (elever vars båda föräldrar är födda utomlands) i kommunerna under åren 29-214, dels andelen elever i årskurs 9 som har utländsk bakgrund och är födda utomlands respektive i Sverige. 32
Andelen elever med utländsk bakgrund har varit störst i Botkyrka och näst störst i Södertälje under hela sexårsperioden. I Botkyrka har andelen ökat varje år medan i Södertälje har den enbart ökat vissa år men tillräckligt mycket under sexårsperioden för att den skulle vara märkbart högre år 214 jämfört med år 29. Det kan också konstateras att medan Botkyrka hade den högsta totalandelen elever med utländsk bakgrund år 214 hade Södertälje en större andel utlandsfödda elever än Botkyrka. Intressant i detta sammanhang är att medan meritvärde och andelen elever med utländsk bakgrund tidigare samvarierat i Södertörnskommunerna hade Södertälje år 214 ett högre meritvärde än både Nynäshamn och Haninge. Utländsk bakgrund är alltså inte den enda faktorn för att förklara skillnader i resultaten. Det har av diskussioner inom Södertörnssamarbetet istället framgått att skolorna med de lägsta resultaten ofta är placerade i områden med sämre socioekonomiska förutsättningar. Barn som klarar sig väl i skolan kommer ofta från studievana hem. I andra miljöer blir barnen mer beroende av skolans förmåga att möta dem och se deras förmågor. Hur väl elever med utländsk bakgrund behärskar svenska språket skiljer sig mycket åt. De kan vara födda i Sverige med svenska som sitt andraspråk på olika nivåer, eller komma från familjer som huvudsakligen talar svenska. Bland de utlandsfödda barnen finns sådana som är nyanlända utan kunskaper i svenska, och andraspråksinlärare på avancerad nivå. Det går därför inte att enkelt säga att tiden i Sverige är avgörande för vare sig svensknivån eller kunskaperna i andra ämnen. Det är också andra faktorer som spelar in, exempelvis vid vilken ålder 33
barnen har flyttat till Sverige, vilken tidigare skolgång de har, föräldrarnas utbildning och ambitioner, och även av vilken orsak familjen har flyttat till Sverige. Att gå i svensk förskola främjar språkutvecklingen, likaså tidig satsning på modersmålsutvecklingen parallellt med svenskan. Med hjälp av studiehandledning eller ämnesundervisning på modersmålet kan elevens studietakt höjas i jämförelse med om undervisning bara erbjuds på svenska och borde rimligen leda till att skolornas kunskapsresultat förbättras. 34
35