1(7) HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING FÖRSKOLAN PROSTEN

Relevanta dokument
HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB

POLICY OCH RUTINER FÖR SMITTA I FÖRSKOLAN. Handlingsplan med syfte att informera, förebygga och motverka smitta och smittspridning på förskolan.

Policy och rutiner för smitta i förskolan

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm.

Så kan vi minska spridning av

Malin Tihane Hygien i förskolan. Malin Tihane

Hygienrutiner på förskolan

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm

Hygienrutiner i förskolan

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner i förskolan

Hygien och smitta i förskolan

Smittskyddsrutiner Skärgårdens förskolor

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner på förskolan

1(8) Tungelsta Förskolor

Hygien i förskolan. Rutiner för att upprätthålla en god hygien på Eudora Internationella Förskola Södermalm

Hygienrutiner i förskolan. Ing-Marie Einemo Smittskyddssjuksköterska

Handlingsplan för att få friskare barn i Karlskrona kommuns förskoleverksamhet Hygien i förskolan

Hygienrutiner i förskolan

Förskolans policy och rutiner för hygien, smitta och smittspridning.

Policy och rutiner för att informera, förebygga och motverka smitta och smittspridning vid Staffanstorps montessoriförskola och skola

1(7) Tungelsta Förskolor. Smittskyddsrutiner. Tungelsta/Västerhaninge förskolor Reviderad

Hygienrutiner på förskolan

Handlingsplan för att få friskare barn i Karlskrona kommuns förskoleverksamhet Hygien i förskolan

HYGIENPLAN Tingsryd Kommuns förskolor

Regler och rutiner vid sjukdom och maginfektion

Hygien i förskolan. Hygienombud och hygienrondsprotokoll Smittskydd Värmland

Hygien i förskolan. Hygienombud och hygienrondsprotokoll Smittskydd Värmland

Hygienråd för förskolan

MAGITASKOLAN. Allmänna och särskilda hygienråd. Allmänna råd

Föräldrainformation - Att förebygga smittspridning!

Protokoll för hygienrond i förskolan Förskola och kommun

Allmänna hygienråd i förskolan

Höjd hygien- och städnivå vid utbrott av smitta

HYGIENRUTINER. Egenkontroll. förskola och i tillämpliga delar för förskoleklass, fritidshem och tidigare skolår på Eketånga Montessoriskola.

Dalarö Förskolas smittskyddsrutiner Ytterst ansvarig Elisabet Schultz Förskolerektor

Sjukdomspolicy förskola

Ann-Marie Cylvén Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Sunderby sjukhus, Luleå

Tillsynsformulär för hygien Bedömning av egenkontroll enligt miljöbalken

Streptokockinfektioner

Hyfs - Hygiensjuksköterska i förskolan

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan

förskolan Smittsamt påp derström Smittskyddsläkare Ann SöderstrS kare Thomas Arvidsson Barnhälsov mars 2011

NS STADSBYGGNAD Diarienr: TILLSYNSPROJEKT OM HYGIEN I FÖRSKOLOR. i Staffanstorps kommun

PM SMITTA I SKOLAN Utbildningsförvaltningen Westmannaskolan

Hygien i förskolan. Upplägg av presentation

Handlingsplan för friskare barn i Hamnskolans förskoleverksamhet.

Protokoll för hygienrond i förskolan

Egenkontroll HYGIENRUTINER 2018 med städinstruktion för förskola, förskoleklass, fritidshem och skola på Eketånga Montessoriskola

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Journalblad Uppdatering egenkontroll. Vilka flikar har uppdaterats Vad har uppdaterats Vem har uppdaterat datum & signatur

EGENKONTROLL OCH HYGIENRUTINER I FÖRSKOLAN. Ingrid Nilsson ingrid.nilsson@socialstyrelsen.se Hälsoskydd och smittskydd Socialstyrelsen

Riskfaktorer. Normalflora. Hur förebygger vi smitta?

Mun (till mage och tarm) via kontakt, mat och dryck

Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör.

Handlingsplan för friskare barn

Vem är r jag? Pia Johansson Förskolechef Bakgrunden från n 1975 HYFS

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Miljö och hälsa i förskolan Alsalam Förskolan Alsalams egenkontroll

Välkommen till Hygien i förskolan

Vi gick även igenom våra fina resultat iförhållande till Academedia och Pysslingen förskolor.

Utbrott förskola. Smittskydd i Primärvården 29 november Ing-Marie Einemo Smittskyddssjuköterska. Smittskydd Vårdhygien

Tillämpa alltid dessa rutiner. Gäller alla personalkategorier och till alla patienter/ vårdtagare

Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus

Utbrott förskola. Smittskydd Vårdhygien

Multiresistenta bakterier. Vad är det? Bakterier där tidigare vedertagna antibiotika inte längre fungerar. Smittskydd Värmland

Riktlinjer för skola och barnomsorg angående barn och ungdomar med blodburen smitta (hepatit B, hepatit C och hiv)

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen

FUNKTIONSPROGRAM FÖRSKOLA

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Vårdrutin Calicivirusgastroenterit

VKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

Ett barn har kräkts. Rakt ut på golvet, på mattan och på sig. Jag lyfter upp honom och han gråter och torkar av tårar och kladdig mun på min tröja.

Skaraborgs Sjukhus VINTERKRÄKSJUKA

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit

Barnomsorg på obekväm arbetstid

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Infektioner hos barn i förskolan

Hygienrutiner för skolhälsovårdsmottagningar och information om blodsmitta

Städrutiner G- Line Tattoo Svenska

Henriks Hage Förskola

Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation.

Multiresistenta bakterier MRB Elisabeth Skalare Levein Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Värmland

Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

Barnsäkerhet, infektioner och egenvård.

Infektioner hos barn i förskolan

FRISK i förskolan - en förskola för alla. Enköpings kommun Maj-Juni 2019

Fastställd

Vård hemma vid influensa

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit

Marianne Bengtsson Smittskyddsenheten Marianne Bengtsson, Friskare barn i förskolan

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

RS-virusinfektion. RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning

Ann-Marie Cylvén Smittskyddssjuksköterska Vårdkvalitetsenheten Region Norrbotten

Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation.

RS-virusinfektion. Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att spädbarnet får en svår infektion

Infektioner hos barn i förskolan

Transkript:

1(7) HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING FÖRSKOLAN PROSTEN

2(7) Innehåll Allmänt... 3 Förebyggande insatser... 3 Vid insjuknande på förskolan... 3 Återgång till förskolan efter sjukdom... 3 Konkreta åtgärder for bedömning av återgång till förskolan:... 3 Behöver syskon vara hemma?... 3 Ansvar... 4 Information... 4 Information till personal... 4 Information till barn:... 4 Information till föräldrar:... 4 Rutiner for uppföljning och kontroll... 4 Handhygien:... 4 Rengöring av textilier, möbler och leksaker... 5 Daglig rengöring... 5 Veckorengöring... 5 Rutiner för kontroll av inomhusmiljön:... 6 Rutiner för rökande personal:... 6 Rutiner för personal med pälsdjur:... 6 Rutiner för särskilda fall:... 6 Blodsmitta:... 6 Hygienrutiner i samband med blöjbyten:... 6 Toalettbesok:... 6 Nappar:... 7 Vattenlek:... 7 Näsdukar:... 7 Kontakt med smittskyddsläkare:... 7

3(7) Allmänt Handlingsplan med syfte att informera, förebygga och motverka smitta och smittspridning vid förskolan. Spridning av infektioner i förskolan går inte helt att undvika. Om personal och föräldrar har kunskap om de vanliga infektionssjukdomarna i förskoleålder och om hur de smittar, är det möjligt att hindra onödig smittspridning eller oro for smittspridning. Det är omöjligt att upprätta regler som passar alla barn, eftersom infektioner kan utvecklas på olika sätt. En god regel är att låta allmäntillståndet avgöra huruvida barnet skall stanna hemma eller vara vid förskolan. Barnet ska orka delta i verksamheten på förskolan, som också inkluderar utevistelse. Förebyggande insatser En viktig aktivitet för att minska risken för smittspridning är att visats utomhus. Därför är det bra om barnen får vara ute så mycket som möjligt. Vid förskolan Prosten är vi ute minst en gång varje dag om vädret tillåter. Vid vila inomhus, vädras rummet varje dag efter vilan, filtar/madrasser vädras/tvättas ofta (1-2 gånger i månaden, oftare vid behov, till exempel vid epidemier). Personalen samarbetar aktivt med hemmet for att skapa förståelse och en bra samverkan omkring dessa frågor. Vid insjuknande på förskolan Nar barnet insjuknar akut på förskolan, och nar personalen bedömer att barnet inte orkar delta i verksamheten, kontaktas föräldrarna och en överenskommelse görs om när och hur barnet ska hämtas. I de fall vi inte kan nå föräldrarna försöker vi ge barnet en så avskild plats som möjligt. Återgång till förskolan efter sjukdom Föräldrarna gör en bedömning av barnets allmäntillstånd och om huruvida barnet orkar delta i förskolans aktiviteter. Beroende på vilken sjukdom frånvaron galler kan samråd med läkare eller personal på förskolan behövas. Konkreta åtgärder for bedömning av återgång till förskolan: Några saker att tanka på vid bedömningen om huruvida barnet kan återgå till forskolan: Barnet bör ha ett feberfritt dygn, (utan febernedsattande medel) i hemmet, framförallt i samband med en längre feberperiod. Barn med diarré/kräkningar bör vara hemma från förskolan och symptomfri minst 48 timmar före återgång till forskolan. Föräldrarna gör en bedömning av allmäntillståndet. Eventuellt behövs samråd med läkare/personal. Barnet bör vara hemma de tre första dagarna vid antibiotikabehandling. Behöver syskon vara hemma? Detta är en åtgärd som kan behövas framförallt i samband med upprepade återfall av vissa sjukdomar och vid epidemier. Samråd sker då med personal och läkare.

4(7) Ansvar Ytterst ansvarig for smittskyddsarbetet vid förskolan ar förskolechefen. Arbetslagssansvarig förskollärare ansvarar för att denna handlingsplan efterlevs inom respektive arbetslag. Lokalvårdaren ansvarar för att lokalvården utförs enligt överenskomna rutiner. Dessa rutiner finns dokumenterade. Kock/kokerska ansvarar för att givna rutiner för hygien efterlevs i köket. Livsmedelslagen efterföljs och personalen i köket har genomgått utbildning om hygienrutiner och uppföljning. Övrig personal som vistas i köket följer ovan givna riktlinjer, vad gäller ex kläder och hygien. Information Information till personal Information till personalen sker bland annat på följande sätt. Vid introduktion informeras nyanställd om förskolans smittskyddsrutiner, och delges denna handlingsplan. Genom de anslag om rutiner, som finns uppsatta t ex over skötbord. Personalen förväntas också själva aktivt söka information vid tveksamhet. Information till barn: Personalen arbetar ständigt med att ge barnen kunskap omkring hygien och smittspridning. Några exempel: Vi lar barnen att hosta i armvecket. Vi lär barnen god handhygien, att tvätta händerna både efter toalettbesök och före måltid. Information till föräldrar: Information till föräldrar sker vid föräldramöten. Vid speciella sjukdomar, ex barnsjukdomar, sker informationen genom anslag på anslagstavla. Genom att denna handlingsplan finns tillgänglig för föräldrar att läsa, dels i ett exemplar/arbetslag och på förskolans webbplats. Rutiner for uppföljning och kontroll Föräldrar meddelar alltid förskolan när barnet är sjukt/frånvarande. Förälder meddelar också förskolan dagen innan barnet kommer tillbaka till förskolan. Handhygien: Alla vid förskolan, såväl barn som vuxna, tvättar händerna efter toalettbesök och/eller blöjbyte. Händerna tvättas även före maten. Tvål finns vid varje handfat. Vid förskolan används pappershanddukar. Desinfektionsmedel finns vid alla avdelningar.

5(7) Rengöring av textilier, möbler och leksaker Daglig rengöring Matbordet torkas av före och efter varje måltid Disktrasan byts/tvättas ofta (helst dagligen) Blöjbytesplats, inklusive tvättho Toaletter, pottor, handfat Golv Veckorengöring Hyllor och andra ytor som barnen nar Örngott 1 gång/vecka samt vid behov Månadsrengöring Filtar och madrassöverdrag 1-2 gånger i månaden Leksaker varannan manad samt vid behov (tvättmaskin) Möbler och leksaker rengörs kontinuerligt, och en mer omfattande rengöring sker minst en gång/år, i samband med semesterperioden. Vissa gånger sker rengöring oftare, t ex vid en mer långdragen sjukdomsperiod. Bakterier och virus trivs i fuktig miljö, t ex fuktiga handdukar och mjuka leksaker.

6(7) Rutiner för kontroll av inomhusmiljön: En tillsyns-/skyddsrond genomfors en gång varje år. Personalen vid avdelningarna ansvarar för att underlätta för lokalvårdaren att städa, genom att ex sopa efter måltiderna, hålla ordning i hallarna, och stalla upp stolar på borden för att underlätta avtorkning av golven. Detta förutsatter en god kommunikation och ett gott samarbete mellan lokalvårdaren och pedagogerna. Rutiner för rökande personal: Personalen som röker gör det utanför förskolans område. Nar rökarna går ut och röker används andra ytterkläder än de som används i barngrupp. Innan personalen återgår till barngruppen ska händerna tvättas, dessutom gärna tandborstning. Cigaretter förvaras inlåsta i personalskåp. Rutiner för personal med pälsdjur: Personal som har pälsdjur hemma, byter kläder innan man börjar arbeta med barnen. Personalen bör också tanka på att inte ha en alltför nära kontakt med djuret direkt innan hemmet lämnas. Handtvätt sker om djuret klappats. Rutiner för särskilda fall: Viktigt vid alla sjukdomsfall är att tänka på sekretessen Blodsmitta: Allt blod ska betraktas som smittsamt. Engångshandskar används vid tvätt av sår som blöder. Om blod kommer på händerna tvätta genast med tvål och vatten. Vid rengöring efter blod används ytdesinfektion med tensider. Blodfläckat engångsmaterial (tex kompresser och pappershanddukar) laggs i separat avfallspåse som efter förslutning kan gå i vanligt avfall. Förskolans textilier tvättas i 85grader. Om detta inte ar möjligt tvättas textilierna i lägre temperatur två gånger. Barnens kläder laggs i plastpaså som forsluts. Hygienrutiner i samband med blöjbyten: Skötbord med avtorkningsbar dyna och engångsunderlagg som byts mellan varje barn. Barnen tvättas och torkas med engångstvättlappar. Handskar används vid blöjbyte om barnet bajsat. Personal rengör händerna med handsprit efter blöjbyte. Barnen tvättar händerna efter blöjbytet. Dynan torkas av med alkoholbaserad ytdesinfektion med tensider om den förorenats. Skötbord inklusive tvättho rengörs med rengöringsmedel dagligen. Blöjor kastas i hink med lock som står oåtkomligt för barnen eller plastpåsar som knyts ihop och kastas. Toalettbesok: Barnen får vid behov hjälp med handtvätt. Pottor rengörs dagligen med rengöringsmedel. Toalettborstar byts regelbundet och hålls utom räckhall för barnen.

7(7) Nappar: Föräldrarna ansvarar för att deras barns nappar kontrolleras och byts ut med jämna mellanrum. Napparna är väl märkta och förvaras åtskilda. Vattenlek: Barnen har vattenlek i en balja eller handfat. Barnen badar inte, de leker och undersöker med sina händer. På sommaren används vattenspridare utomhus. Näsdukar: Engångsnäsdukar används, som slängs efter användning. Händerna tvättas efteråt. Kontakt med smittskyddsläkare: Denna kontakt tas vid behov av förskolechef. Umeå 2012-10-03 Erik Nordahl, förskolechef/rektor