Översiktsplan 2002 Del 2 Analyser, strategier, konsekvenser, rekommendationer och riktlinjer

Översiktsplan 2002 Del 2 Analyser, strategier, konsekvenser, rekommendationer och riktlinjer Ks 2002:127 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Översiktsplan 2002 Del 2 Analyser, strategier, konsekvenser, rekommendationer och riktlinjer Fastställt av kommunfullmäktige 2003-03-27 82 1

Handlingsplan för en hållbar och attraktiv kommun Jönköpings kommun ÖVERSIKTSPLAN 2002 Del 2- och Kommundelar

INNEHÅLL Jönköping - Ljuset vid Vättern DEL 1 Planeringsunderlag GENERELLA DELEN Förord och fakta........................................ 3 Medverkande, läsanvisningar och nyheter.................... 4 Inledning.............................................. 5 Visioner och mål Kommunen och omvärlden................................ 7 Kommunala planer och program............................ 8 Framtid Jönköping........................................ 9 God livskvalité och arbetsmarknaden........................ 10 Regional samverkan..................................... 11 Mellankommunala frågor................................. 12 TEMA DELEN Planeringsförutsättningar 15 Befolkningsutveckling, näringsliv och markbehov............. 16 Riksintressen........................................... 17 Naturförutsättningar samt värdefulla ämnen och material............................. 18 Landsbygden........................................... 20 Turism och besöksnäring.................................. 21 Natur- och kulturaspekter Naturvård............................................. 22 Det rörliga friluftslivet.................................... 28 Tätorternas grönområden................................. 30 Kulturmiljövård......................................... 32 Ytvatten............................................... 34 Grundvatten........................................... 37 Kommunikationer och transporter Järnvägar och järnvägstrafik.............................. 38 Vägar och vägtrafik...................................... 40 Kollektivtrafik.......................................... 41 Gång- och cykeltrafik - trafiksäkerhet....................... 42 Flygtrafik, sjöfart och telekommunikationer.................. 43 Teknisk försörjning Vattenförsörjning och avlopp.............................. 44 Energi................................................ 46 Avfall................................................ 47 Samhällsservice Handel och handelsstruktur............................... 48 Social service.......................................... 50 Kultur och kulturupplevelser.............................. 51 Barnomsorg, grundskola, gymnasieskolor..................... 52 Högre utbildning och högskolor............................54 Science Park............................................55 Övriga allmänna intressen Fritidsaktiviteter och anläggningar.......................... 56 Fritidsbebyggelse....................................... 57 Hälsa och säkerhet..................................... 58 Räddningstjänstens insatstider.............................. 65 Räddningstjänst och beredskapshänsyn..................... 66 DEL 2 & kommundelar ANALYSER, STRATEGIER och KONSEKVENSER 67 Det hållbara samhället................................... 68 Utbyggnadsmodeller och strategi.......................... 69 Utbyggnadsområden - bostäder........................... 70 Utbyggnadsområden - verksamheter........................ 72 Strategiska- och stadsutvecklingsområden.................... 74 Konsekvenser av översiktsplanen.......................... 76 GENERELLA REKOMMENDATIONER 79 och riktlinjer för planläggning och lovgivning 80 Jönköping flygplats.................... 86 Skyddsområden för vattentäkter.............................. 87 Byggrätt för fritidshus................................... 88 KOMMUNDELAR 89 Generella mål och åtgärder för alla kommundelar................ 90 Kommundel BANKERYD............................... 91 Kommundelskarta........................................ 92 Utbyggnadsområden....................................... 93 Riksintressen............................................. 94 Kommundel BARNARP................................. 95 Kommundelskarta........................................ 96 Utbyggnadsområden, Torsviks industriområde................. 97 Riksintressen............................................ 98 Kommundel BOTTNARYD.............................. 99 Kommundelskarta....................................... 100 Utbyggnadsområden.................................... 101 Riksintressen............................................ 102 Kommundel GRÄNNA och VISINGSÖ.................... 105 Kommundelskarta-Visingsö............................... 106 Kommundelskarta-Gränna................................. 107 Utbyggnadsområden.................................... 108 Gränna centrum........................................ 109 Riksintressen............................................ 110 Kommundel HUSKVARNA.............................. 111 Kommundelskarta....................................... 112 Utbyggnadsområden.................................... 113 Huskvarna centrum...................................... 115 Riksintressen............................................ 116 Kommundel JÖNKÖPING............................. 117 Kommundelskarta........................................ 118 Utbyggnadsområden................................ 122 Hedenstorps industriområde............................. 125 A6-området........................................... 126 Stadsbyggnadsvisionen.................................... 127 Jönköping centrum...................................... 128 Riksintressen............................................ 129 Kommundel LEKERYD................................ 131 Kommundelskarta........................................ 132 Utbyggnadsområden..................................... 133 Riksintressen............................................ 134 Kommundel NORRAHAMMAR-TABERG-MÅNSARP....... 135 Kommundelskarta...................................... 136 Utbyggnadsområden..................................... 138 Riksintressen............................................ 140 Kommundel SKÄRSTAD................................ 141 Kommundelskarta....................................... 142 Utbyggnadsområden..................................... 143 Riksintressen............................................ 144 Kommundel TENHULT................................. 145 Kommundelskarta....................................... 146 Utbyggnadsområden..................................... 147 Riksintressen............................................ 149 ÖSTRA VÄTTERSTRANDEN - riksintresseområde.......... 150 Vättern med öar och strandområden (4 kap 2 miljöbalken)....... 152

UTBYGGNADSSTRATEGIER ANALYSER, STRATEGIER och KONSEKVENSER 67

Det hållbara samhället Jönköping är och ska även år 2010 vara en attraktiv kommun ur alla synpunkter. En kommun med storstadens fördelar men utan dess nackdelar Det socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbara Jönköping ska vara den trygga kommunen som utvecklas och en kommun där det finns arbete åt alla. Alla invånare i Jönköpings kommun - oavsett bakgrund, ålder och kön - ska känna att de kan vara delaktiga i och medverka till en positiv och hållbar samhällsutveckling. (sidan 21) Framtid Jönköping DET HÅLLBARA SAMHÄLLET ekologi ekonomi social utveckling Denna symbol visar samspelet mellan ekonomiska, ekologiska och sociala faktorer i all planering. Alla tre faktorerna arbetar med och påverkar varandra i olika grad och olika kombinationer. Där alla tre möts - den inre kärna - är tanken att hållbar utveckling uppstår. Kommunen har angett sina ambitioner att uppnå det hållbara samhället i de två dokumenten Jönköping - Ljuset vid Vättern och Lokal Agenda 21. JÖNKÖPING - LJUSET VID VÄTTERN Under rubriken Den socialt hållbara kommunen nämns - bostäder för alla smakriktningar - kommersiell service - utbildning - kultur - fritid - delaktighet och demokrati - integration - omvårdnads- och servicebehov - sjukvård - trygghet - hälsa Under rubriken Den ekologiskt hållbara kommunen nämns - rent luft, mark och vatten - möjligheter till rekreation och fina naturupplevelser - bevarande av naturoch kulturmiljöer - resurssnål uppvärmning - minimerade avfallsmängder - miljöanpassat jord- och skogsbruk - resurssnålt byggande - utbyggt gång- och cykelvägnät, förnyelsebara bränslen för kollektivtrafik och effektiva, energisnåla och samordnade lokala godstransporter - minimering av hälsofarligt buller - resurs- och energisnål produktion i näringslivet med låg miljöbelastning på människor, luft, mark och vatten - utvecklande av ekoturism Under rubriken Den ekonomiskt hållbara kommunen nämns: - möjligheter till arbete inom flertalet yrkesområden och branscher - ökad andel företag med företagsledningar i länet - utbildning - ökad folkmängd - utvecklande av kommunikations- och logistikcentrum - internationalisering - höjning av inkomstläge och kompetens - ökad skattekraft genom ökade inkomstnivåer och fler sysselsatta LOKAL AGENDA 21 I Jönköping har det Lokala Agenda 21 programmet satt upp ett antal generationsmål inom en rad olika ämnesområden. Nedan följer ett urval av de generationsmål som har stor anknytning till översiktsplanefrågor. Generationsmål Utbildning och delaktighet Alla människor, oavsett bakgrund, ålder och kön, ska känna att de har möjligheter att vara delaktiga och medverka till en positiv samhällsutveckling. Mat och hälsa Den lokala och miljöanpassade livsmedelsproduktionen ska vara omfattande i kommunen. Alla livsmedel ska ha ursprungsmärkning. Planering Bedömningar och beslut i planeringsfrågor ska grundas på en sammanvägning av ekologiska, samhällsekonomiska, kulturella och sociala faktorer med inriktning mot en hållbar utveckling av våra städer och bebyggelsemiljöer. Det ska finna strategiska visioner för kommunen. Samhällsplaneringen ska skapa förutsättningar för en effektiv och resursbesparande användning av energi, vatten och andra naturresurser. Strävan ska vara att sluta kretsloppen i naturen och i samhället så mycket som möjligt. Vid planering ska hänsyn tas till det lokala djur- och växtlivet och dess behov av spridningskorridorer. När ny bebyggelse planeras ska känsliga biotoper och värdefulla naturområden undvikas. Vid planering ska särskild hänsyn tas till att våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet bibehålls och att värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Vid planering ska bevarande av det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet i form av byggnader, bebyggelsemiljöer samt platser och landskap med särskilda värden tryggas. I samhällsplaneringen ska kollektivtrafik samt gång- och cykeltrafik prioriteras. Inriktningen ska vara att behovet av vardagliga transporter ska minska. Byggande och boende Hus ska byggas med målsättningen att de ska stå i åtminstone 100 år. De ska byggas flexibla med energi- och resurssnåla lösningar. Den äldre husbyggnadsteknikens fördelar ska utnyttjas i ett modernt byggande. Allt nybyggande, underhåll och renovering ska präglas av kretsloppstanken, där resurssnålhet och återbruk är ledord. Toalettsystemen i bybyggelsen ska ha ändrats så att förbrukningen av rent vatten är mycket liten och resurserna i form av närsalter tas tillvara. Inomhusklimatet ska vara hälsosamt genom kloka val av material, ytbehandling, ventilationssystem samt fuktsäkra konstruktioner och goda byggnadsrutiner. Alla ska vid bostaden har tillgång till en trädgård eller grönområde av god kvalitet som erbjuder avkoppling, lek och möjligheter till gemenskap. Med god kvalitet i ett grönområde menas att man ska kunna uppleva årstidsväxlingar, att klimatskydd mot sol och vind ska finnas, trivsamma sitt- och viloplatser ska finnas samt utrymme för lek av olika slag. Det ska vara möjligt att ta sig dit trafiksäkert. Alla förskolor och skolor ska ha tillgång till stimulerande och säkra skolgårdsmiljöer. Produkter och avfall Produktion och distribution av produkter ska vara energioptimal och kretsloppsanpassas. Inget avfall som kan återvinnas eller återanvändas ska längre deponeras. Förorenade områden som innebär en mycket stor risk för 68 människors hälsa ska ha åtgärdats, liksom huvuddelen av de områden som innebär en stor risk. Trafi k Trafiken ska vara trygg och säker för alla kommuninvånare. Jönköping ska vara planerat så att behovet av transporter är minimerat. Detta innebär att vardagliga sysselsättningar som t ex vissa arbetsplatser, dagligvaruhandel, rekreation ska finnas på lämpligt avstånd för cykling eller gång. Där så inte är fallet ska finnas en väl fungerande och utbyggd kollektivtrafik. Trafik med buss, tåg, cykel och gång ska prioriteras i samhällsplaneringen. Informationsteknologin ska utnyttjas på ett sätt så att många transporter undviks av såväl människor som gods. Kollektivtrafiken ska vara mycket effektiv och av det mest miljövänliga slaget. Kollektivtrafiken ska vara attraktivare att använda än privatbil, bl.a. av kostnadsskäl för passagerare. Godstransporterna ska vara samordnade för bästa miljöeffekt och ekonomi. Flertalet långväga godstransporter ska ske på järnväg. Inga bostäder ska utsättas för en bullernivå från vägtrafiken som överstiger gällande riktvärden. Energi Energiförbrukningen ska ha minskat kraftigt, framförallt inom uppvärmning och trafik. Jönköping ska uppfylla minst sin del av de nationella miljömålen vad gäller utsläpp av luftföroreningar som koldioxid, kväveoxider och svaveldioxid. Lokala och regionala energitillgångar ska utnyttjas i stor utsträckning. Visingsö ska vara så gott som självförsörjande på elenergi. Skogsbruk, jordbruk och naturvård Inhemska växt- och djurarter, i skogen, odlingslandskapet samt i sjöar, vattendrag och våtmarker, ska leva under naturliga betingelser och i livskraftiga bestånd. Skogens naturgivna produktionsförmåga ska vara säkrad. Skogsekosystemets naturliga funktioner och processer ska fungera, vilket bl a innebär att det i alla skogar i kommunen återfinns nyckelelement för den biologiska mångfalden, t ex träd äldre än 100 år, döda träd, bestånd med blandade åldrar och arter. Skogsbruket ska vara anpassat till växtplatsens försurningskänslighet och naturliga hydrologiska förhållanden. Jordbruket ska bedrivas så att utsläpp av övergödande och försurande ämnen till luft samt sjöar och vattendrag inte orsakar förskjutningar i den naturliga artsammansättningen. Skogarna och odlingslandskapet runt om i kommunen ska ge fina naturupplevelser och vara bra för friluftsliv. Kulturminnen och kulturmiljöer i skogen och odlingslandskapet ska vara bevarade. Vatten och avlopp Yt- och grundvattentillgångarna ska vara skyddade från belastning av näringsämnen och föroreningar. Dricksvattenförsörjningen ska vara tryggad och sjöar och vattendrag utgöra en god livsmiljö för växter och djur. Avloppsvattenmängden ska vara minimerad och föroreningshalten från industri och hushåll ska vara mycket liten. Föroreningshalterna i dagvatten från asfalterade ytor etc. ska vara liten. Dagvatten med högre förorreningshalter ska passera reningsprocess innan det når sjöar och vattendrag. Industri och näringsliv Utsläppen från verksamhetsprocesser ska ha minskat till sådana nivåer att miljön och människors hälsa inte skadas. Inga bostäder ska utsättas för oacceptabla bullernivåer från industrier, skjutbanor, m.m. DE NATIONELLA MILJÖKVALITETSMÅLEN De nationella miljökvalitetsmålen ska, tillsammans med övriga nationella mål, vara vägledande för fysisk planering och samhällsbyggande. Genom samverkan över sektorsgränserna i samhällsplaneringen ska statliga och kommunala myndigheter främja en ekologiskt hållbar utveckling med en god livsmiljö för alla.

Utbyggnadsmodeller och strategi UTBYGGNADSMODELLER För diskussionen om den framtida utbyggnaden i Jönköpings kommun valdes inför samrådsskedet tre typmodeller anknutna till grundstenarna för en hållbar utveckling och som berör ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter: 1. Attraktionsmodellen 2. Transportsnåla modellen 3. Decentraliserade modellen Modellerna beskrivs närmare nedan: Attraktionsmodellen Denna s.k. marknadsanpassade modellen utgår från att tillgodose marknadens efterfrågan på bostäder och verksamheter och deras lokalisering. Tillämpningen av modellen innebär att kommunen upplåter de bästa lägena både inom och utanför tätorterna för ny bebyggelse och därmed lockar både nya företag och invånare till att satsa på kommunen. Modellens syfte är att främja en fortsatt positiv befolkningsutveckling i Jönköpingsområdet varför modellen har en tydlig ekonomisk inriktning. I attraktionsmodellen sker huvuddelen av kommande utbyggnad i eller i anslutning till centrala tätorten med Jönköping-Huskvarna som prioriterade områden. Nya bostäder byggs inom de attraktiva centrala delarna av Jönköping och Huskvarna samt i utsiktslägen eller strandnära lägen. Områden i direkt anslutning till andra attraktiva tillgångar såsom naturreservat eller golfbana föreslås också. Detaljhandel och näringsliv lokaliseras på samma sätt till för berörda näringar attraktiva lägen. Detta gäller främst centrumområdena samt skyltlägen i anslutning till de större vägarna. Fördelar - Modellen svarar mot den troliga efterfrågan och pågående trender. - Attraherar till bosättning och etablering av verksamheter. - Utnyttjande av centrala kommunikationslägen bidrar till minskat bilberoende från berörda invånare. - Bidrar till ökat innehåll och mångfald i stadskärnan. Nackdelar - Kan bidra till ökad boendesegregation. - Kan bidra till en fortsatt utarmning av kommersiell- och samhällsservice i kommunens ytterområden. - Ianspråktagande av underutnyttjade centrala områden kan bidra till högre fastighetspriser i allmänhet. - Överexploatering kan leda till ökad trängsel och därmed otrivsel. - Ianspråktagande av oexploaterade strandnära eller naturreservatsnära områden kan strida mot miljöbalkens långsiktiga hushållningsbestämmelser. Transportsnåla modelen Denna s.k. ekologiska modellen baseras på en långsiktig inriktning av kommunens strategiska planering mot en utbyggnad som gynnar både miljövänliga transporter och minskade transportbehov. Modellen har sin utgångspunkt i målsättningar från handlingsprogram mot Agenda 21 samt de antagna nationella miljömålen och kan grovt karaktäriseras som det ekologiskt inriktade alternativet av de tre typmodellerna. I modellen främjas kollektivtrafik (tåg och buss) samt gång- och cykeltrafik för att minimera framtida ökningar av biltrafiken. Ny bebyggelse lokaliseras också så att förorenande utsläpp minimeras och biologisk mångfald och kända naturoch kulturvärden bevaras. Största möjliga andelen nya bostäder och arbetsplatser lokaliseras utefter eller inom gångavstånd till befintliga/ planerade stom- och matarbusslinjer samt i anslutning till befintliga, planerade eller tänkbara stationer eller hållplatser på järnvägarna enligt en bandstadsprincip. Fördelar - En struktur som verkar i riktning mot hållbara transporter. - Minskade eller åtminstone inte ökande problem med luftföroreningar, buller, barriärer för gångoch cykeltrafik. - Utnyttjande av kommunikationsnära lägen bidrar till minskat bilberoende från berörda invånare. - Bidrar till större bevarande av naturresurser, mer koncentrerad bebyggelse och minskad markåtgång. Nackdelar - Kräver investeringar i ny infrastruktur. - Ianspråktagande av attraktiva och oexploaterade områden kan komma i konflikt med miljöbalkens långsiktiga hushållningsbestämmelser. - Kan påverka de ekonomiska förutsättningarna för redan gjorda investeringar som bygger på en individuell transportform. Decentraliserade modellen Tillämpningen av denna s.k. sociala modellen innebär att i stort sätt hela markbehovet för nya bostäder och verksamheter ska tillgodoses på landsbygden samt i eller i anslutning till de mindre tätorterna. Flera av kommunens mindre tätorter har idag en negativ befolkningsutveckling. Under flera av samrådsmötena om översiktsplanen under våren 1999 framfördes en oro för den centralisering av samhällsutbyggnaden som ägt rum under det senaste decenniet. Från invånarnas sida vill man slå vakt om den egna bygden och se en fortsatt positiv utveckling där. Denna modell kan grovt betecknas som det sociala alternativet bland modellerna. Syftet är att stötta utvecklingen på landsbygden och i kommunens mindre tätorter för att slå vakt om den befintliga servicen där. Denna service skapades till stor del i samband med den stora bostadsutbyggnad som skedde utanför centrala tätorten under 60-, 70- och 80-talet. Fördelar - Bidrar till att behålla servicenivån åtminstone på kort sikt. - Svarar mot en lokal efterfrågan. - Möjliggör större utrymmesstandard än centralt belägen bebyggelse. - Ger ökad närhet till naturen. Nackdelar - Leder till ett ökat bilberoende om inte boendet har anknytning till arbetsplatser lokalt. - Leder till ökad markåtgång jämfört med byggande i centrala lägen. - Svarar inte mot en trolig allmän efterfrågan. Synpunkter från samrådet De tre beskrivna modellerna är dock bara teoretiska modeller och har som sådana varit intressanta att analysera i de diskussioner som har varit, men är alltför enkla för att formuleras som en planeringsmålsättning. De synpunkter på utbyggnadsmodellerna som lämnades under samrådet framhöll framförallt den transportsnåla modellen som en grundläggande utgångspunkt vid val av utbyggnadsområden. För att tillgodose även andra behov och anspråk framhölls en kombination med de övriga modellerna, den attraktiva och den decentraliserade. Kommunens val Att bygga ut kommunen genom den transportsnåla modellen med utnyttjande av kollektivtrafiken (buss och tåg) har visat sig inte kunna användas fullt ut. Ett bra system av järnvägsspår till trots, så krävs stora investeringar i form av spårupprustningar, mötesspår m.m. för en förhållandevis marginell kapacitetsökning. Järnvägen bör dock vara en intressant förutsättning för framtiden varför möjligheterna till utveckling av järnvägen måste bibehållas. Lokalisering av bostäder och arbetsplatser till och i närheten av befintliga eller nya hållplatser kan likaså reserveras för framtiden. Att bygga ut kommunen enligt den decentraliserade modellen har inte heller visat sig vara ett realistiskt sätt att behålla servicen på mindre orter. Det ekonomiska klimatet idag är annorlunda än vid 60-talets s.k. Gröna vågen både för näringsidkare och för de boende som skulle efterfråga ev. service. Utbyggnad enligt attraktionsmodellen är inte heller realistisk fullt ut. Resultatet av en sådan policy skulle innebära ett ännu mer segregerat samhälle, och skulle bara tillgodose ett fåtal. UTBYGGNADSSTRATEGIN Urvalsgrund för val av utbyggnadsområden för bostäder är följande: Bostadsproduktion skall ske över hela kommunen. I tätorterna ses närhet till kollektivtrafik och befintlig fjärrvärme som viktigt för att minska luföroreningar och de vardagliga biltransporterna Bygg områden som kan förutses bli attraktiva utifrån olika utgångspunkter Bygg för att stärka den kompletta bebyggelsemiljön, vilket ger förutsättningar för en god livskvalité Komplettera kontinuerligt i befintliga stadsdelar och mindre orter Stora naturoch kulturvärden ska ej exploateras Hälsa och säkerhet ska tillgodoses Bygg områden som har förutsättningar att anslutas till fjärrvärmenät Ny enstaka bebyggelse på landsbygden ska underlättas och i första hand förläggas till befintliga bebyggelsegrupper och befintligt vägnät Urvalsgrund för val av utbyggnadsområden för verksamheter är följande: Bygg områden med möjlighet till bra väg- och järnvägsförbindelser Bygg områden som kan förutses bli attraktiva utifrån olika utgångspunkter Lokaliseringen ska inte innebära störningar i befintliga samhällen Stora naturoch kulturvärden ska ej exploateras Komplettera med mindre verksamhetsområden i befintliga orter för att upprätthålla en komplett samhällsstruktur. 69

Utbyggnadsområden - bostäder Jönköpings kommun ska det finnas bostäder som tillfredsställer alla smakinrikt- I ningar - på rena landsbygden, i mindre orter med bra tillgång till basservice, i stadskärnor med brett serviceutbud, med nära tillgång till naturen, sjöutsikt, bra kommunikationsmöjligheter, etc. Det ska finnas bostäder till alla. Ingen ska sakna egen bostad. (sidan 24) Framtid Jönköping Allmänt Under samrådet om Översiktsplanen presenterades en förteckning med samtliga större tänkbara utbyggnadsområden för bostäder. Syftet var att få synpunkter på en lång rad utbyggnadsområden som hade föreslagits dels av kommunen dels av remissinstanser dels av enskilda markägare. En del områden fanns med redan i kommunens tidigare översiktsplan (ÖP90). En del områden har också konsekvensbedömts i delrapporten till samrådsomgången av Översiktsplan 2001 - Konsekvensanalys av utbyggnadsområden - utifrån ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter. Markbehov Kommunen anser att det behövs markreserver i Översiktsplanen för uppemot 4 000 lägenheter under perioden 2000 fram till 2010. Detta innebär en utbyggnadstakt av ca 400 lägenheter / år. Undantagna områden Följande områden från samrådsmaterialet eller framförda under samrådet har nu strukits: Granbäck, Torps gård och Sjöåkra i Bankeryd, Barnarpasjön (öster) i Barnarp, Västra sidan Gårdsjön i Bottnaryd, Madängen, Oset, Öxnehaga och Strands gård (Gisebo) i Huskvarna, A6-Ryhov och Strömsbergs gård i Jönköping söder, Björnebergs gård i Jönköping väster, Norr om Anebyvägen i Lekeryd, Norra Hökhultsvägen, Bruksområdet och Röret (med undantag för en mindre komplettering) i Norrahammar/Hovslätt, Esbjörnarp i Skärstad/Kaxholmen samt Åkarp-Vissmålen i Tenhult. A6-Ryhov och Korteboområdet betecknas som ett strategiskt område, medan området kring Simsholmen och Munksjön och delar av Huskvarna centrum betecknas som stadsutvecklingsområden. Förslag Kommunens förslag till utbyggnadsområden för bostäder under kommande planperiod framgår av tabellen härintill. Planperioden omfattar åren 2000-2010. Förteckningen är uppdelad efter kommundelar i bokstavsordning och med beteckning A - M. Kommundelsnamnet följs av kommundelsnumret. Områden markerade med ett K har bedömts under översiktsplanens samrådsskede i delrapporten Konsekvenser av utbyggnadsområden utifrån ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter. - Symboler i kanten belyser Byggprojektstatus. Byggprojektstatus Byggnationen är påbörjad eller pågår Detaljplanen klar eller i antagandeskede Detaljplan eller skissarbete pågår men ej klar Projekt på idéstadium. Detaljplan ej påbörjad Om det visar sig att ett i översiktsplanen föreslaget utbyggnadsområde inte är genomförbart måste andra utbyggnadsområden sökas och utredas även om inte översiktsplanen har några alternativ. Det är särskilt angeläget i de mindre orterna. A) Lägenhetssituationen 2002-01-01 Färdigställda sedan 2000-01-01 550 Delsumma 550 B) Mindre tillkommande kategoriprojekt under planperioden (uppskattat antal): Mindre ombyggnadsprojekt 200 Särskilt boende 100 Mindre förtätningar och ersättningsbebyggelse i detaljplanelagt område 150 Kompletteringsbebyggelse i mindre byar eller enstaka hus på landet 350 Delsumma 800 Utbyggnadsområden med antal möjliga (a) samt beräknat antal lägenheter (b) under planperioden A. Bankeryd (1) a b Torps Ängar I (NCC) 10 10 Torps Ängar I (Asplunds) 12 12 Attarp 2:344, Attarpsbadet 28 28 Backen 1:1, Ravinvägen 4 4 Nyarp 1:369, Klosters 115 115 Trånghalla, Ulfsbostigen m.m. 8 8 Torps Ängar, etapp 2 + 3 35 35 Trånghalla, Målskog 9 2 Backen 1:1, Horstorp - K 80 10 Kommundelstotal 300 225 B. Barnarp (10) Skinnersdal 30 30 Barnarp 3:1- Omr. 6 100 30 Barnarp 3.1- Omr 7 - K 150 - Flahult 1:4 (del av) 100 - Kommundelstotal 380 60 C. Bottnaryd (2) Bottnaryd norr 20 2 Mulseryds-Ryd 2 2 Norra Unnaryd 7 2 Kommundelstotal 30 6 D. Gränna, Örserum och Visingsö (8) Bergfoten 2 12 12 Gränna 5:1 6 6 Göken 20 20 Amiralen 20 - Gränna Norr 140 20 Gränna Söder - K 150 20 Mellby 30 5 Örserum 30 - Visingsö - Rökinge/Tunnerstad 14 4 Kommundelstotal 420 90 E. Huskvarna (9) Kv Ekorren 46 - Bore 7 10 10 Fagerslätt 1:251 + 1:36 25 25 Stensholm 1:34, Broholm 16 5 Stensholm 1:112 + 1:217 9 6 Bråneryd 2:1, Hjärttorpsvallen 12 12 Huskvarna 4:17, Åbonästorget 50 - Fagerslätt, Stensholm - K 160 50 Hakarp 1:58 6 - Öxnehaga 2:1 50 50 Hakarp 1:103, Egna hem - K 150 - Kommundelstotal 530 160 F. Jönköping söder (13) Visdomen 1 30 - Ljungarum 2:3, Lockebo 7 7 Ljungarum 3:2, söder 150 150 Kommundelstotal 185 155 G. Jönköping väster (12) Pilten 8 42 42 Vattenledningsområde, Oktetten 26 26 Peru 5 30 30 Kortebo, Lerhagen 70 70 Vattenledningsområdet Notarien 24 24 Åsen 1:5 14 14 Preussen 100 100 Vattenledningsområdet III, NCC 25 25 Kabeln 4 20 20 Klubban 20 20 Maskinen 180 180 Nyckeln 90 90 Gräshagen 1:1 (studentbostäder) 70 70 Kortebo väster - K 300 30 Vilhelmsro/Strandängen - K 300 50 Hisingstorp - K 130 50 Samset-Åsen 370 100 Norra Munksjön - K 150 150 Kabe Sommarland - - Kommundelstotal 1 900 1 100 70 H. Jönköping öster (11) a b Vårdaren 64 64 Eskadern 55 55 Vandringsmannen, Ekhagen 25 25 kv Apeln 10 10 kv Agnet 8 8 kv Ansvaret 20 20 kv Arkadien 10 10 Fotografen 6 och 7 25 25 Kålgårdsområdet 690 500 Vasallen 2, Österängen 25 25 kv Dromedaren 50 50 Rosenlund 2:1 24 24 Norra Munksjön - K 200 200 Ekhagen, Jära gård - K 170 170 Kommundelstotal 1 300 1 200 I. Lekeryd (6) Lekeryd tätort 25 15 Lekeryd söder - K 50 10 Järsnäs 6 6 Kommundelstotal 80 30 J. Norrahammar (4) Flahult 3:265 + 3:248 20 20 Hålan 1:39 + 1:41 14 - Lilla Spånhult 2:53 26 - Flahult (del av) - K 175 20 Hökhult, Hökvägen 12 12 Kommundelstotal 250 50 K. Taberg-Månsarp (3) Lilla Åsa 12 12 Porteshult 24 6 Månsarp, väster 30 - Månsarp östra 30 - Tahe 1:4 - K 200 10 Kommundelstotal 300 30 L. Skärstad och Kaxholmen (7) Kaxholmen, Hunneryd 17 17 Ölmstad 11 11 Kaxholmen 6:58, Industrigränd 6 6 Kaxholmen, Ängsberg - K 30 - Skärstad, Råby 1:15 30 14 Ölmstad 40 10 Bunn 10 5 Kommundelstotal 140 60 M. Tenhult-Öggestorp-Ödestugu (5) Mjälaryd 3:13 + 3:34 6 6 Häljaryd 1:314 + 1:318 28 2 Ljungarp, Backens väg 14 14 Tenhult, Ljungarp - K 10 10 Tenhults herrgård 150 - Öggestorp 3:1 10 1 Ödestugu 8 - Bogla 6 4 Kommundelstotal 230 35 C) Delsumma i kommundelar 6 100 3 200 Härutöver tillkommande projekt såsom inom s.k. stadsutvecklingsområden, t.ex. Norra Munksjön - - Summa utbyggnadsmöjligheter 7 850 4 500 Beräknat utbyggnadsbehov - 4 000 Av den föreslagna utbyggnaden äger 80% rum inom Centrala tätorten och 20% utanför.

Utbyggnadsområden - bostäder Anmärkningar: Det framgick av inkomna synpunkter under samrådet att ett stort antal föreslagna utbyggnadsområden kräver ytterligare utredningar, markundersökningar samt konsekvensanalyser bl.a. av kulturmiljövärdena. Det nu framlagda förslaget är beräknat utifrån en ganska hög exploateringsgrad och snabb utbyggnadstakt. I ett flertal områden är angivet antal lägenheter således i högsta laget. Ett flertal områden kan komma att minskas till ytan p.g.a. hänsyn till befarade störningar från närliggande verksamheter, trafikbuller, naturoch kulturvärden m.m. Eventuellt måste ytterligare nya områden öppnas om redan föreslagna områden visar sig mer problematiska att genomföra eller blir av mindre omfattning än kommunen hittills har räknat med. Föreslagna utbyggnadsområden för bostäder i Jönköpings kommun (Se Kommundelar på sidor 91-149 för mer detaljerade kartor) 71

Utbyggnadsområden - verksamheter Näringsliv och offentlig verksamhet ska ha goda betingelser. sidan 4 Jönköpings kommun ska fortsätta att utvecklas till Sveriges självklara kommunikations- och logistikcentrum. Verksamheterna inom lager, spedition och logistik söder om staden ska fortsätta att växa. (sidan 13) Tillväxten ska fortsätta vara stor..(s 26) Framtid Jönköping Historik Under samrådet om Översiktsplanen presenterades en förteckning med samtliga större tänkbara utbyggnadsområden för verksamheter. Syftet var att få synpunkter på en rad utbyggnadsområden som hade föreslagits dels av kommunen dels av remissinstanser dels av enskilda markägare. En del områden fanns med redan i kommunens tidigare översiktsplan (ÖP90). Försäljning av industrimark påverkas av priset och läget. De senaste åren har det varit i det närmaste rusning efter mark på Torsvik, medan det har varit ett svagare intresse för kommunens andra industriområde Hedenstorp. Etablering av lager och logistikbetonade företag har också inneburit ett behov av stora tomter. Markbehov Försäljning av industrimark i kommunen är konjunkturkänslig och är därmed oregelbunden. Statistiken visar att åtgången kan variera från noll till 30 hektar/år. Någon prognos om framtida behov kan därför inte göras. Istället är det viktigt att kommunen har en bra beredskap i form av lämpliga markområden. Kommunens - och Sveriges - största industriområde, Torsvik, är nu i det närmaste slutsålt varför det är angeläget att få fram nya områden lämpliga även för större etableringar. Undantag Följande områden från samrådsmaterialet eller framförda under samrådet har nu slopats: Granbäck, Horstorp (Västerleden) och Månseryd i Bankeryd, Jära vid Rv40 och Munksjön (Kålgården) i Jönköping, Ulvstorps gård och Flygplatsen-Södra delen i Norrahammar, samt Åkarp och Tenhultsdalen i Tenhult. Delar av A6 och korteborområdet betecknas som ett strategiskt område, medan området kring Munksjön och delar av Huskvarna centrum redovisas som stadsutvecklingsområde. Förslag Kommunens förslag till utbyggnadsområden för verksamheter under kommande planperiod framgår av tabellen härintill. Planperioden omfattar åren 2000-2010. Förteckningen är uppdelad efter kommundel i bokstavsordning och med beteckning A - M. Kommundelsnamnet följs av kommundelsnumret. Områden markerade med ett K har bedömts under översiktsplanens samrådsskede i delrapporten Konsekvenser av utbyggnadsområden utifrån ekonomiska och ekologiska aspekter. Symboler i kanten belyser Byggprojektstatus. Byggprojektstatus Detaljplanen klar eller i antagandeskede Detaljplan eller skissarbete pågår men ej klar Projekt finns med i tidigare gällande kommundelsplan Projekt på idéstadium. Detaljplan ej påbörjad A. Bankeryd (1) Junetomten 3 ha Horstorp, norr om järnvägen 2 ha Horstorp, söder om järnvägen 2 ha Norr om Bankeryds Trä 1 ha Kommundelstotal 8 ha B. Barnarp (10) Torsvik, Travbanetomten 48 ha Torsvik, Hyltena 18 ha Torsvik Lovsjövägen, Nybygget 16 ha Torsvik Lovsjövägen, Jonsbo 10 ha Torsvik, Kråkebo 22 ha Torsvik väster, Granarp - K 139 ha Torsvik Barnarp, nordost - K 20 ha Torsvik söder, Stigamo - K 115 ha Kommundelstotal 390 ha C. Bottnaryd (2) Bottnaryd, väster om Lv 185 8 ha Bottnaryd, Rv40 7 ha Norra Unnaryd 2 ha Unnefors 2 ha Kommundelstotal 20 ha D. Gränna och Visingsö (8) Gränna, Jorstorp 12 ha Kommundelstotal 12 ha E. Huskvarna och Hakarp (9) Fagerslätt öster + väster - K 9 ha Stensholmsvägen 2 ha Bråneryd, grusgropen 2 ha Kommundelstotal 13 ha F. Jönköping söder (13) Ljungarums industriområde 14 ha A6-Ryhov 12 ha Kommundelstotal 26 ha G. Jönköping väster (12) Kortebo - K 24 ha Hedenstorp söder - K 60 ha Hedenstorp öster - K 85 ha Kommundelstotal 170 ha H. Jönköping öster (11) Kommundelstotal - ha I. Lekeryd (6) Lekeryd 1,4 ha Kommundelstotal 1,4 ha J. Norrahammar (4) Norrahammars centrum 2 ha Flygplatsen, öster 10 ha Flygplatsen, söder 11 ha Kommundelstotal 23 ha K. Taberg-Månsarp (3) Månsarp, Smörviksvägen 1 ha Tacklas 5 ha Kommundelstotal 6 ha L. Skärstad (7) Skärstad 3 ha Ölmstad nordväst 3 ha Ölmstad, Fredslund 2 ha Kommundelstotal 8 ha M. Tenhult (5) Tenhult väster 17 ha Tenhult nordväst (skjutbana) 35 ha Öggestorp 1 ha Ödestugu 5 ha Kommundelstotal 58 ha Delsumma 735 ha Kompletteringar eller ianspråktagande av befintlig obebyggd industrimark, eller annan mark som idag används för andra ändamål. Uppskattningsvis ca 10 ha Utbyggnadsmöjligheter ca 745 ha Anmärkningar Ett antal föreslagna utbyggnadsområden kräver geotekniska och arkeologiska undersökningar samt konsekvensanalyser med hänsyn till naturoch kulturmiljövärden. 72

Utbyggnadsområden - verksamheter Utbyggnadsområden för verksamheter (Se Kommundelar på sidor 91-149 för mer detaljerade kartor) 73

Strategiska- och stadsutvecklingsområden STRATEGISKA OMRÅDEN Utöver utbyggnadsområden som har identifierats för bostäder och verksamheter finns ett antal områden som är intressanta för tätortsutbyggnad p.g.a. sitt läge eller beskaffenhet, men där användningssätt ännu inte är fastlagt. Följande områden ingår i denna kategori: Jönköping väster-söder-öster A6-Ryhov Kortebo norr om Falköpingsvägen STADSUTVECKLINGSOMRÅDEN SCIENCE PARK TJÄNSTER OCH TEKNIKUTVECKLING Kommunens policy för lokalisering av nya kontor med högteknologiska och kunskapsintensiva verksamheter utreds i samband med det fortsatta arbetet kring Jönköpings Science Park där förutom en City-anläggning, även en parkanläggning, och ett antal satellit anläggningar av olika karaktär ingår. Se respektive kommundel på sidor 91-149 för mer detaljerade kartor över olika utbyggnadsområden. Utöver utbyggnadsområden som har identifierats för bostäder, verksamheter och strategiska ändamål finns även andra områden som är intressanta för tätortsutbyggnad p.g.a. sitt läge eller beskaffenhet, och som har stor betydelse för stadens fortsatta utveckling och som betecknas som Stadsutvecklingsområden. Dessa har främst identifierats genom kommunens Stadsbyggnadsvision, och berör områden som: Huskvarna Kv Madängen (Rumlaborgsprojektet) Åbonäs området Viktoriaplan m m Jönköping väster-söder-öster Simsholmen - Södra Munksjöstranden Norra Munksjöstranden TURISTUTVECKLINGSOMRÅDE Utifrån tidigare intresseanmälningar samt Grännas ledande turistprägel har öppen mark reserverats mellan västra kanten på Gränna tätort och Vättern för turistutvecklingsändamål. Området ligger strategiskt nära hamnen, Vättern, campingplatsen och Grännas övriga turistattraktioner. Frågor såsom trafikförsörjning och närheten till kommunens avloppsreningsverk återstår att lösa. Gränna och Visingsö Gränna - mellan staden och Vättern Strategiska områden och stadsutvecklingsområden i Jönköpings kommun 74

Konsekvenser av Översiktsplanen BESKRIVNING AV KONSEKVENSER FÖR ÖP 2002 Översiktsplanen ska enligt plan- och bygglagen redovisa kommunens viljeinriktning för mark- och vattenanvändningen. Det är ett övergripande dokument och översiktsplanen ska vara vägledande vid beslut och val i en mängd olika frågor. Konsekvensanalysen ska hjälpa till att besvara följande frågor: Kan kommunen uppnå sina mål med stöd av denna översiktsplan? Vilka blir konsekvenserna om denna översiktsplan genomförs? För att analysera konsekvenserna av de åtgärder som föreslås i ÖP 2002 bör åtgärderna jämföras med kommunens målsättning för samhällsutvecklingen i stort. Här görs inte en fullständig konsekvensanalys utan istället en bedömning av måluppfyllelse. Jönköpings kommun har formulerat övergripande målsättningar i framför allt två olika dokument, dels måldokumentet Jönköping - Ljuset vid Vättern som antogs av kommunfullmäktige 2000-06-29, dels i en Lokala Agenda 21 antagen av kommunfullmäktige 2000-12-21. Båda dokumenten har varit vägledande vid formuleringen av målsättningen för arbetet med ÖP 2002, som har fått tilläggsrubriken en handlingsplan för en hållbar och attraktiv kommun. I måldokumentet Ljuset vid Vättern definieras kommunens övergripande målsättning för samhällsutvecklingen fram till 2010. Måldokumentet slår fast att Jönköpings kommun ska vara en socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar kommun. Den lokala Agenda 21 fokuseras på den ekologiska dimensionen men berör även de sociala och ekonomiska dimensionerna. I Agenda 21 har kommunen formulerat en grundläggande långsiktig målsättning för att uppnå en ekologiskt hållbar utveckling inom kommun. Generationsmålen som har ett perspektiv på 25 år används i denna konsekvensanalys. Eftersom Agenda 21 spänner över alla samhällssektorer så tas endast de generationsmål upp som har störst relevans för översiktsplanen. Därutöver finns de nationella miljökvalitetsmålen formulerade av regeringen för att uppnå ett ekologiskt hållbart samhälle. Dessa har också varit vägledande under både ÖP-processen och Agenda 21-processen, och konsekvenserna bör därför också kunna analyseras i förhållande till dessa. Konsekvenserna av vissa större utbyggnadsområden beskrivs på kommundelssidorna. I följande analys ställs kommunens övergripande målsättningar mot de förslag till åtgärder som anges i ÖP 2002. För att analysen ska bli förståelig i ett helhetsperspektiv har översiktsplanens förslag samlats i grupper för olika verksamhetsområden (utbyggnad av bostadsområden, utbyggnad av verksamhetsområden, service, kommunikationer och skydd av värdefulla områden). Kommunens målsättningar från de båda dokumenten listas i den vertikala axeln till vänster, medan ÖP:s förslag inom de olika verksamhetsområdena beskrivs på den horisontella. 75

Konsekvenser av Översiktsplanen Målsättningar formulerade i: ÖVERSIKTSPLANENS FÖRSLAG Utbyggnad av bostadsområden Utbyggnad av verksamhetsområden Ljuset vid Vättern Lokal Agenda 21 Social hållbarhet Bostäder ska finnas för alla smakriktningar. Det ska finnas ett stort utbud på kommersiell service. Kommunen ska arbeta för ett breddat kulturliv som når fler och erbjuda en mångfald av fritidsverksamheter med hög tillgänglighet. Delaktighet och demokrati med ett aktivt föreningsliv och gruppers inflytande ska utvecklas. Integrationsinsatser ska göras för att utveckla det mångkulturella samhället. Jönköping ska vara en trygg och säker kommun att bo och verka i och invånarnas hälsa ska vara god. Alla människor ska kunna känna sig delaktiga i samhällsutvecklingen. Invånarna ska leva ett gott och aktivt liv på lika villkor. Inomhusklimatet ska vara hälsosamt. Det breda urvalet av utbyggnadsområden fördelat till alla kommundelar ger möjligheter till bostäder för skilda smakriktningar. En strävan är att bygga för blandade boende- och upplåtelseformer, vilket ska beaktas i den fortsatta planeringen. I konsekvensbedömningen för utbyggnadsområden redovisas risker som behöver beaktas vid fortsatt planering. I konsekvensbedömningen för utbyggnadsområden för verksamheter redovisas risker som behöver beaktas vid fortsatt planering. Kommunens handelsstrategi som ingår i ÖP 2002 har målsättningen att det ska finnas ett stort utbud av kommersiell service. Ekologisk hållbarhet Luft och vatten ska ha god kvalité. Förorenande utsläpp i sjöar och vattendrag ska minimeras. Marken ska vara så fri från föroreningar som möjligt. Hälsofarligt buller ska minimeras. Skyddsvärda naturoch kulturmiljöer ska bevaras. Jord- och skogsbruk ska bedrivas så att markens långsiktiga produktionsförmåga upprätthålls. Uppvärmning ska ske resurssnålt och effektivt och i så stor utsträckning med fjärrvärme som möjligt. Avfallsmängderna ska minimeras. Fortsatt utbyggnad av kollektivtrafik med tåg och buss samt gång- och cykelvägsnätet. Jönköping ska uppfylla minst sin del av de nationella miljömålen vad gäller utsläpp till luft. Yt- och grundvattentillgångar ska skyddas mot näringsämnen och föroreningar. Jordbruk ska bedrivas så att utsläpp av övergödande och försurande ämnen inte orsakar förskjutningar i den naturliga artsammansättningen. Skogarna och odlingslandskapet ska ge naturupplevelser. Alla ska ha tillgång till trädgård eller bra grönområden. Kulturmiljöer ska bevaras. Det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet ska bevaras. Hänsyn ska tas till växt- och djurliv. Inhemska växt- och djurarter ska leva under naturliga betingelser och i livskraftiga bestånd. Skogens naturgivna produktionsförmåga ska vara säkrad och den biologiska mångfalden värnas. Känsliga biotoper och värdefulla naturmiljöer ska undvikas vid exploatering. Energiförbrukningen ska minska kraftigt, framför allt inom uppvärmning och trafik. Lokala och regionala energitillgångar ska utnyttjas. Visingsö ska vara så gott som självförsörjande på elenergi. I konsekvensbedömningen för utbyggnadsområden redovisas naturoch kulturmiljöer som ska tas hänsyn till i fortsatt planering. Områden med stora natur- eller kulturvärden undantas från exploatering. ÖP redovisar flera utbyggnadsområden på centralt belägna områden med låg utnyttjandegrad p.g.a att de har skadats av tidigare markanvändning. Att åter exploatera dessa områden innebär att oexploaterad mark på annan plats kan bevaras. Förutsättningar finns att bygga ut fjärrvärmenätet eftersom huvuddelen av utbyggnaden blir komplettering av befintlig bebyggelse, såvida exploateringen inte görs för låg. Utbyggnad planeras så att beroendet av biltrafik minskas. Huvuddelen av den nya bebyggelse planeras där det finns tillgång till kollektivtrafik, vilket också ger ett större underlag och stärker befintlig kollektivtrafik. I konsekvensbedömningen för utbyggnadsområden redovisas naturoch kulturmiljöer som ska tas hänsyn till i fortsatt planering. Områden med stora natur- eller kulturvärden undantas från exploatering. Inget avfall som kan återvinnas och återanvändas ska längre deponeras. Förorenade områden som innebär en stor risk ska åtgärdas. Effektiv och resursbesparande användning av energi, vatten och andra naturresurser ska tilllämpas. Behovet av transporter ska minimeras. Vid planering ska kollektivtrafik prioriteras, den ska vara effektiv och attraktiv. Vid planering ska också gång- och cykeltrafiken prioriteras. Bostäder ska inte utsättas för bullernivåer från vägtrafik, industri mm som överstiger gällande riktvärden. Ekonomisk hållbarhet Folkmängden ska öka till närmare 125 000 invånare. Arbete ska finnas inom olika yrkesområden och branscher. Ett brett programutbud ska finnas i gymnasieskolan. Ökat samarbete skola/näringsliv. Andelen gymnasieelever som går vidare till högskoleutbildning och kvalificerad yrkesutbildning ska öka. Fortsatt utveckling mot kommunikations- och logistikcentrum. Långväga godstransporter ska ske på järnväg. ÖP ger möjlighet till en omfattande nybyggnad av bostäder för att tillgodose den stora befolkningsökningen. ÖP redovisar ett brett utbud och skilda typer av nya verksamhetsområden fördelade över alla kommundelar. ÖP ger möjlighet till nya stora industriområden med bra kommunikationsmöjligheter lämpliga för ytkrävande logistikföretag på framför allt Torsvik och Hedenstorp. Hedenstorp kan dock inte anslutas till järnväg. 76

Konsekvenser av Översiktsplanen Samhällelig och kommersiell service ÖVERSIKTSPLANENS FÖRSLAG Kommunikationer, vägar, järnväg, gång- och cykelvägar Skydd av värdefull naturoch kulturmiljö, friluftsområden Övrigt Huvuddelen av föreslagen utbyggnad kompletterar och förstärker befintliga orter och stadsdelar, vilket också förstärker befintligt lokalt kulturliv och fritidsaktiviteter. I konsekvensanalysen för utbyggnadsområden redovisas de naturoch kulturvärden som ska beaktas vid kommande planering. Arbetsprocessen för ÖP 2002 har bedrivits i bred samverkan med ett underifrånperspektiv med stort deltagande från allmänhet och organisationer. Avsnittet om hälsa och säkerhet innehåller förslag till åtgärder för att uppnå en trygg och säker miljö samt god hälsa hos invånarna. Skyddsområden föreslås för alla grundvattentäkter. För Visingsö anges möjligheter för fortsatt vindkraftsutbyggnad, men kraftverkens placering måste utredas närmare. Utbyggnad av biogasanläggning och kraftvärmeverk innebär att avfall återvinns. ÖP innehåller målsättningar och åtgärdsförslag för utveckling av både järnvägsoch busstrafik med en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafik och gång- och cykelvägar. Föreslagen utbyggnad av större vägar ökar luftföroreningarna i regionen. ÖP föreslår utbyggnad av nya verksamhetsområden på Torsvik där det finns möjlighet att bygga industrispår. Hedenstorps industriområde kan inte anslutas till järnväg. ÖP redovisar områden av intresse för friluftsliv med olika typer av områden som närrekreationsområden, friluftsområden. ÖP redovisar också värdefulla naturoch kulturmiljöer. Dessa områden ska tas hänsyn till vid all planering och vid förändrad markanvändning. Grönstrukturplan för Jönköping och Huskvarna ska upprättas. ÖP redovisar åtgärder som innebär att ytterligare områden ska säkerställas för naturvård som naturreservat eller biotopskydd respektive för kulturmiljön med områdesbestämmelser eller skyddsbestämmelser. ÖP föreslår åtgärder mot förorenade områden i avsnittet om hälsa och säkerhet. Genomförandet kräver stora ekonomiska insatser bland annat från staten. Hänsyn till de areella näringarna tas i ÖP:s för planering och lovgivning I ÖP föreslås en rad åtgärder för att begränsa bullerstörningar. Hänsyn till vattenkvalitén i sjöar och vattendrag ska tas och förslag till åtgärder ges i ÖP:s för planläggning och lovgivning. En utbyggnad av kollektivtrafiken och gång- och cykelvägnätet, för att skapa goda lokala och regionala kommunikationer ger ett större upptagningsområde för skolorna och större möjligheter för ungdomar. ÖP redovisar pågående utredning av kombiterminal och industrispår samt utbyggnad av större vägar. 77

REKOMMENDATIONER REKOMMENDATIONER och RIKTLINJER för planläggning och lovgivning Följande rekommendationer ska läsas tillsammans med karta 1, mark- och vattenanvändning karta 2, övriga allmänna intressen gällande planer och bestämmelser Karta 1 och 2 redovisar kommunens ställningstagande och viljeinriktning och utgör kartbilagor till översiktsplanen. Karta med planer och bestämmelser finns i kommunens interna kartdatabas. Uppgifterna hålls ständigt ajour av kommunens lantmäterimyndighet och beslut om nya bestämmelser läggs kontinuerligt in. Dessa bestämmelser gäller oberoende av vad som redovisas i översiktsplanen. 79

för mark- och vattenanvändning Kommunen föreslår följande rekommendationer för planläggning och tillståndsgivning för de områden som redovisas på karta 1, karta 2 och kommunens karta med planer och bestämmelser. Beträffande rekommendationer för områden med riksintressen se respektive kommundelsavsnitt. KARTA 1 MARK- OCH VATTENANVÄNDNING KARTANS BETECKNINGAR AVSER HUVUDSAKLIG MARKANVÄNDNING PLANER SOM ÄR ATT BETRAKTA SOM FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN: Kommundelsplan för Bunn antagen av kommunfullmäktige 1982-03-25 Kommundelsplan för Ödestugu antagen av kommunfullmäktige 1982-03-25 Flahult-Taheområdet antagen av kommunfullmäktige 1992-09-24 Följande planer utgör översiktliga planeringsunderlag och ska utgöra underlag för fortsatt planering: Fagerslättsområdet i Hakarp, fördjupad översiktsplan, stadsbyggnadskontoret, augusti 1995 Förslag till översiktliga planeringsförutsättningar för Månsarp, beslut av kommunstyrelsen 1997-04-23 Torp II, planprogram, förutsättningar och konsekvenser, samrådshandling 1999-12-09, godkänd av stadsbyggnadsnämnden LANDSBYGD med JORD- OCH SKOGSBRUK Landsbygdsområde där den huvudsakliga markanvändningen är jord- och skogsbruk. Kommunen är positiv till kompletterande ny bostadsbebyggelse och verksamheter på landsbygden. Nya byggnader och anläggningar bör förläggas intill befintlig bebyggelse, service och vägnät och så att de inte inverkar negativt på de areella näringarnas bedrivande. Placering och utformning ska ske med hänsyn till de speciella förutsättningarna på platsen t ex närheten till störande jordbruksanläggning, djurhållning, landskapsbild och byggnadstradition samt övriga allmänna intressen som redovisas i översiktsplanen. Stor försiktighet bör gälla för ny bebyggelse i områden där bebyggelse saknas. Befintlig bebyggelse bör förändras och utvecklas med hänsyn till landskapsbilden, byggnadens karaktär och omgivande bebyggelsemiljö. I de större tätorternas närområden och i andra områden där det är stor efterfrågan på mark för bebyggelse ska tillståndsgivningen vara mer restriktiv för att slå vakt om de långsiktiga tätortsintressena. Där kan detaljplan krävas även för en ny enstaka byggnad eller anläggning. Ny byggnad eller anläggning som får betydande inverkan på omgivningen kan också utlösa krav på detaljplan. Bygglovpliktens omfattning regleras i plan- och bygglagen. För tillhörande avloppsanläggning krävs anmälan eller tillstånd hos miljönämnden vilket regleras i miljöbalken. För landsbygdsområde som innehåller riksintressen enligt miljöbalkens 3 och 4 kap gäller dessutom rekommendationerna på kommundelssidorna. TÄTORTSBEBYGGELSE Befintlig tätortsbebyggelse/verksamhetsområde: Mark som utnyttjas för bostäder, verksamheter, service, grönområden och kommunikationer. För huvuddelen av områdena med befintlig tätortsbebyggelse finns gällande detaljplaner. Planernas bestämmelser är bindande. Endast mindre avvikelse som är förenlig med planens syfte kan tillåtas. Planer utan genomförandetid kan ändras eller upphävas när kommunen bedömer att nya behov behöver tillgodoses. Utbyggnadsområde för bostäder: Mark som beräknas tas i anspråk för bostäder, service och grönområden. Utbyggnadsområdena redovisas i varje kommundelsavsnitt. STRATEGISKT OMRÅDE Område intressant för tätortsutbyggnad men användningssättet är ännu inte fastlagt. Se TÄTORTSBEBYGGELSE STADSUTVECKLINGSOMRÅDE Centralt beläget område som har strategisk betydelse för stadens fortsatta utveckling. Området bör ges ett varierat användningssätt med både arbetsplatser, bostäder och service. Se TÄTORTSBEBYGGELSE TURISTUTVECKLINGSOMRÅDE Strategiskt beläget område mellan Gränna tätort och Vättern som har betydelse för Grännas fortsatt utveckling. Området ligger i ett känsligt landskapsparti vilket medför höga krav på disposition och utformning av ny bebyggelse eller anläggning. Se TÄTORTSBEBYGGELSE OMRÅDE MED KONCENTRERAD FRITIDS- BEBYGGELSE Område med bevarad småskalig fritidsbebyggelsekaraktär. För flera av områdena gäller detaljplan eller avstyckningsplan som särskilt anger att området är avsett för fritidsbebyggelse. Se karta på sid 57 under tema Fritidsbebyggelse. Beträffande byggrätt för fritidsbebyggelse se illustration på sid 88. För flera av områdena gäller detaljplan. Behov av ändrad detaljplan gäller för de områden där byggrätten i gällande plan överskrider 70 m 2 bruttoarea för huvudbyggnad. Behov av områdesbestämmelser som reglerar byggrätten föreligger för de områden som saknar detaljplan. Områdesbestämmelser aktualiseras i samband med bygglovansökan, som överskrider riktlinjerna för tillåten bruttoarea. I vissa områden bör av miljöskäl eller på grund av det tätortsnära läget inte medges någon tillbyggnad av den befintliga bebyggelsen utöver PBL:s generella rättigheter (friggebod m.m.). Detta gäller fritidsbebyggelsen vid Lomsjön, väster om Västersjön, Målskog som ligger väster om Kortebovägen, Granbäck vid vätterstranden, kolonistugorna vid Tokarp och Skärstads-Ed utmed E4:an. Se respektive kommundelskartan. OMRÅDE MED KONCENTRERAD FRITIDS- BEBYGGELSE DÄR EN BYGGRÄTT ÖVER 70m 2 KAN TILLÅTAS Inom följande områden med avstycknings- eller detaljplan för fritidsbebyggelse får byggrätten överskridas. Där medges bl.a. att bruttoarea för huvudbyggnad får överskrida 70m 2 : Berghalla, norra delen: Stadsbyggnadsnämnden har tagit beslut om att en ny detaljplan ska tas fram som möjliggör permanentbebyggelse i området. I avvaktan på ny plan gäller rekommendationerna ovan för koncentrerad fritidsbebyggelse. Berghalla södra delen: Byggrätten får utökas under förutsättning att fastigheten kan anslutas till kommunalt avloppsnät. Tovrida udde: En ny detaljplan krävs om byggrätten ska utökas. En VAutredning ska redovisa att det finns förutsättningar att ordna ett tillfredsställande avloppssystem för samtliga fastigheter. Målen: Inom de två äldre planområdena (Bp 561115 samt Dp 701126) kan mer än 70 m 2 medges där så bedöms lämpligt med hänsyn till bl.a. tomtplats och VA-lösning. Nytt verksamhetsområde: Mark som beräknas tas i anspråk för nya verksamheter (industri, lager, partihandel mm). Områdena redovisas i varje kommundelsavsnitt. Nybebyggelse bör föregås av detaljplan eller områdesbestämmelser. Byggnad som är belägen omedelbart utanför detaljplanelagt område utgör normalt samlad bebyggelse. Kommunen bör tillämpa stor restriktivitet med att tillåta ny bebyggelse inom kommande exploateringsområden (ny tätortsbebyggelse, nya verksamhets-, strategiska- eller stadsutvecklingsområden) i avvaktan på detaljplaneläggning. 80 Örserum: Byggrätten inom området får överskrida 70m 2 utan detaljplaneändring. Tunnerstad: Byggrätten enligt detaljplanen, som överskrider 70m 2, ska gälla. NATURRESERVAT Område som av länsstyrelsen eller kommunen förklarats som naturreservat i syfte att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller tillgodose behov av områden för friluftsliv. För markanvändningen gäller särskilda bestämmelser. Se respektive beslut.