Amir vet allt om din hälsa

bästa livsplatsen j u n i 2014 FRÖKEN ÄTRAN ÄR TILLBAKA EFTER 50 ÅR TÄVLING: VAR FINNS BÄSTA LIVSPLATSEN? VÄLJA PROTES? CHRISTOFFER GÖR SIN EGEN Halland TILL SALU! Amir vet allt om din hälsa en tidning till dig i halland

GRATTIS ALLA HALLÄNNINGAR! Att infödda hallänningar lever längre än andra har vi vetat länge. I en unik studie har nu forskaren Amir Baigi och hans kollegor visat att det inte heller spelar någon roll om vi flyttar från landskapet. Vi lever längre ändå. Vad det beror på berättar Amir i det här numret av Halland bästa livsplatsen. Halland lockar många människor från när och fjärran. Det är bra, men Halland behöver bli ännu attraktivare. Hur det ska gå till är något vi på Region Halland och i kommunerna funderar mycket på. För 50 år sedan tog filmaren Jan Troell hjälp av fyra flickorna när han skulle göra en reklamfilm för regionen. Vi har träffat en av dem, Fröken Ätran, Gun-Britt Larsson. I Bästa livsplatsen ger vi oss också ut på jakt efter just det bästa livsplatsen. Trädgårdskämpen Peter Bengtsson vet var han trivs bäst. Var trivs du bäst? Skicka en Instagrambild på ditt favoritställe i Halland till #hallandbastalivsplatsen. Det ska jag göra! Trevlig sommar! Catarina Dahlöf, regiondirektör Ansvarig utgivare Yvonne Persson, kommunikationsdirektör, Region Halland Redaktion Hans Jönsson (redaktör), Åsa Jonsson och Yvonne Persson. Mejladress: bastalivsplatsen@regionhalland.se Reportage, intervjuer och texter Lasse Nyman, Ylva Källman och Lisbeth Hedberg. Foto Magnus Andersson, om inte annat anges vid bilden Grafisk produktion Kommunikationsservice, Region Halland Tryck Color Print A/S, Danmark Nästa nummer beräknas komma ut i november 2014 17 10 14 INNEHÅLL BÄSTA LIVSPLATSEN 4 Färdiglappat på Fästningen 6 Hälsan håller i sig även efter flytt härifrån 10 Ja eller nej? Det viktiga är att ta ställning 12 Halland? Ett bra ställe för en fikapaus 14 Troell minns filmscenerna vid havet 17 Peters bästa plats är i en skarv 20 Här känner hon sig lycklig och fri 22 Konst-iga ljud i Halland i sommar Halland bästa livsplatsen på annat sätt Vill du lyssna på tidningen? Beställ den i daisyformat via broschyrbeställningen, tfn 035-13 48 00. Eller lyssna på valda delar ur tidningen på www.regionhalland.se/bastalivsplatsen Saknar du internet? I tidningen hänvisar vi ibland till mer information på webben. Om du vill få en utskrift av dessa webbsidor, beställ via broschyrbeställningen, tfn 035-13 48 00. Instagramtävling #hallandbastalivsplatsen Picknick i det gröna, teater på stan, glass i mängder, kajak i havsbandet Ta en bild eller många på det som visar din bästa livsplats i Halland. Lägg upp bilden på Instagram taggad med #hallandbastastalivsplatsen och ett par rader om var den är tagen. Tänk på att din profil i Instagram behöver vara öppen och offentlig för att vi ska kunna se din bild. Vi lottar ut ett antal pocketogram i juni, juli och augusti bland alla som skickat in bilder. Läs mer om tävlingen på www.regionhalland.se/instagramtavling Gå inte ut vid sju sekunders tut! Fyra gånger om året testas signalen Viktigt meddelande till allmänheten, i folkmun kallad Hesa Fredrik. Den är ett viktigt hjälpmedel för att varna människor vid allvarliga händelser. När du hör signalen, och det inte är övning, ska du gå inomhus och lyssna på radio (P3 eller P4) eller titta på text-tv (sidan 599). Där får du besked om vad som har hänt och vad du behöver göra. Varningssignalen pågår under två minuter med ljud i sju sekunder, följt av 14 sekunders tystnad. När faran är över hörs en 30 sekunder lång ljudsignal. Den första helgfria måndagen i mars, juni, september och december genomförs en test av systemet. Klassiker ska få ett lyft Glöm kostcirkeln som den såg ut när du gick i skolan! Snart kommer skolelever att få lära sig att komponera hälsosamma måltider med hjälp av en virtuell tallrik. Madeleine Svensson kommer tillsammans med, bland annat, halländska barn att utveckla ett verktyg som ska ge barn ökad kunskap om mat och hälsa. Läs mer på www.regionhalland.se/bastalivsplatsen En bra låt räcker inte I utställningen Staged Fashion Designed Identities på Falkenbergs museum visas 25 originalkostymer designade för några av Sveriges främsta artister och musikgrupper som Yohio, Army of Lovers och The Knife. Fler tips på evenemang i Sommar-Halland hittar du på www.halland.se Fixa din medicin inför sommaren nu! Sommartider är semestertider. Från midsommarveckan är det många inom vården som går på ledighet. Det betyder att det tar längre tid än vanligt att förnya recept och hjälpmedel, såsom inkontinenshjälpmedel, stomimaterial och diabetesnålar. Fixa det därför redan i dag så att du har så du klarar dig under hela sköna sommaren. Recept och hjälpmedel förnyar du via e-tjänsten Mina vårdkontakter. Logga in eller läs mer på www.1177.se/halland Om du inte har dator eller tillgång till internet kan du ringa till din vårdcentral eller annan mottagning där du fått receptet utskrivet. HALLAND BÄSTA LIVSPLATSEN 3

Syskonen är på väg! Inte till Amerika men rakt in på Hallands kulturhistoriska museum i Varberg. Fotograferingen av emigranterna görs för museets nya hallandsutställning. Hur bilden blev? Det kan du se på museet i sommar. På väg till Amerika? Det byggs och donas i alla hörn när vi hälsar på, halvannan månad innan museet äntligen kan slå upp portarna igen*. Energin och entusiasmen går inte att ta miste på: Det är många drömmar som nu går i uppfyllelse. DET STÖRSTA SOM HÄNT! Det anrika museet på Varbergs fästning har genomgått en rejäl omdaning. Hela den västra längan, som till vissa delar är från 1300-talet, har gjorts om med varsam hand. Ny rymlig entré har skapats liksom en reception som kan ta emot horder av skolelever och ett museikafé som bör ha en av de bästa havsutsikterna i landet Det här är kanske det största som hänt i museets historia. Äntligen blir vi ett modernt museum, säger Pablo Wiking-Faria som under tre år varit representant i byggnadskommittén. MORDGÅTAN KAN FÅ SIN LÖSNING Tre nya basutställningar skapas inför nypremiären: bland annat kläs Bockstensmannen museets främsta sevärdhet av in på benet. Med ny forskning kan vi berätta mer om vem han var och hur han levde. Kanske rent av lösa denna medeltida mordgåta, säger 1:e antikvarie Christina Andersson-Wiking lite hemlighetsfullt. Hon leder arbetet med den nya utställningen. Vi kommer på olika nya sätt levandegöra Bockstensmannen och hans tid. Vi vill att besökarna ser människan, inte bara ett skelett. Det blir en interaktiv utställning som ska tilltala både sinnena och fantasin. TIDSRESA GENOM MYTER I Halland genom tiderna görs en tidsresa från det att inlandsisen smälte till våra dagar. Vi lånar in många unika föremål och objekt från olika håll utöver godbitar från våra egna magasin, berättar 1:e antikvarie Pablo Wiking-Faria. Vi tänker också särskilt på barn och ungdomar när vi bygger utställningen. Den famösa kulknappen, som påstods ha dödat Karl XII, kommer att finnas med: Skottet som dödade Karl XII satte punkt för krigen och inledde byggandet av det nya Sverige. Vi berättar bland annat om de många myterna kring knappen och kungen. En riktig reception med plats för museishop. En efterlängtad förbättring. Pablo Wiking-Faria och Marie Antonsson packar upp. Konstnärskolonin Varbergsskolan är den tredje nya fasta utställningen. Den visar verk från de år i slutet av 1800-talet då konstnärerna Richard Berg, Nils Kreuger och Karl Nordström vistades i Varberg. I Varberg kom de tre att förändra sitt sätt att måla, inspirerade av det halländska landskapet, berättar museilektor Åsa Axberg som ansvarar för utställningen. Målningarna från tiden i Varberg hör till de mest betydelsefulla för perioden och nu visar vi dem på ett nytt sätt. Två tillfälliga utställningar visas också i sommar: "Pull twist blow glasriket tar ny form" samt "Älskade björk tavlor, konst & fotografi". SLUT MED ATT LAPPA OCH LAGA Runt 150 000 personer brukar årligen besöka museet och dess aktiviteter. Drygt 50 miljoner kronor satsar fastighetsägaren Statens fastighetsverk, Region Halland och Varbergs kommun i den stora ombyggnaden. Ytterligare 10 miljoner kan satsas på att inreda och bygga utställningar i det nya museet, tack vare ett generöst bidrag från Sparbanksstiftelsen Varberg. Tidigare har vi fått jobba för att dölja skavanker, säger Christina Andersson-Wiking. Nu får vi fylla vackra lokaler med spännande innehåll. Det känns fantastiskt! Fik med anor När man grävde ut för att skapa det nya kaféet upptäcktes en bakugn från medeltiden. * Nypremiär! På söndag (15/6) klockan 14 4 HALLAND BÄSTA LIVSPLATSEN öppnar museet igen för allmänheten. HALLAND BÄSTA LIVSPLATSEN 5

Nu är det bevisat: Om du har dina rötter i Halland löper du mindre risk att dö i förtid och effekterna sitter i även om du flyttar. Det visar en färsk världsunik halländsk studie. Rötterna visar Amirs forskning Det är en gammal sanning att vi hallänningar lever längre än svensken i allmänhet. En som vet mycket om detta är Amir Baigi, epidemiolog och forskare vid Region Hallands Forsknings- utbildnings- och utvecklingsavdelning, FoUU. Jag började för mer än 20 år sedan studera om det var sant, det som alla sa: Att man lever längre som hallänning. Det kunde ju lika gärna ha varit långlivade smålänningar som flyttat hit FYRA ÅR LÄNGRE Men nej, det stämde. Efter att ha studerat historiska data från hela 1900-talet kunde Amir konstatera att hallänningar för hundra år sedan hade fyra år längre medellivslängd än övriga riket. Han kunde så småningom också visa att inflyttade, trots högre utbildning, bättre ekonomi och socioekonomisk standard, oftare drabbades av hjärtinfarkt än infödda hallänningar. NY UNIK STUDIE Just nu sammanställer Amir och hans forskarkollegor på FoUU och Chalmers i Göteborg resultaten från en ny studie, som faktiskt bara hade kunnat göras i Sverige. Våra personnummer och de folkoch bostadsräkningar som genomfördes mellan 1965 och 1990 ger unika möjligheter, berättar Amir Baigi. Vi har kunnat kartlägga vad som hände med utflyttade hallänningar när vi studerade nästan 90 000 infödda hallänningar. Detta har vi jämfört med 6 HALLAND BÄSTA LIVSPLATSEN HALLAND BÄSTA LIVSPLATSEN 7

Amir Baigi arbetar sedan 1991 som epidemiolog och forskare i Halland. Han har genom åren ansvarat för en rad folkhälsovetenskapliga kartläggningar och forskningsprojekt. över 3 miljoner andra svenskar i samma åldrar. I FÖRTID Personerna som följts var i åldern 25 55 år 1980 och forskarna har i registren kartlagt vad som sedan skedde under tio år, fram till 1990. Särskilt intressant var hur många som avled under den här perioden och av vilken sjukdom de dog. De som avled dog alltså före 65 års ålder. Dödsfallen har delats upp i grupper efter de vanligaste dödsorsakerna: Cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, olyckshändelser/självmord och övrigt. Forskarna har sedan studerat om de utflyttade hallänningarna var mer eller mindre drabbade av att dö i förtid. RÖTTERNA SPELAR ROLL Det var bland de utflyttade hallänningarna runt tio procent färre som avled av cancer och hjärt- kärlsjukdomar jämfört med övriga, säger Amir Baigi. Vår forskning visar att de hallänningar som flyttar till andra delar av Sverige faktiskt behåller de goda effekterna av sina rötter. Det finns många förklaringar till hallänningarnas goda hälsa och långa liv, berättar Amir Baigi. En viktig historisk faktor är att man ätit näringsrik kost i Halland. Jord och hav gav bra näring. En annan är amningsvanor. Lång amning, vilket var vanligt i Halland, gav sannolikt bättre försvar mot till exempel hjärt- och kärlsjukdomar. FÅ RIKTIGT FETA Även i modern tid finns det halländska faktorer som kan bidra till ett gott och långt liv: Hallänningar rör sig mer än riksgenomsnittet och det finns färre med kraftig övervikt eller fetma. Det påverkar hälsan liksom en sådan faktor att vi har det mest aktiva föreningslivet Att Halland erbjuder en vacker livsmiljö bidrar säkert också till en god hälsa, men det kan vi inte påvisa i våra studier. HUDCANCER ÄR EN UTMANING Skillnaden i medellivslängd mellan Halland och övriga Sverige har dock minskat: Hallands medellivslängd är i dag ett år längre än genomsnittet, säger Amir Baigi. Och ett år är mycket i de här sammanhangen. Det är viktigt att hålla det i minnet när vi pratar om de utmaningar vi har i Halland, till exempel stor förekomst av hudcancer och mer problem med astma än i övriga Sverige. I grunden har vi en mycket god hälsa som vi ska anstränga oss att behålla, genom sunda levnadsvanor, säger Amir Baigi. Fiskelycka. God tillgång på mat för hundra år sedan ger ökad medellivslängd i dag. Fotograf Severin Nilson/Hallands kulturhistoriska museum. Besök på jobbet Ett jobb för en tabellbitare? Han brinner för kollektivtrafik, Johan Hasselqvist. Och som trafikutvecklare på Hallandstrafiken är det hans uppgift att se till att busstrafiken i norra Halland blir till så stor nytta som möjligt för så många som möjligt. Det handlar om utveckling både på kort och lång sikt, berättar Johan. Att ta hand om synpunkter som kommer in, att följa utvecklingen av bostadsområden och vägar men också tillfälliga trafikförändringar så att vi kan anpassa busstrafiken på bästa sätt. Resandet ökar, både med tåg och med buss. Halland har en bra kollektivtrafik i dag, tycker Johan, men han ser också att den kan utvecklas. Vi jobbar för att få till ett system som möter behoven för så många som möjligt, där allt fler åker kollektivt när det går och bara tar bilen när det absolut behövs. Det är bra både för individen och för samhället. Med 7 750 medarbetare är Region Halland den näst största arbetsgivaren i Halland. Inom organisationen ryms hela 370 olika yrken. Här får du möta två av våra anställda. Många maskiner blir det Det är en hel del utrustning som de sköter om, medicintekniska ingenjören Sarah Wide och hennes runt 60 arbetskamrater i Medicinsk teknik Halland. MTH ansvarar för runt 22 000 olika medicinska maskiner och apparater i den halländska vården, till ett värde upp emot en miljard kronor. Vi är med hela vägen, berättar Sarah. Från diskussionerna om vad som ska köpas in, anskaffning, utbildning till att hålla utrustningen igång och säker under hela dess livslängd. Sarah Wide har ett särskilt ansvar bland annat för den medicintekniska utrustningen på kirurgi- och endoskopimottagningarna på Hallands sjukhus Varberg. Jag trivs jättebra. Man blir som en del av avdelningen man stödjer och det känns verkligen som vi kan vara till nytta och göra jobbet smidigare för vårdens medarbetare och säkrare för patienterna. 8 HALLAND BÄSTA LIVSPLATSEN HALLAND BÄSTA LIVSPLATSEN 9

Håkan fick EN NY CHANS och en dotter Tillsammans. Dottern Sara ska precis fylla nio månader när vi träffar Håkan Björklund. Helt underbart att få barn. Och under sjukskrivningen var ju både jag och min fru hemma med henne. Jag har fått ett nytt liv. Håkan Björklund ler mot dottern Sara, nio månader. Med en ny njure slipper han nu påsdialysen, medicinerna blir allt färre och han orkar mer. Det var mitt i natten som telefonsamtalet kom. Genom det skandinaviska transplantationssamarbetet hade man hittat en njure som skulle kunna passa Håkan. Jag vet bara att det var en 58-årig kvinna i något skandinaviskt land som avlidit och att man trodde att hennes njure skulle kunna passa mig, berättar Håkan. PÅSBYTE FYRA GÅNGER PER DYGN Då Håkan Björklund redan en gång genomgått en transplantation var det lite knepigare att hitta ett matchande organ till honom, eftersom kroppen utvecklar antikroppar mot främmande vävnad. Han fick redan i början av 90-talet en njure av sin far, då hans egna blivit allt sämre på grund av en ärftlig sjukdom. Dock gick sjukdomen över i transplantatet och för drygt fem år sedan fick han börja med påsdialys. Jag vande mig vid dialysen, som jag kunde sköta hemma. Men det är klart, man fick hela tiden planera och tänka efter, eftersom vätskorna skulle bytas fyra gånger om dygnet. Men det hindrade oss till exempel inte från att åka på bröllopsresa till USA och Hawaii PÅ JOBBET EFTER TRE MÅNADER Transplantationen skedde dagen efter det nattliga samtalet. Jag var så klart glad över möjligheten, men samtidigt lite orolig. Det är alltid risker med en operation, och jag visste ju inte om den nya njuren skulle fungera. Det gjorde den, så småningom. Efter fem veckor på sjukhus kunde Håkan komma hem, och ungefär tre månader efter transplantationen är han tillbaka på jobbet som matteoch NO-lärare på Gullbrandstorpsskolan. Både kollegor och elever har visat att de är glada att se mig igen, och det värmer, säger han. Och ju bättre njuren fungerar, desto bättre mår Håkan. Han har kunnat minska på en hel del av medicinerna och orkar mer. Och nu märker jag ju hur skönt det är att slippa tänka på dialysen TA STÄLLNING! Håkan känner stor tacksamhet för att ha fått chansen till ett bättre liv genom donation. Och han tycker det är viktigt att människor tar ställning i frågan om organdonation: Jag har inga synpunkter på om man säger ja eller nej, men alla borde ta ställning. Inte minst för att underlätta för sina närstående, men också för att öka möjligheten till organtransplantationer. Stortrivs. Det är fantastiskt att få jobba med barn och ungdomar och undervisa dem i ämnen som man själv är intresserad av. Drygt 12 400 hallänningar har redan anmält sig till Donationsregistret. Ta ställning du också. Gå in på www.livsviktigt.se 10 HALLAND BÄSTA LIVSPLATSEN HALLAND BÄSTA LIVSPLATSEN 11

Halland bli ännu attraktivare Arbete pågår! Vi som bor här vet att det finns gott om smultronställen i Halland. Men hur ser andra på vår del av Sverige? En stor undersökning ger svaret: Halland = sol, bad och Ullared Nu påbörjas ett stort arbete för att utveckla Halland som turist- och besöksmål. Region Halland har engagerat kommuner och företag inom besöksindustrin, och också tagit hjälp av framtidsforskningsföretaget Kairos Future. Bland annat har en stor studie gjorts, där 1 000 svenskar och lika många danskar har fått berätta vad de vet och tycker om Halland. EN AV FYRA SVENSKAR Svenskarnas bild av Halland är bad och shopping: Bilden av Halland är positiv, men lite luddig, säger Johanna Danielsson, turismexpert och en av dem som gjort undersökningen. Halland är ganska känt och 25 procent av de tillfrågade svenskarna har varit här. En av fem säger att de planerar att åka hit inom de närmaste tre åren. Utöver klassikerna sol och bad är det shopping som de flesta associerar till när man säger Halland. Bland enskilda besöksmål och orter är Gekås och Ullared det som är mest känt. Ganska många känner också till Halmstad, Varberg och Falkenberg, säger Johanna Danielsson. SMUKT Bland danskarna så är det färre som känner till Halland och i Danmark är det ofta vacker natur man tänker på. Halland är lite mindre känt än konkurrenter som Skåne, Småland och Gotland, säger Johanna Danielsson. Och danskarna har ofta svårt att säga vad som finns i Halland, utöver den vackra naturen. EN VIT FLÄCK Hon och hennes kollegor har också intervjuat ett antal aktörer i turistbranschen, i Sverige och i våra grannländer: De efterlyser fler anledningar att sälja resor till Halland, besöksmål som sticker ut, säger Johanna Danielsson. En av dem uttryckte det som att Halland är ett ställe där man stannar och fikar, på väg någon annanstans och en annan sa Om du bara säger Halland så låter det positivt. Men det har varit lite av en vit fläck nästa uppslag: Film med Fröken Ätran skulle sälja Halland 1963 12 HALLAND BÄSTA LIVSPLATSEN HALLAND BÄSTA LIVSPLATSEN 13

Kallt. Det ser somrigt ut, men det är kallt denna höstdag då Gun-Britt och hennes kamrater får agera framför Jan Troells kamera. Gun-Britt ler när hon återser den gamla krukmakarverkstaden i Falkenberg där hon, som Fröken Ätran, försökte dreja en lergök för mer än 50 år sedan. Men lergöken blev det inget av, så det är kunnigare händer som drejar i filmen, minns hon. OKÄND FILMARE Det var halmstadsbaserade Svensk Filmproduktion som anlitade den då ännu inte kände filmaren Jan Troell. I filmen Drömmar och syner vid havet får de fyra flickorna representera Hallands åar. Deras berättelser blir också berättelsen om Halland. Gun-Britt Larsson visade upp Falkenberg vilket bland annat innefattade Katrinebergs folkhögskola, Höstena Källor, varvet och så anrika Törngrens krukmakeri Det var väldigt roligt att vara med om filminspelningen och Jan Troell var lugn och vänlig. Och mycket noga Troell och fyra fröknar skulle "sälja" Halland OM OCH OM IGEN Hon minns hur kallt det var den där höstdagen de tillbringade vid och i havet vid Mellbystrand. Vi fick ta om och om och springa i och ur vattnet. Vi frös och huttrade men skulle samtidigt se ut som vi njöt en härlig sommardag Det var trevligt att resa runt i Halland och göra den filmen, minns Jan Troell, när vi når honom i hemmet i Smygehamn. FRÅN GUN-BRITT TILL MAX Arbetet med Drömmar och syner vid havet ledde vidare till mer jobb: Jag fick förfrågan från SF att vara med i ett nordiskt projekt. Det blev novellfilmen Uppehåll i Myrlandet där jag för första gången fick jobba med Max von Sydow. Resten av Jan Troells karriär är, som man brukar säga, filmhistoria. Utvandrarna, Ingenjör Andrées luftfärd, Så vit som snö och Maria Larssons eviga ögonblick är några filmer han regisserat. Fröken Ätran. Gun-Britt Larsson är tillbaka i anrika Törngrens krukmakeri som var en av platserna hon besökte i filmen. För Gun-Britt blev det dock ingen fortsättning på filmkarriären. Efter studier och jobb som kartritare började hon arbeta i familjens bokhandel och det har blivit hennes yrkesliv. Fick flickorna något gage då? Jo, de fick behålla klänningarna de bar i filmen De andra flickorna i filmen hette Lisbeth Rosander, Ann- Christine Kamrup och Kerstin Gustavsson. För den som är nyfiken finns filmen att se på internet. Du hittar en länk på www.regionhalland.se/bastalivsplatsen Strand, sol och hav, jord, skog och stad. Det var receptet när Hallands Läns Landsting för drygt 50 år sedan ville sälja Halland. Resultatet blev en film av Jan Troell, med fyra flickor i huvudrollerna. Gun-Britt Larsson var en av dem. 14 HALLAND BÄSTA LIVSPLATSEN HALLAND BÄSTA LIVSPLATSEN 15

Lipitor, Atorvastatin, Orifarm Varför är namnen så konstiga och krångliga? Här är några tips för att få bättre koll på medicinen Lär dig det verksamma ämnet i ditt läkemedel. Det står under produktnamnet. Låt apoteksetiketten sitta kvar på förpackningen. Där står det vad din läkare skrev ut, vad det läkemedel du fått heter samt vilket det verksamma ämnet är. Fråga alltid på ditt apotek eller din läkare om du är osäker. Samma verkan många namn. Ett vanligt medel som ska sänka blodfetterna hette när det kom Lipitor. När det fick efterföljare från andra tillverkare kom de att heta bland annat Atorvastatin Orifarm, Atorvastatin Teva, Atorvastatin Krka och Atorstad. Att hålla reda på sina mediciner, med alla konstiga namn, kan vara krångligt. Att man ofta får ett läkemedel som heter något annat än det läkaren skrev ut gör inte saken lättare. Varför är det så här? Vi frågar informationsapotekare Magnus Bengtsson på Region Halland. Att apoteket byter ut det läkemedel som står på receptet mot något annat som har exakt samma verkan handlar om att hushålla med pengar. Både dina egna och samhällets. När ett nytt läkemedel forskats fram får företag under en tid ensamrätt att sälja det, berättar Magnus Bengtsson. Sedan är det fritt fram för andra tillverkare att göra kopior. Genom konkurrensen sänks priset. SPARAR 250 MILJONER Läkemedelsverket bedömer vilka mediciner som är likvärdiga. De innehåller samma verksamma ämne i samma mängd, är lika effektiva och säkra och fungerar på samma sätt i kroppen. Apoteket ska ge dig det som för tillfället är billigast. På det här viset sparar Region Halland, och därmed hallänningarna nästan en kvarts miljard varje år, jämfört med om det inte funnits några kopior, säger Magnus Bengtsson. BETALA MERA SJÄLVA Ibland finns det medicinska skäl att inte byta. Det kan till exempel handla om att du är allergisk mot något som finns i kopian men inte i originalet. Då kan läkaren på receptet ange att medicinen inte ska bytas. Och om du själv, av någon anledning, inte vill ha utbytesläkemedlet så kan du få det som läkaren skrev ut, men då får du betala mera själv. Läs mer på www.1177.se under Fakta och råd finns information om läkemedel. www.lakemedelsverket.se/utbyte Var trivs Peter bäst? 16 HALLAND BÄSTA LIVSPLATSEN

I skarven mellan arbete och fest. Där trivs Peter Bengtsson som bäst. Och med mycket arbete har han och hustrun Margareta Ek skapat sin bästa livsplats ett hus och en trädgård som är en fröjd för synen och alla andra sinnen. Många känner säkert igen Peter Bengtsson som färgstark deltagare i populära TV-programmet Trädgårdskampen. Där hängde han med till sista programmet när han till sist fick se sig slagen. Trots att det var en tävling hjälpte vi varandra jättemycket och det har många tittare uppskattat. Men så är det ju i trädgårdssvängen hjälpsamt och vänligt, säger Peter Bengtsson när vi sitter i den spännande, blomsprakande trädgården i Ysby öster om Laholm en sommarhet vårdag. IMPULSKÖP Att det blev Ysby var en slump, en impuls. En av många i Peters och Margaretas liv. Vi letade hus på nätet och hittade ett med 13 rum. Så blev vi ägare till ett av Ysbys äldsta hus, berättar Peter och klappar valpen Sven, som de impulsköpte härom veckan. Sedan tidigare finns fem katter, hundkompisen Woody, två påfåglar, höns och kanin i familjen. HÖGT OCH LÅGT I nio år har de haft huset och inte mycket är sig likt. Invändigt har de rivit bort lager efter lager av moderniseringar och tagit fram ursprungliga väggar, tak och golv. I varje hörn ser man inspirerande spår efter olika projekt. I trädgården finns det roliga, färgstarka detaljer att upptäcka högt och lågt, och så naturligtvis en hel massa växter och blommor som prunkar och doftar. Trädgårdsintresset kom med huset: Plötsligt hade vi den här markbiten att förvalta. Det fanns några pioner som jag flyttade och jag upptäckte hur fruktansvärt roligt det var. Vi gillar att göra saker tillsammans, att hitta på och uppfinna. HUR DU GÖR FÖR ATT GÖRA SOM DU VILL Peter och Margareta har båda jobbat på Sturegymnasiet i Halmstad, men arbetar nu i det kommunala kulturprojektet Dramalogen. De driver också filmbolaget Furiefilm. Och nu blir det också en del föreläsningar för min del, bland annat om trädgårdar och kreativitet. Om hur en balkong kan se ut eller om hur man gör för att göra som man vill TRÄDGÅRDSGLÄDJE Det verkar så enkelt när Peter berättar. Mycket handlar det om att våga Det är ledsamt när människor avstår från att plantera ett fruktträd för att de inte tror att de ska kunna beskära det rätt. Beskära för maximal produktion behöver man tänka på i Kivik, men inte i en vanlig trädgård. Så går man miste om att ha glädje av det där trädet i 30 år för att man inte vågade, säger Peter. Det är som med själva livet. Man måste försöka undvika ängsligheten. Hitta på grejer så att det blir lite kul. Vi vill ju att världen ska vara ett kul ställe att vara på 18 HALLAND BÄSTA LIVSPLATSEN HALLAND BÄSTA LIVSPLATSEN 19

Hopp i land-kalle. Mats Jansson, som arbetar som samordnare i Distant Sound-projektet, hoppar i land på en ö utanför Tjolöholms slott när högtalarna skulle monteras. En båt kommer lastad Tre frågor till Hedvig Jalhed, operasångare och konstnärlig ledare för Halmstad Opera & Vocal Festival: Ljud som överbryggar avstånd och förenar. Toner från förr som blir nutida konst. Det finns mycket symbolik i det konstverk som nu kan höras i Varberg och Tjolöholm och på sju andra platser i Norge, Sverige och Danmark. Skotska konstnären Susan Philipsz har hyllats världen över för sina verk. Som skulptör har hon mer och mer gått över till att skapa med ljud som får samverka med omgivningarnas förutsättningar och karaktär. Hon har bland annat skapat ljudskulpturer under broar och på järnvägsstationer och hon fick 2010 det prestigefyllda Turnerpriset. Jag har förut mest arbetat i storstäder. Aldrig tidigare har jag gjort ett verk i den här skalan, i sådana här otroliga landskap och miljöer, säger hon. Och det är verkligen ett stort konstverk. Det sträcker sig från norska Moss längs kusten ner till danska Bornholm. På nio platser kan det höras en minut varje hel timme mellan klockan 10 och 18 fram till den 21 september. Hallands Konstmuseum och Region Halland har engagerat sig starkt i konstverket, som är en del av EU-stödda samarbetsprojektet In Site. Vi hoppas att många kommer att stanna upp och lyssna, säger Caroline Mårtensson på Hallands konstmuseum, som är halländsk projektledare för The Distant Sound. För den som blir nyfiken och vill veta mer kommer det att finnas information på platserna och också möjlighet att se en film om konstverket. Den som vill ta del av The Distant Sound i Halland kan göra det i hamnen och på strandpromenaden i Varberg och runt Tjolöholms slott. GRIMETON I CENTRUM Hjärtat i konstverket är dock den snart hundraåriga radiosändaren i Grimeton. Det är från detta världsarv som de ljud som Susan Philipsz skapat sänds ut till de nio platser där konstverket kan höras. Tre ljud sänds samtidigt till tre högtalare på varje plats: Högtalarna är placerade ganska långt ifrån varandra och åhörarna, berättar Caroline Mårtensson. Ljuden samverkar med varandra och med omgivningen över en stor yta. Trots att det är samma ljud som sänds till de nio platserna, kommer de att låta olika beroende på var man befinner sig, eftersom miljöerna påverkar upplevelsen. RADIOVÅGORNA BINDER SAMMAN Susan Philipsz fick av projektet In Site uppdraget att gestalta kulturarvet i området längs den skandinaviska kusten. Jag gjorde en rundresa och fick se många otroliga platser i min jakt på inspiration, berättar Susan Philipsz. När jag kom till radiosändaren i Grimeton tog konstverket form. Det är fascinerande att via radiotekniken kunna binda samman de olika platserna och länderna. VAD ÄR DET DÅ FÖR LJUD SOM SÄNDS UT? Susan Philipsz har samlat på gamla radiosignaturer. Ur dessa har hon plockat ut toner som spelats in med horninstrument. De kombineras sedan på olika sätt. Horninstrumenten har kopplingar till skeppssignaler eller urtida skandinaviska horn. Ordet sound står för något man hör, men också för vattnet mellan två landmassor. Det har sina rötter i det fornnordiska sund, söndra. Det handlar om avstånd och om att överbrygga dem. Vad är Halmstad Opera & Vocal Festival? Det är en alldeles ny festival med den mänskliga rösten i fokus. Olika röstliga uttryck kommer under tre dagar i juli samverka i ett spännande program med allt från klassisk opera i krinoliner och peruker till nutida konstmusik och nyskriven opera. Halländska förmågor blandas med musiker och sångare från hela Norden, unga med mer etablerade. Det blir bländande solister, barnopera, filmvisning och mycket mycket annat. Festivalen kom till efter ett initiativ från Region Halland och vi kommer att hålla till i och kring Halmstads Teater. Vad säger du till dem som tycker att opera är konstigt eller tråkigt? Opera KAN vara tråkigt, dålig opera är det mest plågsamma som finns, men bra opera är det mest fantastiska man kan uppleva och det gäller att hitta den sorts opera som du går igång på. Vi vill med festivalen visa en bredare och mer nyanserad bild av operan att det finns mer än bara dammiga 1700-talsverk och pretentiös, nyskriven musik. Vad vill du att besökarna ska uppleva? Att de, lite överraskade, reagerar på något. Att de hittar något som väcker tankar och känslor hos dem men kanske inte de tankar och känslor de hade förväntat sig Kanske du går på en konsert eller föreställning med vissa förväntningar, men sedan stannar kvar och möter något helt oväntat. Vi behöver få vår bild av opera och andra konstformer utmanad och förändrad Läs mer om Halmstad Opera & Vocal Festival på www.destinationhalmstad.se 22 HALLAND BÄSTA LIVSPLATSEN HALLAND BÄSTA LIVSPLATSEN 23

Fråga experterna Markus Andersson, Britt-Marie Jansson Östergren och Johan Bergström är tre erfarna medarbetare inom Region Halland. Här ger de exempel på frågor som de ofta får, och på svaren som de ger. Christoffer har en ny fot på gång Jag har väldigt höga förväntningar på semestern men den blir sällan särskilt avkopplande. Vad ska jag göra? I semestertider är det många som drabbas av stress och panik över allt som ska fixas för att den ska bli perfekt. Lägg några minuter på en eller några snabba avstressare. 1. Skratta! Att skratta minskar stresshormonet kortisol och det är ganska svårt att stressa och skratta samtidigt... 2. Sök ljuset! Dagsljus ökar effekten av humörhöjande substanser som serotonin. Gå ut en stund i dagsljuset varje dag. 3. Rör på dig! Att röra på sig om så bara en kort stund, får kroppen att frisätta må-bra-hormonet endorfin. En enkel upprepad rörelse gör dig dessutom avspänd och fokuserad. 4. Andas! Några djupa andetag kan vara överraskande effektivt för att slappna av. 5. Ring en vän! Ring (eller skriv till) en kompis. Det lättar på trycket. Vad har man annars vänner till? Britt-Marie Jansson Östergren Distriktssköterska, Varberg Jag tror att min 11-åriga son har ADHD. Vad bör jag göra? Om din son har betydligt svårare att koncentrera sig eller är betydligt mer aktiv än sina jämnåriga kan det vara bra att få en professionell bedömning gjord. Detta under förutsättning att problemen ofta ställer till det för honom i skolan, hemmet, med kompisar eller på fritiden och att problemen funnits där under en längre tid. Vanligen är det barn- och ungdomspsykiatrin som gör dessa bedömningar. Ett första steg för dig som förälder kan vara att ringa deras intagningsenhet BUP-linjen, telefonnummer 010-476 19 99. För att minska risken för att barn med ADHD straffar ut sig bland kompisar och hamnar efter i skolarbetet är det viktigt att behandlingsinsatser sätts in i ett tidigt skede. Mer information om vad ADHD är, hur en bedömning brukar gå till och vad det finns för behandlingsalternativ kan du hitta på www.1177.se Markus Andersson Psykolog, Varberg Kan min urinvägsinfektion gå över av sig själv? Ja, var tredje kvinna med urinvägsinfektion blir bra inom en vecka! Vid urinvägsinfektion (blåskatarr) kissar du oftare än normalt, det svider och tränger på. Smärtstillande tabletter och rikligt med dryck kan lindra dina besvär. Var tionde kvinna behandlas för minst en urinvägsinfektion per år. Mår du bra för övrigt och har lindriga besvär kan du avvakta. I genomsnitt tar det sex dagar att bli bra. Kontakta din läkare om besvären blir för svåra eller vid andra underlivsbesvär där klamydia kan misstänkas. Barn, män och gravida som har besvär ska kontakta läkare. Feber, illamående eller smärta mot sidan av magen och ryggen kan tyda på njurbäckeninflammation, och då ska du söka läkare direkt. Johan Bergström Allmänläkare, Halmstad Hjälpmedel gör hela skillnaden. Med rätt hjälpmedel kan jag leva livet i stort sett som vem som helst. Det säger Christoffer Lindhe som förlorade båda benen och en arm i en olycka. Nu jobbar han med att ta fram en ny protesfot som ska göra det lättare att gå utomhus. 24 HALLAND BÄSTA LIVSPLATSEN HALLAND BÄSTA LIVSPLATSEN 25

Olyckan 2006 förändrade livet totalt för den då 17-årige Christoffer Lindhe. Efter att ha blivit påkörd av ett tåg förlorade han båda benen och en arm. I början kunde jag inte göra någonting alls själv inte ens vända mig i sängen. Då var hjälpmedlen mest till för dem som vårdade mig. Men sedan har jag, på min väg tillbaka, använt i stort sett alla typer av hjälpmedel. BRÖST, RYGG, CRAWL OCH FJÄRIL Att han tävlingssimmat sedan han var liten har han haft god nytta av. Läkarna sa till mig att jag nog inte skulle ha överlevt om jag inte hade varit så vältränad. Och när jag första gången efter olyckan kom ner i vattnet igen så var det som att komma hem. Jag kunde ganska omgående använda alla fyra simsätten igen, trots att jag nu saknade en arm och båda benen. Två gånger har han tävlat för Sverige i Paralympics och simningen är en stor del av hans liv. Utvecklingen av den nya protesfoten är en annan. När jag hade börjat gå med proteser snubblade och ramlade jag för minsta hinder, kanske bara en ojämnhet eller en liten sten, berättar Christoffer. Till skillnad från min flickvän som inte har några proteser. Så jag började fundera BÄTTRE VRIDFÖRMÅGA Lösningen visade sig vara en protesfot med bättre vridförmåga i sidled. Utvecklingen av den blev Christoffers examensjobb på utbildningen till utvecklingsingenjör på högskolan i Halmstad, och den är nu grunden för det företag han bygger upp på Science Park Halmstad. Tidigare när jag gick utomhus fick jag hela tiden spana och kolla marken så att det inte fanns något som kunde få mig att ramla. Nu med min nya fot märker jag att jag har kunnat släppa det och höja blicken. För om jag trampar på något ojämnt så anpassar sig protesfoten, istället för att jag ska korrigera det och kanske ramla. UTHÅLLIGHET VIKTIGT Hjälpmedlen är viktiga för den som har ett funktionshinder. Och uthållighet: Man måste läras sig det nya hjälpmedlet, för i början är det mest i vägen, säger Christoffer. Men om man bara inte ger upp så glömmer man det snart. Och plötsligt skulle man sakna hjälpmedlet om det försvann. Jag har ständigt sökt nya hjälpmedel för att kunna göra mer och mer. Försökt hitta det bästa just för mig. Med hjälpmedlen kan jag nu göra det mesta och leva ett fullgott liv. Alternativet hade varit att ligga kvar på sjukhuset Nu kan du hitta och jämföra hjälpmedel Rullstolar, hörapparater och synhjälpmedel är tre typer av hjälpmedel bland många. Fram till nu har det varit ganska svårt för den som behöver hjälpmedel att se vad som finns och vad man kan få förskrivet. Sedan första veckan i juni är det enklare. Då släpptes Tema Hjälpmedel på www.1177.se Temat har en söktjänst som gör det möjligt att söka efter specifika hjälpmedel, se bilder på hur hjälpmedlen ser ut och ta del av produktinformation. När man söker ser man i första hand de hjälpmedel som går att få förskrivna i Halland, men man kan också se vad som finns i andra regioner och landsting. Utöver själva utbudet innehåller temat utförlig information om vem man kontaktar för att få ett hjälpmedel förskrivet, vilka regler som gäller om det går sönder, om man behöver byta eller låna när man är på semester och inte kan ta med sitt ordinarie hjälpmedel. De produkter som syns i Tema Hjälpmedel vid lanseringen är en del av ett större hjälpmedelsutbud. Fler produkter kommer bli sökbara och synliga efterhand. Tema Hjälpmedel finns på www.1177.se 26 HALLAND BÄSTA LIVSPLATSEN HALLAND BÄSTA LIVSPLATSEN 27

Var smart i solen Hudcancer vanligare bland hallänningar Smart i solen hudläkarens tips Undvik att bränna dig. Brännskador från solning ökar risken att drabbas av hudcancer. Använd luftiga kläder och solhatt, det och skugga är de bästa skydden mot solen. Använd solkräm med hög solskyddsfaktor och som skyddar mot UVA- och UVB-strålning. Undvik att använda solkräm som enda solskydd. Sök skuggan mitt på dagen, mellan klockan 11-15, då solens stålar är som starkast. Små barn ska inte vistas i direkt solljus. TÄNK OCKSÅ PÅ Var extra försiktig med solen utomlands, i fjällen och till sjöss. Tänk på att snö, sand och vatten reflekterar solljuset. Att ligga i solarium före sommaren eller solsemestern ger inget extra skydd. Tvärtom ökar solning i solarium risken att drabbas av hudcancer. Du som är under 18 år bör undvika solarium helt. Är du orolig över hudförändringar, kontakta din vårdcentral. Läs mer om solvanor och andra sommartips på www.1177.se/sommar Hur länge kan du vara i solen? Njut av värmen och solen, men undvik att bränna dig! Och skydda framför allt de små! Detta är viktiga råd när allt fler svenskar får hudcancer. Särskilt drabbade är vi hallänningar. År 2012 fick 165 personer i Halland diagnosen malignt melanom. Jämfört med vår folkmängd var det mest i landet. Den allvarliga hudcancerformen ökar också snabbt, vilket bekymrar läkarna. Det är oroande och vi måste lära oss att skydda oss bättre när vi är i solen, säger hudläkaren Tina Lejding på Hallands sjukhus. Framför allt måste vi vara försiktiga med våra barn och ungdomar. Risken att drabbas av malignt melanom ökar om man bränner sig i unga år. Det finns flera olika typer av hudcancer. Allt från den ofta snälla typen basalscellscancer till malignt melanom som har hög dödlighet om den upptäcks sent. Malignt melanom går att bota om den upptäcks i tid, säger Tina Lejding. Den som är orolig över hudförändringar ska vända sig till sin vårdcentral. En signal att se upp med är om prickar och hudförändringar har flera färger, är ojämna i kanterna, kliar eller blöder. VARFÖR DRABBAS VI I HALLAND? Det är troligen flera olika faktorer som gör att vi i Halland är särskilt drabbade av malignt melanom. Närheten till hav och stränder kan vara en, en annan kan vara att vi gärna reser utomlands på solsemester. HATTEN PÅ! Vi måste ändra våra vanor, säger Tina Lejding. Visst ska vi njuta av solen och värmen, men mitt på dagen bör vi hålla oss i skuggan. De yngsta bör alltid skyddas med kläder och hatt och i synnerhet när de är på stranden. Appen Min soltid gör det enklare för dig att njuta av solen utan att du bränner dig. Med appen räknar du fram hur länge du kan vara i solen utifrån var du befinner dig, hur gammal du är och hur solkänslig din hud är. Appen använder inte internetuppkoppling och kan därför användas utomlands utan att det kostar dig något extra. För dig som inte har någon smartphone går det bra att beräkna din soltid även på webben. Min soltid har utvecklats av Strålsäkerhetsmyndigheten. Du hittar Min soltid på www.1177.se/sommar 28 HALLAND BÄSTA LIVSPLATSEN HALLAND BÄSTA LIVSPLATSEN 29

Om du blir sjuk Känner du dig sjuk? Ring Sjukvårdsrådgivningen på tfn 1177. En sjuksköterska ger råd om vård dygnet runt och bedömer om du behöver uppsöka sjukvården. Behöver du vård? Kungsbacka: Ring din vårdcentral. Vet du inte numret, ring växeln 0300-56 50 00. Närakuten i Kungsbacka har öppet varje dag kl 7 24 för besök. De har drop-in-mottagning. Varberg: Ring din vårdcentral. Vet du inte numret, ring växeln 0340-48 10 00. När vårdcentralerna har stängt för dagen, kontakta kvälls- och helgmottagningen på Vårdcentralen Västra Vall. Den har öppet fredagar kl 16 19 och helger kl 9 18. För besök där behöver du boka tid. Ring växeln eller din vårdcentral så får du hjälp. Neptunusklinken har öppet kvällar och helger för sina patienter, tfn 0340-160 16. Falkenberg: Ring din vårdcentral. Vet du inte numret, ring växeln 0346-560 00. På vardagar har vårdcentralerna i Falkenberg även öppet kvällstid. För öppettider ring din vårdcentral, växeln eller gå in på www.1177.se/halland. På helgen, kontakta helgmottagningen på Vårdcentralen Falkenberg som har öppet kl 9 18. För besök där behöver du boka tid. Ring växeln eller din vårdcentral så får du hjälp. Hylte: Ring din vårdcentral. Vet du inte numret, ring växeln 035-13 10 00. Vårdcentralen Hyltebruk har öppet till kl 18 på vardagar, förutom onsdagar då Vårdcentralen Torup har öppet till kl 18. Helgmottagning lördagar kl 9 15 på Vårdcentralen Hyltebruk. Övriga kvälls- och helgtider hänvisas till helg- och kvällsmottagningen på Vårdcentralen Nyhem i Halmstad som har öppet vardagar kl 17 20 och helger kl 9 18. För besök där behöver du boka tid. Ring din vårdcentral eller växeln så får du hjälp. Halmstad: Ring din vårdcentral. Vet du inte numret, ring växeln 035-13 10 00. När vårdcentralerna har stängt för dagen, kontakta kvälls- och helgmottagningen på Vårdcentralen Nyhem. Den har öppet vardagar kl 17 20 och på helgen kl 9 18. För besök där behöver du boka tid. Ring växeln eller din vårdcentral så får du hjälp. Laholm: Ring din vårdcentral. Vet du inte numret, ring växeln 035-13 10 00. När vårdcentralerna har stängt för dagen, kontakta kvälls- och helgmottagningen på Vårdcentralen Centrum. Den har öppet vardagar kl 17 19 och på helgen kl 9 16. För besök där behöver du boka tid, ring tfn 0430-157 00. Är du akut allvarligt sjuk eller skadad? Ring 112 eller åk till närmaste akutmottagning. I Halland finns akutmottagningar på Hallands sjukhus i Varberg och Halmstad. Öppet dygnet runt. Bra att veta! Du kan alltid söka akut vård hos alla vårdgivare i landet. Du kan alltid söka vård hos alla vårdcentraler i landet, även privata som är offentligt finansierade. Du kan alltid söka specialistvård i Halland och i de län som gränsar till Halland. När du söker vård hos en privat specialist utanför Halland behöver du dock en särskild betalningsförbindelse. Kontakta Förmedlingscentralen på tfn 035-13 48 87 så får du hjälp. Om du vill nå Region Halland Region Halland Box 517, 301 80 Halmstad. www.regionhalland.se Tfn 035-13 48 00, regionen@regionhalland.se Sjukvårdsrådgivningen Tfn 1177, www.1177.se/halland SOS Alarm Ring 112 om du är allvarligt sjuk eller skadad! Hallands sjukhus Halmstad tfn 035-13 10 00 Varberg tfn 0340-48 10 00 Kungsbacka tfn 0300-56 50 00 Falkenberg tfn 0346-560 00 Hitta din vårdcentral På www.1177.se/halland hittar du kontaktuppgifter Vårdvalsservice Svarar på dina frågor kring att välja eller byta vårdcentral. Tfn 0771-900 300, www.1177.se/vardval Resambokning Beställ din sjukresa på tfn 0771-91 00 90, vid frågor ring 010-47 61 950, www.1177.se/sjukresor Vårdgarantiservice Svarar på frågor om vårdgaranti och hjälper dig att hitta en ny vårdgivare inom den specialiserade vården. Tfn 0771-900 600, www.1177.se/vardgaranti Patientnämnden Kontakta patientnämnden om du har synpunkter på den vård och behandling du fått. Tfn 020-42 20 30 eller via Mina vårdkontakter, www.1177.se/patientnamnden Mer information På www.1177.se/halland hittar du kontaktuppgifter och öppettider till alla vårdcentraler och mottagningar. Där kan du också läsa mer om regler och rättigheter. Enklare regler för sjukresor Reglerna ska bli tydligare för dig som invånare. Det är målet när reglerna för sjukresor förnyas i höst. Från den 1 oktober gäller ett delvis förnyat regelverk för dig som behöver sjukresa till eller från vård i Halland och i vissa fall på andra håll. Sjukresor kan göras antingen med kollektivtrafik, egen bil, med regionens sjukresefordon eller med sjukresetaxi. För resor med egen bil och kollektivtrafiken får du viss ersättning. För att åka med regionens sjukresefordon eller med sjukresetaxi behöver du ett intyg från din vårdgivare. Du hittar alltid de aktuella reglerna för sjukresor på www.1177.se/sjukresor Hemgången ska bli trygg Nu ska samarbetet mellan sjukhus, närsjukvård och kommuner bli ännu bättre när det gäller äldre personer som vårdats på sjukhus. Satsningen kallas Trygg hemgång och handlar i korthet om att patienter som skrivs ut från sjukhuset ska få bättre information och uppföljning efter sin sjukhusvistelse. Vi vill att man ska känna sig tryggare och få en bättre uppföljning i närsjukvård eller den kommunala vården, säger Lise-Lott Severinsson som är projektledare för införandet av Trygg hemgång på Hallands sjukhus. Trygg hemgång införs successivt under 2014. Du kan läsa mer om det på www.1177.se/ trygghemganghalland Foto: Stina Olsson 30 HALLAND BÄSTA LIVSPLATSEN HALLAND BÄSTA LIVSPLATSEN 31

Samhällsinformation från Region Halland till alla hushåll i Halland Snart dags för val Hallänningarna i rösttopp i år igen? Så här blev mandatfördelningen i valet 2010. Hur vill du att vården och kollektivtrafiken ska utvecklas i Halland de kommande fyra åren? Det är bland annat detta det handlar om när du den 14 september kan rösta fram de partier och politiker som ska ansvara för arbetet i Region Halland. Vid förra regionvalet, 2010, hade Halland det högsta valdetagandet i landet på region-/landstingsnivå. Drygt 83 procent av de röstberättigade valde att använda sin demokratiska rättighet att rösta. Snittet i riket låg på 81 procent. Resultatet av valet i Halland blev att moderaterna, centerpartiet, folkpartiet, kristdemokraterna och miljöpartiet fick gemensam politisk majoritet. De har under nuvarande mandatperiod tillsammans haft 44 av de 71 platserna i regionfullmäktige. Regionfullmäktige är den högsta beslutande församlingen i Region Halland och bestämmer bland annat regionens mål och hur pengar ska fördelas mellan olika verksamhetsområden. VAD PÅVERKAR JAG MED MITT VAL? Genom att rösta i regionvalet påverkar du inriktningen på arbetet med att utveckla Halland. De politiska partierna har olika program för vad de vill satsa på och du kan läsa mer på deras respektive webbplatser. Region Halland ansvarar för många av de områden som påverkar hur det är att leva och verka i Halland. Hälso- och sjukvården är det största ansvarsområdet, där regionen dels driver egen verksamhet, dels finansierar privat vård, exempelvis 23 privata vårdcentraler. MÅL: BÅSTA LIVSPLATSEN Andra viktiga arbetsområden är kollektivtrafiken och infrastrukturen, kultur- och näringslivsfrågor och samverkan med de halländska kommunerna och vår omvärld. Region Halland driver också naturbruksgymnasier och folkhögskolorna Katrineberg och Löftadalen. Visionen för Region Hallands arbete är att göra Halland till den bästa livsplatsen. Du kan läsa mer om regionvalet och de valbara partierna på www.regionhalland.se/val Moderaterna 24 Socialdemokraterna 21 Centerpartiet 7 Folkpartiet 6 Miljöpartiet 3 Kristdemokraterna 3 Vänsterpartiet 3 Sverigedemokraterna 3 Varför står det inte Val till regionfullmäktige på valsedeln? Valsedlarna är märkta med Val till landstingsfullmäktige, även om det är snart fyra år sedan Halland blev region och begreppet landstinget upphörde. Anledningen är att landstingsfullmäktige än så länge är den juridiska termen för den församling som fattar beslut på regional nivå.