Giftfri trädgård Information 2010 Kävlinge kommun, Miljö & Teknik Kullagatan 2, 244 80 Kävlinge Telefon 046-73 90 00, Fax 046-73 91 35 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se Februari 2010 Miljö & Teknik
Gift genom tiderna Människan har länge använt sig av kemikalier för att motverka skadeangrepp av olika slag. Ett tidigt sätt att skydda trä från svampangrepp var exempelvis att måla med Falu rödfärg. Användningen av bekämpningsmedel i jordbruket tog fart runt mitten av 1900-talet. DDT introducerades under 1940-talet tillsammans med en del andra organiska föreningar för bekämpning av insekter och svampar. Samtidigt började kvicksilverföreningar användas för betning av utsäde. Under andra världskriget ökade kunskaperna om syntetiska kemikalier snabbt genom forskning kring kemiska stridsmedel. Många av de tidiga insektsmedlen var till exempel organiska fosforföreningar som är närbesläktade med nervgaser. Antalet medel och användningen ökade sedan kraftigt efter kriget. Framförallt utvecklades nya ogräsmedel och användningen av dem ökade under 1960-talet. Det visade sig dock snart att det även finns en baksida med bekämpningsmedelsanvändningen. Användningen av bekämpningsmedel i Sverige ökade till mitten av 1970-talet. Till mångas förvåning fann man rester av bekämpningsmedel i vattendrag runt om i Sverige. Även grundvattnet var förorenat på många håll. Till och med regnet visade sig innehålla rester av bekämpningsmedel. I Sverige och övriga EU-länder har de farligaste och mest långlivade substanserna bytts ut mot sådana som bryts ner lättare och därför inte finns kvar i miljön lika länge. Eftersom även moderna bekämpningsmedel utgör en risk för miljö och hälsa, så har samhället sedan 1980-talet arbetat för att minska användningen av kemiska bekämpningsmedel. Svensk lagstiftning har skärpts både vad gäller kraven på substanser som kan godkännas och hur dessa sedan får användas.
Bekämpningsmedel Bekämpning Bekämpningsmedel används för att kontrollera organismer som kan orsaka skador eller olägenhet för människors hälsa eller skador på egendom. De organismer man vill bekämpa kan vara djur (exempelvis insekter eller gnagare), växter (ogräs) eller mikroorganismer (mögelsvampar, bakterier eller virus) som kan orsaka skador genom att exempelvis förstöra skördar och egendom eller genom att sprida och producera sjukdomar. Under 2008 såldes 10 319 ton kemiska bekämpningsmedel. Mest användes av industrin, i första hand för tryck- och vacuumimpregnering av virke. Jordoch skogsbruk och trädgårdar använder främst ogräsbekämpningsmedel, svampmedel, betningsmedel och insektsbekämpningsmedel. Hushållens användning av bekämpningsmedel domineras av ogräsmedel. Hälsa och miljö Användningen av bekämpningsmedel är dock förenad med risker för miljö och hälsa. För att ett bekämpningsmedel ska få säljas och användas i Sverige måste det vara godkänt av Kemikalieinspektionen (KemI). KemI bedömer om medlet behövs och vilka risker det medför för människors hälsa och för miljön. De medel som bedöms vara acceptabla godkänns för en period på max 10 år.
Läckage Bekämpningsmedel som sprids i villaträdgårdar förs med regnvattnet ned genom marken till grundvattnet eller via dagvattensystemet ut till våra vattendrag. Till viss del bryts bekämpningsmedlen ner på vägen men en del når våra åar, Kävlingeån och Saxån/Braån, på sin väg till havet. Vid undersökningar av både grundvatten, vattendrag och havsvatten påträffas rester av kemiska bekämpningsmedel. Även i undersökningar av nederbörden har bekämpningsmedel hittats. Till och med sådana ämnen som använts tidigare men som numera är förbjudna hittas fortfarande i våra vatten. Farligt avfall Rester av bekämpningsmedel klassas som farligt avfall och ska lämnas på miljöstation. Det är viktigt att dessa tas om hand så att resterna inte kan läcka ut. I synnerhet gäller detta skadade eller rostiga förpackningar. Tomma, förorenade förpackningar som innehållit bekämpningsmedel skall normalt också räknas som farligt avfall. De bör inte slängas i soporna utan lämnas på miljöstation. I Kävlinge kommun kan du lämna farligt avfall i miljöstationerna på: - Återvinningscentralen, Kävlinge - Brandstationen, Lödde
Giftfria tips Försvåra för skadedjuren Ge växterna en god start genom att placera rätt växt på rätt plats. Växter har olika behov av jordtyp, näring och ljus. Variera växtföljden när det gäller ettåriga växter i grönsakslandet. Förbättra jorden genom att mylla ner organisk gödsel eller kompostjord. Ett alternativ är att odla gröngödslingsväxter på jordplätten. Då får du en mer levande jord med ett rikt innehåll av nyttiga mikroorganismer. Fiberduk hindrar många skadedjur och är ett bra hjälpmedel i köksträdgården. Samodla olika sorters växter så får skadegörarna svårare att hitta sin värdväxt. En del växter har en avskräckande verkan på skadegörare. Om tagetes, ringblomma eller persilja planteras i rabatterna kan de förhindra spridning av skadedjur. Angripna växter kan besprutas med varmt vatten som håller mellan 50 och 54 grader. Fungerar inte detta kan växterna sprutas med nässelvatten eller såplösning. Upprepa behandlingen efter ett par dagar. Vid biologisk bekämpning utnyttjas de naturliga fienderna till växters skadegörare. På friland kan man t.ex. använda nematoder mot vissa skalbaggslarver (t ex öronvivlar), och bakterier mot fjärilslarver (t ex kålmal och kålfjäril).
Mångfald skyddar Att bevara en biologisk mångfald handlar om att skapa livsutrymme för allt från små mikroorganismer till stora växter och djur. Det gäller både vilda och odlade arter. Biologisk mångfald är en del av växtskyddet i din trädgård. Fåglar, parasitsteklar, nyckelpigor och jordlöpare hjälper till att hålla skadegörare på en rimlig nivå. Bin och andra pollinerare ser till att det blir frukt på äppelträdet och bär i hallonlandet. Fjärilarna är välsedda gäster om så bara för glädjen i att betrakta dem. Bekämpa ogräs naturligt Bearbeta jorden varsamt! Genom att luckra upp det översta jordskiktet hålls ogräset i schack. Samtidigt gynnas det biologiska liv i markens ytskikt och marken bevarar sin fuktighet. Plantering av marktäckande växter i rabatter kan effektivt kväva ogräs och förhindra spridning. Mellanrum i rabatter och trädgårdsland kan täckas med träflis, barkkompost eller gräsklipp för att minska tillväxten av ogräs. Ett annat alternativ är att använda fiberduk. Ogräs som dyker upp bör plockas bort så snart det visar sig. Det är viktigt att rensa ofta de första fyra veckorna efter sådd. Ogräs på stenlagda områden och grusgångar kan tas bort med hjälp av skyffeljärn, hacka eller kniv. Även bränning av växterna med gasolaggregat eller vattenånga kan ta bort ogräs på gångar. Som en sista utväg, kan spridning av svaga ättikblandningar (upp till 10 %) fungera.
Vattna sunt Några exempel på sätt att hushålla med dricksvattnet är att samla regnvatten i tunnor, punktbevattna och att använda marktäckning. Vattna hellre med kanna, slangmunstycke eller droppslang än med spridare. Använd gärna rotvattnare till träd. Vattna helst morgon eller kväll. Vattna rikligt och sällan istället för lite och ofta. Nyplanterade växter och groende frön behöver jämn fuktighet. Blir det alltför torrt angrips vissa växter lätt av mjöldagg. Gödsla smart Den egna trädgården och hushållet erbjuder växtnäringsämnen i form av gräsklipp, gröngödsling och kompost. Med dem kan vi skapa kretslopp i trädgården. Välj KRAV-märkt eller naturligt gödsel om du gödslar. Naturliga gödselmedel stimulerar organismerna i marken som frigör näring till växterna. Häst- och kogödsel, benmjöl, stenmjöl, algmjöl och små mängder hönsgödsel är bra grundgödsling på våren. Under växtsäsongen passar hönsgödsel, nässel- eller vallörtsvatten, urin, blodmjöl. Gödsla lite och ofta och enbart under växtsäsongen. Då hinner växterna ta upp näringen. Det minskar risken för läckage. Läckage kan leda till att brunnsvatten förorenas eller till övergödning av sjöar och hav.
Giftfri trädgård Information 2010 Kävlinge kommun, Miljö & Teknik Kullagatan 2, 244 80 Kävlinge Telefon 046-73 90 00, Fax 046-73 91 35 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se Februari 2010 Miljö & Teknik